Sunteți pe pagina 1din 3

qarTveluri memkvidreoba (akaki wereTlis saxelmwifo

universitetis qarTveluri dialeqtologiis samecniero-kvleviTi


institutis perioduli samecniero Jurnali) tomi XII, gv., 163-165

marine kuxalaSvili

"mogeriseba" terminisaTvis qarTulSi

mogeriseba qarTuli enis ganmartebiT leqsikonSi asea axsnili:


`xbosTvis mcire xniT ZuZus mowovineba wvelis dawyebis win"... (qegl).
mogeriseba dasturdeba qarTuli enis dialeqtebSic:
qarTl. (qsnis xeob.): Zroxis mier xbosaTvis Senaxuli rZe. Zroxas
xbos rom moaSoreben da rZes aRar iZleva, win xbos tyavis gudas
daudeben. roca mas uyurebs, Zroxa rZes iZleva. amas mogerisebas eZaxian;
mogerise - mezoblisagan rZis sesxad wamomRebi (v. somxiSvili, 1968).
xevsurebs ufro moxerxebuli saSualeba hqoniaT mogerisebisa:
`udgam furs sagerebs xis patara jamiT da ase gamostyueben rZes" (al.
WinWarauli, 1960). sagerebi is marilia, romelsac aZleven Zroxas,
romelic rZes ar iZleva an xbos ar awovebs (Sdr.: qarTl. gerobiT,
fS. sagirebeli).
mariliT mogerisebis wesi Semdegdroindeli unda iyos, magram,
rogorc Cans, ZroxisTvis rZis gamotyuebis axalma wesma Zveli termini ver
gandevna da marils saxelad sagerebi SerCa, raRa Tqma unda, mxolod am
SemTxvevaSi.
TiTqmis amgvaradve scodniaT mogeriseba gare-kaxeTsa da pankisis
xeobaSi, sadac Cveulebrivi mogerisebis garda marilwayril purs iyeneben
an wyliT agereben, jiqans wyliT asveleben da mere iwyeben wvelas. gare-
kaxeTSi am process dagereba hqvia, xolo pankisSi - mogireba (st.
menTeSaSvili, 1943).
mogerisebis javaxuri nairsaxeobaa gereba (miTiTeba). imereTSi
analogiuri mniSvnelobiT gamoiyeneba genva - "xbosgan Zroxis mowova
gamowvelamdis" (v. beriZe, 1912); Sdr. megr. mo-gan-ua - mogenva, mowova
ZuZusi (xbos mier) (o. qajaia, 2002).
mogeriseba gvxvdeba gurulSic; Coxatauris raionis sof. qvenobanis
mkvidrTa ganmartebiT, sanam `mougeriseben", Zroxas nagrovebi rZe jiqnidan
`zeviT aqvs awuruli, xbos unaxavs", xbos miSvebisas ki CamouSvebs da mere,
roca xbos ZaliT moacileben, rZes veRar ikavebs da Tavisuflad
iwveleba. zogjer Zroxa mixvdeba mwvelavis eSmakobas da Sua wvelaSi
axerxebs rZis kvlav awurvas. aseT SemTxvevaSi xbos meored moatyueben da
meored miuSveben ZroxasTan, `waugeriseben".
rogorc vxedavT, qarTul kiloebSi erTi da imave mniSvnelobiT
dadasturebulia: mogeriseba (qarTl., gur.), dagereba (kax.), gereba (xevs.,
javax.), mogireba (pank.), genva / gamogenva (imer.), moganua (megr.)...
arn. Ciqobava erTmaneTTan akavSirebs megr. geni/gini, Wan.
geni/jeni/njeni, svan. Run "xbo" formebs; imer. genva zanizmadaa CaTvlili
(arn. Ciqobava, 1938, gv. 84). iqve aRniSnavs: `qarTulSi Sesatyvisi Ziri ar
gagvaCnia amJamad (xbo sul sxva Ziria)".
bevri ram, rac axla Wanursa da megrulSi gvxvdeba, magram
saliteraturo qarTulSi ar Cans, SeiZleba dadasturdes qarTuli
dialeqtebis leqsikuri saganZuris Seswavlisas.
samecniero literaturaSi gamoTqmulia mosazreba zanuri gen-/gin-
da qarT. ger ZirTa naTesaobisa da igiveobis Sesaxeb.
al. WinWarauli wers: "roca mozvris moxmoba undaT, xevsurebi
"geri!-geri!-s eZaxian mas. deda Zroxa rom rZes ar iZleva, mas aZleven
marils, romelsac sagerebs uwodeben (sa-ger-eb-i); es igive Ziri Cans, rac
Wanuri gen-i // jen-i // n-jen-i, megr. gen-i // gin-i da svanuri Run (`xbo")"
(al. WinWarauli, 1960, gv. 194).
xevsurebi mozvris moxmobisas amboben: "nwa-gero! geri-geri!" xolo
roca garekva undaT, "ageri!, ger!"
xevsuruli geri da nwa-gero imaze unda miuTiTebdes, rom `geri"
odesRac mozards da SesaZloa Svilsac niSnavda. am varauds aZlierebs
col-qmarSi erT-erTis Svilis saxelad geri-s arseboba qarTulSi.
geri erT-erTi mSoblis Svilia (Sdr. xevs.: geri "mozveri, Svili")...
sagulisxmoa aseve qarTul kiloebSi gavrcelebuli sityva nagerali,
rac wina wels miwaSi CarCenils da Semdeg aRmocenebuls niSnavs.
nagerali, anagerai, nangre - dabali amonazardia, romelic
"dagvaluls mocdenils" niSnavs. nagerala~ (qiziy., z. aWar.) -
"dauTesavad, SarSandel naTes miwaze TavisiT amosuli mcenareuloba (s.
menTeSaSvili, 1943; al. Rlonti, 1984).
Sdr. megr. nagere/nangere - "nagerali, dauTesavad amosuli (o.
qajaia, 2002).
xevsuruli geris (mozveris) mniSvnelobas azustebs Semdegi cnoba:
mozvers geri manamdis qvia, sanam dakodaven. dakodil mozvers uRelSi
abamen. daukodveli buRaa, sanaSenod stoveben. ase rom, geris cneba
dakavSirebuli unda iyos nayofierebasTan, modgmis gamravlebasTan.
xevs. geri - mozvris gasareki SeZaxili (Sdr. fS.: geri-geri! l.
kaiS.: sagerobeli, wagereba, v. somxiSv.; g. Satber.: mogeriseba, st.
menTeS.: ZuZu~wagereba). agreTve: gamageri! mageri! sagerebi,
sagerebiani, sasagerebe (al. WinWarauli, 2000).
mageri! - eZaxian mozvers, roca aqeTken gamorekva undaT;
gamageri! - mozvris Signidan gareT gamosagdebi SeZaxili (al.
WinWarauli, 2000).
SesaZloa odesRac qarTuli enaSi arsebobda termini: gen/gin, ger
gir-i, Run-i, rac pataras, mozards aRniSnavda, anda adamianTa da
cxovelTa Svilis zogadi gamomxatveli cneba iyo. droTa ganmavlobaSi
misi mniSvneloba gacvda da Cvenamde formobriv-semantikuri cvlilebiT
moaRwia.

damowmebuli literatura
v. beriZe, 1912 - v. beriZe, sityvis kona imerul da raWul TqmaTa,
tf., 1912.
l. kaiSauri, 1978 - l. kaiSauri, mTiuluri teqstebi, Tb., 1978.
st. menTeSaSvili, 1943 - st. menTeSaSvili, qiziyuri leqsikoni, Tb.,
1943.
v. somxiSvili, 1968 - v. somxiSvili, qsnis xeobis qarTluri, cxinvali,
1968.
o. qajaia, 2002 - o. qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni, t. II, Tb.,
2002.
qegl, 1990 - qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, Tb., 1990.
al. Rlonti, 1984 - al. Rlonti, qarTul kilo-TqmaTa sityvis kona,
Semdgeneli al. Rlonti, meore gamocema, Tb., 1984.
g. SatberaSvili, 1964 - g. SatberaSvili, `WaSniki", Tb., 1964.
arn. Ciqobava, 1929 - arn. Ciqobava, Wanuri teqstebi, Tb., 1929.
arn. Ciqobava, 1936 - arn. Ciqobava, Wanur megrul-qarTuli
SedarebiTi leqsikoni, tf., 1936.
n. CubinaSvili, 1961 - n. CubinaSvili, rusul-qarTuli leqsikoni, Tb.,
1961.
al. WinWarauli, 1960 - al. WinWarauli, xevsuruli Taviseburebani,
Tb., 1960.
al. WinWarauli, 2005 - al. WinWarauli, xevsuruli leqsikoni, 2005.

MARINE KUKHALSHVILI

ON THE TERM MOGERISEBA IN GEORGIAN

The word mogeriseba is attested in the literary Georgian and dialects. The
Explanatory Dictionary of the Georgian Language defines mogeriseba as ‘allowing the
calf to suck the cow for a short period before beginning to milk’. The same meaning of
the word is used in Kartlian and Gurian dialects. Somewhat modified forms of the word
with the aforesaid meaning occurs in other dialects as dagereba Kahkian, mogireba
Pankisi, gereba Javakhian, genva/gamogenva Imeretian, moganua Megrelian etc.
In the specialists’ literature Megrelian geni/jeni, Chan geni/jeni/njeni Svan ghun
“calf” are related stems. Imeretian genva is considered a Zanism (Arn. Chikobava).
Some authors also speak about the relation and sameness of the Zan gen-/gin- and
the Georgian ger- roots (A. Chincharauli).
The forms as na-ger-ali, na-ngere are interesting to this respect, as they denote ‘a plant
that grows wild, without prior sowing by the man’.

S-ar putea să vă placă și