Sunteți pe pagina 1din 9

IWALIWN DRNIN

proverbes-citations Amazigh du Sud


Maroc)..NANE WILI ZRININE !!!!

19 dcembre 2011, 17:11


- lhbaqt ur jju tulgh ixef ns
- aydi addrdr igh izzra iyddn ar ttfan ar ittagh
- izward swingm sawl
- ighd ingi wasif ur issn turtit n ttlb.
- iqqiss ighirdn ich iglgiz takurrayt
- yan ibbi ulgwmd ar-t issiwid iziker
- yan inan trxa tmghra yagwm asd aman
- yan yut ufus nes ad ur yalla .
- ad-st iqqn Rbi f yan as igan yan imi
- yan inan tkwrm tgwulla ign afus ns
- ur issin ma illan gh wawlk amr yan srs ittutn
- aghnja ur ad ittagwm gh wayyd
- akiyyaw nnad inkern gh taffa ur-a iskerkuz
- ur illa madar ixchn useklu ns
- tabayt n iglgiz ad ur ilan assafar ima tin ulgwmd lmut d lhnt
- ibriyin d idrimn ur mun
- bikkes tuggas ad ur tilit tuggas
- Tumzzn ad ittabar yan ur-d agharas
- urd ametchu ad ichqqan iraran ad icheqqan
- af ibd Rbi ixefawn ad ur tmaggarn
- afullus ngr tgwuma ur ira mani
- yan ssb ur-t-id irur miyya n muss muss
- igh rad tutt aydi thchmt gh bab ns
- azzru n tmazirt a sa ibnnu yan
- yan uzzru n tmazirt yuf miyya n wasif
- yan rad iskr lxir iskrt gh yan-t ur issn, imma yan-t issn arttl kayan.
- gar afechku ur a irzz
- tighzi n zzeman akk-id isskwnan a yaghalim
- yan ittrkazn ur a ihbbu udem ns
- ura ssiwidn iraggwun tasksut
- yan irzmn i tmghart ur as imal tigmi n babas
- ight ur yufa umuch ar ittini teJJa
- yan ilsan aqchab n wiyyd iara nit .
- zwarnd idlan tamghart
- irgazen agha iskar yan lawin ns
- ml iyi mad tmunt melgh ak mad tgit
- ks as gwmas ayyismd
- nexxl aydi taft Rrht
- yan ur iqqnn imi ns iqqnn tid imi ns
Nnan dagh willi zerinin
- urn gis tgit abla sd a lauwwad .
- ar idss isgni gh tallunt.
- kraygat tighssi tyagal s udr ns.
- aram ura izrra tayyu ns.
- afus imyarn ayqway ura yaka .

- tufa tglzimt afus ns.


- imi nk as mqar tqqent urd imi n tgmi nk- ur ukan trxi tazzit asst iqqen yan.
- tssgutt aman i weghu nk.
- qqn imi nk ard maghn midden s tgwella trzmt-t.
- ur tssent mnawt tumzn ay yuma ss.
- ar addrn middn wiyyd ar yadder uattrr aghyul ns.
- sugd tn a Rbi ad nejmegh.
- igh ggutn lemallmin ar ittfragh ughrab.
- ikkad baba ssuqq ar as tkkis immi laxbar.
- ar tkkat aghyul tizwirt-t.
- azrg ura izzd ikrkisn.
- awr ttfurt izikr ard tlekmt aghyul.
- tamtnt iggutn ar tssbzag lajin.
- ura tsdr tfullust gh gr middn.
- ufnt tuxsin tixsi.
- tuf talli isdeln talli isdrn.
- tqqn tegchuet issihl Rbi izan.
- sghel tardazet tgwunt gh nns nns.
- yan ssbb ur tid urur meyya n miss miss.
- igh illa uzllif ar as kullu kggun midden.
- yugl as iqqejder gh uxsay.
- ar tssufust ard fellak ttadun.
- yan isrwaten ififl teqqan t id tinzi.
- igh ur ta bbint as meqqar tent igna yan.
- izwar lhqq s imi nem atazzwit.
- ur yufi flillis mat-t ittageln yagl ixf nes.
- ur sul yufi yan a yetthdr d ughyul ns.
- irkan aykchemn ngr tfeyyi d isker.
- ghwa n ighli tikda.
- inna igherdm i tawwugt yufet war ixef.
- imikk s imikk as a ikchm uram agdur.
- ghwa n iga zund igha tdalabt uday aykchem s tmezgid.
- mlas mlas igh yugi txxat as.
- nnigh izd afud ayyusin ahlig zzighd ahlig a yusin afud.
Inin dagh willi zerinin
- ad ak ur ijlu Rbi imi uqchab.
- ghwa n iga zund achttb uwfullus ad nnad ka yuchkan yawit.
- aydi n gr tgwuma wr a ichetta ixssan n tgmmi nsn
- ar yalli wuchen maxx ays nan ad tkessat ulli.
- imttwn n taghwznt lli ichan tarwa ns.
- wanna innan tga thruyt taddriwcht iqqntnt gh dar ikrwan.
- turu tirgit ighd.
- igh irgha ughrum ar yaddr afarnu.
- ad ur tmnitt ljir timlli ka yann.
- yan issudan aghanim inas bshtk ayyis ayann.
- tammnt n imi mla gis isafarn Ullah ur sar ittadn yan tassa ns.
- ixld lhrir d tadtt ma iyi tn yattn.
- wanna ichttan ura isawal.
- ar ittekkis rriyy i yegdd.
- ussa n lhma agha izeddem yan i tagrst.
- smed aman smed aggwuren.
- suff ka Rbi ad ittemaghen.

- isd ka wad gh imzgan ns .


- ut uzal magh-d ihma.
- yiwiyid akkw udm man issntl wul.
Nanak dagh
- aynnad yiwi umadir awintn waman.
- yan izzewurn lijart ura qqwayn yat.
- yan imyarn ttjin rad ich araw ns.
- igh a ttallgh ar ttadert muhl is nmun
- anchk lli tla tmda ad ttilin iselman ns.
- igh ikchem yan ahwach ura iddal udm.
- igha katgh tarwa nu ar thrachn win miden.
- imikk s imikk asa ikchem uram agdur - iggig n ssf d tazzela n iggi yan ad
gan.
- ammz tawuri n babak ur ra ak nnrun.
ad ur tnnit llan ibawen ar d kcemn imawn.
wanna mud yuchka wass ns izzl iddarn ns.
aziwal ngr ibukkdn agllid ay iga.
meqqar izbub itri iga yak tifawt.
tufa tgelzimt afus ns.
tana d yiwi baba inighas lalla.
mtad ismunt ur a en t yich uchn.
izimr ur a tssihln waskiwn ns.
izi ur a yeskar tammnt waxxa yugr tizwit.
igh k ifel wafud nk tanfet agharas.
arttzal s tiddukla tararit s tinnufra.
tuga iy imi n tgmi ur st chtan lbhaym.
qqen agwma tayyuga nk a kkwn iffugh laz.
igh iga gmak ljid ighr ak s yat tirmt.
imi iqqenn ur a t kechmn izan.
izzran ugwjjif ay yakkan tiyni.
zzmzy ixef nk ay imghur ul nk.
ijji gar atrs ur ijji gar awal.
amnay n wakal ur iksd tadri.
ur a ttasi tamart tayyd a bla s usmdl.
afus ns ay ittamz yan urd adr ns. udem igan ajemmu ur ad ittarud.
aygan kisd assnnan d hati.
wanna ittabarn aman ur a t ittagh fad.
yan ur ittaden iy imadaghen nes ar ten ittawi wad.
wanna tut tfikect ismaqqel gh dar idren nes.
amz lfayt dar bulfayt a war lfayt.
yuf gar imensi gar awal.
utt ahlas ay itfaq ughyul.
ur sewa wanna gh tergha d wanna sers irqqan.
rrezz meqquren ur a temmar aqqellal ixwan.
tasarut n ddunit a st igan d iles.
ghar ar ibennu s idbutgwra .
ar telabet dma s igelgizen.
iqqes igherdm ttlb ar ttakwin imhdren
idda uttib n wakal ad yagwem ighaman.
ur immut yan a willi iqqazen
tamtenet igguten ar tsebzag ljin.
asif ur ay inggi bela aman.

igh illa uzelif ar as kweddn meden.


ar tekkat ad s tkurayt.
bbi izeker gh imi n ufunas.
ssuq izewaren i Mbarek awin as awulk.
ar iteqqes ar izeghur.
ifulki bahra ulili mac ihrra.
adur ttament lejir timelli kayan.
tamment n imi mela gis isafaren llah ur sar ittden yan tasa nes.
wanna icettan ura isawal.
iherc ughyul ar ineder uhlays.
wanna iqqenn imi nes ur iri yan ad asen gis ig add.
nnan i wucen a tkest aghadn inna yasen ighweyal ukan.
anef i lear ad gik ur iseker lar.
aqqellal n tmgharet tilkit a ggis siggilen miden urd rri.
argaz igat walli d ittyn adif gh tezdn n tarucet.
argaz zund azerg ar izzd timerzigin ula tilli mmemnin.
uktuber ixcen yan gis ittellin.
aynna tkerzet temgert.
larzaq ddu udr agh llan.
seksu igh as ur tbikest ur a tt id ghelin iragwen.
taghadt nna izgwen telkem arraw nes.
inna ed ur tkki tengult ikk tt id uzegen nes.
ur illi usunfu gh ddu usawen.
yan istayen tuga ura ittawi yat.
iqqan ed ungz yan iran a yaru.
azr nna iffughen taryalt ar tt isifsus.
wanna ittemaghen ur ay ithsab tukkimin.
afullus iran ssuq ghiyyd ay ittukrif.
yan iran tid mmimnin isber i tid rzgnin.
kera izd uzerg ra tessif tallunt.
wanna ibennun kra n tegemmi issimghur t a wer imil teg tines.
yan izewaren lijaret ura qqayen yat.
zik nit ay iga uzekka.
matgit d igenwan attalet allen nek.
iga enn afus gh tgecculet.
wanna yugin a st yasi igh tefesus ira a st yasi igh tezzy.
addyal rebbi i walli ikerzen ilamen.
tafullust nna ur isguttn f teglay ur a tenurzm i kiyyawn.
d ulli ccekcem ulli amya uri lli.
ghwann iga zund ameksa n jeddas.
madesen ayt iburk i tezewa.
adnit tehzzemt sigh ak nnan tfis lehdrt.
willi zrnin ur ufin , willi ufanin ur zrin.
tazwit ur at kkat ajjig i imi n tgemmi.
yan ed iqqan ayaki , yaki gh taddngiwin , adur yaki gh imik n waman rizn
ed fellas.
ur izdr ay issefsi tudit s mnass.
ira uhaqqay a yseker tawada n tsekkurt tjluyas twada nes ula tintsekkurt.
yuf yan iccan alili yan fikka udis nes.
may iran a yalgh anbur ighet ur tulgh mas.
id ed agru gh tmezgid.
wanna urizdrn akk ingh ihyuk ur igi argaz.

ur iman wayyahu d usfruri n rremman.


yuzat ar amgwrd ifel t.
amuc n ger senat tgemma ar iggan bla tiremet.
inna uccen ur bedda bbinet.
awssar inera asawen , aezri inerrat usawen.
zund kiyyin afa llanet ur dis uginet tigemmi nesent.
yan itghawalen tangulet n midden ra ys tjeder tines.
yuf sdident lh tent.
ar igerra tubbac ar as trent tingal.
igh allan igenwan ifrh wakal igh ferhn igenwan ar yalla wakal.
itemma lqqurts itemma wawal.
innan uzlim inna gh illa yan ig gis argaz.
argaz aciren n ugd a gh enn ittr ighli ed gisen.
igh ihenna uglif ay ztta.
midden ran kullu mad asen inqqan ifif walayyini an ur ig ress ula telhq.
igh nnan illa lehna tiflut reglatent.
arqqs a yjellun lehrqet.
rgelgh iflu n ugadir at ur ikk ugharas.
anzd igh yad ikwmd yal tagayyut nes.
yuf a talla mas a talla immi.
icca uccen, icca ugaywar, icca ifis , icca bumhnd ,lli jju ur iccin lmayy
gigan as tuf tamghera lgirra
a tennit tserset akuray sigh t id serk usin.
sghel tardazet tgunt gh menssa.
wanna dar atig n miyya, yasi yat ar iteqed s aynna dares ur kesden yat.
laqel ay mmenan igh akk idrus urd lmal , imma lmal illa s urttl igh yad
idem yan.
- nssutef giwen albehr nga yawen lar ay iselman.
- yan ighran i wad, ur allan i walim
- tamunt n izan a yneqqan ifiys
- fkat i wida ccanin ad dagh ccen
- ghaylli mi ttirin medden tumzn izri sergh
- izwur ed swingem sawel
- max adbib ad ed itjaran amadn, amadn a tt isiggilen igh ira asafar
- ill en lehna gh ida gh ur tellit a yad, ur ra ggis izuzzer ghar willi kafanin
- mamenk rad ur meddugh, mamenk ur allagh, nega nit ayt tmazirt newalak a
ttrf
- Uccen da ygan uccen da st ineqqa yasitt , imma bakni igh t yad ingha ad as
issutul
- Igh ineqqb uggug ur a iqqway aman
-Idda yad izur xef usxurrey, izayed asdffey
-Ur da k ittetta xes ahrwic k iwalan
- Wanna d tmunt ayd taksudt
-Amuttu n usemmd targigit, amuttu n ugnugey talat
- Mun d igdi tegt igdi, mun d bnadem tegt bnadem
- Wanna ed inkern ur indir, mayd as itteln ur ifdr
- Wanna t iqqazen issflayt a wer teg tinnes
- Inna yas uccen : ur dgin zrs uzinegh teddu yid
- Ur yaksul wadda ittinin wallah a mer righ , d waddagh ittinin wallah a mer
ufigh
- Jjin gar itersiwen ur jjin gar iwaliwen
- Ig di qqigh azar a wer iyi ttinid llan gis iqurrn

- Ar ittinig yissegni mag ikejjem tekjem gis tzikert


- Ur da yttaghul s di da g in t innemyar ghas aghyul
- Yuf ubrac azenzr n thzzart
- Yuf meyya n qab qab yan mselxir at
- Ur yaksul lid d wussan
- Wanna ynin nnif ur da ysawal
- Ur illi kra bela kra
- Eg imki nna iga wadjar negh terhlt
- Amer issin umdr is immudr ur ittmudr
- Ur da uttejjiy g udghar xes l- Ur illi ttlb n ixf nnes
-Wanna ingha wughrb ad ittinig ighwemdan
- Afus dday s righ ad t bbigh at t ssudunegh aseggwas.
- Illa wghenja mas ur ikemd ufus
- Ur da ttuzrn igwerramen ntmazirt
- Ur da tgemmer tunant bnadm ay ttinign awal
- Ur illi xef uberrah xes ad iberrh
- Icca kra ibawen bzin g kra
- Izrey aghyul ar ikkat tabarda
- Yuf lehna tazart iqquren
- Mecta a ybdn festat d rulat
- Ttagh i yegdi illegh ak imi
- Ulli taggunt nzzman ayd gant
- Ur da izzd uzerg tihllal ula ddan waman bla taghuzi
- Ur da ikkat uzwu akccd iqquren meqqar illa xef tizi
- Ur da ittini lhmdullah xes unna ygern adr i wehddad
- Ku yan tin nnig ixef nnes ayd yannay, ku yan d awal n dars as isawal
- Ur da ytteqqis uccen xef tida ghifs ikkan
- Ar ittinig ighsan g tdewwart- Iga wserdun win new nigh dart
- Ur dgin ili wemzil tafrut
- Ur da yssergigi tahdrart n muc xes ay dda yellan g ighef nnes
-Awal am imirg da ttekkest yan uzr ixlu ed akw
- Zr udem nnes , tsut aghu nnes.
- Afullus ka yaqran ard immet
- Tecca ica lfakiyt
- Saqsa ka gh bnadem is sul isul, imma lhalt talli talli
- ur a issigit yan ssengh asent i tirra , acku ttlba da tekrrafen wiyyd
- Mel iyi ka mani kkan, imma ssengh man wa izzn gh wayyd
- Argaz ur a t ittaru bela wayyd
- Argaz ad iskaren iqqaridn (idrimen) , maci iqqaridn a yeskaren argaz
- Ad qqendgh i ddunit gh lli gh izwur ghilli ittegrun
- Uccen iga bedda weccen meqqar t turu taghadt
- Nek ur nfern izd inew ,irigh a tt nessif- Igh ed iqqan tadallit, lmut tega ma
yettiri yan
- Irmi uwallu tayyuga, irmi ma wekan iqqaz akal
- Zr udem nnes , tsut aghu nnes
- Afullus ka yaqran ard immet
- Tecca ica lfakiyt
- Saqsa ka gh bnadem is sul isul, imma lhalt talli talli
- ur a issigit yan ssengh asent i tirra , acku ttlba da tekrrafen wiyyd
- Mel iyi ka mani kkan, imma ssengh man wa izzn gh wayyd
- Argaz ur a t ittaru bela wayyd
- Argaz ad iskaren iqqaridn (idrimen) , maci iqqaridn a yeskaren argaz

Ad qqendgh i ddunit gh lli gh izwur ghilli ittegrun


Uccen iga bedda weccen meqqar t turu taghadt
Nek ur nfern izd inew ,irigh a tt nessif
Igh ed iqqan tadallit, lmut tega ma yettiri yan
Irmi uwallu tayyuga, irmi ma wekan iqqaz akal
Ur a ttmunen sin imddukwal amer igh isbr yan.

..Et pour finir, inayk Sidi Hammou Talb; _Zzrrat ! Zzrrat lkhlawt
gh'uzal ar tnt n'sinif!_Nki ba3da ghayda tzzrra ttit inu rat
Inigh._Ajnjm ! Ajnjm ay mn3an awal urd atn ibdr yan._lqqul kay
mn3an Ssrrfn giss midn awal._Afuss n'ljid igh IrZza kamu yala
yan._Ima gar amud IrZzit nigh ak imut!_Achku dunit imdukal ka sa
zrayent._Subhan Allah l3aDdim ! Subhan Allah l3addim lakhla
zunnnnd assif!_Kulu may bna yan bla saht arasd iTtarr.kulu may cha
yan igh ur inwi dat brinnnnn !_Kulu mayZza yan amalunss ka g'
itgiwir,ama bnadm wanat'iZzan iss ra didtsn ahln._Is n'Zzrra mamu
tga dunit itran d'wayur gh ufus ?
._ar itghawaaaaal ! a yamzz Tafukt ighab wayur._Igh dagh ufan
ayu,ttafukt ur sul atbayan !_Ima-Argaz wali t'Igan,isntn kuyan,iga
zunnnnnnnd azrg irSsa gh'lmakan nss,_Ar iZzadd timrzigin wala
timimine !!!_Ima hati igut wawal,iga zunnnnnnnd lbhhur,ur t'id igli
chuf (izzrri). ==(Allah irhmk a Sidi Hammou Taleb Bab n'Umarg
Igline)....
LE GRAND POETE AMAZIGH DU 18e SIECLE,LE MAITRE SIDI HAMMOU TALEB
BAB N 'UMARG AVEC ENCORE PLUS DE PRECISION... _Une grande partie de la
posie de Sousse est attribu Sidi Hammou Taleb, qui est devenu connu
sous le nom "bab n'umarg ", qui en tachelhit signifie matre de la
posie."Sidi Hammou est n Aoulouz la fin du 17e sicle, et a vcu dans la
rgion,couvrant les villages en rcitant ses
pomes ou chansons. Entendue tre exprim dans un tachelhit moyen, car
la langue chleuh a de nombreuses variantes."Si le moulin travaille lentement,
ajoutez de l'eau la rivire".Il n'a laiss aucune oeuvre crite, de sorte que
les pomes qui lui sont attribues ont t trs probablement modifi avec le
temps et il n'est mme pas sr que beaucoup d'entre eux sont les siens. Le
thme dominant dans la posie de Sidi Hammou, c'est l'amiti."Ce fusil n'est
jamais loin de la balle,Et les yeux peints de l'antimoine,Et le coeur loin de vos
amisJusqu' ce qu'ils aillent sous la terre. "
L'histoire raconte que, aprs un long sjour dans la rgion de Marrakech, Sidi
Hammou retourne dans sa patrie, o il a cherch rconfort dans les bras de
son premier amour, une femme nomme Fadma Tagwuramt. l'arrive, il a
constat que le pote rivale la valle du Draa tait plus fort et Sidi Hammou a
cherch l'inspiration d'un saint nomm Sidi Brahim. Puis aussi tot il a
compos un pome.Ce pome intitul Fadma Tagurramt a t recueillie par
Johnston au dbut du sec. XX. Sidi Hammou il a exprim avec des paraboles
constants. Voici quelques extraits:"Le nuage se fond dans l'obscurit, la brise
se perd dans la rivire: l'eau la lumire des feuilles mortes!Pesez vos mots de
vos richesses.Ai-je demander au chameau de la noblesse du cheval?Le
laurier-rose me donnerait douce?Vous ne cherchiez pas un endroit sec dans
l'ocan.Et moi, je peux m'attendre une rponse d'un homme mort? "A la fin
du pome Sidi Hammou dit:"Fadma, croyez vous,que parmi les mdicaments
de Rome,il y a un remde pour ceux qui aiment? Apparemment, Fadma pas
rsiste aux arguments solides de Sidi Hammou et s'est laissez aller pour son

amour ...Une grande partie du travail de Sidi Taleb Hammou a t recueilli par
un capitaine arme coloniale franaise nomme Lopold Justinard.Justinard
arrive au Maroc en 1911 et s'installe Fs pour donner une formation
militaire un bataillon de troupes de sultan Moulay Hafid. Avec la cration du
protectorat de la France au Maroc l'anne prochaine, Justinard initie
l'organisation de rgiments goums de l'arme coloniale.Initialement Justinard
est un partisan convaincu de la politique coloniale des grandes cads , qui
utilisaient les tribus comme la principale arme de pacification des populations
locales. "Cette politique de sauver les forces franaises et utiliser les forces
indignes qu'on appelle les cads de grandes politiques parce que son
emplacement en tant que gardiens de l'Atlas et sa relation avec les tribus de
Sousse, ces grands leaders rendu parfait des hommes de paille les politiciens
et les physiciens. Ce sont eux qui agissent au sud de l'Atlas se plier El Hiba.
"El Hiba, hros de la rsistance marocaine la colonisation franaise, tait
originaire de Smara dans le Sahara. En 1912, une rvolte se produit dans le
Souss et cette mme anne Marrakech El Hiba vient avec son arme de
Touaregs , avec le but de renverser le sultan Moulay Hafid le collaborateur.
Une arme franaise l'emporte sur lui Sidi Bou Othman,alors El Hiba
regagne le Souss, o il continuera la guerre contre l'invasion franaise jusqu'
sa mort en 1919.
"Rptez ces mots: malheureusement , pense que les temps fuitVous devez
savoir que la vie est juste un passage. "A partir de 1916 Justinard part a Tiznit
et il est plac pour l'information officielle et de cette coordination de l'action
par des tribus fidles la France . Cependant, ds son arrive Tiznit
Justinard commence entrer en contradiction avec son rle dans l'arme
coloniale, divise entre la France et son amour de la culture chleuh, qui
pntre de plus en plus sur sa personnalit.Justinard dans le Souss a t
connu sous le nom "qebtan chelh" , ou "le capitaine chleuh" . Depuis son
arrive au Maroc ou il avait appris le tachelhit et tarifit , aprs avoir crit en
1914 et 1926 deux livres de ces deux variantes de la langue tamazight .En
plus de ces manuels a men de nombreuses collections de posie chante et
parle Amarg, en plus d'avoir publi des ouvrages sur la littrature, l'histoire,
la posie et la culture tachelhit .Aprs sa retraite en 1937,il reste au Maroc
Maroc et continue son travail sur la culture chleuh , jusqu' sa mort en
1959.Sa contribution la connaissance de la littrature orale du Souss a t
norme."Celui qui la vie a rempli toutes les volontsSe moque de la mort
qui l'attend. Pour l'enfer ... la vie! "
L'un des pomes recueillis par le capitaine Justinard dans son "Manuel de
Marocain berbre (chleuh Dialecte) 1914" est le pome Sidi Hammou. Dans
ce pome, attribu la trs Hammou Sidi, matre de la posie est voque et
plac dans le rle de la chanteuse:"Que Dieu sauve Sidi Hammou. Dit le
pauvre chanteur:Les femmes, le vent, le lion et la rivire,Vous y trouverez le
malheur autour du quel vous voudriez y trouver la bonheur.Plus mort que vif,
rien d'autre que du poison.Repentez vous oh vous les enfants du pch, que
le mal n'augmente pas.
""Que Dieu sauve Sidi Hammou. Dit le pauvre chanteur:Il n'y a rien de plus
cruel que de mener l'embuscade.Il n'ya rien de plus cruel que les larmes d'un
ami.Le laurier-rose est amer. Qui n'a jamais aim en le mangeant,Il a pens
qu'il tait doux?Je l'est mang pour mon ami et Je l'ai trouv pas amer. "
"Que Dieu sauve Sidi Hammou. Dit le pauvre chanteur:Quand les gens ont fait
leurs prires, dans l'aprs-midi,Il est vrai que la journe tait termine?Aprs
la vente de la boucherie, et non pas la fin du march?Recueillez vos moutons

berger. Il est temps. La journe s'est coule.Ils ont eu du monde en fleurs,


les gens d'un autre temps,Mais maintenant, ils sont dans leur chute.Ce qu'il
ne dit pas qui a pass sa vie sans un ami,Parce que la vie,c'est les amis qui
nous la font travrser
"Le rle du pote dans l'ancienne socit marocaine est considrable. Il est
principalement le chroniqueur, l 'historien de sa tribu. Il chante non
seulement leur amour et leurs checs personnels, mais aussi et surtout les
vnements vcus par sa tribu ou au sein de leur tribu. Au cours d'une
dispute entre clans rivaux, c'est lui que l'on fait appel prendre la dfense
de leur propre. Respect et vnr comme un saint, sa parole est entendue,
car il a la sagesse et les mots secrets qui vont droit au coeur. "Aujourd'hui, le
rle des potes n'est pas la mme chose du tout et ne le sera jamais. Dans la
socit moderne, avec ses institutions et les nouveaux mdias il n'y a pas de
place pour eux.Avec une place de plus en plus petite,ils ne restent que dans
les petits villages et les marchs du pays, ces lieux o le temps n'a toujours
pas russi les changer.."Le chemin de Dieu et le chemin de la posie du
dialogue,La premire a trait la seconde: Je n'ai pas pos de
questionsComme j'ai servis Dieu,Dans ma mort, il fera ce que je veux. "Le
chemin de la posie rpond alors: "J'ai pos des questionsComment plaire
mon coeur avec la compagnie des fes,Dans ma mort, Dieu me fera ce qu'il
voudras,Enfer ou paradis,il faudras l'accepter. " NB.Il faut savoir que les
pomes traduits en Franais ou autres langues,n'ont pas du tout le meme
impact et sens que l'originale en tamazight...
_Sidi Hammou Taleb bab n'Umarg( le maitre de la posie, 18'e sicle,)
_Rass Lhaj belaid..
_Raiss Boubakr Anchad,(au premier plan)
_Anddam pote chansonnier de l Ahwach Amazigh

S-ar putea să vă placă și