VRDERING AV RISK

___________________________________________________
FoU RAPPORT
___________________________________________________

FN - Kurva
Frekvens av N eller fler ddsfall per r (F)

ALARP

Antal ddsfall (N)

RDDNINGSVERKET

1-I
VRDERING AV RISK
Rapporten har utarbetats av
Gran Davidsson, Det Norske Veritas
Mats Lindgren, Det Norske Veritas
Liane Mett, Det Norske Veritas

Frfattarna svarar fr innehllet i rapporten.

Rddningsverkets kontaktperson:
Jan Schyllander, tfn dir 054 - 10 41 41, vx 054 - 10 40 00

1997 Statens rddningsverk, Karlstad

Risk- och miljavdelningen
ISBN 91-88890-82-1

Bestllningsnummer P21-182/97
1997 rs utgva

1-II
Evaluation of risk

Abstract
In toadys society many of the industrial plants and transport systems carry a potential for major
accidents. The risk that these activities present with respect to health and safety can be analysed
through risk analyses and reduced by various means, but usually not eliminated altogether. In the
process of societal planning decisions are required to be made about the tolerability of these
risks. Today these decisions are based on an number of different principles, more or less well
defined. In this report alternative principles for risk evaluation have been described and pros and
cons evaluated. Available knowledge and experiences in Sweden and other relevant countries
has been compiled. Furthermore a proposal for risk criteria has been put forward. This proposal
incorporates criteria for individual and societal risk. The primary purpose of this report is to
contribute to an increase in knowledge and understanding of the risk analysis and risk evaluation
processes.

1-III
 INNEHLL

VRDERING AV RISK

Kapitel 1 SAMMANFATTNING
Kapitel 2 INLEDNING
Kapitel 3 RISKVRDERING - MLSTTNINGAR OCH PRINCIPER
Kapitel 4 DAGENS SITUATION I SVERIGE
Kapitel 5 INTERNATIONELLA TILLMPNINGAR OCH ERFARENHETER
Kapitel 6 PRINCIPER FR RISKANALYS OCH RISKKONTROLL
Kapitel 7 MER OM RISKKRITERIER
Kapitel 8 FRSLAG TILL RISKKRITERIER
Kapitel 9 IMPLEMENTERING AV RISKKRITERIER
Kapitel 10 LITTERATUR
Kapitel 11 FRKLARINGAR AV BEGREPP OCH FRKORTNINGAR

1-IV
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 1

1. SAMMANFATTNING................................................................................................ 1-I
1.1 Bakgrund och syfte........................................................................................................... 1-I
1.2 Omfattning.......................................................................................................................1-II
1.3 Principer fr riskvrdering ............................................................................................1-II
1.4 Svenska och internationella erfarenheter ................................................................... 1-III
1.5 Frslag till utformning och implementering av riskkriterier ................................... 1-IV

1-V
1. Sammanfattning
1.1 Bakgrund och syfte
Dagens utveckling av samhllet mot alltmer storskaliga och komplexa system samt kande krav
p effektivisering och bttre resursutnyttjande leder i mnga fall till att srbarheten kar. I
samma takt kar behovet av kunskap om vilka risker vi utstter oss fr samt hur dessa risker
skall kontrolleras och vrderas. Denna utveckling har versiktligt redogjorts fr i bakgrunds-
beskrivningen till Hot- och riskutredningen. Ett av de fyra centrala problemomrden som
definieras i Hot- och riskutredningen r:

tgrder i samhllsplaneringen som innebr att verksamheter som

kan medfra risker i omgivningen uppfyller skerhetskraven

Ett viktigt omrde i detta sammanhang r den fysiska planeringen av samhllet. Den fysiska
planeringsprocessen knnetecknas av att ett stort antal aktrer r inblandade och att det mnga
gnger freligger intressekonflikter mellan dessa aktrer. I dessa sammanhang viktiga och i
mnga fall avgrande frgor, som ocks indirekt r formulerade i sjlva definitionen av
problemomrdet ovan, r:
Vilka r skerhetskraven?
Vilka tgrder krvs fr att skerhetskraven skall kunna anses vara uppfyllda?

I dagslget freligger det ofta skilda uppfattningar i dessa frgor mellan olika aktrer i
planeringsprocessen samt ven mellan myndigheter sinsemellan. Man kan ocks notera att det
ibland freligger skilda synstt mellan olika regioner i Sverige.

I samband med den fysiska planeringen av samhllet stlls krav p beslutsfattare att dessa skall
kunna vrdera riskerna samt fatta beslut om vilka risker som kan tolereras och vad som inte kan
tolereras. Vidare skall dessa beslut kommuniceras till andra aktrer och till allmnheten. I
dagslget grs dessa vrderingar utifrn olika principer.

Det freligger tv grundlggande huvudprinciper nr det gller att vrdera huruvida

skerhetskrav kan anses uppfyllda eller ej:
Deterministiska (konsekvensbaserade) principer
som innebr att skerhetskraven stts utgende ifrn vilka olyckshndelser som fysiskt sett anses
kunna intrffa och vilka konsekvenser dessa fr.

Probabilistiska (riskbaserade) principer

som innebr att skerhetskraven stts utifrn en vrdering dr svl sannolikheter fr att
olyckshndelser skall intrffa som de konsekvenser dessa ger upphov till vgs in.

I praktiken tillmpas ofta bda dessa principer, mer eller mindre klart formulerade.

Fr att p ett tillfredsstllande stt besvara frgor om vad som krvs fr att uppfylla samhllets
skerhetskrav och f till stnd mer enhetliga bedmningar finns det ett behov av att p ett mer
systematiskt och likartat stt n vad som sker idag identifiera, analysera och vrdera risker i
samhllet.

1-I
En princip som tillmpas inom flera Europeiska lnder och inom mnga olika verksamheter r
att jmfra de risker som uppstr vid en viss verksamhet med kriterier eller rttningslinjer fr
acceptabel (eller tolerabel) risk. Denna princip tillmpas i kande omfattning ven i Sverige
och har kommit till uttryck i ett antal, strre och mindre, infrastrukturella och industriella
projekt. Gemensamma kriterier eller rttningslinjer fr sdana bedmningar saknas dock i
Sverige i nulget.

Syftet med projektet Vrdering av risk r att sammanstlla tillgngliga kunskaper och
erfarenheter nr det gller metoder fr riskvrdering. Arbetet skall ses som ett internt arbete
inom Statens rddningsverk och skall bidra till en kunskapsuppbyggnad inom omrdet. Arbetet
kommer att utgra bakgrundsinformation fr det planeringsunderlag som Rddningsverket skall
lmna till Boverket fr den fysiska planeringen.

1.2 Omfattning
Vrderingar i frgor som berr risker fr mnniska, milj och ekonomi grs inom en mngd
omrden och utifrn sinsemellan olika principer och frutsttningar. En avgrnsning av
projektets omfattning har drfr varit ndvndig. Kortfattat kan projektets omfattning beskrivas
enligt fljande:

Verksamheter, inklusive transporter, dr olyckor relaterade till brand,

explosion eller utflde av toxiskt material kan intrffa och risk fr
negativ pverkan p liv och hlsa bland allmnheten freligger.

Inom ramen fr denna avgrnsning har de viktigaste arbetsomrdena varit fljande:

Beskrivning av mlsttningar med riskkriterier och mjliga principer fr vrdering av risk

Beskrivning av dagens situation i Sverige och internationellt nr det gller riskhnsyn i den
fysiska planeringen
Beskrivning av grundlggande principer fr riskkontroll och analysmetoder, deras fr- och
nackdelar, samt kopplingar till resultatvrdering och kriterier fr vrdering av risk
Frdjupad beskrivning av problemstllningar relaterade till kriterier fr vrdering av risk.
Detta omfattar t ex:
- vrdering av nya anlggningar kontra existerande anlggningar
- hantering av oskerheter i riskberkningar
- vrdering av kostnader och nytta med riskreducerande tgrder
Upprttande av frslag till kriterier fr vrdering av risk samt diskussion kring
implementering av freslagna kriterier.

1.3 Principer fr riskvrdering

Fljande fyra principer har formulerats som frslag till utgngspunkt fr vrdering av risker:
1. Rimlighetsprincipen
En verksamhet br inte innebra risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebr att
risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid
skall tgrdas (oavsett riskniv).

1-II
2. Proportionalitetsprincipen
De totala risker som en verksamhet medfr br inte vara oproportionerligt stora jmfrt med de
frdelar (intkter, produkter, tjnster, etc) som verksamheten medfr.

3. Frdelningsprincipen
Riskerna br vara skligt frdelade inom samhllet i relation till de frdelar som verksamheten
medfr. Detta innebr att enskilda personer eller grupper inte br utsttas fr oproportionerligt
stora risker i frhllande till de frdelar som verksamheten innebr fr dem.

4. Principen om undvikande av katastrofer

Risker br hellre realiseras i olyckor med begrnsade konsekvenser som kan hanteras av
tillgngliga beredskapsresurser n i katastrofer.

1.4 Svenska och internationella erfarenheter

N gra slutsatser fr n granskning av dagens situation i Sverige
Betrffande riskanalyser
Bttre praxis med frbttrat tillmpande av enhetliga modeller fr genomfrande och
dokumentation av riskanalyser samt hantering av oskerheter i ingngsdata erfordras. Det br
betonas att modeller och metoder finns, problemet ligger i bristande tillmpning.

Betrffande vrdering av risk

Oklarheter och oskerheter freligger vid vrdering av risker. Fr att frbttra denna situation r
det angelget att etablera enhetliga och accepterade kriterier fr vrdering av risk som gr att
resultat av olika riskanalyser p ett likformigt stt kan versttas till andra termer n rent
matematiska. Detta kan, tillsammans med en frbttrad framstllningsteknik, innebra att
analysrapporterna klarare n vad som ofta r fallet idag kan redovisa slutsatser,
frutsttningar, antaganden och oskerheter.

Betrffande granskning av riskanalyser

Kraven p kompetent granskning av riskanalyser br stllas hgre n i dagslget. Centrala
myndigheter (t ex SRV, ASS, SI, Boverket) har i detta sammanhang en viktig uppgift att
fylla. Vid granskningen av riskanalyser r det av betydelse vem som granskar analysen och
vilket perspektiv denna person har. Det kan drfr vara nskvrt att engagera flera personer
frn olika myndigheter/institutioner i granskningsprocessen.

Betrffande skyddsavstnd och andra stt att kontrollera risker

Oenigheter freligger betrffande hur skyddsavstnd skall tillmpas. Oenigheter freligger ven
betrffande vrdet av andra riskreducerande tgrder i relation till skyddsavstnd. Vidare kan
konstateras att beslut om riskreducerande tgrder ofta fattas p oklara eller ofullstndiga
grunder. Det r ofta inte klarlagt vilken inverkan de freslagna tgrderna egentligen har. En
bidragande orsak till dessa problem r frmodligen att det finns en oskerhet nr det gller hur
sannolikhets- och konsekvensbegreppen skall uppskattas och vrderas.

Internationella jmfrelser
I alla de lnder som studerats finns det ngon form av lagstiftning fr att kontrollera risker frn
farliga verksamheter. I flera lnder har man infrt ngon form av kriterier fr vrdering av risk,
ofta som riktlinjer men i ngra fall ocks som lag.

1-III
Holland och Storbritannien r frmodligen de lnder som har kommit lngst med utvecklingen
av probabilistiskt baserade riskkriterier. ven om dessa kriterier ytligt sett kan vara utformade p
likartade stt s r jmfrelser relativt komplicerade eftersom kriterierna baseras p olika
frutsttningar och tillmpas p olika stt. I de lnder som tillmpar probabilistiskt baserade
riskkriterier beaktas individrisk (risk fr enskilda individer) och i flera fall ven samhllsrisk
(risk fr grupper av personer).

Exempel p lnder som tillmpar mer deterministiskt baserade vrderingar r Tyskland och
Frankrike.

1.5 Frslag till utformning och implementering av riskkriterier

Frutsttningar fr kriterier
Genom riskanalys identifieras de risker som en viss verksamhet ger upphov till och sannolikheter
och konsekvenser uppskattas. Hrigenom skapas ett mtt p den risk som den aktuella
verksamheten medfr. Fr att sedan utifrn riskanalysens resultat kunna fatta beslut mste en
vrdering av riskernas signifikans kunna gras. Syftet med riskkriterier r att underltta denna
vrdering.

Vidare kan beslut baserade p riskniver vara komplicerade pga den mngdimensionella
karaktren av riskerna, t ex kan osannolika olyckor med allvarliga konsekvenser behva vrderas
mot mer sannolika olyckor med mindre konsekvenser. Riskkriterier kan i sdana fall ge
vgledning fr denna vrdering.

Andra frutsttningar som etablerats r att:

Det i praktiken, med begrnsade resurser, inte torde vara mjligt att samtidigt uppfylla
samtliga grundprinciper fr riskvrdering (nr 1 - 4, kapitel 1.3). S kan t ex undvikande av
mjlighet fr katastrofer krva resurser som skulle innebra en betydligt strre riskreduktion
om de satsades p att frhindra vanligare olyckor med mindre konsekvenser. Kriterierna
mste sledes utgra en kompromiss mellan dessa principer.

En probabilistisk (riskbaserad) utgngspunkt, dvs dr hnsyn tas till svl sannolikhet som
konsekvens, krvs fr att p ett systematiskt stt hantera de grundlggande mlsttningarna
med riskvrderingen, men det finns ett antal andra principer som r mycket viktiga fr
vrdering och kontroll av risk.

Det r inte mjligt att genom kvantitativa riskkriterier en gng fr alla lgga fast vad som r
tolerabel risk och inte. Detta r beslut som mste fattas utifrn sociala, ekonomiska och
politiska bedmningar vilka kan vgledas, men inte ersttas, av tekniska kriterier. Kriterier
br anvndas som std och riktlinjer i beslutsfattandet och inte som absolut fasta regler eller
krav.

Frslag till kriterier

De centrala kriterierna som erfordras fr att uppfylla mlsttningarna r:
Individriskkriterier
Samhllsriskkriterier

Syftet med individriskkriterier r att begrnsa risker fr enskilda anstllda och enskilda individer
i samhllet som vistas nra den farliga verksamheten. Individrisker presenteras ofta i form av
riskkonturer.
1-IV
Syftet med samhllsriskkriterier r att begrnsa risken fr lokala omrden (t ex ett visst
bostadsomrde) eller fr samhllet i sin helhet. Samhllsrisk inkluderar risker fr alla personer
som utstts fr en risk ven om detta bara sker vid enstaka tillfllen. Samhllsriskkriteriet r
speciellt viktigt fr de situationer dr riskerna inte belyses tillrckligt vl av individrisknivn.
Samhllsrisken kan uttryckas i form av:
FN-kurvor
som visar sambandet mellan den ackumulerade frekvensen och antal omkomna och/eller
Antal omkomna per r
Ett tal, som uttrycker statistiskt frvntat antal omkomna under ett r (kallas ibland PLL,
Potential Loss of Life)

Eftersom FN-kurvor ger en betydligt fullstndigare information om riskens karaktr n vad ett tal
(t ex frvntat antal omkomna under ett r) ger baseras det freslagna kriteriet fr samhllsrisk
p FN-kurvor.

Fr svl individ- som samhllsriskkriterier fresls tv niver. Dessa utgrs av en vre niv
ver vilken riskerna kan anses s stora att de ej br accepteras samt en undre niv under vilken
riskerna kan anses sm. Detta r en indelning som i princip motsvarar HSE (Health and Safety
Executive, Storbritannien). Dock skiljer sig den freslagna tillmpningen p vissa punkter frn
HSEs praxis. Denna indelning innebr att det skapas tre riskomrden. Frslag till kvantitativa
vrden fr dessa niver lmnas i rapporten.

Omrde med Risk tolereras ej

oacceptabla risker

Risk tolereras endast om riskreduktion

Omrde dr risker ej praktiskt genomfrbar eller om
kan tolereras om kostnader r helt oproportionerliga
alla rimliga tgrder
r vidtagna
Tolerabel risk om kostnader fr
riskreduktion verstiger nyttan

Omrde dr risker Ndvndigt visa att risker

kan anses sm bibehlls p denna lga niv

Figur 1.1. Frslag till uppbyggnad av kriterium fr vrdering av risk (baserat p HSE)

1-V
Implementering av kriterier
Med utgngspunkt i dagens situation nr det gller riskhnsyn mste det anses som ett vsentligt
steg framt om man genom infrande och tillmpning av enhetliga, probabilistiskt baserade,
kriterier fr vrdering av risk kan stadkomma:
Enhetlig praxis angende hur risker skall presenteras om en kvantitativ riskanalys genomfrs:
- individrisk (fr mest utsatt individ)
- samhllsrisk (dr bde frvntad frekvens och storlek av olyckor skall framg)

Enighet om grundlggande metoder nr det gller hur individ- och samhllsrisk skall berknas

Enhetlig uppfattning om vad en viss kvantitativt uttryckt riskniv innebr, dvs nr en viss risk
kan anses som oacceptabel, mjligen tolerabel eller lg

Kriteriet behver, till att brja med, inte anses som ett obligatoriskt krav. Om det t ex i en
planfrga freligger oenighet mellan de olika aktrerna kan, liksom i dagslget, kvantitativa
riskanalyser genomfras och vrdering av risker ske gentemot kriteriet. En frsiktig
implementering av ett probabilistiskt baserat kriterium dr ovanstende punkter anses som de
vsentliga medfr att det fortsatt kommer att finnas ett stort utrymme fr olika tolkningar och
vrderingar. Kriteriet kommer inte (p kort sikt) att ta ver dagens process nr det gller att
bestmma en rimlig skerhetsniv utan utgra ett std parallellt med dagens vrderingsprinciper.
Kriteriet kan, med den freslagna utformningen, inte isolerat anvndas fr att visa att inga
ytterligare riskreducerande tgrder erfordras. Dremot kan en analys som visar att riskerna kan
anses som lga utgra ett viktigt std fr en sdan uppfattning.

Vad stadkommer man genom att lansera kriterier fr vrdering av risk med ovanstende
begrnsningar? Frhoppningsvis fljande:
Frbttrad kommunikation mellan olika aktrer, eftersom risker berknas och presenteras p
ett enhetligt stt.
kat bruk av riskanalyser fr att identifiera risker, vrdera riskniver och vrdera
riskreducerande tgrder
Mjlighet att vinna erfarenheter av tillmpning av kriterier fr vrdering av risk
Mjlighet att justera kriterier och tillmpning av dessa efter hand
Mjlighet att utveckla praxis och metoder nr det gller att bedma vad som r rimliga
tgrder fr riskreduktion inklusive kostnads-nytta analyser
Mjlighet att utveckla och kommunicera god praxis nr det gller genomfrande av analyser
Mjlighet att utveckla erfarenheter nr det gller granskning av riskanalyser

Dessutom br det med en frsiktig implementering, dr de definierade vrdena i kriteriet ses

som riktvrden, vara mjligt att undvika att alltfr stor vikt lggs vid det detaljerade resultatet av
riskanalysen. Detta skulle kunna vara olyckligt i dagens situation dr god praxis fr
genomfrande, dokumentation och granskning av riskanalyser inte r tillrckligt vl
kommunicerad.

Nyckelord: risk, riskanalys, riskvrdering

1-VI
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 2

2. INLEDNING .............................................................................................................. 2-I

2.1 Bakgrund........................................................................................................................... 2-I
2.2 Projektets mlsttning.................................................................................................. 2-III
2.3 Acceptabel - tolerabel risk ............................................................................................ 2-III
2.4 Kopplingar till andra projekt....................................................................................... 2-IV
2.4.1 Projekt: Riskhnsyn i fysisk planering...................................................................................2-IV
2.4.2 Projekt: Skyddsavstnd ..........................................................................................................2-IV
2.5 Avgrnsningar .................................................................................................................2-V
2.5.1 Riskens karaktr - olyckor/kronisk pverkan.......................................................................... 2-V
2.5.2 Typ av konsekvens - mnniska/milj/ekonomi....................................................................... 2-V
2.5.3 Tillmpningsomrde - allmnhet/anstllda ............................................................................2-VI
2.5.4 Verksamhetens art..................................................................................................................2-VI
2.5.5 Vrdering av risk - samhllets/fretagens/individens perspektiv........................................ 2-VIII
2.5.6 vrigt .................................................................................................................................. 2-VIII
2.6 Rapportstruktur ......................................................................................................... 2-VIII
2.7 Referenser ........................................................................................................................2-X

1-VII
2. Inledning
2.1 Bakgrund
Dagens utveckling av samhllet mot alltmer storskaliga och komplexa system samt kande krav
p effektivisering och bttre resursutnyttjande leder i mnga fall till att srbarheten kar. I
samma takt kar behovet av kunskap om vilka risker vi utstter oss fr samt hur dessa risker
skall kontrolleras och vrderas.

Denna utveckling har versiktligt redogjorts fr i bakgrundsbeskrivningen till Hot- och risk-
utredningen (ref 2.1). Ett av de fyra centrala problemomrden som definieras i Hot- och
riskutredningen r:

tgrder i samhllsplaneringen som innebr att verksamheter som

kan medfra risker i omgivningen uppfyller skerhetskraven

Ett viktigt omrde i detta sammanhang r den fysiska planeringen av samhllet. Den fysiska
planeringsprocessen knnetecknas av att ett stort antal aktrer r inblandade och att det mnga
gnger freligger intressekonflikter mellan dessa aktrer. I Hot- och riskutredningen har ngra
fall redovisats dr dessa intressekonflikter varit srskilt tydliga.

Aktrer i dessa sammanhang kan vara:

Fretag som nskar fortstta eller utvidga en viss verksamhet som kan innebra risker fr
omgivningen, alternativt fretag som nskar utnyttja omrden som kan utsttas fr
olyckseffekter frn existerande verksamheter p ett sdant stt att det innebr en kad risk fr
att mnniskor kan komma till skada
Myndigheter som har att tillse att samhllets krav p hlsa och skerhet tillgodoses
Kommuner som har att tillgodose ett antal intresseomrden ssom att kunna erbjuda bostder i
attraktiva omrden, effektivt utnyttja infrastruktur, erbjuda attraktiv industrimark, lsa
transportfrgor p ett effektivt och miljmssigt acceptabelt stt och, inte minst, tillgodose
kommuninvnarnas krav p skerhet
Allmnheten, ibland representerad via intresseorganisationer
Massmedia

I dessa sammanhang viktiga och i mnga fall avgrande frgor, som ocks indirekt r
formulerade i sjlva definitionen av problemomrdet ovan, r:

Vilka r skerhetskraven?
Vilka tgrder krvs fr att skerhetskraven skall kunna anses vara uppfyllda?

I dagslget freligger det ofta skilda uppfattningar i dessa frgor mellan de olika aktrerna ovan
samt ven myndigheter sinsemellan. Man kan ocks notera att det ibland freligger skilda synstt
mellan olika regioner i Sverige.

2-I
I samband med den fysiska planeringen av samhllet stlls krav p beslutsfattare att dessa skall
kunna vrdera riskerna samt fatta beslut om vilka risker som kan tolereras och vad som inte kan
tolereras. Vidare skall dessa beslut kommuniceras till andra aktrer och till allmnheten. I
dagslget grs dessa vrderingar utifrn olika principer.

Det freligger tv grundlggande huvudprinciper nr det gller att vrdera huruvida

skerhetskrav anses uppfyllda eller ej:

Deterministiska (konsekvensbaserade) principer

som innebr att skerhetskraven stts utgende ifrn vilka olyckshndelser som fysiskt sett anses
kunna intrffa och vilka konsekvenser dessa fr.
Probabilistiska (riskbaserade) principer
som innebr att skerhetskraven stts utifrn en vrdering dr svl sannolikheter fr att
olyckshndelser skall intrffa som de konsekvenser dessa ger upphov till vgs in.

I praktiken tillmpas ofta bda dessa principer, mer eller mindre klart formulerade.

Dessa tv termer (deterministisk / probabilistisk) nvnds fortsttningsvis i denna rapport, med

ovan angiven betydelse. Detta eftersom alternativa svenska beteckningar (t ex konsekvens-
baserade / riskbaserade) har ansetts innebra strre mjligheter fr missfrstnd.

I Hot och riskutredningen pekas p ett behov av ett mer enhetligt planeringsunderlag och ett
behov av modeller som kan bidra till mer likartade bedmningar av olika situationer. Specifikt
fresls i utredningen att underlag fr bedmning av skyddsavstnd som instrument i den
frebyggande verksamheten skall tas fram. Syftet med detta skall bl a vara att frmja ett enhetligt
tillmpande inom landet.

Fr att p ett tillfredsstllande stt besvara frgor om vad som krvs fr att uppfylla samhllets
skerhetskrav och f till stnd mer enhetliga bedmningar finns det ett behov av att p ett mer
systematiskt och likartat stt n vad som sker idag identifiera, analysera och vrdera risker i
samhllet.

En princip som tillmpas inom flera Europeiska lnder och inom mnga olika verksamheter r
att jmfra de risker som uppstr vid en viss verksamhet med kriterier eller rttningslinjer fr
acceptabel (eller tolerabel) risk. Denna princip tillmpas i kande omfattning ven i Sverige
och har kommit till uttryck i ett antal, strre och mindre, infrastrukturella och industriella
projekt. Gemensamma kriterier eller rttningslinjer fr sdana bedmningar saknas dock i
Sverige i nulget.

Syftet med projektet Vrdering av risk r att sammanstlla tillgngliga kunskaper och
erfarenheter nr det gller metoder fr riskvrdering. Arbetet skall ses som ett internt arbete
inom Statens rddningsverk och skall bidra till en kunskapsuppbyggnad inom omrdet. Arbetet
kommer att utgra bakgrundsinformation fr det planeringsunderlag som Rddningsverket skall
lmna till Boverket fr den fysiska planeringen.

2-II
2.2 Projektets m lsttning
Mlsttningen med projektet Vrdering av risk r att erhlla ett underlag fr framtagning av
kriterier fr vrdering av risk att anvndas i samband med den fysiska planeringen av samhllet.

Fr att uppfylla denna mlsttning har fljande omrden studerats:

vergripande mlsttningar med skerhetsarbetet i den fysiska planeringen

Dagens situation i Sverige
Mjliga principer fr kontroll och vrdering av risk
Internationella tillmpningar och erfarenheter
Fr- och nackdelar med olika vrderingsprinciper
Mjligheter till implementering och kontroll av kriterier

Vidare har det ansetts angelget att som ett resultat av ovanstende arbete formulera konkreta
frslag till kriterier.

Givetvis mste de frslag till kriterier som studien mynnar ut i analyseras och vrderas av
berrda myndigheter och organisationer innan de kan vinna en allmn tillmpning. Syftet med
att inom ramen fr detta projekt etablera konkreta frslag till kriterier r att mjliggra en sdan
prvning.

2.3 Acceptabel - tolerabel risk

En grundlggande frga nr det gller kriterier fr riskvrdering r om ngon risk
verhuvudtaget kan anses acceptabel och om det r mjligt att definiera generellt acceptabla
riskniver.

Det har frn mnga hll hvdats att s inte r fallet. Ett uttryck fr denna sikt terfinns i skriften
Befolkningsskyddet, rddningstjnsten och framtiden frn SRV (ref 2.7). Under rubriken
principer fr det framtida arbetet med riskhantering sgs bl a att:

Det finns ingen generellt acceptabel riskniv.

Att olycksrisker legat p en viss niv under ett stort antal r innebr inte att vi skall acceptera
nivn.
Det kan inte vara acceptabelt att...det finns risk fr att hundratals mnniskor kan omkomma i
en kemikalieolycka.
Det r inte heller acceptabelt att frska skapa ngon form av grnsvrde.

Utgende frn det faktum att varje risk fr mnniskors liv och hlsa r icke nskvrd s kan
ovanstende princip vara rimlig. Samtidigt s vet vi att i stort sett all verksamhet innebr ngon
form av risk och att de resurser som samhllet har fr att reducera risker r ndliga. Detta
innebr i praktiken att risker accepteras av svl samhlle som fretag och enskilda personer.

Det frefaller som att det r ndvndigt att skilja p vad som r, eller br vara, visionen fr det
framtida samhllet och vad som av olika skl mste accepteras i dagens situation. Det faktum att
vi idag accepterar verksamheter som medfr vissa risker behver inte ndvndigtvis vara i strid
med en vision om ett noll-risk samhlle.

2-III
En sdan vision (Nollvisionen) har formulerats inom ett av de omrden som svarar fr en
betydande del av det totala antalet olyckor i landet, nmligen trafiken. Denna vision har
beskrivits i Vgverkets skrift Nollvisionen - En id om trafikskerhet (ref. 2.11).
Mlsttningen formuleras hr som Ingen mnniska ska behva d eller invalidiseras i trafiken.

I projektet Vrdring av risk har utgngspunkten varit att en viss verksamhet sett till sin helhet,
med en vrdering av frdelar och nackdelar (bl a risker fr mnniska och milj), av samhlle och
fretag kan bedmas som acceptabel allmnhetens vgnar. De risker som verksamheten
medfr, och som alltid r onskade, kan d anses tolerabla.

2.4 Kopplingar till andra projekt

2.4.1 Projekt: Riskhnsyn i fysisk planering
P uppdrag av Rddningsverket arbetar institutionen fr Kulturgeografi vid Handelshgskolan,
Gteborgs Universitet med ett projekt Riskhnsyn i fysisk planering. Syftet med projektet r
att:

Identifiera inom vilka omrden det r mest angelget att vinna kad kunskap
Ge frslag p sdana tgrder inom de ovan identifierade omrdena som kan ka skerheten i
samhllet genom fysisk planering

Kortfattat kan projektet beskrivas med hjlp av fljande matris.

Omrde Bsta mjliga situation Situation i planrende Utvecklingsinsatser

Konflikt- En nskvrd eller ideal Erfarenheter frn ett antal Behov fr utvecklings-
analys situation beskrivs studerade projekt redovisas arbete identifieras
Risk-
identifiering
Sannolik-
hetsanalys
Konsekvens-
analys
Risk-
vrdering
Kostnads-
nytta-analys
Besluts-
processen
Figur 2.1. Beskrivning av Gteborgs Universitetets projekt Riskhnsyn i fysisk planering

Med denna utgngspunkt har ett antal planrenden studerats och intervjuer av personal inom
kommun och lnsstyrelse genomfrts.

Eftersom projektet Riskhnsyn i fysisk planering har flera berringspunkter med freliggande
projekt s har samverkan skett inom vissa omrden. Omrden dr information inhmtats frn
projektet Riskhnsyn i fysisk planering definieras senare i freliggande rapport.

2.4.2 Projekt: Skyddsavstnd

2-IV
Under 1997 kommer Statens rddningsverk i samverkan med bl a Boverket att genomfra
arbeten syftande till att vrdera skyddsavstnd som instrument i den fysiska planeringen.
Freliggande projekt kommer att utgra ett, av flera, underlag fr vrdering av skyddsavstnd.

2.5 Avgrnsningar
Vrderingar i frgor som berr risker fr mnniska, milj och ekonomi grs inom en mngd
omrden och utifrn sinsemellan olika principer och frutsttningar. En avgrnsning av
projektets omfattning r drfr ndvndig.

I projektet Vrdering av risk har avgrnsningar gjorts inom fljande omrden:

Riskens karaktr - olyckor/kronisk pverkan

Typ av konsekvens - mnniska/milj/ekonomi
Tillmpningsomrde - allmnhet/anstllda
Verksamhetens art
Vrdering av risk - samhllets/fretagens/individens perspektiv

2.5.1 Riskens karaktr - olyckor/kronisk pverkan

Projektet omfattar risker relaterade till olyckor, varmed avses oavsiktliga och tidsmssigt
ofrutsgbara hndelser typ utflde av toxisk gas, brand och explosion, som utvecklas under kort
tidsrymd och som kan medfra skada p mnniskor, milj eller egendom.

Projektet omfattar inte risker relaterade till kronisk pverkan ssom radonrisker i bostadshus,
lngvarig exponering fr hlsofarliga kemikalier, etc.

2.5.2 Typ av konsekvens - mnniska/milj/ekonomi

Allvarliga olyckor, speciellt inom kemikaliehanterande industri, kan ofta medfra samtidig
negativ pverkan p:

Mnniskors (anstllda och allmnhet) liv/hlsa

Inre och yttre milj
Verksamhetens eller samhllets funktion och ekonomi

Ur risksynpunkt r det angelget att samtliga dessa aspekter beaktas. Ett gemensamt hanterande
av frgorna underlttar som regel analysarbetet. Detta terspeglas ocks i den gemensamma
hanteringen av freskrifter rrande olyckor vid storskalig kemikaliehantering (SNFS 1994:1
Skydd av den yttre miljn vid storolyckor vid industriell kemikaliehantering, AFS 1989:6
Storskalig kemikaliehantering (ndrad i AFS 1994:9) och Rddningstjnstfrordningen
1986:1107), (ref 2.8, 2.9, 2.10).

Sambandet mellan arbetet fr att kontrollera risker fr mnniskors liv/hlsa och risker fr milj
betonas ocks i Hot och riskutredningens diskussion kring utveckling av miljkonsekvens-
beskrivningen (MKB) som ett instrument i den fysiska planeringen.

Metoder fr analys och kriterier fr vrdering av miljpverkan vid olyckor r ett relativt nytt
omrde. Den miljpverkan som en olycka, som till exempel ett kemikalieutslpp, ger upphov
till r beroende av en mngd parametrar, bl a:

2-V
 Pverkat omrdes storlek (spridning inom invallning/inom fabriksomrde/inom nromrde/
via vattendrag/etc)
Tid fr terhmtning (beror p nedbrytbarhet av kemikalier, omgivande frhllanden, mm)
Spridning av effekter till andra delar av ekosystemet eller efterfljande generationer
(uppkommer genetiska frndringar/pverkas reproduktionsfrmga/etc)
Mjligheter till sanering och terstllning

Vidare utveckling inom omrdet analys och vrdering av miljrisker bedms som angelget.
Kriterier fr miljrisk tillmpas idag inom vissa omrden t ex inom offshoreindustrin i Norge.
Dessa kriterier beaktar bl a ovanstende aspekter. Denna typ av vrderingar har inte ansetts ligga
inom ramen fr freliggande projekt. Dremot innefattas alla typer av miljpverkan som direkt
pverkar mnniskors liv och hlsa.

Olyckor som innebr negativ pverkan p mnniskors liv och hlsa innebr ocks, direkt eller
indirekt, ekonomiska konsekvenser fr verksamheten och samhllet. Detta innebr att
ekonomiska vrderingar till viss del ingr i projektet. Emellertid har olyckor ofta en pverkan p
verksamhetens eller samhllets ekonomi och funktion som strcker sig vida utver den pverkan
som uppkommer genom skada p mnniska. I projektet Riskhnsyn i fysisk planering har man
anslutit sig till den avgrnsning som Hot och Riskutredningen (ref 2.1) har gjort fr sitt arbete
som innebr att svl stora olyckor - som det ankommer p rddningstjnsten att ingripa mot
som allvarliga strningar i viktiga samhllsfunktioner innefattas. Jmfrt med denna
definition har freliggande projekt en mer begrnsad inriktning eftersom metoder fr analys och
vrdering av olyckors totala ekonomiska konsekvenser eller pverkan p viktiga
samhllsfunktioner ej ingr.

Sammanfattningsvis omfattar projektet analys och vrdering av risker fr mnniskors liv och
hlsa. Dremot omfattas ej analys och vrdering av risk fr inre och yttre milj eller risk fr
verksamhetens eller samhllets funktion och ekonomi.

2.5.3 Tillmpningsomrde - allmnhet/anstllda

I den fysiska planeringen gller frgan om vilka risker som kan tolereras oftast allmnheten.
Risker fr anstllda frutstts som regel hanteras via lagar, frordningar och freskrifter. Central
myndighet i detta sammanhang r ASS.

Internationellt sett finns flera exempel p lnder och fretag, speciellt multinationella
kemikoncerner, som tillmpar kvantitativa kriterier fr tolerabel risk svl fr allmnheten som
fr anstllda. Som regel finns det ngon form av frhllande mellan de risker som tolereras fr
anstllda och de risker som tolereras fr allmnheten. Den mest frekommande principen r att
en hgre risk tolereras fr anstllda n fr allmnheten.

Eftersom projektet i frsta hand berr vrdering av risk i samband med den fysiska planeringen
fokuseras p kriterier som berr tolerabel risk fr allmnheten (eller tredje person). Det har
emellertid ansetts vrdefullt att parallellt med detta ven studera kriterier som berr risk fr
anstllda. Mlsttningen r dock ej att presentera frslag till sdana kriterier.
2.5.4 Verksamhetens art
Det finns i samhllet mnga verksamheter och frhllanden som innebr att mjlighet fr
olyckor som pverkar mnniskors liv och hlsa freligger och dr det r relevant att i samband
med den fysiska planeringen analysera och vrdera risker. Det freligger emellertid markanta
skillnader mellan olika verksamheter svl nr det gller karaktr av risk som hur risker vrderas
2-VI
av samhllet och enskilda individer. I det fljande ges en kort beskrivning av vilka avgrnsningar
som har gjorts inom ramen fr freliggande projekt.

Drift av anlggningar
Risker fr allmnheten kan freligga i samband med drift av bl a:

Processtekniska anlggningar/fabriker
Krntekniska anlggningar
Dammanlggningar

I princip br de kriterier som projektet behandlar kunna tillmpas fr alla typer av anlggningar
dr olyckor som kan pverka allmnheten kan intrffa. Emellertid freligger det fr krntekniska
anlggningar och dammanlggningar speciella frutsttningar.

Skerhet vid krntekniska anlggningar regleras bl a av freskrifter frn SKI och SSI.

Fr att frgan om pverkan p allmnheten skall vara relevant krvs att mjlighet fr olyckor dr
konsekvenser kan uppst p ett visst avstnd frn verksamheten freligger. ven om detta
avstnd i vissa fall kan vara mycket kort s r denna typ av olyckor i regel frknippade med
brand, explosion eller utflde av toxiskt material.

Projektet omfattar sledes drift av anlggningar/fabriker dr olyckor som r relaterade till brand,
explosion eller utslpp av toxiskt mne kan intrffa (undantaget krntekniska anlggningar) och
innebra risk fr allmnhetens liv och hlsa.

Transporter
Olyckor i samband med transporter kan pverka mnniskors liv och hlsa, framfrallt genom
brand, explosion eller utflde av toxiskt mne men ven genom direkt mekanisk pverkan.
Transportslag dr olyckor som kan medfra risk fr mnniskors liv och hlsa kan intrffa r
(myndighetsansvar inom parentes):

Vgtrafik (Vgverket)
Jrnvgstrafik (Banverket)
Fartygstrafik (Sjfartsverket)
Flygtrafik (Luftfartsverket)
Vissa rrledningar, t ex naturgas (Sprngmnesinspektionen)

Nr det gller regler fr transporter av farligt gods r SRV ansvarigt fr vg- och jrnvgs-
transporter medan Luftfartsverket och Sjfartsverket r ansvariga fr flyg- respektive
fartygstransporter.

2-VII
Det mest uttalade konfliktomrdet vad gller riskhnsyn i den fysiska planeringen r vg- och
jrnvgstransporter av farligt gods. Detta tillsammans med ansvarsomrden enligt ovan innebr
att fokus i projektet riktas mot vg- och jrnvgstransporter av farligt gods. Det frefaller
emellertid rimligt att kriterier inom detta omrde br vara tillmpliga fr alla typer av
transporter. Detta innefattar vg-, jrnvg-, sj-, flygtransporter och rrledningar. Risker
relaterade svl till farligt gods som till mekanisk pverkan br innefattas. Projektet omfattar
risker fr allmnheten, eventuella risker fr passagerare eller anstllda inom respektive
transportslag berrs ej.

Bygg och anlggningsprojekt

Strre anlggningsprojekt kan ofta innebra risker fr arbetstagare, men utgr som regel inte
ngon betydande risk fr allmnheten. I analogi med kapitel 2.5.3 ovan innefattas endast risker
fr allmnheten i projektet.

Boende eller annan verksamhet inom omrden som kan utsttas fr platsrelaterad
naturolycka
Med platsrelaterad olycka avses hr skred, ras och versvmning av vattendrag. Projektet har
inte som mlsttning att etablera frslag till kriterier fr t ex byggnation inom skredknsliga
omrden.

Individuellt valda och utvade verksamheter

Verksamheter som helt och hllet kan anses vara individuellt valda och av helt frivillig karaktr
ssom t ex idrottsaktiviteter innefattas ej i arbetet.

2.5.5 Vrdering av risk - samhllets/fretagens/individens perspektiv

Bevekelsegrunderna fr att tolerera eller inte tolerera de risker som en viss verksamhet medfr
kan vara olika beroende p om man betraktar situationen ur samhllets, fretagets eller olika
enskilda individers synpunkt. Freliggande arbete syftar till att belysa vrdering av risk frn
samhllets synpunkt.

2.5.6 vrigt
Utver de omrden som diskuterats ovan kommer andra avgrnsningar att vara ndvndiga
beroende p typ av kriterium. Ett exempel p detta, nr det gller risk fr mnniskors hlsa, r
vrdering av dd kontra skadad. Detta diskuteras vidare under respektive avsnitt i rapporten.

2.6 Rapportstruktur
Fljande punkter beskriver arbetsupplggning och rapportstruktur.

Rapporten inleds med en diskussion kring mlsttningar med riskvrderingar och riskkriterier.
Ett frslag till mlsttning med riskkriterier, vilket utgr en grund fr det fortsatta arbetet,
etableras. Vidare beskrivs de mjliga principer som kan anvndas fr att vrdera och ta
stllning till risker [kapitel 3].

2-VIII
 Dagens situation i Sverige nr det gller riskhnsyn i den fysiska planeringen beskrivs. Hr
ges en versiktlig beskrivning av vilka principer som tillmpas och vilka erfarenheter som
finns, vidare har exempel p tillmpning av riskkriterier i svenska infrastrukturella och
industriella projekt sammanstllts [kapitel 4]. Detta avsnitt r delvis baserat p information
frn projektet Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering (ref 2.3).

Internationellt sett finns en stor erfarenhet av tillmpning av olika typer av riskanalyser och
riskkriterier. En sammanstllning av vilka principer som tillmpas i olika, med Sverige
jmfrbara, lnder och vilka erfarenheter som finns har genomfrts [kapitel 5].

Utformning och tillmpning av kriterier fr vrdering av risk mste ses i sammanhang med
riskanalys och riskkontroll. Fr att tillta jmfrelser mste kriterier fr vrdering av risk vara
jmfrbara med de svar man fr i riskanalyser och r drmed styrande fr dessa. Utformning
och tillmpning av kriterier kommer ocks att ha betydelse fr vilka principer fr
riskreduktion som kommer att lna sig bst. Grundlggande principer fr riskkontroll och
analysmetoder, deras fr- och nackdelar, samt kopplingar till resultatvrdering och kriterier
fr vrdering av risk beskrivs [kapitel 6].

Tillmpning av kriterier fr vrdering av risk r alltid frenat med ett antal

problemstllningar. Dessa kan vara mer eller mindre relevanta, beroende p utformning och
tillmpning av kriterier. Exempel p sdana frgestllningar kan vara:
- r kriterier konserverande, dvs motverkas samhllets strvan efter kontinuerlig
frbttring av skerhetsnivn?
- Kan man jmfra olika risker?
- Hur hanteras subjektiva vrderingar av risk?
- Nya anlggningar kontra existerande anlggningar?
- Frflyttas riskhanteringens fokus frn riskreduktion till riskanalys?
- Hur behandlas oskerheter i indata, konsekvensmodeller, etc.?
- Hur skall kostnader och nytta med riskreducerande tgrder vrderas?
Dessa och andra frgestllningar belyses [kapitel 7].

Utgende frn ovanstende arbete upprttas frslag till kriterier. Fr att belysa vilken inverkan
freslagna kriterier skulle kunna f har ngra exempel upprttats [kapitel 8].

Fr att p ett meningsfullt stt kunna tillmpa freslagna kriterier mste riktlinjer fr den
praktiska/tekniska implementeringen lggas fast. Viktiga frgor i detta sammanhang r:
- Kvalitetskrav, kvalitetsskring av riskanalyser
- Krav p att riskanalyser skall vara granskningsbara
- Krav p kritisk granskning av riskanalyser
- Behov av utbildning
- Implementering i lagar/frordningar/freskrifter
Dessa och andra frgor relaterade till implementering av kriterier fr vrdering av risk har
belysts [kapitel 9].

Referenser som har utnyttjats terfinnes efter varje kapitel samt i form av en sammanfattande
litteraturfrteckning i slutet av rapporten [kapitel 10].

2-IX
 I rapporten anvnds ett antal begrepp och frkortningar. I s stor utstrckning som mjligt har
svenska begrepp anvnts, men eftersom en viktig del av arbetet har utgjorts av studier av
internationella kriterier har ven vissa internationella begrepp anvnts. Vissa begrepp
frklaras under respektive kapitel och en sammanfattande frklaring av begrepp och
frkortningar terfinnes sist i rapporten [kapitel 11]. Dr s har varit mjligt har definitioner av
begrepp och frkortningar hmtats frn SRVs Handbok i kommunal riskanalys (ref 2.6),
Kemikontorets handbok Riskhantering 4, "Storolyckor" (ref 2.5) samt Milj-, Hlsa- och
Skerhetsbegrepp frn SRV/SNV/Boverket (ref. 2.2). Frklaringar till internationella begrepp
och frkortningar har i stor utstrckning hmtats frn DNV Technical Note Risk Criteria (ref
2.4).

2.7 Referenser
1. Ett skrare samhlle - Huvudbetnkande. Hot och riskutredningen. SOU 1995:19.

2. Milj-, Hlsa- och Skerhetsbegrepp. Boverket, Naturvrdsverket, Rddningsverket. Mars

1996.

3. Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering. SRV och Kulturgeografiska institutionen vid

Handelshgskolan Gteborgs Universitet.
- Lgesrapport Aug 1995
- Arbetspapper nr 1 Norra Strandvgen i Stenungsund
- Arbetspapper nr 2 Lisebergs utvidgning mot ster
- Arbetspapper nr 3 stra Halltorp i Kode
- Arbetspapper nr 4 Burger King vid Jrnbrottsmotet Gteborg

4. Technical Note. Risk Criteria. Det Norske Veritas Technica. ARF Technical Library,
volume III, T17. 18 Nov 93, Rev 0.

5. Risker fr STOROLYCKOR vid kemikaliehantering. Riskhantering 4. Kemikontoret.

1989.

6. Att skydda och rdda liv, egendom och milj. Handbok i Kommunal Riskanalys. SRV.
1989.

7. Befolkningsskyddet, rddningstjnsten och framtiden. SRV. P20-047/89. 1989.

8. Skydd av den yttre miljn vid storolyckor vid industriell kemikaliehantering. SNFS 1994:1.

9. Storskalig kemikaliehantering. AFS 1989:6 (ndrad i AFS 1994:9).

10. Rddningstjnstfrordningen. SRV. 1986:1107.

11. Nollvisionen - En id om trafikskerhet. Vgverket.

2-X
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 3

3. RISKVRDERING - MLSTTNINGAR OCH PRINCIPER .................................... 3-I

3.1 Introduktion...................................................................................................................... 3-I
3.2 Riskbegreppet ..................................................................................................................3-II
3.3 Mlsttning med riskvrderingar och riskkriterier....................................................3-II
3.3.1 Riskvrderingens roll .............................................................................................................. 3-II
3.3.2 Bedmningar i riskkriterier .................................................................................................... 3-III
3.3.3 Allmnna utgngspunkter fr riskkriterier............................................................................. 3-III
3.4 Principer fr riskvrderingar och riskkriterier ......................................................... 3-IV
3.5 Deterministiska riskvrderingar ...................................................................................3-V
3.6 Probabilistiska riskvrderingar................................................................................... 3-VI
3.6.1 Individrisk ............................................................................................................................ 3-VII
3.6.2 Samhllsrisk ......................................................................................................................... 3-VII
3.6.3 Kostnads-Nytta-Analys ........................................................................................................ 3-XII
3.6.4 Riskmatris ........................................................................................................................... 3-XIII
3.7 Jmfrelser med andra risker................................................................................... 3-XIV
3.8 Skyddsavstnd som medel att kontrollera risker...................................................... 3-XV
3.9 Regler och normer som medel att kontrollera risker ............................................. 3-XVI
3.10 Subjektiva riskvrderingar ....................................................................................3-XVII
3.11 Diskussion ................................................................................................................. 3-XIX
3.12 Referenser ................................................................................................................... 3-XX

2-XI
3. Riskvrdering - m lsttningar och principer
3.1 Introduktion
Som en utgngspunkt fr att diskutera kriterier fr vrdering av risk frefaller det rimligt att frst
frska formulera de ml som riskvrderingsprocessen skall bidra till. Relevanta frgor r:

Varfr skall vi vrdera risker?

Vad vill vi uppn?

Den verordnade mlsttningen br givetvis vara att stdja samhllets utveckling i riktning mot
de lngsiktiga ml som samhllet stller upp. verordnade mlsttningar r fastlagda i de lagar
som reglerar den fysiska planeringen av samhllet och aktiviteter som kan innebra risker.
Exempelvis:

Plan- och bygglagen, PBL

Naturresurslagen, NRL
Rddningstjnstlagen, RL
Lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE

Mer detaljerade krav terfinns i frordningar och freskrifter. Ngon egentlig formulering av
mlsttningar med riskvrderingsprocessen p ett sdant stt att kriterier fr riskvrdering kan
utformas utifrn dessa mlsttningar terfinns emellertid ej.

Vidare r det s att den vrdering av risker som grs i olika sammanhang i dagslget grs utifrn
ett antal olika principer. Dessa principer vljs bl a utifrn vilket syfte man har med
riskjmfrelsen. Tv exempel p detta r:

Om man vill tona ner riskerna r det inte ovanligt att man jmfr med knda och av
allmnheten i princip accepterade stora risker, ofta biltrafik
Om man vill betona riskerna tillmpas ofta en rent deterministisk utgngspunkt dr
konsekvenser av vrsta tnkbara olycka presenteras

Svl jmfrelser med andra risker som deterministiska analyser kan i mnga fall vara relevanta
och belysande men de kan ocks i vissa fall bidra till att ge felaktiga uppfattningar om riskernas
betydelse.

I detta avsnitt diskuteras mlsttningar med riskvrderingsprocessen och riskkriterier. Frslag till
primra mlsttningar som kriterier fr vrdering av risk skall tillvarata och understdja
upprttas.

Vidare presenteras olika principer fr vrdering av risk som i strre eller mindre grad kommer
till uttryck i dagens situation. Fr- och nackdelar med olika principer och mjligheter att uppfylla
de stipulerade mlsttningarna diskuteras.

3-I
3.2 Riskbegreppet
Begreppet risk anvnds i vitt skilda sammanhang och med olika innebrd. I den mn betydelsen
verhuvudtaget definieras kan tre olika betydelser srskiljas:

1. Som ett uttryck fr sannolikheten att en viss (onskad) hndelse skall intrffa
2. Som ett uttryck fr den negativa konsekvensen av en viss hndelse
3. Som ett uttryck fr en sammanvgd vrdering av sannolikhet och konsekvens (produkten av
dessa eller annan funktion)

Fr att p ett meningsfullt stt kunna diskutera risker och riskreducerande tgrder i
samhllsplanering och industriella sammanhang r det ndvndigt att i riskbegreppet vga
samman svl sannolikhet som konsekvens. Definition av risk enligt punkt 3 ovan tillmpas
sledes i denna rapport. Det r dremot inte s att risken i alla sammanhang kan uttryckas i ett
talvrde som produkten av sannolikhet och konsekvens.

Betydelsen av begreppet risk diskuteras ocks i dokumentet Begreppsapparaten, SRV (ref.

3.11).

3.3 M lsttning med riskvrderingar och riskkriterier

3.3.1 Riskvrderingens roll
Vid planering av nya transportvgar eller fabriksanlggningar alternativt frndrat utnyttjande av
intilliggande markomrden kan ett antal beslut behva tas rrande riskfrgor. Exempel p sdana
beslut kan vara:

Skall verksamheten tilltas verhuvudtaget?

r det ndvndigt att vidtaga riskreducerande tgrder?
Vilken av olika alternativa lsningar skall vljas?
Vilka andra aktiviteter skall tilltas i nrliggande omrden?

Riskerna r bara en av de faktorer som pverkar svaret p dessa frgor. Andra faktorer kan vara
av operationell, ekonomisk, miljmssig eller politisk natur. Ju allvarligare riskerna med
verksamheten r, eller ju allvarligare riskerna upplevs av de som berrs av verksamheten, desto
strre inflytande fr emellertid riskfrgorna.

Riskanalysens roll i detta sammanhang r att identifiera de risker som verksamheten ger upphov
till och berkna sannolikheter och konsekvenser. Hrigenom skapas ett mtt p riskerna. Fr att
sedan utifrn riskanalysens resultat kunna fatta beslut mste en vrdering av riskernas signifikans
kunna gras. Syftet med riskkriterier r att underltta denna vrdering.

3-II
3.3.2 Bedmningar i riskkriterier
Oavsett hur riskkriterier r utformade innefattar de att ett antal bedmningar, mer eller mindre
klart formulerade. Nr en viss aktivitet, baserat p en vrdering av risk, bedms som acceptabel
vcks frgan Acceptabel fr vem? Som mer i detalj belyses senare i detta kapitel beror vr
bedmning och vrdering av risk p ett stort antal faktorer bl a p hur vlbekant situationen r
och vilken tillit man har till de myndigheter eller andra organisationer som har gjort
bedmningen. Riskkriterier mste drfr terspegla en allmn- eller medel-stndpunkt.

En annan faktor som r av betydelse i bedmningen av risk r om man sjlv r utsatt fr risken
eller ej. Detta innebr att vi som enskilda individer kan bedma en risk som acceptabel ur
samhllets synpunkt men vi nskar att ngon annan skall bra risken. Detta skulle i princip
kunna innebra att om beslut i riskfrgor fattades utifrn en majoritetssynpunkt skulle lokala
grupper kunna komma att utsttas fr orimligt stora risker i det allmnnas intresse. Riskkriterier
mste drfr terspegla en, s lngt som mjligt, objektiv stndpunkt dr svl det allmnnas
intresse som enskilda gruppers eller individers intressen tillgodoses.

Det faktum att vrdering av risk pverkas av vilken kunskap man har om verksamheten och
risken ifrga innebr att en allmn stndpunkt, t ex uttryckt i en opinionsunderskning kan
pverkas av tillfllig publicitet eller felaktig information. Riskkriterier mste drfr terspegla de
bedmningar som grs frutsatt att en god frstelse fr verksamheten och dess risker freligger.

Sammanfattningsvis kan sgas att beslut i riskfrgor br baseras p:

En bred allmn stndpunkt i samhllet

frutsatt

En objektiv bedmning innefattande svl det allmnnas intresse som enskilda gruppers och
individers intresse

och

God kunskap om verksamheten, riskerna och riskvrderingen

3.3.3 Allmnna utg ngspunkter fr riskkriterier

Utgende frn ovanstende bedmningar och givet att vi i dagslget, inom industri och samhlle,
r beredda att acceptera verksamheter som i sig innebr vissa risker och att vi inte har ondliga
resurser att satsa p skerhetshjande tgrder, fresls fljande fyra principer bilda en
utgngspunkt vid vrdering av risk:

1. Rimlighetsprincipen
En verksamhet br inte innebra risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebr att
risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid
skall tgrdas (oavsett riskniv).

3-III
2. Proportionalitetsprincipen
De totala risker som en verksamhet medfr br inte vara oproportionerligt stora jmfrt med de
frdelar (intkter, produkter, tjnster, etc.) som verksamheten medfr.

3. Frdelningsprincipen
Riskerna br vara skligt frdelade inom samhllet i relation till de frdelar som verksamheten
medfr. Detta innebr att enskilda personer eller grupper inte br utsttas fr oproportionerligt
stora risker i frhllande till de frdelar som verksamheten innebr fr dem.

4. Principen om undvikande av katastrofer

Riskerna br hellre realiseras i olyckor med begrnsade konsekvenser som kan hanteras av
tillgngliga beredskapsresurser n i katastrofer.

Andra mlsttningar, relaterade till utformning och tillmpning av riskkriterier, som delvis
sammanfaller med punkt 1 - 4 ovan, och som br beaktas r:

Samhllets strvan efter en kontinuerlig frbttring av skerhetsnivn skall

understdjas
Detta innebr att kriterier skall utformas och tillmpas s att de ej blir konserverande utan
utvecklas i takt med samhllets tekniska, ekonomiska och sociala utveckling.

Kriterier skall vara praktiskt tillmpbara med hnsyn till vedertagna

riskanalysmetoder
Detta innebr att utformning och tillmpning av kriterier skall beakta de mjligheter och
begrnsningar som freligger fr riskanalyser.

Kriterier skall bidra till ett kostnadseffektivt anvndande av resurser fr

riskreducerande tgrder
Detta innebr att riskkriterier skall beakta kostnadseffektivitet av riskreducerande tgrder.

I praktiken torde det, med begrnsade resurser, inte vara mjligt att samtidigt uppfylla samtliga
grundprinciper (nr 1 - 4 ovan). S kan t ex undvikande av mjlighet fr katastrofer krva resurser
som skulle inneburit en betydligt strre riskreduktion om de satsats p att frhindra vanligare
olyckor med sm konsekvenser.

Fr att kunna anvndas i en beslutssituation mste dessa principer omsttas till praktiskt
anvndbara kriterier. Dessa diskuteras vidare nedan.

3.4 Principer fr riskvrderingar och riskkriterier

Vrdering av risker och beslutsfattande i frgor som pverkar risker kan gras, och grs, utifrn
ett antal olika utgngspunkter. Ofta anvnds en kombination av flera olika principer. I kapitel 3.5
- 3.10 nedan diskuteras fljande vrderingsprinciper:

Deterministiska (konsekvensbaserade) riskvrderingar

Probabilistiska (riskbaserade) riskvrderingar
Jmfrelser med andra risker

3-IV
 Skyddsavstnd som medel att kontrollera risker
Regler och normer som medel att kontrollera risker
Subjektiva riskvrderingar

3.5 Deterministiska riskvrderingar

En deterministisk riskvrdering tar utgngspunkt i de konsekvenser som uppstr vid en
definierad olycka. Olyckor som beaktas kan vara av typ vrsta tnkbara skadehndelse eller
dimensionerande skadehndelse. Dessa begrepp har i ref 3.10 definierats enligt nedan:

Vrsta tnkbara skadehndelse ("worst case")

r den teoretiskt mest omfattande skadehndelse av viss typ som kan intrffa i samband med viss
hantering. Observera att den mngd farliga mnen som kan omsttas vid en skadehndelse
normalt r begrnsad ven rent teoretiskt till en mindre del av den totala hanterade mngden. Inte
sllan kan man bortse frn vissa "worst cases" p.g.a. mycket lga sannolikheter.

Dimensionerande skadehndelse
r en hndelse som har den strsta omfattning som en skadehndelse bedms kunna f i samband
med en given hantering. Detta med hnsyn till de riskreducerande tgrder (tekniska och
operativa) som genomfrts. De dimensionerande skadehndelserna ligger till grund fr planering
och dimensionering av skadebegrnsande tgrder. Dessa hndelser kan i flera fall vljas mindre
n berknade "worst cases".

Vrsta tnkbara skadehndelse kan, tminstone fr enklare fall, i princip bestmmas och
berknas teoretiskt utifrn fysiska frutsttningar.

Att bestmma dimensionerande skadehndelse r en mindre vl definierad uppgift eftersom en

bedmning mste gras av vad som rimligen kan tnkas intrffa, med hnsyn tagen till vidtagna
skerhetshjande tgrder. Detta innebr att en deterministisk vrdering enligt denna
utgngspunkt har ett betydande probabilistiskt inslag. Som exempel p en skadehndelse som i
vissa fall har betraktats som dimensionerande skadehndelser inom processindustrin kan
nmnas:

Utslpp av brandfarlig/explosiv gas frn skada motsvarande brott p rrledning med diameter
50mm

Av en deterministisk analys framgr p vilka avstnd olika typer av skada uppstr givet att en
viss olycka definierad enligt ovan intrffar.

Typer av skada som beaktas kan vara:

Personskada
Ddsfall (med en viss sannolikhet)
Byggnadsskada (t ex krossade fnster i ordinr bebyggelse)

Baserat p dessa resultat kan t ex tillstnd fr omgivande bebyggelse regleras s att skada p
bebyggelse, och drmed fljande risk fr personskada, ej skall intrffa om den valda hndelsen
upptrder.

3-V
Diskussion - Deterministiska riskvrderingar
De stora frdelarna med den deterministiska utgngspunkten r att analysen kan vara relativt
enkel att genomfra och att resultaten av analysen r enkelt kommunicerbara. I de fall ett rent
deterministiskt synstt (dvs utgende frn konsekvenser av vrsta tnkbara skadefall) kan
tillmpas, utan att allvarliga konflikter uppstr med andra intressen, kan detta synstt vara en
rimlig utgngspunkt.

Svagheten i den deterministiska ansatsen r att:

Det rent deterministiska synsttet, (dvs utgende frn vrsta tnkbara skadehndelse) leder i
mnga fall till att orimligt stora resurser mste satsas p att frhindra att mycket osannolika
olyckor intrffar, alternativt undvika att dessa olyckor fr allvarliga konsekvenser. I praktiken
torde detta synstt endast vara tillmpligt i undantagsfall.
Nr utgngspunkten r dimensionerande skadefall har man lmnat det rent deterministiska
synsttet och den probabilistiska ansatsen r som regel tmligen odefinierad. Detta innebr i
praktiken att det r mycket oskert vilka risker som egentligen accepteras. Exempelvis kan
riskavstndet i ovanstende exempel bli i princip oberoende av hur stora mngder som
hanteras (ver en viss minsta mngd).

3.6 Probabilistiska riskvrderingar

I den probabilistiska analysen uppskattas sannolikheten fr att mjliga skadefall skall intrffa.
Kombinerat med bedmningar av de konsekvenser som kan intrffa berknas sannolikheter fr
att en given typ av konsekvens, t ex ddsfall, skall intrffa p olika avstnd frn verksamheten.
En annan typ av resultat kan vara statistiskt frvntat antal omkomna under en viss tidsperiod
som en fljd av verksamheten.

I kapitel 3.3 ovan identifierades fyra grundprinciper fr ml med riskvrderingar:

1. Rimlighetsprincipen
2. Proportionalitetsprincipen
3. Frdelningsprincipen
4. Principen om undvikande av katastrofer

Dessa principer kan, med en probabilistisk utgngspunkt, beaktas genom att stlla upp kriterier
inom fljande omrden:

Kriterier fr individrisk
anvnds fr att begrnsa risken fr enskilda arbetare och enskilda individer i samhllet, t ex
"mest utsatt arbetare" och "mest utsatt granne". Dessa kriterier kan utformas s att de svarar
mot kravet p sklig frdelning av risker (princip 3 ovan) nr det gller individer.

Kriterier fr samhllsrisk (kollektiv risk)

anvnds fr att begrnsa risken fr utsatta befolkningsgrupper. Dessa kriterier kan utformas s
att de delvis svarar mot kravet p att riskerna inte skall vara oproportionerligt stora (princip 2
ovan). Dessa kriterier kan utformas s att de ocks svarar mot kravet p sklig frdelning av
riskerna (princip 3 ovan) nr det gller befolkningsgrupper samt katastrofrisken (princip 4
ovan).

3-VI
Kostnads-nytta-analys
anvnds fr att erhlla ett optimalt implementerande av skerhetshjande tgrder, med hnsyn
tagen till svl risker som kostnader. Detta frutstter att de tv kriterierna ovan frst mste
uppfyllas. Genom kostnads-nytta-kriteriet skall principen om rimligt undvikande av risker
(princip 1 ovan) tillvaratas.

3.6.1 Individrisk
Syftet med att anvnda individriskkriterier r att frskra sig om att enskilda individer
(arbetstagare eller boende) inte utstts fr oacceptabelt stora risker. Med individrisk avses oftast
risken att omkomma och denna uttrycks vanligen som risk per r. Inom dessa ramar finns det
olika stt att uttrycka individrisken p. Det r givetvis vsentligt att likartade definitioner
anvnds vid jmfrelser. De viktigare definitionerna r:

Medel-individrisk
Denna berknas oftast utifrn historiska data ssom: Individrisk = "Antal omkomna per r"
dividerat med "Antal personer som r utsatta fr risken".

Plats-specifik risk
Detta r risken att omkomma fr en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt p en
specifik plats, t ex p ett visst avstnd frn en industri eller transportled, oftast utomhus. Detta
r ett typiskt resultat frn en kvantitativ riskanalys och kan presenteras i form av riskkonturer
p kartor.

Individ-specifik risk
Nr denna berknas tas hnsyn till att individen ifrga inte befinner sig p samma (exponerade)
plats hela tiden.

Individrisk fr arbetstagare uttrycks ofta som ett "ddsfallsindex" (p engelska FAR-vrde, Fatal
Accident Rate) som motsvarar antalet omkomna per 108 arbetstimmar. Detta vrde definieras
som:

FAR = Antal omkomna under arbetstid x 108

Totala antalet arbetstimmar

FAR-vrden har den frdelen att de tillter jmfrelse mellan aktiviteter med helt olika
varaktighet (t ex att flyga, kra bil, arbeta i en processanlggning, dyka). De kan emellertid vara
missvisande eftersom de uttrycker risk per tidsenhet i en viss aktivitet och de kan drmed inte
adderas utan vidare.

FAR-vrdet berknas vanligtvis utgende ifrn en berknad individrisk per r, dividerat med
antalet exponerade timmar per r, och multiplicerat med 108. FAR-vrdet avses baseras p 1000
personers totala livstidsarbetstid. Med antagande av 1840 arbetstimmar per r blir omrkningen
frn individrisk till FAR-vrde enligt:

FAR = Individrisk per r x 108

1840 (*) timmar per r

(*) andra definitioner av antal timmar / r frekommer

3.6.2 Samhllsrisk

3-VII
Syftet med samhllsriskkriterier r att begrnsa risken fr lokala omrden (t ex ett visst
bostadsomrde) eller fr samhllet i sin helhet. Samhllsrisk inkluderar risker fr alla personer
som utstts fr en risk ven om detta bara sker vid enstaka tillfllen. Samhllsriskkriteriet r
speciellt viktigt fr de situationer dr riskerna inte belyses av individrisknivn. Detta gller
speciellt fljande omrden:

Transportaktiviteter, som frdelar sina risker ver befolkningen utefter transportleden

Stora industrikomplex, som kan exponera mnga mnniskor ver ett stort omrde
Toxiska gaser, som vid ett strre oavsiktligt utslpp kan exponera stora befolkningsgrupper
Riskbetonade verksamheter i nrheten av bostadsomrden, kpcenter, sjukhus, skolor,
idrottsanlggningar och liknande samt ttt trafikerade vgar eller fritidsomrden, dr stora
grupper av mnniskor kan utsttas fr risken under lngre eller kortare perioder

Samhllsrisk kan definieras som sambandet mellan frekvensen av en aktivitets tnkbara olyckor
och de konsekvenser som uppstr. Vanligtvis anges frekvens i antal hndelser per r och
konsekvens i antal omkomna. Med "samhllsrisk" avses ofta risker fr allmnheten. Risker fr
utsatta grupper av arbetstagare benmns ibland "grupprisk".

Samhllsrisk kan uttryckas i form av:

FN-kurvor
som visar sambandet mellan den ackumulerade frekvensen och antal omkomna (se vidare
nedan). Beteckningen FN-kurva hrrr frn engelskt sprkbruk (Frequency of accidents
versus Number of Fatalities).

Antal omkomna per r

Frvntade frekvenser och konsekvenser i form av antal omkomna kombineras till ett tal, som
uttrycker frvntat antal omkomna under ett r. Detta tal kallas ibland PLL (Potential Loss of
Life).

Med hjlp av FN - kurvor kan man vrdera inte bara medeltalet av antal omkomna, utan ocks
risken frbunden med hndelser dr mnga personer omkommer. Man kan drmed ta hnsyn till
samhllets nskeml om att undvika katastrofer. Detta innebr ocks att en FN-kurva ger en
betydligt fullstndigare information om riskens karaktr n vad ett tal (t ex frvntat antal
omkomna under ett r) ger. Brister med den senare typen av riskinformation diskuteras vidare
under kapitel 3.7 Jmfrelser med andra risker.

Det r viktigt att srskilja samhllsrisk frn individrisk, vilket inte alltid sker i den allmnna
debatten. ven om bda mtten berknas utifrn mtt p sannolikhet och konsekvens r de i
praktiken helt olika mtt som inte kan jmfras med varandra. Nr det gller acceptanskriterier
s mste individriskkriteriet vara lgre n samhllsriskkriteriet fr N = 1 (en omkommen). Detta
eftersom individrisken gller en specifik (om n hypotetisk) individ och samhllsrisken vilken
individ som helst.

3-VIII
Lite mer om FN - kurvor
En FN - kurva visar sambandet mellan den ackumulerade frekvensen av hndelser och antal
omkomna. Det r viktigt att notera att det r de ackumulerade frekvenserna som visas. Detta
innebr att en FN-kurva alltid kommer att ha en lutning snett nedt hger. Lutningen bestms
av frhllandet mellan frekvens av olyckor med f omkomna och olyckor med mnga omkomna.
En flack kurva innebr en relativt sett stor andel olyckor med mnga omkomna, medan en brant
kurva innebr motsatsen. Ett exempel p en FN - kurva visas nedan.

Freq. of N or more fatalities per year (F)

Fre
1,00E-01

1,00E-02

1,00E-03

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08
1 3 10 30 100 300 1000 3000
Number of fatalities (N)

Figur 3.1 Exempel p FN-kurva

3-IX
Av ovanstende FN-kurva framgr att:

Frvntad frekvens av olyckor med 1 eller fler omkomna r 3x10-5 per r

Frvntad frekvens av olyckor med 10 eller fler omkomna r 1x10-5 per r

Lutningen av FN-kurvan anges ofta som en exponent. Typiskt relevanta exponenter r -1 och -2.
En FN-kurva med en angiven lutning av -1 innebr t ex att olyckor med 100 eller fler omkomna
har en frekvens som r 1/10 (eller 10-1) av frekvensen fr olyckor med 10 eller fler omkomna.
Fr en FN-kurva med lutningen -2 (en brantare kurva) r frhllandet istllet 1/100 (eller 10-2),
dvs stora olyckor r frhllandevis mer osannolika n i det frra fallet.

Typiska utseenden p FN-kurvor varierar mellan olika verksamheter. FN-kurvor baserade p

historiska olyckor i farliga industriella verksamheter visar ofta lutningar med -1. Samma lutning
terfinns i data fr farligt gods transporter. FN-kurvor fr naturkatastrofer frn hela vrlden r
betydligt mindre branta. Kurvor fr vanliga biltrafikolyckor visar typiskt en S-form, dvs ett
frhllandevis hgt antal olyckor med f omkomna, en liten plat och mycket f olyckor med
mer n ca 10 omkomna.

Erfarenheter frn kvantitativa riskanalyser visar att de flesta enskilda industrianlggningarna har
konvexa FN-kuvor, dvs kurvor som r brantare p den sidan med ett hgt antal omkomna. Om
man summerar flera olika kurvor av denna typ, som man gr vid berkning av risk fr
industrikomplex, tenderar den resulterande FN-kurvan att blir mera rak, tminstone upp till det
troliga maximala antalet ddsoffer. En typisk lutning fr FN-kurvor fr sdana komplex r -1.

Ett FN-kurva kriterium med en lutning av -1 kan allts anses reflektera dagens situation nr det
gller frhllandet mellan frekvenser av olyckor i farliga industrier med ett hgt antal omkomna
i frhllande till olyckor med ett lgt antal omkomna. Eftersom kurvan visar den ackumulerade
frekvensen av olyckor med N eller fler omkomna innebr detta att en motvilja mot stora
olyckor r inbyggd vid en lutning av -1. Ett sdant kriterium kan allts anses representera
samhllets strvan efter att undvika stora olyckor. Detta kan exemplifieras p fljande stt:

Den heldragna raka linjen i figur nedan (med samma exempel p FN kurva som i figur 3.1 ovan)
antas motsvara ett kriterium fr tolerabel risk: Fr denna linje gller d:

Linjen visar maximalt tolerabel ackumulerad frekvens av olyckor med N eller fler omkomna
Lutningen r -1, dvs fr varje tiopotens som N kar s minskar F med en tiopotens
Startpunkt (fr N=1) r F=10-3/r (som exempel)

Om samma totalt tolerabla risk skall plottas i ett FN-diagram med en icke-ackumulerad frekvens
(som allts visar sannolikheten fr exakt N ddsfall) erhlls (principiellt sett) en linje
motsvarande den streckade linjen i figur nedan. Denna icke-ackumulerande linje startar p en
lgre tolerabel frekvens fr olyckor med sm konsekvenser och skr sedan den ackumulerande
linjen vid ett visst vrde p N fr att sedan ge en hgre tolerabel frekvens fr olyckor med stora
konsekvenser.

3-X
 Freq. of N or more fatalities per year (F)
Fre
1,00E-01

1,00E-02

1,00E-03

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08
1 3 10 30 100 300 1000 3000
Number of fatalities (N)

Figur 3.2 FN-diagram. Visar principiell frndring vid vergng frn att visa ackumulerad
frekvens (heldragen linje) till att visa icke-ackumulerad frekvens (streckad linje), vid
konstant total risk (ref. 3.12).

3-XI
Ett kriterium med en brantare lutning n -1 representerar sledes ett nskeml att stadkomma en
ytterligare minskning i frhllandet mellan frekvenser av olyckor med ett hgt och ett lgt antal
omkomna. En lutning med -2 skapar kriterier som fr strre industriella komplex kan vara
mycket svra att uppfylla.

Internationella kriterier fr samhllsrisk uttryckta i FN-kurvor presenteras och diskuteras vidare i

kapitel 5. Bland dessa finns exempel p lutningar med svl -1 (t.ex. England) som -2 (t.ex.
Holland).

3.6.3 Kostnads-Nytta-Analys
Syftet med kostnads-nytta-analysen r att bedma och eventuellt rangordna riskreducerande
tgrder genom att jmfra kostnaden fr att infra tgrden med nyttan av tgrden uttryckt
som den risk-vgda kostnaden fr de olyckor som tgrden skall frhindra.

Fr att kunna gra denna jmfrelse mste kostnad och nytta beskrivas i samma enhet.
Traditionellt har detta varit i ekonomiska termer.

Med hjlp av kostnads-nytta-analys fr man fram ett underlag som visar om frdelarna med en
riskreducerande tgrd vervger de kostnader som den fr med sig. Detta kan vara av speciellt
intresse nr det gller mer omfattande tgrder som pverkar risken fr stora olyckor som
frvntas upptrda sllan.

Kostnads-nytta-analys anvnds i kande omfattning fr att f en kvantitativ definition av vad

som r rimliga anstrngningar fr att reducera risknivn, dvs. fr att n en riskniv som r "s
lg som rimligt mjligt".

Det finns tv begrepp, med i princip samma innebrd, som kommit till anvndning i dessa
sammanhang:

ALARA (As Low As Reasonably Achievable)

Detta begrepp har tolkats som "s lgt som rimligt mjligt, med hnsyn tagen till ekonomiska
och sociala faktorer".

ALARP (As Low As Reasonably Practicable)

Detta begrepp har av brittiska myndigheter tolkats s att ett fretag r skyldigt att vidtaga
skerhetshjande tgrder om inte kostnaden r helt oproportionerlig i frhllande till den
erhllna riskreduktionen. Riktlinjer fr vad detta kan innebra fr olika verksamheter har
utfrdats.

Kostnads-nytta-analys och begreppen ALARA och ALARP utvecklas vidare i kapitel 7 Risk-
kriterier.

3-XII
3.6.4 Riskmatris
En frenklad form av kvantitativ analys, som r vanlig i industrin, r att sannolikheter och
konsekvenser fr olyckshndelser uppskattas i olika kategorier. Exempel p sdan riskmatris
hmtad frn Kemikontorets Riskhantering 4 (ref 3.10) redovisas nedan. Denna bygger p
samma principer som den tidigare publicerade riskmatrisen i Rddningsverkets Handbok i
Kommunal Riskanalys (ref 3.4).

Den analys som ligger bakom de resultat som redovisas i en sdan matris kan vara allt ifrn
enkla uppskattningar till detaljerade sannolikhets- och konsekvensberkningar.

Riskmatris
SANNOLIKHET

OSANNOLIK SANNOLIK MYCKET SANNOLIK

< 1 ggr 1 ggr 1 ggr 1 ggr > 1 ggr
1000 r 100 - 1000 r 10 - 100 r 1 - 10 r 1 r

1 2 3 4 5

Flera ddsfall eller 10 tals svrt skadade

5 Mycket svr sanering, mycket stor utbredning
t > 100 milj Kr
om grd
ed as
elb K
art Enstaka ddsfall eller flera svrt skadade
4
10 - 100 milj Kr
O
N
t
3 g
rda
Enstaka svrt skadade, svra obehag S
s Svr sanering stor utbredning
1 - 10 milj Kr E
K
Enstaka svrt skadade, varaktiga obehag
2
t V
ev grd
en as
tue
0,1 - 1milj Kr E
lt
vegende lindriga obehag
N
1
Ingen sanering, liten utbredning S
< 0,1 milj Kr

Utfomning i likhet med Kemikontorets riskmatris i Handledning till ASS freskrifter AFS 1989:6

Figur 3.3 Riskmatris (ref 3.10)

Diskussion - Probabilistiska riskvrderingar

Genom ett samtidigt utnyttjande av kriterier fr individrisk, samhllsrisk och kostnads-nytta r
det mjligt att beakta de principer och mlsttningar som angivits i kapitel 3.3 ovan. Detta
innebr inte att det saknas praktiska problem vid implementering av kriterier baserade p ett
probabilistiskt synstt. Dessa behandlas vidare i kapitel 7 Riskkriterier och kapitel 9
Implementering av riskkriterier. Ett av problemen r givetvis relaterat till noggrannhet och
riktighet av de analyser som genomfrs.

Presentation av risker och vrdering av resultat med hjlp av riskmatris enligt ovan kan i mnga
fall vara ett bra angreppsstt. Matrisen var nr den frst presenterades ett av de frsta frsken
att inom ett bredare sammanhang f till stnd egentliga riskvrderingar med ett strukturerat
hanterande av sannolikhets- och konsekvensbegreppen. Dock r bakgrunden till de angivna
grnserna ngot oklar och framfrallt beaktas inte problemet med mycket lga sannolikheter -
mycket stora konsekvenser. I den nuvarande formen kan denna matris drfr inte ensamt vara
en utgngspunkt vid vrdering av risk i den fysiska planeringen. Detta har frmodligen inte
heller varit avsikten.

3-XIII
3.7 Jmfrelser med andra risker
Att jmfra de risker som en viss verksamhet innebr med risker frn andra verksamheter eller
med bakgrundsrisker, t ex naturliga ddsfall eller naturolyckor, kan i mnga fall vara ett rimligt
stt att vrdera risker. Jmfrelser med denna typ av risker har ocks varit en utgngspunkt vid
faststllande av flera internationellt tillmpade kriterier (se vidare kapitel 5).

Emellertid kan direkta jmfrelser mellan risker med olika aktiviteter ocks vara direkt
missvisande. I Sverige har jmfrelser mellan olika risker bl a gjorts i ett antal studier rrande
farligt gods frgor. De risker som godstransporten utgr fr enskilda individer har jmfrts med
risker frn andra aktiviteter eller olyckshndelser, t ex bilkrning och lgenhetsbrand. I vissa fall
har ett samhlles samlade risk hrrrande frn t ex biltrafik jmfrts med den samlade risk som
farligt gods transporterna utgr fr samhllet.

Det finns flera fallgropar i denna typ av jmfrelser:

Individrisker definieras p olika stt

Som framgick av diskussionen kring individrisker ovan s finns det flera olika stt att definiera
dessa p.

Jmfrelser grs mellan frivilligt valda aktiviteter (t ex bilkrning) och ej frivilligt valda
aktiviteter
Det faktum att individers vilja att acceptera risker bl a r beroende p graden av frivillighet
mste tas hnsyn till.

Nyttan av olika aktiviteter tas ej i beaktande

Kan ett samhlles samlade nytta av t ex fordonstrafik jmfras med den samlade nyttan av farligt
godstrafik genom samhllet?

Skillnad mellan flera sm olyckor och enstaka stora olyckor beaktas ej

Ur flera aspekter, bl a samhllets beredskapsresurser, r det svrt att jmfra dessa typer av
olycksrisker (se ven diskussion nedan ang. skillnad i utfallsantal).

Riskjmfrelsen baseras p olika populationsantal

Om ett samhlles samlade risk fr t ex biltrafik jmfrs med samhllets samlade risk fr t ex
farligt gods olyckor s baseras risken i det ena fallet p alla invnare i samhllet och i det
andra fallet enbart p boende utmed transportleden.

Riskkollegiet har i skriften Att jmfra risker (ref 3.3) diskuterat vilka krav som br stllas fr
att jmfrelser mellan olika risker skall vara relevanta. Ett av de problemomrden som belyses r
hur risker med stora konsekvenser och sm sannolikheter skall behandlas. Denna frga r i
hgsta grad relevant nr det gller fysisk planering utmed farligt gods transportleder eller invid
riskbetonad industri.

3-XIV
Fritt frn ref 3.3:

Ett stort antal utfallstillfllen medfr att den totala verkliga konsekvensen kan frvntas bli av
samma storleksordning som summan av enskilda vntevrden. Detta fall kan exemplifieras
med antal dda i trafiken under ett r. Detta gller ej vid det motsatta frhllandet dvs.
enstaka utfallstillfllen och sm sannolikheter. Utfallet blir d antingen noll eller ocks
intrffar hndelsen med den fulla konsekvensen.

Slutsatsen av detta r att det i dessa fall r mycket tveksamt att basera riskjmfrelser p ett enda
tal (vntevrdet, t ex statistiskt antal ddsfall per r).

I ref 3.3 har tolv rekommendationer listats som sammanfattar Riskkollegiets rd nr det gller
jmfrelser av risker. Ngra av de viktigare r (fritt frn ref 3.3):

Syftet med riskjmfrelsen skall tydligt anges.

Riskers storlek br inte anges med ett tal, utan med en s fullstndig presentation som mjligt
av de egenskaper som karakteriserar risken.
Sammanhang mellan olika sannolikheter och tillhrande konsekvenser br framg.
Frhllanden som berr trovrdigheten av de sannolikhetsuppskattningar som jmfrelsen
baseras p skall belysas. Oskerheter skall belysas.
Jmfrelser skall begrnsas till relevanta risker, detta innebr bl a att frsiktighet skall
iakttagas vid jmfrelser mellan frivilliga och ofrivilliga risker. Skillnad i karaktr mellan
risker t ex nr och var konsekvenser upptrder skall belysas.
Ge inte intryck av att riskkllors acceptabilitet kan rangordnas p samma stt som riskernas
storlek (utan hnsyn till nyttan av aktiviteten).

Diskussion - Jmfrelser med andra risker

Jmfrelser med andra risker kan i mnga fall vara en bra utgngspunkt vid vrdering av risker.
Fr att jmfrelsen skall vara relevant krvs dock att ett antal kriterier r uppfyllda. Jmfrelser
som hittills har utnyttjats i infrastrukturella projekt uppfyller ofta inte de krav som br stllas.

3.8 Skyddsavst nd som medel att kontrollera risker

Skyddsavstnd kan definieras enligt fljande:

Skyddsavstnd
r (kortaste) avstndet mellan riskklla (riskobjekt) och byggnad eller annan anlggning som inte
har ngon samband med riskkllan (mjligt skadeobjekt).

Krav betrffande skyddsavstnd framfrs bl.a. i:

Bttre plats fr arbete. Allmnna rd 1995:5. Boverket (ref 3.5)

Brandfarliga varor SIND-FS 1981:2. Inofficiell sammanstllning av gllande lydelse per den
1 juli 1995. Sprngmnesinspektionen (ref 3.6)
Sprngmnesinspektionens naturgasfreskrifter SIFS 1987:2 (ref 3.7)

I dessa dokument terfinns krav eller rekommendationer p fasta skyddsavstnd. Andra krav
p skyddsavstnd kan bli aktuella i tillstnds- och planfrgor utgende frn t ex
dimensionerande skadefall (ref kapitel 3.5 Deterministiska riskvrderingar).

3-XV
I Boverkets Bttre plats fr arbete anges riktvrden fr skyddsavstnd mellan bebyggelse och
olika typer av industri och transportleder. Man betonar att det rr sig om riktlinjer och att ett
antal faktorer mste beaktas utver dessa vid faststllande av skyddsavstnd. I de flesta fall torde
de riktlinjer fr skyddsavstnd som anges vara baserade p behovet att begrnsa kontinuerliga
strningar i form av buller, damm, etc. snarare n p begrnsning av akuta konsekvenser i
hndelse av olycka.

Sprngmnesinspektionens angivna skyddsavstnd har som syfte att kontrollera risken genom att
dels begrnsa skada i hndelse av olycka men ocks att begrnsa sannolikhet fr att skada p
riskobjekt (t ex naturgasledning) skall intrffa.

Syfte, bakgrund och utformning av de angivna skyddsavstnden (Boverket respektive SI)

skiljer sig s markant t att ngra direkta jmfrelser inte r relevanta. Man kan nd notera att
Boverkets rekommendationer fr de flesta typer av anlggningar resulterar i betydligt lngre
avstnd n SIs freskrifter.

Diskussion - Skyddsavstnd som medel att kontrollera risker

Den stora frdelen med att reglera risker genom fasta skyddsavstnd r att tillmpningen r enkel
och att inblandade parter, myndigheter och fretag, vet vad man har att hlla sig till. Detta
hindrar inte att det i vissa fall kan uppkomma tvister ven nr det gller tillmpning av
skyddsavstnd, t ex varifrn skyddsavstnden skall rknas.

Nackdelen r att det r ett trubbigt instrument som inte med ngon strre noggrannhet reflekterar
aktuella frutsttningar betrffande den aktuella verksamhetens riskniv och mjliga
konsekvenser beroende p vad som utgr skadeobjekt.

Erfarenheter visar att de skyddsavstnd som idag finns definierade inte frmr lsa de konflikter
som uppstr i den fysiska planeringsprocessen. Exempel finns p att angivna avstnd av
rddningstjnsten och andra har ansetts alltfr korta fr att ge en tolerabel riskniv i
omgivningen. Detta har bl a varit fallet nr det gller SIs naturgasfreskrifter. Boverkets
riktlinjer anses i mnga fall vara alltfr vl tilltagna och drfr omjliga att praktiskt leva upp till
och som konstaterades ovan s r dessa i frsta hand inte baserade p att kontrollera risker
relaterade till akuta skadehndelser.

Avgrande fr att fasta skyddsavstnd skall kunna tillmpas r att de p ett godtagbart stt
frmr spegla aktuella frutsttningar betrffande riskobjekt och skadeobjekt. Det r givetvis
ocks vsentligt att det finns en solid bakgrund fr val av avstnd.

3.9 Regler och normer som medel att kontrollera risker

De verksamheter som r aktuella i den fysiska planeringen s tillvida att de kan utgra en risk fr
omgivningen r, i strre eller mindre utstrckning, konstruerade, administrerade och opererade
utifrn vissa verenskomna krav. Detta kan bl a vara i form av myndighetsregler (t ex ADR
avseende farligt gods vgtrafik), branschnormer (t ex API Recommended Practice),
internationella standarder (t ex ISO) och fretagsspecifika praxis (t ex olika former av basic
practices som tillmpas inom en koncern). Dessa begrepp anvnds ofta ngot ostrukturerat och
refereras fortsttningsvis i denna text till som regler och normer.

Utvecklingen av regler och normer har varit av grundlggande betydelse fr att n dagens
skerhetsniv i de tekniska system vi opererar. Det kontinuerliga arbete som krvs fr att hela

3-XVI
tiden vidmakthlla tekniska och administrativa system p en niv som uppfyller dessa krav r av
avgrande betydelse fr den totala skerheten.

De krav som terfinns i regler och normer kan i princip vara av tv kategorier:

Freskrivande krav, vilket innebr att specifika krav p konstruktion och utfrande stlls
Funktionella krav, vilket innebr att krav p den verordnade funktionen stlls. Dremot r
det upp till brukaren att avgra detaljutformning och att visa att de verordnade kraven r
uppfyllda.

Inom flera omrden, t ex byggnadsomrdet, har det under senare r skett en utveckling mot den
senare kategorien.

Frgan man kan stlla r d; Kan en anlggning eller verksamhet betraktas som sker (eller
tillrckligt sker) enbart baserat p att relevanta regler och normer r uppfyllda? Generellt sett
mste svaret p denna frga vara nej.

De krav som terfinns i regler och normer kan sgas utgra en basniv som mste uppfyllas fr
att en acceptabel skerhet skall kunna uppns. Genom att uppfylla regler och normer skerstlls
att sannolikheten fr att olika typer av fel skall upptrda r begrnsad till en viss niv som ansetts
tillrckligt lg. Problemet r att denna niv, med f undantag, inte r definierad. Regler och
normer r ocks i huvudsak baserade p historisk erfarenhet och drfr inte alltid tillmpliga
eller tillrckliga vid utveckling av ny teknik. Vidare r den andra komponenten av riskbegreppet,
konsekvensen, inte mjlig att beakta i regler och normer eftersom omgivningsparametrarna inte
r knda. Detta r en generalisering eftersom det i en del regler och normer tas hnsyn svl till
konsekvenser som till vissa standardiserade omgivningsparametrar.

Diskussion - Regler och normer som medel att kontrollera risker

Regler och normer fr konstruktion, administration och operation av potentiellt farliga
verksamheter r av avgrande betydelse fr den totala skerheten. I den fysiska
planeringsprocessen kan emellertid uppfyllande av dessa generellt sett inte anses garantera en
tillrcklig skerhet.

3.10 Subjektiva riskvrderingar

Vr vrdering och acceptans av risk styrs inte enbart, och kanske inte ens huvudsakligen, av
vergripande objektiva (ekonomiska eller andra) kriterier. Det finns ett antal mer eller mindre
subjektiva faktorer som pverkar individens bedmning av risker och viljan att acceptera risker.

Sett i ett historiskt perspektiv har de faktorer som pverkar den subjektiva bedmningen av risk
blivit allt fler i takt med att riskbilden blir allt mer komplex. I ref 3.8 Upplevd risk - Information
frn riskkollegiet diskuteras en del av vad forskningen inom omrdet kommit fram till och vilka
faktorer som r av betydelse fr den subjektiva vrderingen av risk (eller mnskliga
riskbedmningar). Nedanstende material r till stor del baserat p denna skrift.

Omrdet mnskliga riskbedmningar r stort och det finns en omfattande forskning. Hr

kommer endast vissa frhllanden som bedmts vara av stor betydelse i samband med
riskbedmningar i den fysiska planeringsprocessen att belysas.

Som fr alla psykologiska funktioner finns skillnader mellan mnniskor ocks nr det gller
riskbedmningar. Skillnaderna gller inte bara hur stor sjlva risken anses vara utan vilka
3-XVII
parametrar som det lggs vikt vid under riskbedmningen. Vissa individer lgger strst vikt vid
sannolikheten fr att en viss konsekvens skall intrffa, medan andra lgger strst vikt vid typen
av konsekvens eller dess omfattning.

Generellt sett kan de faktorer som pverkar riskbedmning delas upp i tre kategorier:

1. Faktorer som hnfrs till riskens uppkomstmekanismer

2. Faktorer som hnfrs till typen av konsekvenser
3. Faktorer som har att gra med mjligheterna att bemstra konsekvenserna

1. Faktorer som hnfrs till riskens uppkomstmekanismer

Tv mycket viktiga faktorer som r kopplade till riskens uppkomst r graden av knnedom om
riskkllan och graden av frivillighet. Generellt sett r acceptansen hgre fr risker med stor grad
av knnedom och stor grad av frivillighet n fr de risker dr det motsatta frhllandet
freligger. Kopplat till dessa faktorer kan ocks vara graden av personlig erfarenhet. Omrden
dr man har personlig erfarenhet tenderar att upplevas som mindre riskfyllda.

En annan faktor som r viktig r att mnskliga riskbedmningar pverkas av vad som faktiskt har
hnt. Detta gller ven om en enstaka olycka inte i sig behver pverka en tidigare statistiskt
bedmd sannolikhet fr hndelsen. (P lng sikt r det osannolika oundvikligt, Fisher).
Exempel p att en och samma risk upplevs som allvarligare efter att en olycka intrffat n innan
kan kanske vara Estonia olyckan. Samma effekt skulle frmodligen gra sig mrkbar t ex efter
en farligt gods olycka med stora konsekvenser.

2. Faktorer som hnfrs till typen av konsekvenser

Generellt sett brukar riskkllor som kan leda till mycket stora konsekvenser betraktas som mer
riskfyllda n riskkllor dr konsekvenserna realiseras i fler olyckor med mindre konsekvenser.
Detta gller ven om en objektiv bedmning av risken t ex i antal statistiska ddsfall skulle visa
att riskerna r likvrdiga. Detta uttrycks ofta som att det freligger en aversion mot stora
olyckor.

En annan faktor som r av betydelse r vem som drabbas av konsekvenserna. Om man inte
upplever att man har ngon delaktighet i beslutsfattandet och inte ser ngon personlig nytta med
aktiviteten r viljan att acceptera risker lg. Detta r inte ndvndigtvis detsamma som att risken
bedms som hg. Historiskt sett har det ofta funnits en klar koppling mellan risktagandet,
beslutsfattandet och nyttotagandet. Dremot kan kopplingen mellan risktagande, beslutsfattande
och nytta vara mer diffus i det moderna samhllet.

3-XVIII
 Risktagande Nytta av
risktagande

Beslutsfattande

Figur 3.4. Koppling mellan risktagande, beslutsfattande och nyttotagande kan vara diffus i dagens samhlle

3. Faktorer som har att gra med mjligheterna att bemstra konsekvenserna
En upplevd (verklig eller ej) hg grad av kontroll av aktiviteten och tekniken innebr att riskerna
bedms som lgre n vid motsatta frhllanden.

Vidare r frtroendet fr ansvariga organisationer betydelsefullt fr riskbedmningen.

Diskussion - Subjektiva riskvrderingar

Faktorer under rubrikerna 1- 3 ovan har diskuterats i ett flertal sammanhang bl a i SRVs
handbok i kommunal riskanalys (ref 3.4). I ref 3.4 ges ven ett antal exempel som belyser vissa
av dessa faktorer.

Man kan konstatera att riskbedmningar pverkas av en rad faktorer som lngt ifrn alltid r
mjliga att beakta i objektiva riskmtt och att bedmningen varierar starkt beroende p
individens bakgrund, mm. Subjektiva riskbedmningar kan drfr inte utgra en bas fr ngot
enhetligt riskvrderingsystem, men br beaktas i utformningen och tillmpningen av kriterier.

Flera av de faktorer som diskuterats ovan talar fr att de risker som ofta r aktuella i den fysiska
planeringen av allmnheten bedms som mer allvarliga n vad en objektiv bedmning ger vid
handen. Exempel p sdana faktorer r:

Ofrivillighet
Lg knnedom om riskerna t ex med kemikalier
Stora konsekvenser mjliga
Liten grad av egen kontroll ver aktiviteten och ver konsekvensen av en olycka

Andra i sammanhanget relevanta faktorer som kan medverka till att risken bedms som allvarlig
och/eller att viljan att acceptera risker r lg r att allmnheten kan uppleva:

Liten del i beslutsfattandet

Liten egen nytta med verksamheten

3.11 Diskussion

3-XIX
Fljande principer och utgngspunkter fr vrdering av risk har diskuterats:

Deterministiska riskvrderingar
Probabilistiska riskvrderingar
Jmfrelser med andra risker
Skyddsavstnd som medel att kontrollera risker
Regler och normer som medel att kontrollera risker
Subjektiva riskvrderingar

Av dessa principer r den probabilistiska ansatsen den enda som, teoretisk sett, kan hantera de
grundlggande mlsttningarna med riskvrderingarna.

Det r emellertid ocks klart att det finns ett antal andra principer och metoder fr att vrdera och
kontrollera risker som r mycket viktiga.

En slutsats kan kanske vara att det inte r mjligt att genom kvantitativa riskkriterier en gng fr
alla lgga fast vad som r tolerabel risk och inte. Detta r beslut som mste fattas utifrn sociala,
ekonomiska och politiska bedmningar vilka kan vgledas, men inte ersttas, av tekniska
kriterier. Kvantitativa riskkriterier kan, om de skall tillmpas, allts anvndas som std och
riktlinjer i beslutsfattandet och inte som absolut fasta regler eller krav.

3.12 Referenser
1. Technical Note. Risk Criteria. Det Norske Veritas Technica. ARF Technical Library,
volume III, T17. 18 Nov 93, Rev 0.

2. Ett skrare samhlle - Huvudbetnkande. Hot och riskutredningen. SOU 1995:19.

3. Att jmfra risker. Information och rekommendationer frn Riskkollegiet. Skrift nr1. 1991.

4. Att skydda och rdda liv, egendom och milj. Handbok i Kommunal Riskanalys. SRV.
1989.

5. Bttre plats fr arbete. Boverket. Allmnna rd. 1995:5.

6. Brandfarliga varor SIND-FS 1981:2. SI. Inofficiell sammanstllning av gllande lydelse

per den 1 juli 1995.

7. Sprngmnesinspektionens Naturgasfreskrifter. SIFS 1987:2.

8. Upplevd risk. Information och rekommendationer frn Riskkollegiet. Skrift nr3. 1993.

9. versiktsplan fr Gteborg frdjupad fr sektorn - TRANSPORTER AV FARLIGT GODS.

Stadsbyggnadskontoret i Gteborg. Maj 1996.

10. Risker fr STOROLYCKOR vid kemikaliehantering. Riskhantering 4. Kemikontoret.

1989.

11. Schyllander, J.: Begreppsapparaten. SRV. 96-09-30.

3-XX
12. Lille, G.H.; Andersen, T.: Acceptance of risks related to the transport of dangerous goods
through road tunnels. DNV AS, OECD-ERS2 working group. Seminar on decision models
for the transport of dangerous goods through road tunnels. 1996.

3-XXI
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 4

4. DAGENS SITUATION I SVERIGE ........................................................................... 4-I

4.1 Introduktion...................................................................................................................... 4-I
4.2 Riskhnsyn i fysisk planering - dagens situation........................................................... 4-I
4.2.1 Lagar, frordningar, freskrifter och allmnna rd...................................................................4-I
4.2.2 Tillmpade principer fr riskvrdering .................................................................................. 4-III
4.3 Exempel p riskvrdering och tillmpning av riskkriterier..................................... 4-IV
4.3.1 resundsfrbindelsen.............................................................................................................4-IV
4.3.2 Norra lvstranden i Gteborg................................................................................................. 4-V
4.3.3 Lokaltgstrafik Kungsbacka - Gteborg, Hllplats Liseberg.................................................4-VI
4.3.4 Vstkustbanan genom/frbi Falkenberg............................................................................... 4-VII
4.3.5 Resecentrum i Linkping .................................................................................................... 4-VIII
4.3.6 Lisebergs utvidgning mot ster, Gteborg.............................................................................4-IX
4.3.7 Transporter av farligt gods, Gteborg ..................................................................................... 4-X
4.3.8 BP / OK Raffinaderi, Gteborg............................................................................................ 4-XII
4.3.9 Pilkington Floatglass, Halmstad.......................................................................................... 4-XIII
4.3.10 vrigt ................................................................................................................................4-XIV
4.4 Erfarenheter................................................................................................................ 4-XIV
4.4.1 Riskanalyser ......................................................................................................................... 4-XV
4.4.2 Kriterier fr vrdering av risk .............................................................................................. 4-XV
4.4.3 Skyddsavstnd och andra stt att hantera risker..................................................................4-XVI
4.4.4 Hot- och riskutredningen.....................................................................................................4-XVI
4.5 Sammanfattning och diskussion av identifierade problemomrden........................ 1-III
4.6 Referenser ................................................................................................................ 4-XVIII

3-XXII
4. Dagens situation i Sverige
4.1 Introduktion
Syftet med detta kapitel r att ge en verblick ver dagens situation i Sverige nr det gller
vrdering av risk, framfrallt i samband med den fysiska planeringen av samhllet. Detta r i sig
ett omfattande mnesomrde som mer i detalj har studerats i flera sammanhang bl a i projektet
Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering (ref 4.2). I detta kapitel fokuseras p de kriterier fr
vrdering av risk som kommer till uttryck dels i lagar och freskrifter och dels i praktiskt
genomfrda projekt.

Kapitlet bestr av fljande delar:

I avsnitt 4.2 ges en kort sammanfattning av lagar, freskrifter och allmnna rd dr konkreta
anvisningar betrffande den fysiska planeringen ges. De principer fr riskvrdering som
kommer till uttryck i dagens situation diskuteras.
I avsnitt 4.3 ges exempel p ett antal projekt som har genomfrts i Sverige under de senare
ren. De kriterier fr vrdering av risk som kommit till uttryck i dessa projekt identifieras och
diskuteras.
I avsnitt 4.4 sammanfattas erfarenheter av dagens situation utgende frn de intervjuer och
projektkartlggningar som genomfrts inom ramen fr projektet Riskhnsyn i versiktlig
fysisk planering.
I avsnitt 4.5 sammanfattas och diskuteras identifierade problemomrden. De synpunkter som
hr framfrs r att betrakta som frfattarnas egna.

4.2 Riskhnsyn i fysisk planering - dagens situation

4.2.1 Lagar, frordningar, freskrifter och allmnna rd
De vergripande kraven och mlsttningarna med den fysiska planeringen av samhllet r
formulerade i Naturresurslagen (NRL). Denna verkar huvudsakligen genom annan lagstiftning.
Nr det gller riskhnsyn i den fysiska planeringen r framfrallt Plan och Bygglagen (PBL)
aktuell. Kraven i NRL och PBL kan preciseras genom planer, bl a versiktsplanen (p) som visar
allmnna intressen.

Beskrivning av riskhnsyn vid upprttande av versiktsplan beskrivs bl a i Boken om

versiktsplan, Del III (ref 4.4). I denna hnvisas huvudsakligen till PBL. ven andra
speciallagar kan vara tillmpliga t ex:

Rddningstjnstlagen
Lagen om brandfarliga och explosiva varor
Miljskyddslagen
Hlsoskyddslagen

4-I
Nr det gller stllningstagande till miljproblem och risker relaterade till industri, lager,
hamnar, flygplatser, terminaler, transporter, mm rekommenderas i ref 4.4 genomfrande av
riskanalyser som underlag fr stllningstagande. Fr risker relaterade till industri, lager, etc
hnvisas till Bttre plats fr arbete (ref 4.5). Fr vriga omrden ges inte ngon konkret
vgledning betrffande stllningstagande till risker.

Existerande lagar, freskrifter och allmnna rd behandlar inte direkt frgan om tolerabel risk,
inte heller finns konkreta riktlinjer fr hur risker skall vrderas. Dremot finns i vissa dokument
krav och riktlinjer fr skyddsavstnd angivna. Dessa avstnd kan anses representera
myndighetens bedmning av vilka avstnd som erfordras fr att aktuella lagkrav skall anses
uppfyllda.

I Bttre plats fr arbete redovisas riktvrden fr skyddsavstnd fr ett antal verksamheter.

Med skyddsavstnd avses hr avstnd frn planerad ny bostadsbebyggelse till nrmaste
riskfyllda eller strande verksamhet. Avstnden avser i frsta hand nya planeringssituationer. De
angivna vrdena r riktvrden. Lokala frhllanden kan motivera kortare eller lngre avstnd.
De angivna riktvrdena fr skyddsavstnd skall hantera svl risker och strningar relaterade till
kontinuerlig pverkan (buller, lukt, etc) som mjlig pverkan vid olyckshndelser. Man kan
konstatera att i den redovisning av risker med hnsyn till hlsa, milj och skerhet som grs
fr respektive verksamhet behandlas i stort sett endast risker och strningar relaterade till
kontinuerlig pverkan. Detta gller ven verksamheter dr mjligheter fr stora olyckor
freligger, t ex oljeraffinaderier. De angivna riktlinjerna fr skyddsavstnd innebr, jmfrt med
dagens situation, ofta begrnsningar i utnyttjandet av mark runt industrianlggningar och
transportleder. Fr de allra flesta av de identifierade verksamheterna rekommenderas
skyddsavstnd p 200 m eller mer. Fr verksamheter dr betydande risker fr stora olyckor kan
freligga t ex oljeraffinaderier, jrn och stlindustri samt kemisk industri rekommenderas
skyddsavstnd p 1000 m eller mer. Fr farligt gods transportleder rekommenderas
skyddsavstnd p 100 m eller mer.

Andra dokument som ger konkreta krav p skyddsavstnd r SIs freskrifter, t ex:

Brandfarliga varor SIND-FS 1981:2. Inofficiell sammanstllning av gllande lydelse per den
1 juli 1995. SI (ref 4.11)
Sprngmnesinspektionens Naturgasfreskrifter. SIFS 1987:2 (ref 4.12)

Med skyddsavstnd avses hr avstnd mellan...anordning fr frvaring av brandfarliga gaser

eller vtskor samt byggnad eller annan anlggning som inte har samband med
frvaringsanordningen. Som exempel anges i ref 4.11 fr gascistern ver 100 m3 ett
skyddsavstnd frn cistern till sammanhngande trhusbebyggelse p 100 m. Detta r det strsta
av de angivna avstnden. Skyddsavstnden br vara minst de angivna. Strre avstnd kan vara
befogade vid strre upplagsomrden, dock i regel inte mer n de dubbla.

4-II
4.2.2 Tillmpade principer fr riskvrdering
I kapitel 3 identifierades och diskuterades fljande olika principer fr vrdering och kontroll av
risk:

1. Deterministiska riskvrderingar
2. Probabilistiska riskvrderingar
3. Jmfrelser med andra risker
4. Skyddsavstnd som medel att kontrollera risker
5. Regler och normer som medel att kontrollera risker
6. Subjektiva riskvrderingar

Betrffande dessa principers tillmpning i dagens situation kan fljande sgas:

Deterministiska riskvrderingar
Deterministiska riskvrderingar, dr utgngspunkt tas i de konsekvenser som antas uppst vid en
olycka, r ett viktigt inslag i dagens situation nr det gller vrdering av risk. Av de
fallbeskrivningar som dokumenterats bl a i Hot och Riskutredningen framgr att man frn de
kommunala rddningstjnsternas sida ofta nskat tillmpa ett deterministiskt synstt.

I de skyddsavstnd som finns fastlagda kan antas att den deterministiska analysen varit av stor
betydelse. Faktorer som i ref 4.5 och 4.11 anges som viktiga vid vrdering av eventuella avsteg
frn de angivna vrdena r av den arten att de framfrallt pverkar konsekvensen av en viss
olycka.

Probabilistiska riskvrderingar
Formellt sett finns i existerande freskrifter eller rd frn de myndigheter som har att utva
tillsyn inget direkt std fr ett probabilistiskt synstt vid vrdering av risk. Dremot har ett
probabilistisk angreppsstt anvnts i ett antal projekt dr konflikter mellan olika intressen har
frelegat (se kapitel 4.3 nedan). Utgngspunkten har hr oftast varit kriterier som tillmpats eller
freslagits i andra, med Sverige jmfrbara, lnder.

Vidare har, utan att detta varit direkt uttalat, ett probabilistiskt inslag ofta accepterats i och med
att begreppet dimensionerande skadefall anvnts som utgngspunkt i den fysiska planeringen.

Jmfrelser med andra risker

Formellt sett finns inget direkt std fr att jmfrelser med andra risker kan anvndas som
argument vid vrdering av risk. Som framgr av redovisningen av projekt i kapitel 4.3 nedan r
emellertid jmfrelser med andra aktiviteter i mnga fall ett inslag i vrderingsprocessen.

Skyddsavstnd som medel att kontrollera risker

De skyddsavstnd som anges i SIs freskrifter, eller i speciella fall meddelas av SI, r i
huvudsak accepterade och tillmpas av industrin. Dessa avstnd har i vissa sammanhang ansetts
ge otillrckliga skyddsavstnd. Exempel p detta r nr man frn de kommunala
rddningstjnsternas sida velat tillmpa ett deterministiskt synstt utgende frn vrsta tnkbara
olycka. Synen p dessa skyddsavstnd har varierat mellan olika regioner i Sverige, t ex nr det
gller dragning av transiteringsledning fr naturgas.

De rekommendationer till skyddsavstnd som ges i Boverkets Bttre plats fr arbete kan inte
anses ha vunnit allmn acceptans (ref 4.2).

4-III
Regler och normer som medel att kontrollera risker
Som konstaterats i kapitel 3 r uppfyllandet av regler och normer av avgrande betydelse nr det
gller den totala kontrollen av risker relaterade till industri och transporter. Frn vissa hll anses
att uppfyllandet av regler och normer ger en tillfredsstllande skerhet och att ytterligare
skerhetshjande tgrder t ex i form av bebyggelsefria zoner utmed farligt gods transportleder
ej r motiverade (ref Banverkets och Kemikontorets remissvar betrffande versiktsplan
Gteborg, ref 4.10). ven om alla r eniga om betydelsen av regler och normer s delas denna
syn inte av andra instanser bl a av de myndigheter som har att vervaka frgor rrande Hlsa och
Skerhet i den fysiska planeringen.

Subjektiva riskvrderingar
Subjektiva vrderingar av risk kan, i avsaknad av verenskomna kriterier, troligen vara en viktig
faktor i mnga fall ven om detta ej r direkt uttalat. Framfrallt r det frmodligen s att
allmnhetens instllning i stor utstrckning r prglad av de subjektiva vrderingar som
redovisats i kapitel 3.10. Indirekt har detta skert haft stor betydelse i mnga fall.

4.3 Exempel p riskvrdering och tillmpning av riskkriterier

Under senare r har vid ett antal infrastrukturella och industriella projekt kvantitativa och andra
kriterier fr acceptabel risk definierats. I detta kapitel grs en sammanstllning av ngra
sdana projekt. Vissa av dessa har tidigare redovisats i ref 4.9 Riskhnsyn - om hlsa och
skerhet i planer och beslut och i ref 4.1 Hot- och riskutredningen.

Avsikten med nedanstende sammanstllning r att tydligare n i tidigare redovisningar fokusera

p de kriterier som anvnts vid vrdering av risk. Ngon kvalitetsvrdering av de granskade
analyserna har ej genomfrts. Kriterier kan i detta sammanhang vara kvantitativa kriterier
uttryckt som individ/samhllsrisk, jmfrelser med andra risker, dimensionerande skadefall,
mm. De kommentarer som grs efter redovisning av projekt och kriterier r att betrakta som
frfattarnas egna.

4.3.1 resundsfrbindelsen
Projekt
resundsbron (inklusive bro- och tunneldel) r ett exempel p projekt dr kriterier fr acceptabla
riskniver har anvnts fr att vrdera risker med trafiken. Frutom kriterier fr personrisker har
en form av ekonomiska kriterier anvnts.

Kriterier
Fljande typer av kriterier formulerades:

Kriterium fr individrisk
Riskkriteriet speglade risken fr att en passagerare frolyckas under en passage av bron. Kriteriet
utformades som en hgsta sannolikhet fr att omkomma under en passage ver bron.

Kriterium fr samhllsrisk
Kriteriet utformades som olika kurvor i ett FN-diagram.
Kriterium fr ekonomisk risk
Kriteriet var inte uttalat i ekonomiska termer utan formulerat som ett kriterium i ett FN-diagram,
liknande samhllsrisk-kriteriet, men med antalet dagar som frbindelsen mste vara avstngd
p grund av en olyckshndelse, istllet fr antalet ddsfall. Eftersom brofrbindelsen r

4-IV
 avgiftsfinansierad och eftersom reparationskostnaderna generellt kar med antalet dagar som
krvs fr reparation kan kriteriet ses som ett ekonomiskt kriterium.

Riskacceptanskriterierna sattes relativt risken fr olyckor med ddsfall p vanlig vg och jrnvg
(med bsta skerhet). Med hnsyn till nyttan med frbindelsen och det faktum att en bro/tunnel i
sig kan innebra vissa risker ansgs det att en viss kning av risken fr de personer som utnyttjar
frbindelsen var rimlig. Riskkningen i absoluta mtt var dock ganska liten.

Kommentarer
Det r som regel frnuftigt att vid etablerande av kriterium fr en viss aktivitet ta utgngspunkt i
nrliggande, etablerade och accepterade situationer. Man br dock alltid vrdera hur
situationen kan komma att bedmas i framtiden. De tekniska val som grs vid en
bro/tunnelfrbindelse r frmodligen mycket svra att ndra p vid en senare tidpunkt. Detta
innebr att de grundlggande skerhetstekniska frutsttningarna kommer att glla under en
mycket lng tid framt. Man kan mot denna bakgrund mjligen ifrgastta huruvida det r riktigt
att vid val av kriterium fr en framtida transportfrbindelse helt och hllet ta utgngspunkt i
dagens situation. Innebr detta att de mlsttningar som samhllet har fr den framtida
trafikskerheten kan uppfyllas?

4.3.2 Norra lvstranden i Gteborg

Projekt
Projektet omfattar omvandlingen av de gamla industriomrdena, frmst varvsindustri, p Norra
lvstranden i Gteborg till bostads/kontorsomrde. I en genomfrd riskanalys (ref. 4.6)
behandlas de risker som farligt gods transporter p jrnvg utgr fr planerad omgivande
bebyggelse. Baserat p resultat av riskanalysen och upprttade frslag till riskkriterier lmnas i
rapporten rekommendationer fr markanvndning utmed spret. Detta projekt har refererats till i
flera olika sammanhang nr det gller riskhnsyn i fysisk planering, bl a i Hot och
Riskutredningen.

Kriterier
Kriterier fr riskacceptans har formulerats fr individ- och samhllsrisk. Fljande kriterier har
anvnts:

Kriterium fr individrisk
Hgsta acceptabla niv 10-6 per r

Kriterium fr samhllsrisk
Kriteriet har formulerats i form av FN-kurva med:

N=1 10-4 per r

-6
N=10 10 per r
N=100 10-8 per r

En grzon p 2 tiopotenser har lagts till ovanfr det ovan angivna kriteriet (dvs 10-2 per r fr
N=1, osv)

Med det frslag till markanvndning som presenteras i rapporten och genomfrande av ett antal
skerhetshjande tgrder rrande jrnvgstrafiken anses riskerna hamna p en niv dr:

Individriskkriteriet r uppfyllt
4-V
 Samhllsrisken ligger inom grzonen

Detta har bedmts som en acceptabel niv.

Kommentarer
Motivering fr val av individriskkriterium r att detta motsvarar risken p grund av naturolyckor
och att transporterna sledes inte nmnvrt pverkar den naturliga risken fr en enskild individ
om kriteriet upprtthlls.

Det freslagna kriteriet fr samhllsrisk (liksom individriskkriteriet) r baserat p det frslag

som presenteras i rapporten fr Danska Miljstyrelsen 1989 (ref 4.7). Det frslag till kriterium
som lmnas i ref. 4.7 r avsett fr industriella anlggningar (typiskt en strre kemisk fabrik),
tillmpning p transporter diskuteras ej i ref 4.7.

I analysen av hamnbanan har problemet med tillmpning av ett kriterium framtaget fr en

industriell anlggning p transporter ej diskuterats. Problemet r identifierat i analysen och denna
har baserats p en strcka av 1 km, dock utan nrmare motivering.

4.3.3 Lokaltgstrafik Kungsbacka - Gteborg, Hllplats Liseberg

Projekt
Projektet omfattar en pendeltgsstation belgen i tunnel med, i utgngspunkten, samtidig trafik
av pendeltg, resandetg och godstg. En analys av de risker som detta medfr fr passagerare
och personer p perrong har genomfrts.

Kriterier
Kriterier fr acceptabel risk har ej formulerats. Tre fall har vrderats i analysen:

1. Samtidig trafik med pendeltg, resandetg och godstg

2. Tidsstyrning s att godstg ej passerar tunneln samtidigt med pendeltg
3. Ovanjordsstation (med en antagen kringliggande bebyggelse)

I analysen berknas totalt antal omkomna per r till fljd av farligt godsolyckor. Resultatet
presenteras i form av en siffra (frvntat statistiskt antal omkomna per r, PLL) fr respektive
fall. Personer i pendeltg, p perrong, i resandetg samt i hus eller utmed banan (fall 3) beaktas.

Fall 1 och 2 anses ge ungefr samma skadeutfall medan alternativ 3 anses ge ca en tiopotens
hgre skadeutfall.

4-VI
Kommentarer
Resultatet av analysen och, utan att detta sgs explicit, kriteriet fr vrdering av risk, kan sgas
ligga i jmfrelsen mellan alternativen 1 - 3. Slutsatsen r rimligtvis att tunnelalternativet r
skrare n ett ovanjordsalternativ och att tidsstyrning endast har marginell effekt.

Fljande r vrt att notera:

Berkningarna r baserade p ett medeltal personer p perrong och tg (t ex 5 personer p

perrong). Detta kan gras eftersom endast frvntat statistiskt antal omkomna per r berknas
och uttrycks i form av ett tal (PLL). Ngon vrdering av vrsta tnkbara hndelse (stort antal
personer p perrong och pendeltg vid station nr olycka intrffar) har drmed ej gjorts.
Diskussion och motivering fr detta angreppsstt saknas.
Valet av jmfrelseobjekt dr ett stort antal boende lggs in i alternativ 3 pverkar signifikant
resultatet av analysen. Motivering till val av jmfrelseobjekt saknas.
Resultatet av analysen torde vara avhngigt av vilka medeltal som anstts fr antal personer i
tunnel- och ovanjordsalternativet. Motivering till ansatta medeltal och diskussion kring hur
val av dessa pverkar resultatet saknas.

4.3.4 Vstkustbanan genom/frbi Falkenberg

Projekt
I samband med projekteringen av Vstkustbanan genom Halland har en riskanalys fr
strckningen genom/frbi Falkenberg genomfrts. Arbetet r en del av den banutredning som
utgjort underlag fr val av strckning genom/frbi Falkenberg. Risk fr omgivande bebyggelse
har analyserats fr ett antal olika banstrckningsalternativ.

Kriterier
Kriterier fr acceptabel risk har ej formulerats. Resultatet av analysen presenteras dels i form av
frvntat statistiskt antal omkomna per r (PLL) och dels i form av sannolikheter fr hndelser
med olika antal omkomna.

Som jmfrelse har frvntat statistiskt antal omkomna bland Falkenbergs invnare till fljd av
andra olyckor (bil, tg, flyg, brand, trffad av blixt) presenterats.

I rapporten konstateras att risknivn, uttryckt som frvntat antal omkomna per r, r lg. Talen
r fr samtliga alternativ en eller flera tiopotenser lgre n fr de jmfrda riskerna. Det
konstateras vidare att skillnaden mellan alternativen ligger i antal personer som kan exponeras i
hndelse av olycka.

Kommentarer
Jmfrelsen med andra risker tas i rapporten inte till intkt fr att riskerna med
jrnvgstransporterna r acceptabla fr alla alternativen. Det fr nd anses troligt att dessa
jmfrelser kan ha effekten att riskerna med jrnvgstrafiken tonas ner. Det r i detta
sammanhang vrt att notera att:

4-VII
 Jrnvgstrafiken endast exponerar en begrnsad del av befolkningen (de som bor utefter
banan), medan de andra jmfrda riskerna exponerar samtliga boende i kommunen. Om
samma jmfrelse gjordes baserat p de nrmast boende utmed spret skulle frvntat antal
omkomna fr de jmfrda riskerna minska med 1/10 till 1/100. Detta innebr, med de i
rapporten angivna talen, bl a att statistiskt frvntat antal omkomna bland de nrmast boende
till fljd av farligt godsolycka skulle vara av samma storleksordning som frvntat antal
omkomna bland dessa till fljd av trff av blixt.
Jmfrelser med andra risker kan inte utan vidare gras utan att diskutera nyttan med
verksamheterna. Den samlade nyttan fr Falkenberg av t ex biltrafik r tmligen svr att
jmfra med nyttan av tgtrafik genom centrala staden. Detta diskuteras inte i rapporten.

4.3.5 Resecentrum i Linkping

Projekt
I samband med utformning av det nya Resecentrum och planering av intilliggande omrden har
en riskanalys genomfrts. Arbetet behandlar ett antal olika typer av risker fr personal och
personer som vistas p Resecentrum samt risker fr planerade bostadsblock (kvarter) i dess
nrhet. Bland de risker som analyserats r risker relaterade till farligt gods transporter p jrnvg.

Kriterier
Kriterier fr individ och samhllsrisk har tillmpats:

Kriterium fr individrisk
Maximalt tolererbar risk fr anstlld = 10-4 per r
Maximalt tolererbar risk fr tredje person = 10-5 per r
Niv dr risk kan anses frsumbar = 10-7 per r

Kriterium fr samhllsrisk
Kriteriet har formulerats i form av FN-kurva med:

N=1 10-4 per r

N=10 10-5 per r
N=100 10-6 per r

En grzon p 2 tiopotenser har lagts till under det ovan angivna kriteriet (dvs 10-6 per r fr N=1,
osv).

Fr det planerade bostadsblock som lg nrmast jrnvgen ansgs:

Individrisk ligga under maximalt tolerabel niv men vl ver frsumbar niv
Samhllsrisk ligga inom FN-kriteriets grzon och fr vissa avsnitt nra den vre kurvan

Baserat p dessa resultat rekommenderades frndrat anvndande av det aktuella omrdet. Fr

vriga analysomrden ansgs riskerna tolerabla.

4-VIII
Kommentarer
Kriteriet fr samhllsrisk har i analysen tillmpats diskret fr vart och ett av de planerade
bostadsblocken, dvs varje block har i praktiken ansetts ekvivalent med en anlggning.
Eftersom analysen gllde omrdet kring Resecentrum i centrala Linkping finns flera befintliga
bostadskvarter i omrdet. Detta problem har belysts i rapporten men ngon egentlig motivering
eller diskussion kring det valda angreppssttet terfinns ej.

4.3.6 Lisebergs utvidgning mot ster, Gteborg

Projekt
Detta projekt har ingende kartlagts i projektet Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering
(ref. 4.2, arbetspapper nr 2). Som en del av beslutsunderlaget har en riskanalys genomfrts dr
risker innan utvidgningen har jmfrts med risker efter utvidgningen, med vidtagna
skerhetshjande tgrder.

Kriterier
I den jmfrande riskanalysen fokuseras p samhllsrisk. Tyngdpunkten i argumentationen
ligger p jmfrelsen mellan de tv alternativen snarare n jmfrelse mot acceptanskriterier.
Riskerna presenteras dock i ett FN-diagram med rubriken Samhllsriskkriterier med vrden
enligt nedan:

Kriterium fr samhllsrisk
Kriteriet har formulerats i form av FN-kurva med:

N=1 10-4 per r

N=10 10-6 per r
N=100 10-8 per r

En grzon p 2 tiopotenser har lagts till ovanfr det ovan angivna kriteriet (dvs 10-2 per r fr
N=1, osv).

Resultat av analysen presenteras dels med statistiskt frvntat antal omkomna per r (PLL) och
dels med sannolikhet/konsekvens fr ett antal identifierade allvarliga olycksscenario. De senare
resultaten har lagts in i FN-diagram.

Som jmfrelse nr det gller statistiskt frvntat antal omkomna per r presenteras motsvarande
tal fr hela Gteborg nr det gller ett antal andra verksamheter (biltrafik, boende/brand,
tgtrafik, mm).

Slutsatsen av rapporten r att riskerna, tack vare de vidtagna skyddstgrderna, r lgre i

utbyggnadsalternativet n i utgngslget. Vidare konstateras att riskerna r lga jmfrt med
andra faror i samhllet.

Kommentarer
Fokus i riskvrderingen ligger p jmfrelsen av de tv alternativen. Detta fr anses vara en
rimlig utgngspunkt.

Nr det gller jmfrelsen mot andra risker fr Gteborg mste konstateras att dessa jmfrelser
inte kan anses relevanta varken nr det gller nyttan av verksamheten eller antal exponerade
personer. Detta r samma kommentar som i kapitel 4.3.4 ovan. Dock blir det nnu tydligare i

4-IX
detta fall eftersom jmfrelsen, nr det gller andra risker, baseras p hela Gteborgs befolkning
(450 000 personer).

Nr det gller presentation av de identifierade riskerna i FN-diagram br fljande noteras:

Det inlagda kriteriet fr samhllsrisk r baserat p det frslag som presenteras i rapporten fr
Danska Miljstyrelsen (ref 4.7). Ngon diskussion av tillmpningen av detta kriterium p
transportrisker vid en njespark ges ej i rapporten.
Vid presentationen i FN-diagram har den totala risken brutits ned i ett antal hndelser;
bensin/propan, norrgende/sdergende samt, fr propanolyckor, i jetbrand/poolbrand/
explosion). I princip innebr detta att kriteriet tillmpas diskret fr varje olyckstyp istllet fr
att tillmpas p den samlade risken vilket r avsikten med kriteriet. I det aktuella fallet har
detta dock ingen principiell betydelse eftersom antalet hndelser r fr f fr att lget i FN-
diagrammet radikalt skall frndras. Dessutom anvnds det visade kriteriet inte formellt i
argumentationen fr att riskerna kan anses acceptabla.

4.3.7 Transporter av farligt gods, Gteborg

Projekt
Inom ramen fr arbetet med versiktsplan fr Gteborg har en srskild utredning om farligt gods
transporter tagits fram (ref. 4.10). Syftet med rapporten r att etablera en generellt tillmpbar
plan ver hur markomrden utmed strre transportleder fr farligt gods i Gteborg skall kunna
anvndas.

De huvudsakliga arbetsmomenten rrande den risktekniska bedmningen har varit:

Etablera typomrde (en 2 km lng strcka utmed en transportled med en definierad

bebyggelse)
Etablera exempel p mlsttning fr typomrde i form av aversionskurva (samband
sannolikhet - konsekvens fr farligt gods olyckor inom ett typomrde, dvs i princip en FN-
kurva)
Berkna konsekvenser av farligt gods olyckor inom ett typomrde
Berkna sannolikheter fr farligt gods olyckor inom ett typomrde (rknat per transportenhet
och r)
Utifrn ovanstende punkter - ge exempel p tillten transportmngd genom ett typomrde
och jmfr detta med bedmt behov

Den slutliga bedmningen av hur ett typomrde kan tnkas utformas r baserad p en samlad
vrdering av dom risktekniska aspekterna och stadsplanemssiga behov.

Kriterier
Fljande tv alternativa utgngspunkter fr utformning av aversionskurvor som ml fr
samhllsrisken rknat p ett typomrde redovisas:

4-X
Alternativ 1

1. Som rimlig mlsttning anstts att en trafikolycka med 10 omkomna fr intrffa hgst en gng
vart 10:e r i Sverige.
2. Fr transporter med farligt gods appliceras en policyfaktor som r 1/100 av den fr allmn
biltrafik. Detta innebr som mlsttning att en farligt gods olycka med 10 omkomna fr
intrffa hgst en gng p 1000 r.
3. En lutning p -2 fresls fr aversionskurvan. Detta innebr som mlsttning att en farligt
gods olycka med 100 omkomna fr intrffa hgst vart 100 000:e r.
4. Mlsttningen fr Gteborg br vara att utnyttja hgst 1/10 av denna ram.
5. Mlsttningen br vara att risk fr personer i bostadsomrde skall vara hgst 1/3 av risk fr
personer som vistas p arbetsplats.
6. Baserat p mjligt antal bostder och kontor bedms ett typomrde kunna ta p sig maximalt
20% av antalet olyckor i arbetsomrden och maximalt 10 % av antalet olyckor i
bostadsomrden (fr att inte den totala risken i Gteborg skall bli fr stor).

Alternativ 2

1. Utifrn en skrivelse frn Kemikontoret dr nulget anges vara att det intrffar ett ddsfall vart
5:e till 10:e r till fljd av farligt gods olyckor grs tolkningen att detta kan innebra att en
olycka med 10 omkomna kan tolereras vart 100:e r. Detta r en faktor 10 hgre n alternativ
1 ovan.
2. Som punkt 3-6 ovan.

Kommentarer
Det standardiserade berkningssttet dr typomrden behandlas innebr med ndvndighet att
starka frenklingar mste infras jmfrt med vad som r brukligt i en detaljerad kvantitativ
riskanalys. Detta innebr rimligtvis strre oskerheter i slutresultatet. andra sidan r den
kvantitativa analysen och vrderingen av resultaten alltid frenad med vissa oskerheter nr det
gller:

Sannolikhets/konsekvensbedmning
Framtida utveckling
Kriterium fr vrdering av risk

Mot denna bakgrund kan anvndningen av typomrden och etablerandet av generella riktlinjer
fr markutnyttjande anses som en rimlig utgngspunkt.

Det r lngt ifrn ngon ltt uppgift att etablera riktlinjer fr markutnuttjandet som tillgodoser
svl skerhetsmssiga som stadsbyggnadstekniska krav och nskeml. Det r troligtvis s att
oavsett vilka utgngspunkter som vljs och vilka resultat som erhlles s kan dessa kritiseras ur
en eller flera synvinklar. Sett utifrn en riskteknisk synpunkt br dock fljande framhllas:

Utgngspunkterna fr de framtagna aversionskurvorna fr betraktas som tmligen vaga. De

bygger p ett antal ansatser, tolkningar och bedmningar som var och en kan ifrgasttas.
Ngon djupare motivering till de val som grs har inte presenterats i rapporten.

4-XI
 Det frefaller som om den totala ramen som ansls fr Gteborg skulle kunna verskridas
genom att ett stort antal typzoner utvecklas dr marken ver en lngre tid kommer att
utnyttjas maximalt (det r dock mjligt att detta inte r ngot problem sett till rimliga
tillvxtscenario).
De tolerabla riskniver som diskuteras fr ett typomrde frefaller tmligen rimliga jmfrt
med internationella kriterier, de kan dock inte betraktas som extremt lga s som av och till
framskymtar i rapporten.
Det r ngot oklart hur aversionskurvorna har konstruerats. Har ackumulerade frekvenser
anvnts (jfr kapitel 3.6.2)? I modellen har hnsyn till personers vistelsetid i bostder och
kontor lagts in i etablerandet av aversionskurvorna. Normalt tas hnsyn till vistelsetid i
riskberkningen och inte i kriterierna. ven ansatsen att samhllsrisken skall vara lgre fr
bostadsomrden n fr kontorsomrden r ny (men kanske inte fel).
Det frefaller som om den berknade tilltna mngden transporter fr vissa transportslag ej
uppfyller de krav som dagens situation stller. Fr dessa transportslag rekommenderas
skerhetshjande tgrder p transportsidan. Trots detta anses sammanfattningsvis att det
freslagna markutnyttjandet uppfyller de stllda kraven.
I analysen bortses frn totala tankhaverier eftersom det inte anses mjligt att ur
stadsbyggnadsteknisk synpunkt dimensionera fr dessa scenario. Detta r i och fr sig en
rimlig synpunkt men man bortser d kanske ifrn att den totala konsekvensen av en allvarlig
olycka r avhngig av hur mnga personer som vistas i nromrdet. I ett resonemang baserat
p samhllsrisker mste alla tnkbara olyckshndelser beaktas.

4.3.8 BP / OK Raffinaderi, Gteborg

Projekt
I samband med utbyggnad av nuvarande PREEM Raffinaderi AB (tidigare OK/BP) med en ny
anlggning fr tillverkning av bl a miljdiesel har en riskanalys genomfrts. Risker fr anstllda
och tredje person har analyserats och presenteras i form av ISO-riskkurvor och FN-diagram.

Kriterier
Specifika kriterier fr det aktuella projektet har ej formulerats. Hnvisning grs till de brittiska
och hollndska kriterier som var gllande vid den aktuella tidpunkten. Fljande kriterier refereras
till:

Kriterium fr individrisk
Maximalt tolererbar risk fr anstlld = 10-3 per r
Maximalt tolererbar risk fr tredje person = frn 10-4 per r till 3x10-6 per r
Niv dr ytterligare riskreducerande tgrder ej kan anses motiverade = frn 10-6 per r till 3x10-
7
per r

Kriterium fr samhllsrisk
Det strngaste av de kriterier som refereras till r en FN-kurva med:

N=1 10-3 per r

-5
N=10 10 per r
N=100 10-7 per r

En grzon p 2 tiopotenser har lagts till under det ovan angivna kriteriet (dvs 10-5 per r fr N=1,
osv).

4-XII
Baserat p jmfrelser mot ovan angivna kriterier anses de berknade riskniverna vara p en
tolerabel eller i vissa fall frsumbar niv.

Kommentarer
Ett problem som pekas p i riskanalysrapporten r att de kriterier som refererats till inte explicit
behandlar situationen dr en ny fabrik byggs inom ett existerande fabriksomrde. Ngon
redovisning av, eller diskussion kring, fabriksomrdets totala riskniv efter utbyggnaden ges ej i
rapporten.

4.3.9 Pilkington Floatglass, Halmstad

Projekt
Projektet gller vergng frn olja till gasol som brnsle vid Pilkingtons glasfabrik i Halmstad.
Detta projekt och de riskhnsyn som tagits vid beslut i rendet har redovisats i Boverkets
PBL/NRL underlag nr 36 (ref 4.9). Nedanstende uppgifter r hmtade frn detta underlag.

Kriterier
Kriterier fr acceptabel risk har ej formulerats fr projektet. Utgngspunkten fr resonemangen
har varit olika dimensionerade skadefall samt av Sprngmnesinspektionen faststllda
skyddsavstnd. Fljande avstnd finns angivna:

Riskavstnd 80 m utgende frn brott p vtskefasslang vid lossning av jrnvgsvagn

hvdas av fretaget
Skyddsavstnd 250 m faststllt av SI
Inom 300 m frn lagercistern br finnas bestmmelser som begrnsar typ av industri hvdas
av milj- och hlsoskyddsnmnden
Riskavstnd motsvarande det avstnd som i hndelse av olycka kan innebra 3:e gradens
brnnskador skall definieras enligt Lnsstyrelsen. Mjligen avses med detta 380 m respektive
680 m frn jrnvgsvagn respektive lagertank. Dessa avstnd anges svara mot 3:e gradens
brnnskador i hndelse av att jrnvgsvagn respektive lagertank antnds.
Riskomrde ca 700 m och 1000 m runt anlggningen anges av FOA baserat p brott p
jrnvgsvagn respektive lagertank

I detaljplan faststlls skyddsavstnd enligt SIs krav.

Kommentarer
I det tillgngliga materialet (ref 4.9) anvnds ett antal termer:

Riskavstnd/riskomrde
Skyddsavstnd
Dimensionerande skadefall

Med undantag av skyddsavstnd som r definierat i SIs freskrifter r det inte helt klart vad
som avses med dessa termer eller vilka konsekvenser ett visst skyddsavstnd innebr.

Som Boverket pekar p i sina kommentarer har risker med transporter av gasol som kommer att
berra den centralt belgna godsbangrden inte behandlats i rendet.

Ngon egentlig vrdering av vilka risker som boende utstts fr p grund av transporter och lager
frefaller inte ha genomfrts. Sannolikheter fr de scenarier som skulle kunna berra nrmaste
bebyggelse, belgen ca 650 m frn gasolhanteringen, har ej diskuterats.
4-XIII
4.3.10 vrigt
Utver de projekt som diskuterats ovan har kvantitativa och andra kriterier anvnts i ett antal
sammanhang. Som exempel p strre projekt dr kvantitativa kriterier tillmpats vid vrdering
av risk kan nmnas Stockholmsringen och Stenungsunds industriomrde.

4.4 Erfarenheter
Fljande sammanstllning av erfarenheter av dagens situation baseras i stor utstrckning p
resultat frn de inledande delarna av projektet Riskhnsyn i fysisk planering (ref. 4.2). Detta
material utgrs av:

Lgesrapport aug.95
Arbetspapper nr 1 Norra Strandvgen i Stenungsund
Arbetspapper nr 2 Lisebergs utvidgning mot ster
Arbetspapper nr 3 stra Halltorp i Kode
Arbetspapper nr 4 Burger King vid Jrnbrottsmotet i Gteborg
Diskussioner med projektmedlemmar

I lgesrapport aug.95 redovisas och sammanfattas resultat frn ett antal intervjuer med personer
verksamma inom fysisk planering.

I arbetspapper nr 1 - 4 har en grundlig rekonstruktion av de angivna projektens hantering

genomfrts. Denna rekonstruktion har omfattat hela skedet frn inledande programskede fram
till antagande av plan eller fram till dagslge. Arbetet ger en bred beskrivning av hur rendena
har drivits, men med fokus p riskfrgornas hantering.

Frn detta material har inhmtats de delar som ansetts relevanta ur riskanalys- och
riskvrderingssynpunkt. Dremot har de avsnitt i ref 4.2 som behandlar planeringsprocessen,
samverkan mellan olika myndigheter eller kommunala instanser, etc inte berrts nedan.

En sammanfattande bedmning av de renden som underskts i ref 4.2 (arbetspapper nr 1 - 4) r

att dessa prglats av oskerheter, delade meningar mellan olika aktrer, frdrjningar och
frdyringar p ibland ganska oskra grunder. I de underskta fallen frefaller dessa problem till
stor del, dock inte enbart, vara orsakade av riskfrgornas hantering eller brist p hantering.

I denna sammanstllning blir det av naturliga skl s att fokus lggs p de problem som finns i
nulget och som i ref. 4.2 identifierats under de genomfrda intervjuerna och vid kartlggningen
av rendenas hantering. Detta ger i s mening en snedvriden bild av situationen och
sammanstllningen nedan gr inte ansprk p att ge en heltckande bild av dagens situation. I en
senare del av projektet Riskhnsyn i fysisk planering avses att sammanstlla goda exempel
p hur riskhnsyn har tagits i den fysiska planeringen. Detta kan frhoppningsvis ge en viss
balans och en mer samlad bedmning av situationen.

Synpunkter direkt hmtade frn ref 4.2 sammanfattas i kapitel 4.4.1 - 4.4.3 nedan under fljande
rubriker:

Riskanalyser
Kriterier fr vrdering av risk
Skyddsavstnd och andra stt att hantera risker
4-XIV
Vissa av de problemomrden som identifierats i projektet Riskhnsyn i fysisk planering har
ven uppmrksammats i Hot- och riskutredningen (ref 4.1). En kort sammanfattning av detta ges
i kapitel 4.4.4.

4.4.1 Riskanalyser
Dagens riskanalyser anses av mnga som alltfr ensidigt tekniskt inriktade. En fokusering p
en kvantitativ/matematisk hantering av riskfrgorna anses gra analyserna svrfrsteliga.
Detta minskar vrdet av analyserna.
Det statistiska underlaget anses ofta som bristflligt vilket ger oskra underlag.
Betydande svrigheter att skdliggra risker p ett bra stt fr beslutsfattare (politiker)
freligger. Det anses bl a svrt att frmedla lga sannolikhetsbegrepp.
En mer tvrvetenskaplig sammansttning av de grupper som arbetar med riskanalyser n
dagens ingenjrsmssiga hantering efterlyses.
Betrffande farligt gods hantering framfrs att helhetsbedmningar saknas. Varje kommun ser
p transporter inom sitt omrde.
Brist p accepterade metoder och ingngsvrden fr riskanalyser gr att olika analytiker
kommer till olika resultat.
Kvalitet av de genomfrda riskanalyserna (renden i arbetspapper 1 - 4) r av skiftande grad.
Vsentliga delar saknas.
Det r svrt att bedma om genomfrda riskanalyser r av godtagbar kvalitet.
Kompetens att bedma kvalitet av genomfrda riskanalyser saknas.

4.4.2 Kriterier fr vrdering av risk

Betydande frvirring rder nr det gller hur risker skall berknas och vrderas. Exempel p
detta r hantering av individ- kontra samhllsrisk. Detta kan medfra:
- Olika analyser visar olika resultat.
- Frvirring och oskerhet
- Medveten manipulering genom val av redovisningsmetod beroende p vilket syfte man
har med analysen
- Felaktiga vrderingar
De jmfrelser som i riskanalyserna grs med knda risker i samhllet t ex bil, tg, flyg, mm
gr att risker frenade med osannolika hndelser vilka har stora konsekvenser upplevs som
hypotetiska.
Std vid bedmning av vilka risker som kan tolereras efterfrgas. Samordning,
kunskapsupprustning och forum fr att diskutera dessa frgor efterlyses. Det std som
centrala instanser (t ex Boverket och SRV) ger i dessa frgor anses inte tillfredsstllande.

4-XV
4.4.3 Skyddsavstnd och andra stt att hantera risker
Oenighet rder mellan olika instanser (t ex mellan Boverket och Kommuner) om vrdet av
olika skerhetshjande tgrder. Frn vissa hll hvdas skyddsavstnd som det frmsta (eller
enda) sttet att kontroller risker, medan man p andra hll vill lgga kad vikt vid andra
riskreducerande tgrder, t ex frbttrad vervakning, motstndskraftiga
byggnadskonstruktioner och styrning av ventilation.
Betrffande tillmpning av skyddsavstnd vid farligt gods hantering:
- Oskerheten r stor, bra underlag saknas.
- Olika skyddsavstnd tillmpas av olika kommuner och lnsstyrelser. Detta medfr
oskerheter, frhandlingar och kostnader.
- Konflikter uppstr mellan olika instanser inom kommunen (t ex stadsbyggnadskontor och
rddningstjnst) och mellan andra parter som r inblandade (t ex Vgverket och
Banverket).
Den publikation som frn Boverkets sida hnvisas till i frgor rrande skyddsavstnd, Plats
fr arbete / Bttre plats fr arbete, kan nnu ej anses ha ftt acceptans bland de som
ansvarar fr den praktiska implementeringen, t ex kommunala stadsplanerare.
Oskerhet och oenighet rder betrffande hur skyddsavstnd/riskzon skall rknas, frn
plangrns till plangrns eller frn reellt riskobjekt (t ex processutrustning) till reellt
skyddsobjekt t ex affrsbyggnad.

4.4.4 Hot- och riskutredningen

ven i Hot- och riskutredningen (ref. 4.1) uppmrksammas en del av ovanstende problem. I den
genomgng av de projekt som redovisas i utredningen, bl a Norra lvstranden i Gteborg, nge
Centrum och Grdingebanan i Botkyrka kommun, konstateras att:

Det saknas principer fr vilka riskniver som kan accepteras i samband med transporter av
farligt gods.
Olika myndigheter har divergerande uppfattningar om vilka risker som kan accepteras och
vilka tgrder som erfordras.
Det r oklart hur lngt och med vilken intensitet statliga organ br driva sina stndpunkter
gentemot kommunerna som har ansvaret fr att gra en sammanvgning av olika intressen.
Enhetligare metoder fr riskanalyser r nskvrda fr att n fram till gemensamma
stndpunkter. I nulget lgger vissa organ tyngdpunkt p sannolikheter medan andra lgger
tyngdpunkt p konsekvenser. Hot- och riskutredningen anser att bda faktorerna br beaktas.

4.5 Sammanfattning och diskussion av identifierade problemomr den

Betrffande riskanalyser
Kvalitet p genomfrda riskanalyser r varierande. I vissa av de i ref 4.2 studerade fallen mste
dessa anses vara undermliga utan att detta direkt uppmrksammas i rendets hantering.

4-XVI
Vanligt frekommande kritik (ref 4.2) mot riskanalyserna r att dessa r:

Alltfr teknisk/matematiskt inriktade

Svrfrsteliga
Baserade p bristflligt statistiskt underlag

Dessa problem kan inte undgs genom att frenkla riskanalyserna. En detaljerad matematisk
hantering krvs i mnga fall. Inte heller kan man frvnta sig att det statistiska underlaget kan n
en niv dr det kan anses helt tillfrlitligt. I nulget r emellertid hanteringen av indata,
genomfrandet av analyser p ett korrekt stt och rimliga principer fr vrdering och jmfrelse
av risker ett strre problem n de rent berkningstekniska. Lsningen p problemet ligger drfr
frmst i att utveckla:

Bttre praxis med frbttrat tillmpande av enhetliga modeller fr genomfrande och

dokumentation av riskanalyser samt hantering av oskerheter i ingngsdata. Det br betonas
att modeller och metoder finns, problemet ligger i bristande tillmpning.
Enhetliga och accepterade kriterier fr vrdering av risk som gr att resultat av olika
riskanalyser p ett likformigt stt kan versttas till andra termer n rent matematiska. Detta
kan, tillsammans med en frbttrad framstllningsteknik, innebra att analysrapporterna
klarare kan redovisa slutsatser, frutsttningar, antaganden och oskerheter.
kad erfarenhet och kunskap om principer fr riskanalys och riskvrdering bland samtliga
intressenter.

I kommentarerna till arbetspapper 1 - 4 (ref 4.2) efterlyses genomgende mer fullstndiga

riskanalyser med beaktande av kostnads-nytta-aspekter, mm. I vissa fall kan dessa synpunkter
vara motiverade, men kraven p analyserna mste ocks stllas i relation till projektens
omfattning och bedmda riskniv.

Betrffande vrdering av risk

Oklarheter och oskerheter freligger vid vrdering av risker. I de redovisade studierna anvnds
ett antal olika utgngspunkter och kvantitativa kriterier fr att vrdera riskernas betydelse Detta
mste anses vara en starkt bidragande orsak till att resultat av riskanalyser r svra att frmedla.
Fr de projekt som granskats kan man konstatera att motivering till valda kriterier eller
jmfrelser saknas i de flesta fall.

De jmfrelser som grs med andra risker kan ofta vara ofullstndiga och i vissa fall bidra till
felaktiga uppfattningar om riskernas betydelse.

Betrffande granskning av riskanalyser

Svrigheter att granska riskanalyser freligger ibland eftersom analyserna inte r utfrda eller
dokumenterade p ett stt som underlttar granskning (jfr kapitel 9), eller eftersom erforderlig
kompetens att granska riskanalyser ofta inte finns eller anlitas i tillrcklig omfattning (ref 4.2).

En riskanalys br vara dokumenterad p ett stt som innebr att:

Analysens vsentliga frutsttningar, begrnsningar och resultat tydligt framgr och kan
frsts utan djupare riskanalystisk kompetens (jfr betrffande riskanalyser ovan).
Analysens metod och bakomliggande berkningar kan granskas fr att verifiera analysens
slutsatser.

4-XVII
Kraven p kompetent granskning av riskanalyser br stllas hgre n i dagslget. Erforderlig
kompetens fr att granska riskanalyser finns inte, och kommer under verskdlig tid inte att
finnas, verallt p lokal niv. Centrala myndigheter (t ex SRV, ASS, SI, Boverket) har i detta
sammanhang en viktig uppgift att fylla. Vid granskningen av riskanalyser r det av betydelse
vem som granskar analysen och vilket perspektiv denna person har. Det kan drfr vara nskvrt
att engagera flera personer frn olika myndigheter/institutioner i granskningsprocessen.

Betrffande skyddsavstnd och andra stt att kontrollera risker

Nr det gller skyddsavstnd och andra medel att kontrollera risker kan konstateras att :

Oenigheter freligger betrffande hur skyddsavstnd skall tillmpas. Oenigheter freligger

ven betrffande vrdet av andra riskreducerande tgrder i relation till skyddsavstnd.
Beslut om riskreducerande tgrder fattas p oklara eller ofullstndiga grunder. Det r ofta
inte klarlagt vilken inverkan de freslagna tgrderna egentligen har.

En bidragande orsak till dessa problem r frmodligen att det finns en oskerhet nr det gller
hur sannolikhets- och konsekvensbegreppen skall uppskattas och vrderas. Det frefaller i vissa
av fallen som att man har uppfattat ett visst problem och det finns en vilja att gra ngonting.
Dremot finns det inte ngon klar redovisning eller analys ver:

Vad r mlsttningen med riskreduktionen?

Vilka tgrder r mjliga?
Vilka krav stlls p de riskreducerande tgrderna?
P vilket stt och hur vl frmr de vidtagna tgrderna uppfylla kraven?

Denna typ av frgor br kunna besvaras ven utan genomfrande av mer eller mindre
komplicerade kostnads-nytta-analyser.

4.6 Referenser
1. Ett skrare samhlle - Huvudbetnkande. Hot och riskutredningen. SOU 1995:19.

2. Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering. SRV och Kulturgeografiska institutionen vid

Handelshgskolan Gteborgs Universitet.
- Lgesrapport aug.95
- Arbetspapper nr 1 Norra Strandvgen i Stenungsund
- Arbetspapper nr 2 Lisebergs utvidgning mot ster
- Arbetspapper nr 3 stra Halltorp i Kode
- Arbetspapper nr 4 Burger King vid Jrnbrottsmotet i Gteborg

3. Statlig verprvning av kommunala planer. Hlsa och skerhet i fysisk planering.

Boverket. PBL/NRL underlag nr 43. Hlsa och skerhet: 5. 1995.

4. Allmnna intressens behandling i versiktsplanen. Boken om versiktsplan. Del III.

Boverket. 1996.

5. Bttre plats fr arbete. Boverket. Allmnna rd. 1995:5.

6. Norra lvstranden. Riskanalys av farligt gods transporter p hamnbanan. Fas 3. FB

Engineering. Februari 1991.

4-XVIII
7. Quantitative and Qualitative Criteria for Risk acceptance. Miljstyrelsen Danmark.
Rapporten utfrd av ITSA, COWIconsult, RIS, OC. Feb 1989.

8. Linkpings Kommun. Riskanalys fr Resecentrum. Farligt Gods Transport Risker. Det

Norske Veritas Industry AB. Rapport Nr. 75105-1. 1995.

9. Riskhnsyn - om hlsa och skerhet i planer och beslut. Boverket. PBL/NRL underlag nr
36. Hlsa och skerhet: 3. 1990.

10. versiktsplan fr Gteborg frdjupad fr sektorn - TRANSPORTER AV FARLIGT GODS.

Stadsbyggnadskontoret i Gteborg. Maj 1996.

11. Brandfarliga varor SIND-FS 1981:2. SI. Inofficiell sammanstllning av gllande lydelse
per den 1 juli 1995.

12. Sprngmnesinspektionens Naturgasfreskrifter. SIFS 1987:2.

13. Boken om detaljplan och omrdesbestmmelser. Boverket. Allmnna rd. 1996 rs

revidering. 1996:1.

4-XIX
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 5

5. INTERNATIONELLA TILLMPNINGAR OCH ERFARENHETER .......................... 5-I

5.1 Introduktion...................................................................................................................... 5-I
5.2 Existerande internationella riskkriterier ....................................................................... 5-I
5.2.1 Holland......................................................................................................................................5-I
5.2.2 Storbritannien......................................................................................................................... 5-III
5.2.3 Hong Kong.............................................................................................................................. 5-V
5.2.4 Australien ...............................................................................................................................5-IX
5.2.5 Schweiz ..................................................................................................................................5-IX
5.2.6 Kanada ...................................................................................................................................5-XI
5.2.7 Santa Barbara (Kalifornien) ................................................................................................. 5-XII
5.2.8 Frankrike .............................................................................................................................5-XIV
5.2.9 Tyskland............................................................................................................................... 5-XV
5.2.10 Norge.................................................................................................................................5-XVI
5.2.11 Belgien ..............................................................................................................................5-XVI
5.2.12 Danmark............................................................................................................................5-XVI
5.2.13 Grekland...........................................................................................................................5-XVII
5.2.14 Irland ................................................................................................................................5-XVII
5.2.15 Italien ............................................................................................................................. 5-XVIII
5.2.16 Portugal .............................................................................................................................5-XIX
5.2.17 Spanien............................................................................................................................... 5-XX
5.2.18 Luxemburg ......................................................................................................................... 5-XX
5.3 Fretagsspecifika riskkriterier.................................................................................... 5-XX
5.4 Detaljerad underskning av hollndska riskkriterier ...........................................5-XXII
5.4.1 Allmnt om riskhantering ..................................................................................................5-XXII
5.4.2 Existerande riskkriterier ................................................................................................... 5-XXIII
5.4.3 Tillmpning av riskkriterier .............................................................................................5-XXVI
5.4.4 Erfarenheter......................................................................................................................5-XXVI
5.5 Detaljerad underskning av engelska riskkriterier ..............................................5-XXVI
5.5.1 Allmnt om riskhantering ................................................................................................5-XXVI
5.5.2 Existerande riskkriterier ..................................................................................................5-XXVII
5.5.3 Tillmpning av existerande riskkriterier ........................................................................... 5-XXX
5.5.4 Erfarenheter....................................................................................................................... 5-XXX
5.6 Detaljerad underskning av franska riskkriterier................................................. 5-XXX
5.6.1 Allmnt om riskhantering ................................................................................................. 5-XXX
5.6.2 Existerande riskkriterier ...................................................................................................5-XXXI
5.6.3 Tillmpning av existerande riskkriterier ....................................................................... 5-XXXIII
5.6.4 Erfarenheter................................................................................................................... 5-XXXIII

4-XX
5.7 Detaljerad underskning av schweiziska riskkriterier..................................... 5-XXXIII
5.7.1 Allmnt om riskhantering ............................................................................................. 5-XXXIII
5.7.2 Existerande riskkriterier ................................................................................................ 5-XXXIV
5.7.3 Tillmpning av Seveso-direktivet .................................................................................. 5-XXXV
5.7.4 Erfarenheter.................................................................................................................... 5-XXXV
5.8 Sammanfattning och Slutsatser ...........................................................................5-XXXVI
5.9 Sammanstllning av internationella riskkriterier............................................ 5-XXXVII
5.9.1 Kriterier fr individrisk ................................................................................................5-XXXVII
5.9.2 Kriterier fr samhllsrisk ........................................................................................... 5-XXXVIII
5.9.3 Tillmpning av riskkriterier betrffande farligt gods transport..................................... 5-XXXIX
5.10 Referenser ................................................................................................................... 5-XL

4-XXI
5. Internationella tillmpningar och erfarenheter
5.1 Introduktion
Betraktar man internationella tillmpningar och erfarenheter gllande kriterier fr risk kan man
konstatera att det finns mnga olika synstt p denna problematik. De flesta lnderna har olika
stt att hantera farliga verksamheter, vilket skert har sina orsaker i olika historiska bakgrunder,
geografiska mjligheter, den politiska styrningen av landet, lndernas ekonomiska situation,
kulturella skillnader, etc.

Den enklaste metoden fr att vrdera risker bestr i att bestmma en grns som skiljer tolerabla
frn icke tolerabla risker. Sdana kriterier verkar vara enkelt hanterbara, men de ska anvndas
mycket frsiktigt eftersom de inte reflekterar oskerheterna, varken i riskuppskattningen eller i
bedmningen av vad som r tolerabelt.

Vissa lnder anvnder drfr tv kriterier som delar in riskerna i tre grupper:

Den versta gruppen dr riskerna r helt oacceptabla oavsett vilken nytta denna verksamhet
fr med sig. Riskreduktionstgrder r ndvndiga oavsett deras kostnader.
En mellangrupp (eller gr zon) dr riskreduktionstgrder r nskvrda, fast de mste inte
implementeras om deras kostnader r relativt hga i frhllande till deras nytta. Fr denna
grupp behvs kostnads-nytta-analyser.
Den nedersta gruppen dr riskerna r frsumbara eller s sm att inga ytterligare
riskreduktionstgrder r ndvndiga.

I detta kapitel skall tillmpningen av riskkriterier i olika lnder, inom och utanfr Europa,
underskas och kortfattad beskrivas, inklusive riskkriterier som tillmpas i ngra strre fretag.
En djupare underskning genomfrs fr situationerna i Holland, Storbritannien, Frankrike och
Schweiz eftersom man har kommit ganska lngt med tillmpningen av riskkriterier i dessa lnder
samtidigt som principer och metoder r delvis ganska olika.

Det ska ppekas att informationen i detta kapitel r baserad p litteratur frn i huvudsak 1993 till
1995.

5.2 Existerande internationella riskkriterier

5.2.1 Holland
Riskkriterier som anvnds av det hollndska departementet VROM (Ministry of housing,
physical planning and environment) r definierade i The Dutch National Environmental Policy
Plan (1989). Dessa kriterier anvnds fr industrianlggningar (framfrallt kemiska), men har
ocks tillmpats fr rangerbangrder.

Nedanstende individriskkriterier gller den mest utsatta personen. Fr kumulativa risker frn
flera olika verksamheter ligger kriterierna en faktor 10 hgre.

5-I
Fljande kriterier gller fr individrisk:

Maximalt tolerabel risk fr nya anlggningar 10-6 per r

Maximalt tolerabel risk fr existerande anlggningar 10-5 per r
Frsumbar risk
inte tillmpad

Individriskkriteriet fr nya anlggningar r strikt, dvs det fr ej verskridas.

Samhllsriskkriteriet har definierats med 10-3/N2 fr FN-kurvan (ref. 5.6). Kriteriet gller fr
olyckor med 2 eller fler dda, dvs N > 1 (ref. 5.9), eftersom man r av den uppfattningen att detta
sk gruppriskkriteriet inte br glla fr en person utan tminstone fr 2 personer. Det r dock
svrt att ange en motsvarande frekvens fr N=2 och drfr anges FN-kurvans brjan i vissa
referenser till N=1 (ref. 5.9).

Skrningspunkt
Lutning: -2

Frsumbar risk inte tillmpad

N = 10 10-5 per r

N = 100 10-7 per r

FN-kurvan redovisas i figur 5.1. Samhllsriskkriteriet tillmpas inte lika strikt som
individriskkriteriet. Om kriteriet verskrides kan detta accepteras av myndigheten om det finns
lmpliga argument fr att ge tillstnd (kostnads-nytta aspekter, arbetsplatser, etc.)

Frslag till de hollndska kriterierna sammanstlldes fr frsta gngen 1979 i provinsen

Groningen och satte igng den debatt som ledde till de moderna hollndska riskkriterierna.

Grnsvrdet fr den maximalt tilltna individrisken orsakad av industriella olyckor baserades

frst p 1 % av den genomsnittliga totala ddsfallsfrekvensen (alla orsaker) fr den del av
befolkningen dr risken att d r som minst, dvs. fr personer mellan 10 och 15 r gamla.
Ddsfallsfrekvensen i denna grupp uppgr till ca 10-4 per r, varfr kriteriet fr maximal
individrisk orsakad av industriella olyckor sattes till 10-6 per r.

En frdjupad underskning av de hollndska riskkriterierna genomfrs i avsnitt 5.4.

5-II
 DUTCH SOCIETAL RISK CRITERIA

1,00E-01

1,00E-02

1,00E-03
Freq. of N or more fatalities per year (F)

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08

1,00E-09
1 10 100 1000
Number of fatalities (N)

Figur 5.1. Hollndska kriterier fr samhllsrisk

5.2.2 Storbritannien
Industriella riskkriterier
Riskkriterierna som rekommenderas av Storbritanniens myndighet HSE (Health and Safety
Executive) publicerades fr frsta gngen 1987 och avsg d krnkraftverken. 1992
genomfrdes en revision som indikerade att dessa kriterier skulle anvndas fr varje stor
anlggning p alla industriomrden.

Frutom nedanstende individrisker fr allmnheten freslogs en maximal tolerabel risk fr

anstllda som uppgr till 10-3 per r.

Fljande kriterier freslogs fr individrisk:

Maximalt tolerabel risk fr existerande anlggningar 10-4 per r

Frsumbar risk fr existerande anlggningar 10-6 per r

Risker ska reduceras enligt ALARP principen, dvs. reduceras s lngt det r praktiskt och
ekonomiskt rimligt.
5-III
Fr krnkraften gller ett separat kriterium, som satts till en maximal tolerabel risk med 10-5 per
r.

Riskkriterier fr versiktlig fysisk planering

Separata kriterier anvnds fr nya utbyggnader i nrheten av existerande strre industriella
risker.

Kriterierna fr individrisker baseras p begreppet farlig dos. Kriterier fr ett bostadsomrde

med 10 hus (25 personer) r:

Substantiell risk (dr HSE avrder) 10-5 per r

Frsumbar risk (dr HSE inte har ngra invndningar) 10-6 per r

Fr ett bostadsomrde med 30 hus (75 personer) gller 10-6 per r som substantiell risk. Fr
mycket srbara eller vldigt stora anordningar anvnds ett kriterium med 3 x 10-7 per r. Denna
typ av tillmpning, dr kraven p individrisk skrps vid kande antal personer, innebr i
praktiken ett samhllsriskkriterium utan att detta r klart formulerat.

Ett substantiellt riskkriterium med 10-5 per r avseende farlig dos motsvarar en genomsnittlig
ddlighetsrisk med 3 x 10-6 per r.

Riskkriterier fr farligt gods transport

Kriterier fr farligt gods transport utvecklades av ett underutskott till Advisory Committee on
Dangerous Substances (ACDS), p begran av HSEs verordnade organ Health & Safety
Commission (HSC, 1991). HSE har bland annat anvnt dessa kriterier fr bedmning av
hamnaktiviteter.

Fljande kriterier gller fr individrisk:

Maximalt tolerabel risk

10-4 per r
Allmnt acceptabel risk
10-6 per r

Kriterier fr samhllsrisk tillmpas fr enskilda omrden. Den maximalt tolerabla risknivn fr

olyckor med 10 eller fler dda r 10-2 per r. En hndelse med n gnger strre pverkan skulle ha
en frekvens som r n gnger mindre. Den frsumbara risken r 3 storleksordningar mindre.
Mellan dessa riskniver tillmpas ALARP principen.

Betrffande hamnar gller fljande allmnna kriterier fr samhllsrisk i form av FN-kurvor

(figur 5.2). Frutom den maximala och frsumbara risknivn finns en s kallad scrutinity level
. Detta r en variabel grnsniv som beror p antalet ton som hanteras per r i resp. hamn. Fr
hamnar dr riskerna ligger ver denna grns ska en mer grundlggande granskning genomfras
fr att vrdera om riskerna kan motiveras av frdelarna med verksamheten. Mellan denna grns
(scrutinity level) och den frsumbara risknivn tillmpas ALARP principen.

5-IV
 Skrningspunkt med N = 1
Lutning

Frsumbar risk 10-4 per r

-1
Maximalt tolerabel risk 10-1 per r -1
Scrutinity level -8
3.2 x 10 per ton per r, -1
men inte mer n 10-1 resp.
mindre n 10-4 per r

En frdjupad underskning av de engelska riskkriterierna genomfrs i avsnitt 5.5.

HSC PORT SOCIETAL RISK CRITERIA

1,00E-01

1,00E-02
Freq. of N or more fatalities per year (F)

1,00E-03

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08
1 10 100 1000 10000
Number of fatalities (N)

Figur 5.2. HSC samhllsriskkriterier fr hamnar med exempel fr en lokal scrutinity level (-----) fr handhavande
av 300.000 ton farligt gods per r i ett hamnomrde

5.2.3 Hong Kong

Riskkriterier fr potentiellt farliga verksamheter bestms av CCPHI (Inter-Departmental
Coordinating Committee for Potentially Hazardous Installations).

5-V
5-VI
Fljande kriterium gller fr individrisk:

Maximalt acceptabel 10-5 per r

Betrffande samhllsrisk gller fljande allmnna kriterier i form av FN-kurvor (figur 5.3):

Skrningspunkt med N = 1
Lutning

Frsumbar risk 10-5 per r

-1
Maximalt tolerabel risk 10-3 per r -1

Den maximalt acceptabla samhllsrisknivn fr olyckor med 10 eller fler dda r 10-4 per r.
Hndelser med n gnger strre inverkan skall ha en n gnger mindre frekvens. Olyckor med mer
n 1000 dda r oacceptabla svida deras frekvens inte r mindre n 10-9 per r.

Kriterierna introducerades 1988 som provisoriska riktlinjer fr vrdering av risk. ALARP

principen implementerades 1991 nr kriterierna slutgiltigt godkndes.

5-VII
 HONG KONG SOCIETAL RISK GUIDELINES

1,00E-01

1,00E-02
Freq. of N or more fatalities per year (F)

1,00E-03

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08
1 10 100 1000
Number of fatalities (N)

Figur 5.3. Hong Kong kriterier fr samhllsrisk

5-VIII
5.2.4 Australien
Riskkriterier fr versiktlig fysisk planering omkring farliga industrier i den australiensiska
staten New South Wales publicerades 1990 av NSW planeringsdepartement (Department of
Planning, DP).

Kriterier fr acceptabel individrisk implementerades fr olika markutnyttjanden:

Knsliga utbyggnader (sjukhus, skolor, etc.) 5 x 10-7 per r

Bostadsomrden, hotell, etc. 1
x 10-6 per r
Kommersiella byggnader (frsljning, kontur, etc.) 5 x 10-6 per r
Sportanlggningar och aktivt ppet utrymme 1 x 10-5 per r
Andra industrianlggningar 5
x 10-5 per r

Dessa kriterier gller fr nya verksamheter. Fr existerande industri belgen intill

bostadsomrden r den maximala individrisken 10-5 per r.

Dessutom specificerades konsekvenskriterier fr skaderisk i bostadsomrden:

Vrmestrlning mer n 4,7kW/m2 5

x 10-5 per r
Explosionsvertryck mer n 7kPa 5
x 10-5 per r
Toxisk gas allvarligt skadlig fr knsliga personer 1 x 10-5 per r
Toxisk gas orsakande irritationer hos knsliga personer 5 x 10-5 per r

Konsekvenskriterier specificerades ven fr skador p egendom och fr dominoeffekter i

nrliggande potentiellt farliga installationer:

Vrmestrlning mer n 23kW/m2 5

x 10-5 per r
Explosionsvertryck mer n 14kPa 5 x 10-5 per r

Frutom dessa kvantitativa kriterier skall risker reduceras dr det r praktiskt mjligt utan
hnsyn tagen till den numeriska risknivn. De kvantitativa kriterierna r flexibla och kan hjas i
vissa fall.

NSW kriterier betraktas som jmfrelsekriterier fr andra australiensiska stater. Vstra

Australien publicerade egna, liknande kriterier. Victoria har provisoriska kriterier. Enhetliga
nationella kriterier befinner sig under utveckling.

5.2.5 Schweiz
Arbetet med den s.k. Strfall Verordnung (St f V) brjades av de federala myndigheterna i
samarbete med kantonerna. Frordningen blev lag i april 1991. Fr att implementera lagen finns
bl.a. en handbok som innehller frslag till kriterier fr bedmning av riskvrderingsresultat.
Varje kanton r dock berttigad att utveckla sina egna freskrifter.

Fljande kriterier gller fr samhllsrisk i form av FN-kurvor (figur 5.4):

5-IX
5-X
 Skrningspunkt
Lutning

Frsumbar risk 10-7 per r (N = 10)

-2
Maximalt tolerabel risk 10-5 per r (N = 10) -2

En frdjupad underskning av de schweiziska riskkriterierna genomfrs i avsnitt 5.7.

SUGGESTED SWISS SOCIETAL RISK CRITERIA

1,00E-01

1,00E-02

1,00E-03
Freq. of N or more fatalities per year (F)

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08

1,00E-09

1,00E-10
1 10 100 1000
Number of fatalities (N)

Figur 5.4. Schweiziska kriterier fr samhllsrisk

5.2.6 Kanada
Det kanadensiska rdet fr strre industriolyckor (Major Industrial Accidents Council of Canada,
MIACC) rekommenderade fljande kriterier fr versiktlig fysisk planering omkring farlig
industri (Belgue, 1992):

Bostder och institutioner

10-6 per r
5-XI
 Kommersiella byggnader och glesbygd
10-5 per r
Industriella byggnader och aktivt ppet utrymme 10-4 per r

Dessa kriterier anvnds vid ndringar i markutnyttjanden och frutstter att det finns en aktiv
ndlgesplan. Om den inte finns reduceras kriterierna med en faktor 10.

5.2.7 Santa Barbara (Kalifornien)

Kriterier fr risker inom den landbaserade olje- och den kemiska industrin har implementerats av
myndigheterna i delstaten Santa Barbara i Kalifornien.

Individrisker fr allmnheten r:

De manifestis (oacceptabel) risk

10-5 per r
De minimis (frsumbar) risk
10-6 per r

Kriterierna utvecklades 1990 baserat p hollndska samt brittiska kriterier. Mellan dessa vrden
anvnds kostnads-nytta-analyser fr att vlja rimliga riskreduktionstgrder.

Fljande kriterier gller fr samhllsrisk i form av FN-kurvor:

Skrningspunkt med N = 1
Lutning

On-site (figur 5.5)

Frsumbar risk 10-3 per r

-2
Maximalt tolerabel risk 10-1 per r -2

Off-site (figur 5.6)

Frsumbar risk 10-5 per r
-2
Maximalt tolerabel risk 10-3 per r -2

5-XII
 COUNTY OF SANTA BARBARA SOCIETAL RISK GUIDELINES FOR
ON-SITE RISK
1,00E-01

1,00E-02

1,00E-03
Freq. of N or more fatalities per year (F)

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08
1 10 100 1000 10000
Number of fatalities (N)

Figur 5.5. Santa Barbara kriterier fr samhllsrisk / on-site

5-XIII
 COUNTY OF SANTA BARBARA SOCIETAL RISK GUIDELINES FOR
OFF-SITE RISK
1,00E-01

1,00E-02

1,00E-03
Freq. of N or more fatalities per year (F)

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08
1 10 100 1000
Number of fatalities (N)

Figur 5.6. Santa Barbara kriterier fr samhllsrisk / off-site

5.2.8 Frankrike
Den lagstiftande ramen etablerades redan i lag den 19 juli 1976. 1987 formulerades principerna
fr att bestmma skerhetszoner omkring strre farliga industrier. Dessa principer beskrevs 1990
som riktlinjer.

Zonindelningsprincipen har blivit viktig i samband med planering av industriomrden. Fr att

vrdera risker av farliga verksamheter tar man i Frankrike hnsyn till ett antal specificerade
olycksscenarier och deras konsekvenser. I berkningen beaktas ven anlggningens skydds- och
kontrollfunktioner. Olycksscenarierna baseras p tidigare erfarenheter frn strre
industriolyckor. Metoden r allts deterministisk, men baseras nd p en bedmning av vilka
scenarier som r tillrckligt sannolika fr att beaktas (dimensionerande skadefall).

Referensscenarierna som publicerades som riktlinjer 1990 r basen fr de deterministiska

planeringszonerna omkring resp. anlggning. Det finns sex olika scenarier, varav de som r
relevanta fr en viss farlig verksamhet ska beaktas.

5-XIV
Betrffande den fysiska planeringen definieras tv zoner dr man tar hnsyn till riskzonerna fr
den farliga verksamheten, samt till existerande stadsplaner betrffande bostder och offentliga
byggnader, industriella verksamheter och transportvgar. I dessa tv zoner finns restriktioner
gllande utbyggnad.

En frdjupad underskning av de franska riskkriterierna genomfrs i avsnitt 5.6.

5.2.9 Tyskland
vergripande myndighet r miljministeriet hos den federala regeringen, som ger vergripande
instruktioner och freskrifter till de underordnade miljdepartement som varje delstat har. Dessa
departement bestmmer ver tillmpningen av dessa regler.

Fr att f licens fr en farlig verksamhet mste, av srskilda myndigheter granskade och

godknda, skerhetsstudier demonstrera att det inte finns ngon risk fr omgivningen och att alla
tgrder har vidtagits fr att frhindra incidenter samt lindra negativa konsekvenser.
Granskningen sker i samrd med andra myndigheter och innan beslut fattas offentliggrs
materialet (enligt lag) frutom vissa affrshemligheter. Efter godknnande genomfrs
regelbunden kontroll betrffande uppfljningen av lagar, frordningar och reglerande villkor
under drift. Verksamheter som behver licensiering finns specificerade i ett srskilt direktiv som
ocks inrymmer Seveso-direktivet. Fr nrvarande finns ca 3000 sdana verksamheter.

Dimensionerade skadefall anvnds fr att bestmma anlggningens externa risker. Mlet r att
skrpa tekniska krav och rutiner fr respektive anlggning s att de vrsta tnkbara hndelserna
inte kan intrffa och att konsekvenserna av de dimensionerande skadefallen r acceptabla fr
allmnheten.

Industrin stdjer i allmnhet dessa principer och r emot anvndningen av kvantitativ riskanalys
och fljaktligen ocks emot korresponderande kriterier.

Betrffande versiktlig fysisk planering finns ett system med 10 olika klasser betrffande
skerhetsavstnd. Dessa klasser omfattar:

1. Sm bostadsomrden
2. Rena bostadsomrden
3. Allmnna bostadsomrden
4. Srskilda bostadsomrden
5. Byar
6. Blandade omrden
7. Nuklera omrden
8. Handelsomrden
9. Industriomrden
10. Srskilda Omrden

Mellan dessa klasser/omrden finns det skerhetsavstnd utarbetade. Zonindelningen baseras p

att frebygga strningar p.g.a. buller, lukt, utslpp och liknande strningar, samt att frhindra
eller minska pverkan av olika olyckor som t ex brand, explosion eller gasutslpp. Kontroll sker
av resp kommun.

Det finns ingen allmnt tillmplig formel fr att bestmma skerhetsavstndet mellan olika
verksamheter och deras omgivningar, eftersom det finns s mnga olika parametrar som bidrar
5-XV
till riskuppskattningen. Specificerade skerhetsavstnd r beroende av berkningar och beslut i
varje enskilt fall. Skillnader i vrderingen av riskpotential resulterar i olika skerhetsavstnd i
varje enskilt fall. Undantag r lager fr explosiva mnen samt brandfarliga kondenserade gaser.
Skerhetsavstnd fr dessa r beroende av antaganden om olycksscenarier och
konsekvensberkningar fr varje enskilt fall. Ddsolyckor, allvarliga eller irreversibla skador
accepteras inte.

5.2.10 Norge
Inom offshore industrin arbetar man sedan lnge med kvantitativ riskanalys, frn bde industrins
och myndigheternas sida. Inom landbaserad industri gller Seveso-direktivets krav p
skerhetsredovisning, men hur man redovisar och vrderar riskerna avgrs av respektive fretag.
Oljebolagen anvnder ofta kvantitativa riskanalyser ven fr sina landanlggningar, medan andra
fretag anvnder riskmatriser.

5.2.11 Belgien
I Belgien r reglerna fr identifiering av farliga verksamheter identiska med Seveso-direktivet.
Stads- och kommunplaneringslagen implementerades fr frsta gngen 1962. De tre regionerna
Flandern, Vallonien och Bryssel har egen lagstiftning och egna verkstllande myndigheter.

Markanvndningen ska ske med hnsyn tagen till ekonomiska, sociala och estetiska vrderingar.
Utvecklingsplaner ska frberedas fr varje region eller kommun.

Betrffande farliga anlggningar mste speciella procedurer fljas. Speciella planeringstillstnd

kan bli ndvndiga tillsammans med en konsultation av den lokala befolkningen. Det finns ocks
krav p att anska om driftlicens. Operatren mste fr detta ndaml genomfra en studie av
anlggningens pverkan och skerhetsaspekter.

Regionala myndigheter har ansvar fr byggnadslov och driftstillstnd. Vrdering av

tillstndsanskan baseras p bedmningar, och man inser ndvndigheten av att infra
vrderingskriterier som gr bedmningarna mer konsekventa och systematiska.

I Flandern brjade myndigheterna att krva rapporter som med riskkonturer redovisar de externa
skerhetsaspekterna fr freslagna anlggningar. Berkningarna fr endast utfras av oberoende
och speciellt ackrediterade experter inom riskanalyser.

Ngra riskkriterier har hittills allts inte utarbetats, men mlsttningen r att flja de hollndska
kriterierna.

5.2.12 Danmark
1991 implementerades Seveso-direktivet i Danmark genom miljskyddslagen.
Miljdepartementet r den koordinerande myndigheten i samarbete med arbets-, justitie- och
inrikesministeriet.

Rapporten Kvantitativa och kvalitativa kriterier fr riskacceptans, februari 1989 presenterade

en versikt av riskbedmning och -acceptanskriterier i andra lnder.

Fr individrisk ansgs 10-6 ddsfall per r kunna accepteras, vilket r ungefr lika med risknivn
fr naturkatastrofer i Danmark.

5-XVI
Fr samhllsrisk diskuterades en frekvens med 10-4 fr 1 ddsfall per anlggning och r och en
FN-kurva med lutningen -2, s att frekvensen fr 10 ddsfall r 10-6 per r. Dessutom fanns det
en beskrivning av en gr zon ovanfr den acceptabla eller tolerabla risken dr risken skulle vara
s lgt som mjligt.

Andra viktiga faktorer diskuterades inklusive tillmpningen av denna typ av kriterium fr

anlggningar med en potential fr flera hundra ddsfall. Kan t ex en frekvens med 10-8 per r
som kanske r acceptabel fr en hndelse som leder till 1000 ddsfall i praktiken berknas med
stor tillfrlitlighet? Det argumenteras att frekvensen av en sdan hndelse kan anvndas som
hjlpmedel i beslutsprocessen, men att andra faktorer ocks skulle beaktas, som t ex
skerhetsmanagement, ndlgesplaner och anlggningens sociala och ekonomiska nytta.

Danmark drog slutsatsen att det inte r realistisk att etablera obligatoriska acceptanskriterier,
men man vervger ett antagande i form av riktlinjer fr individrisk med 10-6 per r. Stor vikt
lggs p olycksfrebyggande och skadebegrnsande tgrder fr att minska antalet onskade
hndelser.

Fortfarande diskuteras riskkriterier fr att definiera skerhetszoner omkring farliga

verksamheter. Innan de fr byggas krvs konsultation med myndigheterna som r ansvariga fr
arbets- resp brandskerhet. Fr nya verksamheter ska den freslagna skerhetszonen beskrivas i
skerhetsrapporten. Fr existerande strre farliga verksamheter ser Danmark vissa svrigheter i
att gra skerhetszoner lagligt bindande, eftersom kommunerna kanske mste betala
kompensation fr expropriation av mark.

5.2.13 Grekland
I Grekland implementerade man 1988 Seveso-direktivet. garen av verksamheter som omfattas
av direktivet mste informera den ansvariga myndigheten och lmna in en skerhetsrapport. Det
krvs dock inga kvantitativa riskanalyser i skerhetsrapporten.

Fr varje ny anlggning konsulterar miljministern det centrala planeringsdirektorat fr att p s

stt vervga miljpverkan och risker frn aktuell anlggning. Fr att ge tillstnd tas hnsyn till
den allmnna lagstiftningen betrffande alternativ markanvndning i omgivningen,
miljpverkan och (lokal) ekonomisk nytta av den nya anlggningen.

5.2.14 Irland
1986 implementerades Seveso-direktivet. Existerande anlggningar som omfattades av artikel 5
skall lmna in en skerhetsrapport till hlso- och skerhetsmyndigheten (Health and Safety
Authority, HSA).

Fr nya farliga anlggningar behvs planeringstillstnd av respektive lokalmyndighet, som i sin

tur kan ska rd hos HSA betrffande skerheten i den nya anlggningen, riskpotentialen samt
fljder fr de anstllda och befolkningen i fall av en olycka. HSAs rd r dock inte bindande.

Ansvarig fr den fysiska planeringen r miljministern. Normalt har han en rdgivande roll.
Ansvaret ligger egentligen hos de lokala myndigheterna som ska framta utvecklingsplaner samt
kontrollera markutvecklingen inom sina ansvarsomrden. Ofta innehller utvecklingsplanerna
anvisningar om vilka typer av verksamheter som r tilltna i olika zoner.

5-XVII
Kvantitativa riskanalyser och riskkriterier anvnds inte av HSA nr den ger rd till de lokala
myndigheterna. Rden baseras istllet p bedmningar och p den inlmnade skerhetsrapporten.

Det irlndska systemet r relativt enkelt och okomplicerat och reflekterar det faktum att det bara
finns ngra f strre farliga anlggningar.

5.2.15 Italien
I Italien ska garna av anlggningar som omfattas av Seveso-direktivets artikel 5 anmla sin
anlggning till respektive lokal myndighet, som ger tillstnd baserat p freskrifter som
existerade innan Seveso-direktivet implementerades.

1967 infrdes provisoriska bestmmelser fr att upprtta svl lokala planer som regionala
strukturplaner betrffande markutnyttjande. Fr den lokala fysiska planeringen ska dessa planer
reglera t.ex. vgar, jrnvgar, omrden fr bebyggelseutveckling, allmnna anordningar samt
omrden som av historiska eller miljmssiga skl r freml fr srskilda restriktioner och
kontroller. Kommunens borgmstare r ansvarig fr att bevilja byggnadslovet.

Fr nya industrianlggningar krvs det en skerhetsrapport som ska fljas av ett godknnande
expertutltande. Innan dess fr verksamheten inte pbrjas. Ombyggnad av existerande
anlggningar hanteras p samma stt. Identifiering av anlggningar med hg risk bygger p
principen om frivillig anmlan och koordineras av ministeriet fr hlsa och milj.

I skerhetsrapporten erfordras kvantifiering av risker i form av sannolikheter och konsekvenser.

Riktlinjer stlls till frfogande.

Kriterier fr att identifiera omrdet omkring anlggningar med hg risk som kan drabbas av
mjliga konsekvenser har hittills inte definierats. Det finns dock krav p ett minimalt avstnd p
50 m mellan anlggningar fr att minska risken fr brandspridning.

Tre stora riskstudier genomfrdes:

1. Kvantitativ Analys av strre olycksrisker baserade p existerande industri- och

transportverksamheter i Ravenna omrdet (ARIPAR projektet), 1988-1992

Studien syftade p den kvantitativa vrderingen av de risker som r frbundna med behandling,
lagring och transport av farligt gods i det mycket ttt befolkade Ravenna omrdet.

Resultaten presenterades i form av individriskkonturer och FN-kurvor. Individrisknivn

jmfrdes mot resp. kriterier som fanns definierade i andra lnder.

5-XVIII
2. Kvantitativ riskanalys av risker som r frbundna med planerad och existerande industri i
staden Trieste (ARTIS projektet), 1990-1991

Studien syftade p den kvantitativa vrderingen av de risker som r frbundna med existerande
och planerade industriella verksamheter, inklusive farligt gods transport, i industri- och
hamnomrden av staden Trieste. Det slutliga mlet var implementeringen av riskkriterier vilka
betraktas som ndvndiga element fr efterfljande besluts- och tillstndsprocesser.

P grund av avsaknad av generella italienska freskrifter bestmdes riskkriterier baserade p

relevant lagstiftning i andra EU lnder samt p nationella och internationella historiska data
betrffande ddsolyckor. Fljande grnser implementerades:

Individrisken fr en person (risk att omkomma) utanfr verksamheten fr inte verstiga

10-6 /r.
Samhllsrisken definieras genom FN-diagram:

N=10
N=100
Kurva fr oacceptabel risk, F = 5 x 10-6 ddsfall/r 5 x 10-7
ddsfall/r
Kurva fr acceptabel risk, F = 5 x 10-7 ddsfall/r 5 x 10-8
ddsfall/r

Medan kriterierna fr individrisk stmde bra verens med andra lnders kriterier, diskuterades
samhllsriskkriterierna mycket. Det freslogs att regionen Friuli Venezia Giulia antar
individrisken som huvudsakligt referenskriterium vid besluts- och tillstndsprocesser.

3. Analys och vrdering av industririsker i omrdet Polo chimico dellIsola Bergamasca,

1991-1994

Det huvudsakliga mlet med denna studie var utvecklingen av verktyg fr hanteringen av
markanvndningen samt ndlgesplaneringen. Studien syftade inte p framtagning av iso-risk-
konturer. Den slutgiltiga bedmningen var baserad p vrdering av skadefallseffekter
(definierade niver) p mnniska, byggnader och milj.

5.2.16 Portugal
I Portugal identifieras farliga verksamheter enligt Seveso-direktivets krav. Ansvarig r Den
tekniska myndigheten fr hg industriell risk (Technical Authority for High Industrial Risk,
ATRIG). Denna expertgrupp har mlsttningen att frhindra allvarliga industriolyckor samt
tillmpa normer betrffande hga industriella risker samt vrdera skerhetsrapporter.

Portugal har ett system med tvingande licensiering av farliga industriella anlggningar.
Licensieringen omfattar igngsttning, drift och modifiering av industriella anlggningar och r
kopplad till regionala och lokala samhllsplaner.

Industriella verksamheter r indelade i fyra klasser, A - D, beroende p risken fr person och

milj. Potentiellt farliga verksamheter tillhr antingen klass A eller B, beroende p deras
lokalisering. Kategori A anlggningar mste omges med en skyddszon.

5-XIX
Oljeraffinaderier t.ex. tillhr klass A och fr endast etableras i omrden som r speciellt avsedda
fr sdan verksamhet enligt de s kallade territoriella planeringssystemen. En underskning av
miljpverkan mste genomfras innan man anskan om licensering hos ATRIG. Dessutom
mste en detaljerad beskrivning ver verksamheten inlmnas. Detta innebr ocks en
riskvrdering liksom frslag p olycksfrebyggande och skadebegrnsande tgrder.

Kvantitativa riskanalyser erfordras inte och drmed finns inga riskkriterier fr att underltta de
administrativa besluten.

5.2.17 Spanien
I Spanien identifieras farliga verksamheter enligt Seveso-direktivets krav. Ansvarig r
departementet fr medborgarskydd (Civil Protection) som tar hand om alla frgor angende
sker drift och ndlgesplanering, skerhetsanalyser och riskvrdering.

Ministeriet fr offentliga arbeten och transport r ansvarig fr den fysiska planeringen. 1993 har
en interdepartemental utredningsexpertgrupp organiserats fr att utreda nya vgar att kontrollera
markutnyttjandet i samband med en grundlggande granskning av Seveso-direktivet.

Baserat p erfarenheter av vrdering av miljpverkan och utveckling av ttbebyggda omrden

har man beslutat att vlja ett system av skerhetsavstnd baserat p ett deterministiskt
angreppsstt. Spanien frsker dock att i framtiden frelgga uppdaterade kriterier betrffande
riskhnsyn i den fysiska planeringen.

5.2.18 Luxemburg
Seveso-direktivet implementerades 1987. Arbetsinspektoratet utser en kommitt som bearbetar
planer angende strre farliga verksamheter.

Inom ramen av lagar frn 1937 och 1974 krvs det kommunala planer som visar grnserna fr
bostadsomrden, naturomrden samt ltta eller tunga industriomrden (zonindelning).
Lokaliseringen av industrizonerna tar speciellt hnsyn till miljfrstringar samt risker orsakade
av farliga verksamheter. Frflyttning av farliga anlggningar kan erfordras om det inte finns
ngon acceptabel vg att reducera riskerna mot befolkningen. Ekonomiskt std kan ges av
regeringen.

Operatren av en farlig anlggning (anlggningar som omfattas av direktivets artikel 4 och 5)

mste lta utfra en oberoende inspektion och riskanalys fr att bestmma skerhetsavstnd
omkring anlggningen. Storleken av denna zon, dr inga bostadsomrden r tilltna, bestms
med deterministiska metoder dr specifika niver fr risk och skada anvnds. Sannolikheter
anvnds fr ytterligare information om potentiella risker, men r inte avgrande fr det
slutgiltiga beslutet.

5.3 Fretagsspecifika riskkriterier

Det finns ngra strre fretag som frivilligt satt sina egna kvantitativa riskkriterier. Normalt
gller detta fretag med ett starkt skerhetsmanagement, dr bde kvalitativ och kvantitativ
riskanalys anvnds i stor utstrckning.

5-XX
Generellt kan det konstateras att individriskkriterier fr anstllda och allmnheten anvnds i
strre omfattning n samhllsriskkriterier. De hollndska och brittiska kriterierna gller som
riktlinjer i vissa fretag.

Det finns inte stora skillnader mellan de tillmpade kvantitativa riskkriterierna. Individrisker fr
anstllda ligger mellan 10-5 och 10-3 per r och fr allmnheten mellan 10-6 och 10-5 per r. Dessa
vrden stmmer bra verens med respektive kriterier som tillmpas i de inom denna rapport
underskta lnderna. Grnser fr frsumbar risk har inte definierats av fretagen.

Betrffande samhllsrisk ligger de definierade vrden mellan 10-5 och 10-4 per r fr 10
ddsolyckor vilket ocks stmmer bra verens med respektive kriterier som tillmpas i de
underskta lnderna.

ICI
Interna riskkriterier tillmpas enligt fljande:

Risken fr anstllda att omkomma i en arbetsolycka ska inte vara strre n genomsnittet i
Storbritannien.
Risker fr den allmnna befolkningen skall inte vara signifikant jmfrt med (summan av
alla) andra risker.
Betrffande samhllsrisk hnvisas till tidigare arbete vid HSE.

Rohm & Haas

Inom fretaget tillmpas individriskkriterier fr allmnheten, omkringliggande industri och
anstllda samt samhllsriskkriterier fr allmnheten och omkringliggande industri.

Norsk Hydro
Norsk Hydro har kvantitativa kriterier fr ddsolyckor, anlggningsskador och miljfrstring,
men man betonar den rdgivande naturen av sina kriterier. Det r driftsledningens uppgift att
besluta ver anvndningen av dessa kriterier. Det finns individriskkriterier fr anstllda och
allmnheten samt samhllsriskkriterier i form av en FN-kurva.

Rhone Poulence och Ciba Geigy

Dessa fretag anvnder i sina interna riskmanagement-procedurer en riskmatris, i vilken mjliga
olyckor stts upp mot graden av allvarlighet samt frekvens, med kvalitativa kriterier som std fr
kategoriseringen.

Shell
Shell International anvnder kvantitativ riskanalys i stor utstrckning. Fretagets riktlinjer r
nedskrivna i ett icke-offentligt dokument. Riskkriterierna r inte avsedda som absoluta
grnsvrden, men som ett hjlpmedel i beslutsprocesser.

Individrisk finns fr allmnheten och r definierad fr nya och existerande anlggningar. Shell
har inga riktlinjer betrffande samhllsrisk, men i vissa fall har man anvnt modifierade
versioner av de hollndska kriterierna.

Shell anvnder ocks kostnads-nytta-analyser fr att bedma riskreduktionstgrder.

5-XXI
British Petroleum
BP baserar sina beslut om skerhetshjande tgrder p ALARP konceptet genom anvndningen
av kostnads-nytta-analyser. De anvnder normalt inte kriterier fr samhllsrisk. Individrisk-
kriterier betraktas som ett komplement till ALARP processen. Dock accepteras HSE`s
industriella riskkriterier fr anstllda och allmnheten.

General Electric Plastics Co

G E Plastics har anvnt hollndska riskkriterier fr alla sina anlggningar i Holland, USA och
andra lnder.

Statoil
Inom Statoils landbaserade verksamhet finns riktlinjer fr maximal individrisk fr anstllda.

5.4 Detaljerad underskning av hollndska riskkriterier

Holland r ett ttt befolkat och hgt industrialiserat land. Mlsttningen r att stadkomma ett
fungerande kontrollsystem som tillter utveckling av industrin utan att befolkningen blir utsatt
fr ondiga eller oacceptabla risker eller besvr.

5.4.1 Allmnt om riskhantering

Fr att implementera Seveso-direktivet utfrdades den s.k. BRZO (Besluit Risicos Zware
Ongevallen) frordningen i september 1988 vars krav senare specificerades och frbttrades.
1993 blev frordningen en del av den hollndska miljskyddslagen.

BRZO freskriver att gare av verksamheter som hanterar en viss mngd farliga mnen mste
lmna in en extern skerhetsrapport, EVR. Samtidigt ska det ocks finnas en intern
skerhetsrapport, AVR. Dessa rapporter skiljer sig t p fljande stt:

AVR r ett hemligt dokument som ska lmnas in till det lokala inspektoratet, ISZW, med
detaljerad information om design och konstruktion av anlggningen och dess
skerhetsledningssystem (safety management system) Dessutom ska riskerna fr hlsa och
skerhet beskrivas, samt interna ndlgesplaner.

EVR r ett offentligt dokument som ska lmnas in till respektive provinsinspektorat.
Dokumentet innehller en allmn beskrivning av de farliga mnen som anvnts inom
anlggningen. Dessutom ska dokumentet innehlla en detaljerad information om tnkbara strre
olyckssituationer. Riskuppskattning ska presenteras i form av riskkonturer och FN-kurvor. All
information som krvs enligt det uppdaterade Seveso-direktivet finns allts i denna rapport.

Ansvarig fr freskrifterna fr kontroll av extern risk orsakad av fasta anlggningar r VROM

ministeriet. De provinsiella och kommunala myndigheterna implementerar dessa freskrifter
baserat p den information som stlls till frfogande i EVR rapporten.

Betrffande den fysiska planeringen finns det tre administrationsniver: den centrala regeringen
(parlament), de regionala administrationerna i de 12 provinserna och de lokala
administrationerna i ca 800 kommuner. Planeringspolicyn implementeras genom ett system av
nationella, regionala och lokala planer.

Frslag till nya potentiellt farliga verksamheter mste stmma verens med de lokala planerna,
och krver byggnadslov frn den lokala myndigheten i enlighet med lagen fr den fysiska
5-XXII
planeringen. I Holland finns ocks ett speciellt kontrollsystem fr anlggningar i nrheten av
naturgas- eller oljepipelines.

5.4.2 Existerande riskkriterier

Frslag till kriterier sammanstlldes fr frsta gngen 1979 i provinsen Groningen, vilket satte
igng en debatt som ledde till de moderna hollndska riskkriterierna.

Riskkriterier som anvnds av det hollndska departementet VROM (Ministry of housing,

physical planning and environment) r definierade i The Dutch National Environmental Policy
Plan (1989). Dessa kriterier anvnds fr industrianlggningar (framfrallt kemiska), men har
ocks tillmpats fr rangerbangrder.

Ett viktigt bidrag till utvecklingen av de nuvarande hollndska riskkriterierna hade en debatt om
extern riskkontroll som hlls i den andra parlamentskammaren i december 1993. Denna debatt
ledde till vissa ndringar som VROM sammanfattade i en promemoria vars viktigaste innehll
r:

Den grundlggande policyn som utvecklades under 80-talet r utgngspunkten fr ndringar

och frbttringar.
ALARA principen ska alltid glla, dvs. riskerna ska alltid reduceras s lngt det r praktiskt
och ekonomiskt mjligt.
Begreppet och niverna fr frsumbar risk r inte lngre en del av riskkriterierna p.g.a. att
dessa kriterier ledde till missuppfattningar betrffande hantering av riskerna samt svrigheter
med att uppfylla kriterierna.
Vrdena fr de maximalt tilltna riskniverna fr nya och gamla anlggningar bibehlls.
Betrffande individrisk r den maximalt tilltna risknivn ett obligatoriskt krav fr nya
anlggningar, dvs. kriteriet fr inte verskridas. Existerande anlggningar som inte tnker
utka sina verksamheter ska behandlas enligt fljande:

om det finns srbara riskobjekt i regionen mellan 10-5 och 10-6 konturen ska den
tekniska skerheten frbttras s snart som mjligt

om det finns srbara riskobjekt som ligger inom 10-5 konturen ska riskerna
reduceras eller verksamheten inskrnkas snarast

Fljande tabell visar en jmfrelse mellan tidigare riskkriterier och riskkriterier efter december
1993.

5-XXIII
 Tidigare riskkriterier Nya riskkriterier
Individrisk
Maximalt tillten Nya verksamheter 10-6 per r 10-6 per r
risk
Existerande 10-5 per r 10-5 per r
verksamheter
Frsumbar risk Alla verksamheter 10-8 per r inte tillmpad

Samhllsrisk
Maximalt tillten > 10 dda 10-5 per r 10-5 per r
risk
> 100 dda 10-7 per r 10-7 per r

> 1000 dda 10-9 per r 10-9 per r

osv.
-7
Frsumbar risk > 10 dda 10 per r inte tillmpad

> 100 dda 10-9 per r inte tillmpad

> 1000 dda 10-11 per r inte tillmpad

osv.
Tabell 5.1. Hollndska riskkriterier fre och efter december 1993

Samhllsriskkriteriet har definierats med 10-3/N2 fr FN-kurvan (ref. 5.6). Kriteriet gller fr
olyckor med 2 eller fler dda, dvs. N > 1 (ref. 5.9), eftersom man r av den uppfattningen att
detta s.k. gruppriskkriteriet inte br glla fr en person utan tminstone fr 2 personer. Det r
dock svrt att ange en motsvarande frekvens fr N=2 och det r drfr att FN-kurvans brjan i
vissa referenser anges med N=1. Samhllsriskkriteriet gller fr allmnheten samt anstllda hos
omkringliggande industrier, men ej fr anstllda hos anlggningen i frga (ref. 5.9).

Samhllsriskkriteriet r inte strikt p samma stt som individriskkriteriet fr nya anlggningar.

Om kriteriet verskrides kan detta accepteras av myndigheten om det finns lmpliga argument
fr att ge tillstnd fr anlggningen (kostnads-nytta aspekter, arbetsplatser, etc.)

5-XXIV
Betrffande den fysiska planeringen finns det krav p att utbyggnadsplaner fr anlggningar i
nrheten av en befintlig verksamhet tar hnsyn till riskaspekterna av denna verksamhet.
Riskkonturerna etableras i verksamhetens EVR och utnyttjas fr myndigheternas zonindelning.
Nya byggnader fr inte tillstnd inom 10-6 riskkonturen. Undantag kan gras vid speciella
omstndigheter, t.ex. vid ersttning av befintliga byggnader, fram till 10-5 riskkonturen.

Betrffande samhllsrisk r den maximalt tilltna risknivn inte lngre ett obligatoriskt krav,
men den implementerande myndigheten r frpliktad att s lngt som mjligt tillse att kravens
innebrd uppfylls. I situationer dr kraven inte uppfylls p.g.a. rdande intressen skall beslut
m.a.p. fysisk planering och tillstndsgivning upprttas p ett sdant stt att de kan klara en
juridisk provning.

Fr vissa typer av risker finns undantag i riskpolicyn. Fr exempelvis hantering och distribution
av LPG, som anvnds mycket i Holland, gjorde den hollndska staten en srskild utredning. Som
resultat av denna omvandlades riskkonturer till skerhetsavstnd fr LPG anlggningar och
utbyggnader i deras omgivning. Nya LPG anlggningar ska t.ex. byggas vid bestmda krvgar
som r lmpliga fr LPG transport, eller p stllen dr man ltt kommer fram till sdana vgar
utan att passera bostadsomrden.

Transportaktiviteter orsakar speciella problem nr det gller kriterier fr samhllsrisk

framfrallt eftersom riskerna blir strre ju lngre transportstrcka som inkluderas i vrderingen.

Detta problem har tidigare varit en anledning fr den hollndska regeringen att bara tillmpa
individriskkriterier fr transportaktiviteter. Detta har dock inte varit helt tillfredsstllande,
eftersom samhllsrisken kan vara betydande ven om individrisken r liten och har liten
utbredning, om mnga r exponerade.

I februari 1996 publicerades ett memorandum av VROM och transportministeriet angende den
gemensamma studien Risk Criteria for Hazardous Substances Transport som resulterade i en
ny policy angende riskvrdering av farligt gods transport. Fljande aspekter togs hnsyn till nr
man underskte skerheten av transportflden i frhllande till omgivningen:

Storleken av transportfldet
Involverade farliga mnen
Vgskerheten
Antalet personer som bor, arbetar eller vistas lngs vgen

Studien delades upp i tre avsnitt:

A. Utveckling av berkningsmetoder fr bedmning och kontroll av samhllsrisk, med hnsyn

tagen till den dynamiska karaktren hos transporter.
B. Jmfrande studie fr att underska praktisk tillmpning av olika (typer av) alternativa
kriterier.
C. Detaljerad studie av utvalda kriterier; implementering och konsekvenser.

Fr individrisk valdes 10-6 per r. Fr nya anlggningar gller detta som ett grnsvrde. Fr
existerande verksamheter som verstiger detta kriterium efterstrvar man att reducera
individrisken.

I studien visade sig en vglngd p 1 km som mest lmplig fr vrdering av samhllsrisk, med
avseende p praktisk genomfrbarhet och klarhet.
5-XXV
Det provisoriska kriteriet fr samhllsrisk per vgkilometer bestmdes till 10-4 per r fr olyckor
med 10 ddsfall, med 10-6 per r fr olyckor med 100 ddsfall, osv. De lokala och regionala
myndigheterna har mjlighet att avvika frn det provisoriska kriteriet fr samhllsrisk om de har
en lmplig motivering fr detta. Mlet r dock att de freslagna transportriskkriterierna skall
anvndas av alla lokala och regionala myndigheter.

Kriterierna har hittills inte implementerats i lag, men anvnds i stor omfattning (ref. 5.9).

5.4.3 Tillmpning av riskkriterier

Ovan beskrivna procedurer appliceras p verksamheter som omfattas av Seveso-direktivets
artikel 5 samt alla verksamheter som hanterar en specificerad mngd av farliga mnen eller som
nskar att pbrja med en sdan hantering. Fr vissa risktyper tillts undantag.

5.4.4 Erfarenheter
Generellt ser man i Holland frdelar med att styra extern skerhet genom anvndning av kvanti-
tativ riskanalys. Myndigheterna r starkt fokuserade p klart avgrnsade numeriska riskkriterier,
men det finns en viss oro ver att verdriven fokusering p riskberkningsresultat (med bakom-
liggande oskerheter) kan leda till felaktiga beslut om lokalisering och skerhetshjande tgrder.

5.5 Detaljerad underskning av engelska riskkriterier

Storbritannien r ett relativt litet land med en hg befolkningstthet, vilket leder till att man ofta
vill utnyttja all mark som str till frfogande. Mnga industri- och bostadsomrden ligger sedan
lnge i varandras nrhet.

5.5.1 Allmnt om riskhantering

I Storbritannien implementerades Seveso-direktivet redan 1984 av kontrollgruppen CIMAH
(Control of Major Industrial Accident Hazard Regulations). Alla anlggningar som omfattas av
direktivets artikel 5 och 6 r anmlda hos myndigheten HSE (Health and Safety Executive).

Dessutom mste sedan 1982 ven andra verksamheter som hanterar en viss mngd av farliga
mnen anmlas hos HSE. Freskrivna mngder r oftast mindre n Seveso-direktivets artikel 5
tillter, t.ex. mste LPG anmlas vid hantering av minst 25 ton och klor vid minst 10 ton.

1992 implementerades ytterligare regleringar. Enligt dessa ska nu alla verksamheter som
hanterar en specificerad mngd av farliga mnen eller som nskar att pbrja en sdan hantering
anmla detta hos den myndighet som r ansvarig fr fysisk planering av omrdet.

I Storbritannien finns dessutom freskrifter betrffande anmlan av pipelines som innehller

farliga mnen, samt licensiering av anlggningar dr explosivmnen hanteras.

Det finns vissa skillnader i Skottland och Nordirland, men mlet r att f ett enhetligt stt att
hantera riskfrgor i hela landet.

Ansvariga fr den fysiska planeringen r miljministrarna i England, Skottland, Wales och

Nordirland. Det finns ett omfattande regelverk och regeringens policy r att de allra flesta beslut

5-XXVI
ska tas av de lokala planeringsmyndigheterna (LPA). Tillstnd frn LPA erfordras i de flesta fall
fr planerade byggnader och anlggningar eller andra ndringar i markutnyttjanden.

Sedan 1972 finns det en verenskommelse att LPA kan f rd frn HSE vid vervgande av
frslag till nya strre farliga verksamheter. HSE ska ge information om riskernas karaktr och
allvarlighet. LPA mste sedan i sitt beslutsfattande ta hnsyn till dessa risker.

LPAs r ansvariga fr att frbereda utvecklingsplaner, dvs. lgga fram frslag fr den framtida
anvndningen och utvecklingen av marken. Utvecklingsplanerna diskuteras och debatteras i
offentligheten och mste stmma verens med de nationella och regionala planeringsriktlinjer
som utfrdas av den centrala regeringen. Grevskapsrd lgger fram sina strategiska
planeringsbeslut i en s.k. strukturplan, medan distriktsrd frbereder s.k. lokalplaner som
presenterar en mer detaljerad planering. I ngra regioner r dessa bda planer kombinerade i en
s.k. bebyggelseplan.

Bebyggelseplaner tar hnsyn till lokalisering av farliga verksamheter samt behovet av nya
sdana anlggningar. Strukturplaner kan indikera omrden dr framtida farliga verksamheter kan
vara acceptabla. Lokalplaner ska kontrollera utvecklingen av sdana anlggningar samt omrdet
i dess nrhet.

Betrffande reglerna som implementerades 1992 (se ovan) erfordras det samtycke frn den
lokala myndigheten fr hantering av farliga mnen (oftast LPA). Denna myndighet mste
konsultera HSE innan beslutsfattandet. Det finns tv signifikanta knnetecken hos de nya
freskrifterna. Fr det frsta r de helt oberoende av byggnadslov och fr det andra kan vissa
villkor ptvingas, som t.ex. betrffande den exakta lokaliseringen av farliga mnen och deras
maximala mngd samt tryck och temperatur i tankar.

HSE har ocks tillsyn ver tillverkning och lagring av explosivmnen. Detta gller ven
hamnomrden dr sdana mnen hanteras.

5.5.2 Existerande riskkriterier

HSE accepterar och anvnder bde deterministiska och probabilistiska riskvrderingsmetoder.
Framfrallt fr brnder och explosioner anvnds fortfarande deterministiska metoder, men ocks
dr finns naturligtvis ett probabilistiskt element med i valet av dimensionerande hndelser. Man
fredrar i kande utstrckning den probabilistiska ansatsen, eftersom den visar bde
sannolikheten fr samt konsekvensen av en olycka, vilka bda mste tas hnsyn till i den fysiska
planeringen.

HSE har drfr bidragit till att utveckla metoder fr kvantitativa riskanalyser, med inriktning mot
bde personer och milj.

5-XXVII
Sedan lnge finns det samarbete mellan LPAs och HSE, s att LPAs bland annat kan f rd av
HSE fr sina bebyggelseplaner. Fr detta ndaml har HSE satt upp generella s.k.
konsultationsavstnd (CD) fr olika typer av farliga verksamheter. LPAs mste konsultera HSE
vid alla frslag fr utveckling av bostadsomrden inom ett CD, och vid alla andra utbyggnader
med mer n 250 m2 handelsyta, 500 m2 kontorslokal samt 750 m2 industrilokal. HSE konsulteras
ocks vid alla andra frndringar som kan bidra till en signifikant kning av personer som
arbetar inom eller besker respektive omrde.

HSE`s rd utgr frn att individrisken frn en strre olycka, oberoende om man r anstlld i
fretaget eller inte, om mjligt ska vara insignifikant jmfrt med andra risker i det vardagliga
livet. Man tillmpar fljande generella principer:

I Den uppskattade risken r den kvarstende risk som frblir efter det att alla rimliga
(reasonably practicable) tgrder har vidtagits fr en sker och reglementsenlig drift av
respektive anlggning.

II Hnsyn tas till bde sannolikheten fr och konsekvenserna av en olycka.

III Hnsyn tas till storlek och typ av freslagen bebyggelse, srbarheten hos den utsatta
befolkningen och mjligheter fr evakuering samt andra katastroftgrder. Bebyggelse
delas in i olika kategorier beroende p srbarhet.

IV Hnsyn tas bde till risker fr svra skador samt risker fr ddsfall. Srskild vikt lggs vid
risker som kan resultera i ett stort antal olycksoffer.

Konsultationsavstnd (CD) stts allts probabilistiskt eller deterministiskt. Fr det

probabilistiska angreppssttet bestmde man ett CD vid en individrisk fr farlig dos med 3x10-7
per r som ocks r yttre grns fr den s kallade yttre zonen. Fr mellanzonen gller 10-6 och
fr den inre zonen 10-5 per r. Fr det deterministiska angreppssttet anvnder man motsvarande
zonindelningssystem, baserat p vrmestrlning eller explosionsvertryck fr dimensionerande
skadefall.

Inom den inre zonen avrder HSE normalt frn allt utom industriell verksamhet, mindre handel,
fritidshus eller sm bostadsomrden (fr mindre n 25 personer). I mellanzonen avrder man
frn bebyggelse dr mnniskorna r mycket srbara (skolor, daghem o dyl.), samt frn stora
byggnader fr handel, fritidshus eller bostadsomrden fr mer n 75 personer. Inom den yttre
zonen avrder HSE bara frn bebyggelse dr invnarna r ovanligt srbara (t ex sjukhus) eller
dr vldigt mnga mnniskor kan uppehlla sig.

Baserat p ovanstende kriterier fr riskhnsyn i den fysiska planeringen, samt tillmpning av

ALARA principen, diskuteras generella riskkriterier. Fljande frslag har presenterats av HSE
(ref. 5.3):

5-XXVIII
 Individrisk, baserad p Samhllsrisk
farlig dos dd N 10 100
Maximal tolerabel risk fr 10-4 per r 3x10-5 per r F 10-2 per r 10-3 per r
existerande anlggningar
Maximal tolerabel risk fr 10-5 per r 3x10-6 per r - -
nya anlggningar
Maximal frsumbar risk 10-6 per r 3x10-7 per r F 10-5 per r 10-6 per r
Tabell 5.2. HSE frslag p kvantitativa riskkriterier (ref 5.3)

Dessa riskkriterier r inte obligatoriska utan diskuteras och utvecklas fr att hitta den mest
lmpliga metoden. Mlsttningen r att de ska implementeras i lag.

Betrffande samhllsrisk diskuteras och prvas fr nrvarande ocks en jmfrelsemetod

gentemot en sk Scaled risk integral (SRI) fr de fall dr samhllsrisken r huvudparametern i
det beslut som skall fattas (ref. 5.6, 5.7, 5.8). SRI berknas medelst populationsfaktorn (P) som
baseras p markutnyttjandet, den genomsnittliga individrisknivn fr att ta emot en farlig dos
(R), exponeringstiden (T) och ytan av den freslagna anlggningen (A):

SRI = (P R T) / A

SRI jmfrs sedan med ett jmfrelsevrde. Fr till exempel bostadsomrden dr mer n 75
personer bor och individrisken fr att ta emot en farlig dos r strre n 10-6 per r har
jmfrelsevrdet definierats till 2500. r det berknade SRI vrdet inte strre n
jmfrelsevrdet accepteras den freslagna anlggningen. Frutom SRI kan en jmfrelse gras
genom att berkna riskintegralen:

RI Fmax Nmax

med N = antalet exponerade personer och F(N) = frekvens av N eller fler personers exponering.
Ett vrde mindre n 10000 accepteras. r vrdet strre n 10000 fresls tillmpning av ALARP
principen.

Riskkriterier betrffande transport av farligt gods utvecklades av ett underutskott till

Advisory Committee on Dangerous Substances (ACDS) p begran av HSE`s verordnade
myndighet Health & Safety Commission (HSC, 1991). HSE har bland annat anvnt dessa
kriterier fr bedmning av hamnaktiviteter.

Fljande kriterier gller fr individrisk:

Maximalt tolerabel risk 10-4 per r

Allmnt acceptabel risk 10-6 per r

5-XXIX
Kriterier fr samhllsrisk tillmpas fr enskilda omrden. Dessa baseras p den uppskattade
risknivn i ett omrde med omfattande hantering av farliga kemikalier (Canvey Island), som
antogs vara just tolerabel. Den maximalt tolerabla risknivn fr olyckor med 10 eller fler dda
sattes slunda till 10-2 per r. En hndelse med n gnger strre pverkan skulle ha en frekvens
som r n gnger mindre. Den frsumbara risken r 3 storleksordningar mindre. Mellan dessa
riskniver tillmpas ALARP principen.

Betrffande hamnar gller allts fljande allmnna kriterier fr samhllsrisk (FN-kurva).

Frutom den maximala och frsumbara risknivn finns en s.k. scrutinity level (se kapitel 5.2.2).

Skrningspunkt med N = 1
Lutning

Frsumbar risk 10-4 per r

-1
Maximalt tolerabel risk 10-1 per r -1
Scrutinity level 3.2 x 10-8 per ton per r, -1
men inte mer n 10-1 resp.
mindre n 10-4 per r

5.5.3 Tillmpning av existerande riskkriterier

Ovan beskrivna procedurer appliceras p verksamheter som omfattas av Seveso-direktivets
artikel 5 och 6 samt alla andra verksamheter som hanterar en specificerad mngd av farliga
mnen eller som nskar att pbrja med en sdan hantering.

5.5.4 Erfarenheter
HSE och andra brittiska institutioner utvecklar fortfarande sina metoder och kriterier fr
riskhantering. Vissa r tveksamma till anvndningen av riskkriterier, speciellt inom de stora
processindustrierna.

5.6 Detaljerad underskning av franska riskkriterier

5.6.1 Allmnt om riskhantering
Frankrike har sedan 1987 en lag angende indelning av skyddszoner omkring strre farliga
industrier. Olika frfaranden och regler r avsedda fr att skerstlla att driftansvariga fr strre
farliga verksamheter vrderar riskerna som r frbundna med deras anlggningar samt
informerar myndigheterna, s att samhllsutvecklingen kan planeras med hnsyn tagen till dessa
risker.

Farliga verksamheter identifieras och kontrolleras i enlighet med de bestmmelser som

freskrivs i miljskyddslagen fr klassificerade verksamheter (juli 1976), stadsplaneringslagen
(ndrad juli 1987) och lagen betrffande klassificerade verksamheter.

Frankrike har ett omfattande system betrffande den fysiska planeringen, som r uppdelat p tv
niver. Fr den vergripande stadsplaneringen finns ett stadsplaneringsdirektiv och fr den
lokala/kommunala planeringen finns en markutvecklingsplan (POS).

5-XXX
Stadsplaneringsdirektivet innehller en rapport med en analys av den nuvarande situationen samt
frtydligande ritningar och planer betrffande den nuvarande och framtida situationen (30 r i
framtiden).

Markutvecklingsplanen (POS) definierar de allmnna frutsttningarna fr markutnyttjandet

inom kommunen, och innehller bland annat en rapport som presenterar tillvxten av
befolkningen, samt information om miljn och ekonomiska faktorer. POS r knuten till
borgmstaren. En s kallad prefekt informerar borgmstaren om alla relevanta nationella
freskrifter och meddelanden. Freskrifter mste integreras i POS medan meddelanden ska
vervgas.

POS innehller en zonindelningskarta samt regler angende placeringen av byggnader.

Etablerandet av POS r kommunens ansvar. Nr den etableras mste den presenteras fr en
offentlig utredning.

POS r ett centralt underlag i Frankrikes planeringsarbete. Efter den offentliga utredningen har
prefekten befogenhet att upphva borgmstarens beslut om han eller hon t ex anser att
industriella risker har behandlats felaktigt. Har en kommun ingen POS fr prefekten ptvinga en
planeringszon omkring farliga verksamheter.

Nya klassificerade verksamheter och tillbyggnader fr existerande anlggningar behver tillstnd

av prefekten. Fr att f detta mste verksamheten genomfra en riskstudie samt informera om
kontrollen av dessa risker. Prefekten, borgmstaren och allmnheten informeras och prefekten
kan ptvinga vissa villkor som t ex separationsavstnd mellan anlggningen och
bostadsomrden, skerhetshjande tgrder I verksamheten eller ndlgesplaner. Hela
proceduren granskas i en offentlig utredning.

En vrdering av miljpverkan erfordras ocks av prefekten. Anlggningsgaren r ansvarig fr

denna underskning. Kontroll sker genom inspektoratet fr klassificerade verksamheter.

Nya anlggningar mste frutom godknnande av prefekten ven ha byggnadslicens av

borgmstaren. Denna licens kan fs om kommunen har en godknd POS. Godknnandet av
prefekten och byggnadslicensen ges oberoende av varandra. Vntetid p byggnadslicensen r
dock minst en mnad efter avslutande av den offentliga utredningen.

5.6.2 Existerande riskkriterier

Fr att vrdera risker av farliga verksamheter tar man i Frankrike hnsyn till ett antal
specificerade olycksscenarier och deras konsekvenser. I berkningen beaktas ven anlggningens
skydds- och kontrollfunktioner. Olycksscenarierna baseras p tidigare erfarenheter frn strre
industriolyckor. Metoden r allts deterministisk, men baseras nd p en bedmning av vilka
scenarier som r tillrckligt sannolika fr att beaktas (dimensionerande skadefall).

Referensscenarierna som publicerades som riktlinjer 1990 r basen fr de deterministiska

planeringszonerna omkring resp. anlggning. Det finns sex olika scenarier, varav de som r
relevanta fr en viss farlig verksamhet ska beaktas:

5-XXXI
Scenario A BLEVE: Gller fr brandfarliga gaser i vtskefas, i fasta anlggningar samt vid
transport. Runt riskkllan berknas zoner fr 1% dda beroende p brnnskador
(eldklot), fr ddliga skador frn sttvgen (140mbar) samt fr svra skador frn
sttvgen (50mbar).

Scenario B Gasmolnsexplosioner: Gller kontinuerligt utslpp av brandfarligt gas frn en

huvudledning, fasta anlggningar samt transport. Runt riskkllan berknas zoner
fr ddliga skador frn sttvgen (140bar) och svra skador (50mbar).

Scenario C Momentant utslpp frn krl innehllande toxisk gas eller kondenserad gas. Runt
riskkllan berknas zoner fr ddlig dos genom inandning och zoner fr svra,
irreversibla skador.

Scenario D Brott p huvudledning i anlggningar med toxiska gaser. Riskzoner berknas som
i scenario C.

Scenario E Brand som pverkar den strsta tanken i en grupp: explosion i gasfasen i tank med
fast tak, samt eldklot och poolbrand frn brinnande produkter vid verkokning.
Riskzoner berknas fr eldklot, avstnd till vrmestrlning 5 resp. 3kW/m2,
ddliga skador frn sttvg (140mbar) och svra skador (50mbar) samt fr
splitter.

Scenario F Explosion av den strsta mngden nrvarande explosivmnen eller explosion

p.g.a. reaktion. Gller lagring eller hantering av explosiva och reaktiva mnen.
Riskzoner berknas fr skador genom sttvg, splitter och vrmestrlning.

Toxisk dos, vrmestrlning och vertryck anvnds allts fr att karakterisera pverkan av dessa
risker. Storleken av riskzonerna anvnds sedan fr att bestmma planeringszonerna.

Betrffande den fysiska planeringen definieras allts tv zoner dr man tar hnsyn till
riskzonerna fr den farliga verksamheten, samt till existerande stadsplaner betrffande bostder
och offentliga byggnader, industriella verksamheter och transportvgar. I dessa zoner finns
restriktioner gllande utbyggnad.

Zon Z 1 Zonen nrmast den farliga verksamheten. Gller effekter dr 1 % av den exponerade
befolkningen kan antas f ddliga skador.

Zon Z 2 Zonen lngst frn den farliga verksamheten. Gller effekter som leder till en
verhngande fara fr liv och/eller hlsa hos den exponerade befolkningen.

Utbyggnadsomrden delas in i 6 kategorier:

A Hghus
B Allmnna lokaler
C Sportanlggningar, ej publika
D Bostadsomrden med lg boendetthet (< 0,08)
E Tillbyggnad, ej ver 20 m2, ej avsedd fr boende
F Modifiering av befintliga bostads- och kontorsbyggnader, ingen tillbyggnad eller ndring
av anvndningsstt

5-XXXII
Kategorierna A och B r inte tilltna i ngon av zonerna p.g.a. det stora antalet mnniskor som
kan pverkas och eventuellt mste evakueras. Tillten i zon 1 r kategorierna E och F och i zon 2
kategorierna C - F. Industriella verksamheter kan f tillstnd i bgge zonerna under vissa
frutsttningar.

Betrffande vg- och jrnvgstrafiken finns liknande restriktioner. Tre kategorier anvnds:

A Stora landsvgar och andra vgar med > 2000 bilar/dag. Huvudjrnvgar med
passagerartrafik.
B Vgar med < 2000 bilar/dag. Allmn jrnvgstrafik fr passagerare.
C Vgar och jrnvgar fr enbart yrkesmssig trafik.

5.6.3 Tillmpning av existerande riskkriterier

Ovan beskriva procedurer appliceras p verksamheter som omfattas av Seveso-direktivets artikel
5 samt andra anlggningar inklusive explosiva/fyrverkeri anlggningar, lager fr roljeprodukter
och avfallshantering.

5.6.4 Erfarenheter
ven om franska myndigheter kan vara mycket byrkratiska och normorienterade r de strre
industrifretagen i allmnhet positiva till myndigheternas mlsttning vad gller riskhantering.

De scenarier som har lagts fram i 1990 rs riktlinjerna r ndvndigtvis inte samma som upptogs
av industrin nr de stllde samman sina skerhetsrapporter enligt lagen frn 1976. Det finns
uppenbar oklarhet ver sambandet mellan lagarna frn 1976 och de senare riktlinjerna. Industrin
str i allmnhet fast vid att sammanstlla sina skerhetsrapporter enligt lagen frn 1976, vilket
innebr att konsekvensanalyser baseras p de scenarier som de sjlva anser r troliga.

Bde myndigheterna och industrin inser problemet med val av dimensionerande hndelser.
Industrin r dock ovillig att diskutera en lagstiftning baserad p kvantitativ (probabilistisk)
riskanalys. Man fredrar att fortstta debatten i form av realistiska scenarier. Fr nrvarande
diskuteras ocks BATNEEC metoden (Best Available Technology Not Entailing Excessive
Costs).

5.7 Detaljerad underskning av schweiziska riskkriterier

Schweiz r ett land som har mnga likheter med Sverige. Landet har dock en mycket mindre yta
vilket leder till att det r relativt ttbefolkat. Landet r geografiskt uppdelat i flera s.k. kantoner.
Det finns en stor skala av riskkriterier fr t.ex. ddsfall, skador mot personer, evakuering av
bostder, storskalig dd av djur (hstar, kor, fr), inverkan p vattenomrden, hindrad tillgng till
mark och vatten, samt direkta och indirekta kostnader.

5.7.1 Allmnt om riskhantering

Arbetet med den s.k. Strfall Verordnung (St f V) brjades av de federala myndigheterna i
samarbete med kantonerna. Fr frsta gngen talades om begreppet risk:

5-XXXIII
 garen av en anlggning skall genomfra alla lmpliga riskreduktionstgrder. Dessa
skall stmma verens med den nuvarande skerhetsteknologin inklusive de som
baseras p erfarenhet. Ekonomiskt sett skall de vara praktiskt genomfrbara.

Frordningen blev lag i april 1991. Fr att underltta implementeringen av den nya lagen sndes
tre handbcker ut av det federala miljministeriet (BUWAL). Dessa handbcker innehller
riktlinjer fr tillmpning av den nya lagens regler (I. Anlggningar, II. Mikroorganismer, III.
Transport). Handboken fr anlggningar innehller frslag till kriterier fr bedmning av
riskvrderingsresultat. En federal kommission (KOMAC) fortsatte att arbeta med utveckling av
kriterier fr detta omrde. Kriterierna publicerades i september 1996. Det frvntas att de flesta
kantoner kommer att infra dessa nya riktlinjer.

St f V r tillmplig fr att ge tillstnd till anlggningar och tar samtidigt hnsyn till deras
lokalisering. Huvudriskinspektorn kan drmed exempelvis frhindra byggnad av
industrianlggningar som ligger fr nra bostadsomrden. Zonindelning bestms i samfrstnd
mellan olika myndigheter i en kanton.

Ansvariga fr anlggningar som omfattas av St f V (baseras p mngden av klassificerade

mnen) mste lmna in en kortfattad rapport till respektive kantonmyndighet. Rapporten ska
beskriva sjlva anlggningen, innehlla en frteckning av farliga mnen och beskriva system och
rutiner fr att frhindra strre olyckor. Pverkan av de strsta utslppsscenarierna ska uppskattas
fr att bestmma om konsekvenserna av den vrsta olyckshndelsen kan orsaka allvarlig risk
utanfr anlggningen. Baserad p en kritisk granskning av denna information beslutar
kantonmyndigheten om det r frsvarbart att utesluta mjligheten av en strre olycka. I s fall
accepteras anlggningen. Om inte krver myndigheten en mer detaljerad riskanalys dr man
undersker konsekvenser och frekvenser av alla allvarliga olyckor som kan hnda i
anlggningen. Riskanalysen granskas sedan av myndigheten med hjlp av riskkriterier, och
anlggningen accepteras eller det krvs ytterligare skerhetstgrder. I detta fall skall
riskvrderingen upprepas tills godknnandet antingen ges eller frvgras.

5.7.2 Existerande riskkriterier

De federala riktlinjer som finns med i ovannmnda handbok visar en uppsttning av maximala
och minimala samhllsriskkriterier (FN-kurva) som kan sammanfattas p fljande stt:

Olyckor med mindre n 10 ddsfall beaktas inte inom St f V.

Olyckor som leder till mycket stora konsekvenser (dvs. cirka 2000 dda) kan inte accepteras.
Frhllanden som kan leda till sdana konsekvenser fr inte tilltas.

Kanton Basel Landschaft har sedan 1993 egna riktlinjer fr riskhantering i form av en riskmatris
som bestr av frekvens- och konsekvenskategorier. De fyra frekvenskategorierna fr olyckor r:

ofta 10-1 - 1 per r

ibland -2 -1
10 - 10 per r
sllan 10-3 - 10-2 per r
mycket sllan 10-4 - 10-3 per r

Betrffande konsekvenser fr mnniskor anvnds 5 olyckskategorier, varav den femte

(katastrofal olycka) innebr minst 1 till 10 dda.

5-XXXIV
Baserat p kombinationen av sannolikhet och konsekvens delas riskkategorierna in i:

Hg
Medel
Liten
Ingen

Dessa riskkategorier r p fljande stt avgrande fr beslutsprocessen:

Hg
Riskreducerande tgrder ska genomfras s lngt det r mjligt. Om risken fortfarande r hg
mste frgan behandlas av folkvalda eller politiskt tillsatta personer.

Medel
Beslutet tas av kantonens riskkomission.

De andra kantonerna fljer troligen de kommande federala riktlinjerna, vilka frvntas bli
ungefr lika de hollndska kriterierna. Anmrkningsvrt r att samma gradient fr samhllsrisk
(lutningen av FN-kurvan) ocks har tillmpats fr konsekvenskategorien offentliga
egendomsskador dr man rknar med ekonomiska vrden. Denna tillmpning r dock mycket
omstridd. Anmrkningsvrt r ocks att man inledningsvis bortsg frn individrisker, vilket kan
frklaras av att man r mer inriktad p att frebygga stora katastrofer n att skydda enskilda
individer.

5.7.3 Tillmpning av Seveso-direktivet

Systemet fr riskhantering gller i enlighet med Seveso-direktivet fr alla anlggningar som
omfattas av St f V (baserat p hanterad mngd av klassificerade mnen).

5.7.4 Erfarenheter
St f V blev lag i april 1991. Skerhetsrapporterna skulle lmnas in inom 2 r. 1994 hade ca 50 -
75 % av berrda anlggningar lmnat in sina rapporter, varav resultatet i storstadsregioner som
Basel Stadt och Zrich var 100 %, och Geneve 75 %. Tillmpade kriterier r beroende av
respektive kanton.

Utvecklingen i Schweiz r fortfarande ganska osker, med mnga inblandade som mste besluta
om de verhuvudtaget vill infra ett system baserat p kvantitativ (probabilistisk) riskanalys,
vilka typer av kriterier (riktlinjer eller fasta grnsvrden) och vilka vrden som ska vljas.

Vad gller riskhantering i vrigt ligger Schweiz redan vldigt nra Holland. Dock har man
striktare och mer freskrivande regler betrffande den interna fretagsskerheten.

5-XXXV
5.8 Sammanfattning och Slutsatser
I alla lnder som undersktes i detta avsnitt finns det ngon form av lagstiftning fr att
kontrollera risker frn farliga verksamheter. Det r tydligt att man i mnga lnder infrt ngon
form av riskriterier, oftast som riktlinjer men i ngra fall ocks som lag. Vill man jmfra dessa
kriterier mste man vara mycket frsiktig, och ta hnsyn till p vilka antaganden de r baserade
och p vilket stt de tillmpas. Det r dock svrt att i en relativt versiktlig studie som denna f
en fullstndig bild av situationen i varje enskilt land.

I allmnhet kan man sga att metoderna fr riskkontroll och drmed infrandet av riskkriterier
behandlas olika i de olika lnderna som studerats. Reglerna som gller i ngra viktiga europeiska
lnder lter sig placeras i fljande schema:

Tyskland Frankrike Schweiz UK

Holland
<--------------------------------------------------------------------------------------------------
>
freskrivande
riskanalytiskt

Det framgr att de lnder som tillmpar kvantitativa riskkriterier i nmnvrd omfattning oftast
beaktar individrisk (riskkonturer) och/eller samhllsrisk (FN-kurvor) varvid man ofta ocks
skiljer p kriterier fr nya och fr existerande situationer. Det finns frmodligen mer tveksamhet
infr anvndningen av FN-kurvor, som kan uppfattas som (nnu) mer abstrakta n individrisker
och riskkonturer. Flera lnder vervger nd att flja de hollndska kriterierna fr samhllsrisk.

Holland och Storbritannien r frmodligen de lnder som har kommit lngst med utvecklingen
av sina riskkriterier. Stora skillnader finns dock mellan hollndska och engelska kriterier fr
samhllsrisk, bland annat r lutningen av FN-kurvorna olika. Dessutom r de engelska
kriterierna relaterade till ett omrde omkring en industrianlggning inklusive transportrisker,
medan de hollndska inte inkluderar sistnmnda. Skillnader finns ocks betrffande
anvndningen av ALARA/ALARP principen. Medan Storbritannien tillmpar denna princip
mellan den maximalt tilltna och den frsumbara risknivn, finns i Holland numera ingen grns
fr frsumbar risk, och principen tillmpas fr hela omrdet under den maximalt tilltna nivn.

Betrffande risk fr individ vid nya anlggningar finns det en viss verensstmmelse mellan de
flesta frekommande kriterierna. Vrdena fr maximalt acceptabel individrisk fr allmnheten
brukar ligga mellan 10-5 - 10-6 per r. Betraktar man individriskkriterierna i allmnhet kan man
konstatera att f lnder har definierat en grns fr frsumbar risk.

Nedanstende tabeller sammanfattar resultatet av studien.

5-XXXVI
5.9 Sammanstllning av internationella riskkriterier

Land Anvnds officiella kriterier fr

individ-/samhllsrisk?
Holland ja
Storbritannien ja
Hong Kong ja
New South Wales (Australien) ja
Schweiz ja
Kanada ja
Santa Barbara (USA) ja
Frankrike nej
Tyskland nej
Norge nej
Belgien nej
Danmark frslag diskuteras
Grekland nej
Irland nej
Italien riktlinjer finns
Portugal nej
Spanien nej
Luxemburg nej
Tabell 5.3. Tillmpning kriterier fr individ-/samhllsrisk i de olika lnderna

5.9.1 Kriterier fr individrisk

En sammanstllning av typiska kriterier fr individrisk finns i nedanstende tabell 5.4. Alla dessa
kriterier avser risken fr ddsfall, fr en fiktiv individ som vistas all sin tid utomhus p samma
plats (dvs. platsspecifik risk).

De hollndska kriterierna r knda fr att vara mycket strnga. Mnga anlggningar ligger bara
strax under det maximalt tolerabla kriteriet. HSE kriterierna r sannolikt de mildaste, men detta
mste inte innebra att man i praktiken accepterar frhllandevis stora risker, eftersom ALARP
principen gller.

5-XXXVII
Myndighet och tillmpning Maximal Frsumbar
tolerabel risk (per r)
risk (per r)
VROM, Holland (nya anlggningar) 10-6 Inte tillmpad

VROM, Holland (existerande anlggningar eller 10-5 Inte tillmpad

kombinerade nya anlggningar)
Health & Safety Executive, Storbritannien 10-4 10-6
(existerande farlig industri)
Health & Safety Executive, Storbritannien 10-5 10-6
(nya krnkraftverk)
Health & Safety Executive, Storbritannien 10-4 10-6
(existerande farligt gods transport)
Health & Safety Executive, Storbritannien 10-5 10-6
(nya bostadsomrden nra existerande anlggningar)
Hong Kong 10-5 Inte anvnt
(nya anlggningar)
Planeringsdepartement, New South Wales 10-6 Inte anvnt
(nya anlggningar och bostder)
Santa Barbara County, California, USA 10-5 10-6
(nya anlggningar)
Tabell 5.4. Officiella kriterier fr individrisk fr allmnheten

5.9.2 Kriterier fr samhllsrisk

En sammanstllning av existerande kriterier fr samhllsrisk finns i nedanstende tabell 5.5.
Kriterier fr samhllsrisk har inte anvnts i s stor omfattning som kriterierna fr individrisk,
eftersom involverade begrepp och berkningar r relativt komplicerade. Dock r de av betydelse,
speciellt fr transportverksamheter men ocks som komplement till kriterierna fr individrisk i
allmnhet.

De hollndska kriterierna r strnga, men - i motsats till HSCs - tillmpas de bara fr

allmnheten och inte fr anstllda. Kriterierna i Hong Kong reflekterar uppfattningen att risker
fr olyckor som krver mer n 1000 ddsoffer r politiskt oacceptabla.

5-XXXVIII
Myndighet och Lutning Maximal tole- Frsumbar Grns fr
tillmpning FN-kurva rerabel riskniv riskniv hgsta N
VROM, Holland -2 10-3 Inte -
(nya anlggningar) (fr N = 1) tillmpad
(Not. kriteriet
gller fr N>1)
Hong Kong (nya -1 10-3 10-5 1000
anlggningar) (fr N = 1) (fr N = 1)
HSC, Storbritannien -1 10-1 10-4 -
(existerande hamnar) (fr N = 1) (fr N = 1)
Santa Barbara, USA -2 10-1 10-3 -
(on-site risk) (fr N = 1) (fr N = 1)
Santa Barbara, USA -2 10-3 10-5 -
(off-site risk) (fr N = 1) (fr N = 1)
St f V, Schweiz -2 10-5 10-7 2000
(fr N = 10) (fr N = 10)
Tabell 5.5. Officiella kriterier fr samhllsrisk

5.9.3 Tillmpning av riskkriterier betrffande farligt gods transport

Transportaktiviteter orsakar speciella problem nr det gller kriterier fr samhllsrisk, framfrallt
eftersom transportriskerna blir strre ju lngre transportstrcka som inkluderas i vrderingen.

Detta problem har lnge varit anledning fr den hollndska regeringen att bara tillmpa
individriskkriterier fr transportaktiviteter. Individrisker beroende p farligt gods transporter r
dock normalt relativt sm eftersom sannolikheten att en olycka ska intrffa just i nrheten av en
viss individ oftast r liten. Samhllsriskerna kan nd vara betydande, eftersom omfattningen p
hanteringen kan vara stor.

Det r drfr nskvrt att tillmpa samhllsriskkriterier fr transportaktiviteter. Fr

transportaktiviteter nra industriella verksamheter skulle transportriskerna kunna inkluderas vid
bedmningen av sjlva verksamheten.

I vissa fall tillmpas kriterierna fr industriell samhllsrisk ven fr transportrisker, genom att en
viss transportaktivitet med avseende p sin nytta fr samhllet anses likvrdig med en typisk
(farlig) industri. Ett exempel r transporten av klor i Hong Kong dr man bedmde att denna
skulle ha samma samhllsnytta som en enskild potentiell farlig verksamhet. Drmed tillmpades
de normala Hong Kong kriterierna fr dessa transporterna. Detta r inget idealiskt nrmande,
men det kan vara acceptabelt svida bedmningarna om samhllsnyttan r tydliga.

I februari 1996 publicerades i Holland av ministeriet VROM och transportministeriet ett

memorandum angende den gemensamma studien Risk Criteria for Hazardous Substances
Transport som resulterade i en ny policy angende riskvrdering av farligt gods transport.

Fr individrisk tillmpas ett vrde med 10-6 per r. Fr nya anlggningar gller detta som ett
grnsvrde. Fr existerande situationer som verstiger detta kriterium efterstrvas att reducera
individrisken s lngt det r praktiskt och ekonomiskt mjligt.
5-XXXIX
Ett provisoriskt kriterium fr samhllsrisk per vgkilometer bestmdes till 10-4 per r fr 10
ddsolyckor, 10-6 per r fr 100 ddsolyckor, osv. De lokala och regionala myndigheterna har
mjlighet att avvika frn det provisoriska kriteriet fr samhllsrisk om de har en lmplig
motivering fr detta. Mlet r dock att de freslagna transportriskkriterierna skall anvnds av alla
lokala och regionala myndigheter.

Kriterierna har hittills inte implementerats i lag, men anvnds i stor omfattning (ref. 9).

En nrmare beskrivning av dessa kriterier finns i avsnitt 5.4.2.

I Storbritannien utvecklades riskkriterierna betrffande transport av farligt gods av ett

underutskott till Advisory Committee on Dangerous Substances (ACDS) p begran av
Health & Safety Commission (HSC, 1991). HSE har anvnt dessa kriterier bland annat fr
bedmning av hamnaktiviteter. Fljande kriterier fr individrisk gller:

Maximalt tolerabel risk 10-4 per r

Allmnt acceptabel risk 10-6 per r

Kriterier fr samhllsrisk tillmpas fr enskilda omrden.

Fr hamnar gller fljande allmnna kriterier fr samhllsrisk i form av FN-kurvor:

Skrningspunkt med N = 1
Lutning

Frsumbar risk 10-4 per r

-1
Maximalt tolerabel risk 10-1 per r -1
Scrutinity level -8
3.2 x 10 per ton per r, -1
men inte mer n 10-1 resp.
mindre n 10-4 per r

En nrmare beskrivning av dessa kriterier finns i avsnitt 5.5.2.

Tillmpning av samhllsriskkriterier p transportrisker diskuteras vidare i kapitel 8.

5.10 Referenser
1. Technical Note. Risk Criteria. Det Norske Veritas Technica. ARF Technical Library,
volume III, T17. 18 Nov 93, Rev 0.

2. Schyllander, J.: Acceptabel risk - En jmfrande studie i ngra EU-lnder. Utkast. SRV.
1996.

3. Pikaar, M.J.; Seaman, M.A.: A review of risk control. Rapport nr SVS 1995/27A and B.
VROM. Holland. 1995.

5-XL
4. Hamilton, C.; De Cort, R.; O Donnell, K.: Report on land use planning controls for major
hazard installations in the European Union. Joint Research Centre European Commission.
Report EUR 15700 EN. 1994.

5. Risk Citeria for the Transport of Hazardous Substances. Ministery of Housing, Planning
and the Environment, Ministery of Transport and Public Works. The Hague. February
1996.

6. Smeder, M.; Christou, M.; Besi, S.: Land Use Planning in the Context of Major Accident
Hazards - An Analysis of Procedures and Criteria in Selected EU Member States. Joint
Research Centre European Commission. Report EUR 16452 EN. 1996.

7. Smeder, M. (SRV): Meddelande angende publicering av Beurteilungskriterien I zur

Strfallverordnung StFV, September 1996. 970319.

8. Smeder, M. (SRV): Information angende implementeringen av Scaled risk integral i

Storbritannien. Telefonsamtal. 970320.

9. Muasileer, A. (VROM): Information angende hollndska kriterier fr individ-, samhlls-

och tranportrisk. Telefonsamtal. 970324.

5-XLI
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 6

6. PRINCIPER FR RISKANALYS OCH RISKKONTROLL ....................................... 6-I

6.1 Introduktion...................................................................................................................... 6-I
6.2 Riskanalysmetoder ..........................................................................................................6-II
6.2.1 Allmnt.................................................................................................................................... 6-II
6.2.2 Principer och metoder fr riskanalys ..................................................................................... 6-III
6.2.3 Kvantitativa riskanalyser - ngra kommentarer ...................................................................... 6-V
6.3 Principer fr riskreducerande tgrder...................................................................... 6-VI
6.4 Diskussion kring samband mellan Riskkriterier, Riskanalys och Riskreducerande
tgrder..................................................................................................................................6-X
6.5 Referenser .....................................................................................................................6-XII

5-XLII
6. Principer fr riskanalys och riskkontroll
6.1 Introduktion
Grundlggande mlsttningar med kriterier fr vrdering av risk diskuterades i kapitel 3. Tv
andra aspekter som r vsentliga att beakta r:

Kopplingar mellan riskkriterier och riskanalyser

Fr att kriterier skall kunna tillmpas p ett meningsfullt stt krvs att man genom att genomfra
riskanalyser, eller p annat stt, kan bedma de parametrar som kriteriet beaktar. Detta
innebr att utformningen av kriterier r styrande fr behov och val av riskanalysmetoder.

Riskkriteriets pverkan p prioritering av riskreducerande tgrder

Utformningen av kriterier fr vrdering av risk pverkar vilka principer fr riskreduktion som
kommer att lna sig bst sett i relation till kriteriet, eller verhuvudtaget gra det mjligt att
uppfylla kriteriet.

Riskanalys
Resultat av analysen
skall kunna jmfras
med kriterier

Riskreducerande
tgrder
Riskkriterier Riskvrdering
Vilka tgrder krvs fr
att uppfylla kriteriet?

Drift/Kontinuerlig
riskkontroll

Figur 6.1. Riskkriterier pverkar riskanalys och val av riskreducerande tgrder

6-I
Ett enkelt, renodlat exempel p detta r tillmpning av ett tnkt deterministiskt kriterium dr
utgngspunkt tas i konsekvenser av vrsta tnkbara skadehndelse. Kriteriet kan teoretiskt sett
vara utformat s att en viss konsekvens (t ex ett eller flera ddsfall utanfr anlggningen) ej fr
intrffa vid vrsta tnkbara hndelse. Ett sdant kriterium innebr, betrffande principer fr
riskanalys och riskkontroll, fljande:

Erforderliga riskanalyser fokuseras p, eller behandlar enbart, identifiering av

olycksmjligheter och analys av konsekvenser.
De enda tgrder fr riskreduktion som innebr att kriteriet kan uppfyllas r sdana tgrder
som bidrar till att olyckstypen helt elimineras eller, vilket kommer att vara vanligare,
konsekvenserna reduceras till under en viss given niv.

Avsikten med detta avsnitt r att redovisa huvudsakliga principer fr riskanalyser och
riskreduktion/riskkontroll samt, avslutningsvis, diskutera hur dessa principer frhller sig till
mjliga utgngspunkter fr vrdering av risk.

6.2 Riskanalysmetoder
6.2.1 Allmnt
Syftet med att genomfra riskanalyser r att p ett systematiskt stt identifiera mjliga olyckor
och skapa ett underlag fr vrdering av riskerna och, om s erfordras, beslut om riskreducerande
tgrder. En versiktlig bild ver den tekniska riskhanteringsprocessen ges i fig. 6.2 nedan (frn
ref 6.6). De metoder som tillmpas ger mjlighet att systematiskt identifiera mjliga
skadehndelser (olyckor). I riskanalysen klarlggs orsaker till att skadehndelser intrffar, vidare
bedms (uppskattas) sannolikheter fr att hndelserna skall intrffa samt vilka konsekvenser som
kan uppst.

6-II
 Definiera systemet

Identifiera riskkllorna i systemet

Uppskatta sannolikheterna Uppskatta konsekvenser

fr skadehndelser av skadehndelser

Vrdera risker

nej
Kan riskerna Modifiera
accepteras systemet
ja

Operera systemet

Flj upp systemet

Figur 6.2. versikt ver teknisk riskhantering

Riskanalys - kan formellt sett anses omfatta fljande delar:

Definition av systemet
Identifiering av riskkllor
Bedmning (eller uppskattning) av sannolikhet och konsekvens (detta kallas ofta
riskuppskattning)

I praktiken r det i mnga fall s att ven riskvrdering och vrdering av skerhetshjande
tgrder utgr en mer eller mindre integrerad del av riskanalysen.

6.2.2 Principer och metoder fr riskanalys

Det finns ett stort antal metoder utvecklade fr riskanalys. Frn litteraturen kan tminstone ett
trettiotal metoder identifieras. Det finns inte ngot helt enhetligt stt att kategorisera dessa
metoder men en typ av indelning kan gras utifrn metodernas inriktning (frn ref 6.7):

Teknikinriktning
Detta innefattar metoder som huvudsakligen r tillmpliga vid analys av tekniska system fr
klarlggande av vilka fel som kan intrffa, hur ofta de kan frvntas intrffa ock vilka
konsekvenser som kan uppst. I flera fall innefattas ven mnskligt felhandlande. Exempel p
ngra av de vanligare metoderna r Failure Mode Effect Analysis (FMEA), Feltrdsanalys,
Hndelsetrdsanalys, Hazard and Operability analysis (HAZOP). Hit kan ven rknas
konsekvensanalyser (brand-, explosions-, gasspridningsanalyser, mm).

6-III
 Mnniska, mnniska/maskin - inriktning
Detta innefattar metoder som fokuserar p mnniskans agerande och kan anvndas fr att
identifiera mjliga felhandlingar samt sannolikhet fr dessa. Exempel p ngra metoder r
Action Error Analysis (AEA) och TESEO (Technica Empirica Stima Errori Operati).

Olycksutredning
Detta innefattar metoder fr utredning av orsaker till intrffade olyckor. Exempel p metod r
Management Oversight and Risk Tree (MORT).

Organisation
Detta innefattar metoder fr granskning av organisationers skerhetsarbete. Denna typ av analys
anvnds framfrallt som ett led i ett frbttringsarbete. Analysen kan ocks anvndas fr att
korrigera generiska feldata (dvs data baserade p intrffade hndelser i liknande system och
verksamheter) fr att bttre spegla en viss organisations frmga att kontrollera viktiga
skerhetsparametrar.

Fr beskrivning av specifika analysmetoder, deras tillmpning, mm hnvisas till annan litteratur,

t ex ref 6.4, 6.5, 6.6. Sett ur riskvrderingssynpunkt r valet av analysmetod inte avgrande s
lnge som metoden frmr spegla verkligheten p ett acceptabelt stt.

En annan indelning av riskanalyser, som r av strre betydelse nr det gller kriterier fr

vrdering av risk, kan gras mellan:

Kvalitativa riskanalyser

och

Kvantitativa riskanalyser

Huvudstegen i en kvalitativ riskanalys r:

Definition
- Definition av syfte och omfattning med analysen
- Definition av detaljeringsgrad
- Systembeskrivning
- Beskrivning av operationella frhllanden
- Beskrivning av vidtagna riskreducerande tgrder

Identifiering av skadehndelser och eventuellt olyckssekvenser

- Identifieringen baseras p erfarenhet och/eller identifikationsmetod (t ex HAZOP eller AEA)

Riskuppskattning
- Sannolikheter och konsekvenser uppskattas utifrn erfarenheter. Uppskattning av konsekvenser
sker eventuellt med std av vissa berkningar (t ex spridningsberkningar). Sannolikheter och
konsekvenser klassas ibland i t ex 5-gradiga skalor.

6-IV
Huvudstegen i en kvantitativ riskanalys r:

Definition
- Definition av syfte och omfattning med analysen
- Definition av detaljeringsgrad
- Systembeskrivning
- Beskrivning av operationella frhllanden
- Beskrivning av skerhetsfranstaltningar

Identifiering av riskkllor och skadehndelser

- Identifieringen baseras p erfarenhet och/eller ngon identifikationsmetod (t ex HAZOP eller
AEA). Ofta ingr en systematisk inventering av komponenter som en del av detta arbete.

Beskrivning av olyckssekvenser
- Orsaksammanhang och olyckssekvenser beskrivs (ofta med hjlp av trdmetoder),
i detta sammanhang beaktas mjliga fel i skerhetssystem och mnskligt felhandlande

Analys av olyckseffekter
- Effekter av identifierade olycksscenario analyseras med hjlp av modeller. Fr att utgra
underlag fr en fullstndig kvantifiering mste alla mjligheter beaktas t ex med avseende
p lckagestorlek, lckageplats, vindriktning och atmosfrisk stabilitet.

Analys av frekvenser
- Frekvenser av identifierade olycksscenario analyseras utgende frn generiska data och analys
av anlggningsspecifika frhllanden. Hnsyn tas till frdelning mellan olika vind- och
atmosfrsfrhllanden.

Analys av konsekvenser
- Baserat p analys av olyckseffekter berknas omfattning av skador p omgivningen, t ex
ddsfall.

Berkning av risk
- Utgende frn frekvens och konsekvensanalys berknas riskniver. Dessa kan, nr det gller
risk fr liv, presenteras som frvntat statistiskt antal omkomna under en viss tid (PLL;
Potential Loss of Life), riskkonturer och FN-kurvor.

6.2.3 Kvantitativa riskanalyser - ngra kommentarer

Genomfrandet av kvantitativa riskanalyser har mnga frdelar. Ngra av de viktigare r:

Analysen utgr ett bra underlag fr att vrdera alternativa lsningar mot varandra. Detta kan
glla alternativ med avseende p lokalisering, transportvg, transportslag eller olika tekniska
lsningar.
Analysen utgr ett underlag fr att bedma kostnadseffektivitet av olika tgrder.
Genomfrandet av en kvantitativ analys kan tvinga fram en noggrannhet i arbetet som innebr
en frbttrad kvalitet ven av de kvalitativa delarna av analysen.

6-V
Det finns emellertid ven ett antal problem som mste beaktas:

En kvantitativ analys baseras p ett stort antal antaganden och frutsttningar om olika
modellers tillmplighet. Detta tillsammans med den i sig ngot komplexa processen innebr
att analyserna kan bli svra att frst och det kan vara svrt att bedma kvaliteten av analysen.
Ett problem som ofta brukar framhllas r att underlagsdata, t ex felfrekvenser, r oskra. Det
r som regel ndvndigt att basera analysen p s kallade generiska data, dvs data som
inhmtats frn erfarenheter av liknande system och verksamheter. Tillmpbarheten av den
data som finns tillgnglig mste vrderas och oskerheter bedmas. Erfarenheter visar att
avvikelser mellan en specifik anlggning och en medelanlggning, nr det gller
felfrekvenser fr olika typer av utrustning kan variera tminstone en faktor 10 upp eller ner
beroende p specifikation av utrustning, underhllsrutiner, mm.
Ett annat problem som ofta pekas p r att kvantitativa analyser inte beaktar mnskligt
felhandlande och att detta r den viktigaste orsaken till olyckor. Detta r endast delvis riktigt.
Hnsynstagandet till mnskligt felhandlande i kvantitativa riskanalyser har kat under senare
r och det finns idag analysmodeller som med acceptabel reproducerbarhet kan anvndas. Det
br ocks framhllas att generiska data ofta kan anses innefatta en stor del av relevanta
mnskliga felhandlingar.

Fullstndiga kvantitativa riskanalyser har i dagslget, i Sverige, genomfrts fr ett begrnsat

antal industrier och transportsituationer. Erfarenheter och praxis r drmed n s lnge relativt
outvecklade jmfrt med t ex England och Holland.

6.3 Principer fr riskreducerande tgrder

Utgende frn definitionen av risk som en samlad bedmning av sannolikhet fr, och
konsekvens av, olyckor kan fljande fyra huvudprinciper fr riskreducerande tgrder
identifieras:

Inbyggd (inherent) skerhet

Principen om inbyggd skerhet innebr att risker reduceras genom att potentiella riskkllor eller
riskbidragande faktorer avlgsnas eller reduceras. I en processteknisk anlggning kan detta
ske genom:
- Substitution - utbyte av farliga kemikalier till mindre farliga
- Intensifiering - reduktion av volymer
- Frsvagning - t ex lgre tryck/temperatur/koncentration
- Begrnsning - av effekter
- Frenkling - frre tekniska/mnskliga fel

Olycksfrebyggande tgrder
Olycksfrebyggande tgrder syftar till att reducera sannolikheten fr att en viss skadehndelse
skall intrffa, t ex genom att frbttra tillfrlitligheten av ingende kompo-nenter, infra
vervakande/ingripande system, frbttrade instruktioner, utbildning, etc.

Preventiva skadebegrnsande tgrder

Preventiva skadebegrnsande tgrder r sdana tgrder som vidtages innan en olycka har
intrffat och syftar till att reducera konsekvensen av intrffade olyckor, t ex genom aktiva
eller passiva brandskyddssystem, invallningar, avstnd, etc.

Akuta skadebegrnsande tgrder

6-VI
Akuta skadebegrnsande tgrder syftar ocks till att reducera konsekvensen av mjliga olyckor
men avser, till skillnad frn de preventiva skadebegrnsande tgrderna, de tgrder som
skall sttas in d en olycka har intrffat. Detta r tgrder som kan vara beskrivna i ett
fretags beredskapsplaner och kan inkludera larmrutiner, utrymning samt andra rddnings-
och bekmpningsinsatser.

Ngra exempel p dessa typer av tgrder ges nedan.

Fall: Transport med farligt gods till en viss industri genom det samhlle dr industrin r
belgen

Inbyggd (inherent) skerhet

Industrin kan byta ut kemikalie/media till ett mindre farligt mne.
Byte av transportvg/transportslag s att exponering av bostadsomrden i samhllet
undviks.

Olycksfrebyggande tgrder
kad transportskerhet genom frbttrad vg/jrnvgsteknisk standard.

Preventiva skadebegrnsande tgrder

kat avstnd mellan transportled och bostder vid planering av nya bostadsomrden.
Utformning av byggnader fr att ka tlighet mot brand/explosion.
Uppfrande av skyddsvall mellan transportled och bostadsomrden

Akuta skadebegrnsande tgrder

Larm/information till boende i hndelse av olycka.

Prioritering av tgrder
Prioritering mellan tgrder som pverkar mjliga olyckors sannolikhet respektive konsekvens
och vrdering av dessa tgrders betydelse r ofta ett omrde fr konflikter. Detta har pekats p
bl a i Hot och Riskutredningen och i projektet Riskhnsyn i fysisk planering. En (starkt
generaliserad) bild frefaller vara att:

Myndigheter med tillsynsansvar, lnsstyrelser och kommunala rddningstjnster fokuserar

p konsekvenser av mjliga olyckor och prioriterar drmed tgrder som reducerar dessa
Affrsdrivande verk, industri och kommuner framhller sannolikhetsaspekten i riskbegreppet
och anser i hgre utstrckning n ovanstende instanser att tgrder som pverkar
sannolikhet fr olyckor skall beaktas

I Hot och Riskutredningen sgs att (kapitel 7 Skerhetskrav i samhllsplaneringen -

Utredningens frslag):

Myndigheterna ska i sitt praktiska arbete ta hnsyn till bde sannolikheten fr att en
onskad hndelse ska intrffa och till de konsekvenser som hndelsen medfr

ven med denna utgngspunkt kan det finnas flera anledningar till att konsekvensreducerande
tgrder ibland prioriteras ven om detta skulle ge en smre kostnadseffektivitet n andra
mjliga tgrder. Anledningar till detta kan vara:

6-VII
 ven om sannolikhetsaspekten betraktas s kan man i vissa fall anse att
konsekvensreducerande tgrder br prioriteras ("olyckan kan ju nd intrffa").
En reduktion av mjlig konsekvens med en faktor tio (t ex frn maximalt tio omkomna till
maximalt en omkommen) r en mycket ptaglig frbttring. En motsvarande reduktion av
sannolikheten (t ex frn 10-4 till 10-5 per r) r inte lika ptaglig.
Fr att rtt bedma effekten av olycksfrebyggande tgrder krvs ofta ngon form av
kvantitativ analys. Den skadebegrnsande effekten av en tgrd kan lttare bedmas
kvalitativt.

Det sgs i Hot och Riskutredningen inget om huruvida man frn utredningens sida anser att
dessa tv aspekter skall vrderas lika eller om det finns fall dr sannolikhets- eller
konsekvensaspekten br ges kad tyngd.

6-VIII
Exempel p strategi fr prioritering av riskreducerande tgrder:

Nedanstende exempel p prioritering av riskreducerande tgrder r hmtad frn Norska

Oljedirektoratets regelverksamling fr petroleumsverksamheten (ref 6.3) (fritt versatt).

Sannolikhetsreducerande tgrder skall prioriteras framfr konsekvensreducerande tgrder nr detta

r mjligt. Detta innebr att val av tekniska, operationella och organisatoriska riskreducerande
tgrder skall prioriteras enligt nedan:

A. Sannolikhetsreducerande tgrder i fljande prioritering:

1. tgrder som syftar till att reducera sannolikheten fr att strningar (farliga situationer) kan
uppkomma

2. tgrder som syftar till att reducera sannolikheten fr att strningar utvecklas till skadehndelser.

B. Konsekvensreducerande tgrder i fljande prioritering:

3. tgrder relaterade till avstnd, arrangemang och passivt brandskydd.

4. tgrder relaterade till aktiva skerhetssystem och aktivt brandskydd.

5. tgrder relaterade till beredskapsutrustning och beredskapsorganisation.

Detta r ett stt att redovisa tgrder som skiljer sig frn den indelning som redovisats ovan. Vissa
principer r emellertid likartade:

Inbyggd skerhet preciseras ej men kan mjligen stadkommas med hjlp av tgrder enligt punkt 1
och 2 samt eventuellt 3, dvs de hgst prioriterade tgrderna.

Olycksfrebyggande tgrder motsvaras framfrallt av punkt 1 och 2.

Preventiva skadebegrnsande tgrder motsvaras av punkt 3 och 4.

Akuta skadebegrnsande tgrder motsvaras av punkt 5.

Det skall noteras att de grundlggande skerhetskraven r uttryckta i deterministiska termer dr krav
stlls att vid dimensionerande skadefall skall (bl a):

Skada p personal utanfr den omedelbara olycksplatsen ej intrffa

Personal kunna uppehlla sig i skert omrde tills rddning r mjlig
Evakuering kunna genomfras p ett skert stt

Sannolikhet fr att skador med effekter verstigande de dimensionerande skadefallen skall upptrda skall
berknas. Kriterier fr detta skall formuleras av operatren.

6-IX
Kommentar:
En invndning mot ovanstende jmfrelse r att allmnheten, i samband med oljeutvinning, ej
r utsatt fr ngon risk. Det har trots detta ansetts intressant att ta med detta material eftersom det
utgr ett exempel dr en myndighet tagit stllning i frgan om prioritering av riskreducerande
tgrder. Avsikten r inte att detta skall versttas direkt p t ex farligt gods problematiken eller
andra frgor rrande samhllsplanering.

6.4 Diskussion kring samband mellan Riskkriterier, Riskanalys och

Riskreducerande tgrder
I kapitel 3 redovisades ett antal mjliga principer fr vrdering av risk. I tabell 6.1 nedan
diskuteras vilken inriktning p riskanalys och riskreducerande tgrder som dessa principer ger.

Princip fr Pverkan p Pverkan p princip fr reduktion och

vrdering av risk analysmetod kontroll av risk
Deterministisk Kvalitativ analys Om den deterministiska vrderingen baseras p
vrdering av risk fr identifiering av vrsta tnkbara skadehndelse begrnsas
olyckshndelser. metoder fr riskkontroll till att helt eliminera
Kvantitativ analys mjligheten fr hndelsen eller, vilket kommer att
av konsekvenser. vara vanligare, till att reducera konsekvensen till
en viss niv.
ven vid vrdering av risk baserad p
dimensionerande skadehndelse kommer fokus
i riskhanteringen att ligga p konsekvens-
reduktion. Sannolikhetsreducerande tgrder kan
beaktas genom att dessa kan motivera att vissa
scenario inte betraktas som dimensionerande
hndelser. I avsaknad av riktlinjer fr vad som
br betraktas som dimensionerande skadefall r
detta dock en mycket osker process.

Probabilistisk Kvantitativ analys Vid en probabilistisk utgngspunkt beaktas svl

vrdering av risk av svl sannolikhets- som konsekvensaspekten av
sannolikheter som riskbegreppet. Om s nskas kan konsekvens-
konsekvenser aspekten ges kad tyngd t ex genom val av
erfordras. lutning p toleranslinjen i ett FN diagram (se
avsnitt 3.6.2)

6-X
 Princip fr Pverkan p Pverkan p princip fr reduktion och
vrdering av risk analysmetod kontroll av risk
Jmfrelse med Jmfrelser med Vid de jmfrelser mellan olika risker som
andra risker andra risker kan i redovisats i kapitel 4 har fokus legat p
vissa fall gras sannolikhetsbegreppet. Detta eftersom
genom kvalitativa konsekvensen i princip varit bestmd genom att
resonemang men jmfrelsen baserats p individuell ddsrisk. Nr
ofta erfordras det gller samhllsrisk r det som regel svrt att
kvantitativ analys. gra jmfrelser mellan olika verksamheter,
varfr denna del oftast faller bort. Detta innebr
att sannolikhetsreducerande tgrder premieras.
Vissa konsekvensreducerande tgrder kan
beaktas medan andra tgrder (t ex minskad
befolkningstthet i nromrdet) inte ger ngon
effekt.
Skyddsavstnd som Jmfrande analys. Med skyddsavstnd fokuseras p konsekvens-
medel att Granskning av att reduktion. Beroende p vilka principer skydds-
kontrollera risk krav r uppfyllda. avstnden r baserade p kan varierande grad av
hnsyn till sannolikhetsaspekten tas.
Regler och normer Jmfrande analys. Inom ramen fr regler och normer kan svl
som medel att Granskning att sannolikhets- som konsekvensaspekter beaktas.
kontrollera risk krav r uppfyllda. Fokus fr dock sgas ligga p sannolikhets-
aspekten eftersom konsekvens av mjliga
olyckor i princip inte kan beaktas fullt ut.
Subjektiv vrdering Vrderingar kan Vid subjektiv vrdering av risk r det oklart och
av risk vara baserade p varierande hur sannolikhets- respektive
varierande grad av konsekvensreducerande tgrder vrderas.
analyser (eller inga Troligtvis premieras oftast
alls) konsekvensreducerande tgrder.
Tabell 6.1. Mjliga principer fr vrdering av risk

Diskussion
Frn en allmn riskanalytisk utgngspunkt och med std i Hot och Riskutredningen frefaller det
rimligt att kriterier fr vrdering av risk mste utformas s att svl sannolikhetsreducerande-
som konsekvensreducerande tgrder beaktas och premieras. Fr att uppfylla detta krvs en
probabilistisk grundsyn vid vrdering av risk. Detta innebr inte ndvndigtvis att samma vikt
alltid skall lggas vid sannolikhets- respektive konsekvensbegreppet.

Fr att ge en enhetlig tillmpning av ett probabilistiskt kriterium mste det finnas en klar
koppling mellan de numeriska vrdena i kriteriet och den metodik som anvnds i den
kvantitativa riskanalysen. I de lnder dr det finns lng erfarenhet av kvantitativa analyser och
kriterier, framfrallt England och Holland, finns klara sdana kopplingar. I England genom att
HSEs (Health and Safety Executives) ansatser anvnds vid analyserna och i Holland genom att
en specifik programvara anvnds.

6-XI
Exempel p frhllanden som mste beaktas p ett konsistent stt r:

Tider som boende antas vistas i bostder respektive utomhus

Hnsyn till utrymning
Tider som arbetande antas vistas p arbetsplatser
Kriterier fr pverkan p mnniskor av toxiska mnen

Dessa och andra frgestllningar relaterade till probabilistiska kriterier diskuteras vidare i
kapitel 7.

I de kvantitativa riskanalyser som genomfrts i Sverige r modellering av ovanstende och andra

viktiga parametrar ofta inte dokumenterad. Inte heller finns det ngra enhetliga riktlinjer fr hur
dessa parametrar skall beaktas. Detta r troligtvis en bidragande faktor till det misstroende mot
kvantitativa analyser som kan spras i de intervjuer som genomfrts i projekt Riskhnsyn i
fysik planering (ref 6.8).

En annan faktor som det r viktigt att belysa i samband med kvantitativa riskanalyser r att dessa
baseras p ett antal frutsttningar. Som regel baseras analysen p en normal och god
skerhetsniv med avseende p sktsel av utrustning, underhll, allmn ordning, utbildning av
personal, etc. Om ngon eller flera av dessa faktorer tillts degradera kan frutsttningarna fr
analysen helt urholkas och sannolikheten fr olyckor ka dramatiskt. Det finns gott om exempel
p storolyckor som intrffat, inte p grund av slumpvisa hndelser med lg sannolikhet, utan fr
att skerhetskritiska rutiner satts ur spel eller frsmrats med tiden. ven om administrativa
skerhetssystem har lyfts fram som viktiga i nuvarande regelverk s r det angelget med
ytterligare utveckling inom detta omrde. Detta beaktas bl a i det nya SEVESO direktivet.

6.5 Referenser
1. Technical Note. Risk Criteria. Det Norske Veritas Technica. ARF Technical Library,
volume III, T17. 18 Nov 93, Rev 0.

2. Quantitative and Qualitative Criteria for Risk acceptance. Miljstyrelsen Danmark.

Rapporten utfrd av ITSA, COWIconsult, RIS, OC. Feb 1989.

3. Regelverksamling for petroleumsvirksomheten. Oljedirektoratet. Norge. 1992.

4. Kletz, T.: Hazop and Hazan. Identifying and Assessing Process Industry Hazards. IChemE,
1992.

5. Safety of machinery - Risk assessment. EN 1050. 1996.

6. Teknisk skerhetsgranskning vid industriell kemikaliehantering. Riskhantering 3.

Kemikontoret. 1987.

7. Harms-Ringdahl, L.: Skerhetsanalys i skyddsarbetet. 1987.

6-XII
8. Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering. SRV och Kulturgeografiska institutionen vid
Handelshgskolan Gteborgs Universitet.
- Lgesrapport aug.95
- Arbetspapper nr 1 Norra Strandvgen i Stenungsund
- Arbetspapper nr 2 Lisebergs utvidgning mot ster
- Arbetspapper nr 3 stra Halltorp i Kode
- Arbetspapper nr 4 Burger King vid Jrnbrottsmotet i Gteborg

6-XIII
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 7

7. MER OM RISKKRITERIER ...................................................................................... 7-I

7.1 Introduktion...................................................................................................................... 7-I
7.2 Generella frgestllningar............................................................................................... 7-I
7.2.1 r kriterier konserverande?.......................................................................................................7-I
7.2.2 Vad r i fokus - riskreduktion eller riskanalys? ........................................................................7-I
7.2.3 Hnsyn till oskerheter i riskanalyser ..................................................................................... 7-II
7.3 Frgestllningar relaterade till kvantitativa riskriterier........................................... 7-III
7.3.1 Tillmpning av riskkriterier p industriella komplex............................................................. 7-III
7.3.2 Tillmpning av riskkriterier p nya respektive existerande anlggningar..............................7-IV
7.3.3 Tillmpning av riskkriterier p bostads- och industriomrden ............................................... 7-V
7.3.4 Tillmpning av riskkriterier p anstllda kontra allmnheten (3:e person)............................. 7-V
7.3.5 Tillmpning av riskkriterier p srbara grupper................................................................... 7-VII
7.3.6 Tillmpning av riskkriterier med hnsyn tagen till skydd och utrymning ........................... 7-VII
7.3.7 Tillmpning av riskkriterier med hnsyn tagen till vrdering av dd kontra skadad.......... 7-VIII
7.3.8 Tillmpning av riskkriterier p intermittent population.........................................................7-IX
7.3.9 Tillmpning av riskkriterier p intermittenta risker ................................................................ 7-X
7.4 Kostnads - Nytta analyser...............................................................................................7-X
7.4.1 Inledning ................................................................................................................................. 7-X
7.4.2 Vrdering av rimliga tgrder ................................................................................................7-XI
7.4.3 Enkel matematisk modell fr kostnads-nytta analyser........................................................ 7-XIII
7.4.4 Kostnader och vinster av riskreducerande tgrder ............................................................7-XIV
7.4.5 Vrdering av statistiska ddsfall .........................................................................................7-XIV
7.5 Referenser ..................................................................................................................7-XVII

6-XIV
7. Mer om riskkriterier
7.1 Introduktion
En konkret tillmpning av kriterier fr vrdering av risk reser ett antal frgestllningar. Vissa av
dessa r mer eller mindre generella medan andra r specifikt relaterade till probabilistiska
kriterier. I detta kapitel identifieras och diskuteras frgestllningar som mste beaktas svl vid
utformning och tillmpning av kriterier som vid genomfrande av riskanalyser.

7.2 Generella fr gestllningar

7.2.1 r kriterier konserverande?
Samhllets strvan har varit, och r, att stadkomma en kontinuerlig frbttring av
skerhetsnivn. Detta kan ske i takt med den tekniska utvecklingen och samhllets sociala och
ekonomiska utveckling. Denna strvan kommer till uttryck p flera stt, bl a genom gradvisa
skrpningar i de regelverk som reglerar farlig verksamhet (t ex farligt gods transporter).

Vid utformning och tillmpning av kriterier fr vrdering av risk r det angelget att tillse att
denna strvan mot ett skrare samhlle inte hmmas.

Ett exempel p dr principen fr vrdering av risk kan ha en sdan effekt r nr man vid
planering av en ny verksamhet tar utgngspunkt i, och jmfr med, existerande likartad
verksamhet. Ett sdant synstt kan leda till en konservering av situationen.

Denna frga har uppmrksammats i Hot och Riskutredningen (utredningens kapitel 7.6 avsnitt:
Nya eller gamla krav i samband med nyanlggning ?) . Utredningen tar dr stllning och
anser att kraven vid nyanlggning inte kan sttas utifrn befintliga niver.

Skillnaden mellan nya och gamla anlggningar har ocks beaktats i vissa internationella kriterier
fr vrdering av risk (t ex HSE, jfr kapitel 5) genom att mindre strnga kriterier etablerats fr
existerande verksamheter.

Kriterier fr vrdering av risk br, oavsett hur dessa r utformade, spegla dagens samhlle
avseende tekniska och ekonomiska resurser och sociala vrderingar.

Det frefaller ocks vara angelget att dessa kriterier fr vara freml fr en kontinuerlig
vrdering med hnsyn till hur de tillmpas och frndringar i samhllets resurser och
vrderingar.

7.2.2 Vad r i fokus - riskreduktion eller riskanalys?

Inom projektet Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering (ref 7.12) har man pekat p att det i
vissa sammanhang frefaller som att huvudsaken verkar vara att det har genomfrts en analys.
Granskande instanser har d ltit sig nja med att en riskanalys har genomfrts men inte kritiskt
granskat arbetets frutsttningar, genomfrande och resultat. En sdan granskning kan i vissa fall
innebra att man kommer till andra slutsatser betrffande behov av riskreducerande tgrder.

Ett annat mjligt problem, kanske framfrallt vid bruk av probabilistiska kriterier, r att det kan
finnas en tendens att rkna sig bort ifrn risken, snarare n att vidtaga riskreducerande

7-I
tgrder. Med detta avses att en analys genomfrs fr att visa att risken r frsumbar (t ex
under den undre linjen i ett FN-diagram), men att god analyspraxis ej fljs vid identifiering av
hndelser, val av data, etc. Denna problemstllning kan motivera att det inte br finnas ngon
undre grns i ett riskkriterium, dvs ingen grns under vilken risken kan anses frsumbar. Detta
steg har tagits i Holland (jfr kapitel 5).

Fr att undvika dessa problem r det angelget att:

God praxis fr genomfrande av analyser utvecklas och tillmpas

System och kompetens fr granskning av analyser utvecklas
Tillmpning av eventuella undre grnsvrden i riskkriterier noga vrderas (se vidare
kapitel 8)
Eventuella frsumbara riskniver verifieras fortlpande genom kontroll av att
skerhetsfunktioner uppfyller antagna krav

Frutsatt en god hantering av ovanstende s br det inte finnas ngon konflikt mellan riskanalys
och riskreduktion. Tvrtom r analysen ett hjlpmedel fr att identifiera behov och bsta metod
fr riskreduktion.

7.2.3 Hnsyn till oskerheter i riskanalyser

De resultat som framkommer i en riskanalys r frenade med vissa oskerheter. Fel i en
riskanalys kan uppkomma av olika anledningar, t ex (huvudsakligen frn ref 7.11):

Brister i identifiering av olyckshndelser eller de stt p vilket en olyckshndelse kan

uppkomma
Brister i den logiska uppbyggnaden av hndelsesekvenser
Bristande frutseende betrffande skyddstgrders frmga att hantera olyckssituationen
Felaktiga (med verkligheten ej verensstmmande) antaganden betrffande konstruktion,
testning, underhll, drift, etc
Gemensamma felorsaker ej beaktade
Brister i feldata
Brister i berkning av konsekvenser

Dessa mjliga felorsaker anvnds ibland som argument fr att riskanalyser (speciellt
probabilistiska) inte kan anvndas som underlag fr beslutsfattande.

Storleken p oskerheten i riskanalyser beror bl a p kvalitn av den genomfrda analysen.

Oskerheter i riskanalyser anges ofta som upp till en faktor 10 (ref 7.2, 7.11). Vid bristande
tillmpande av god praxis vid genomfrande av riskanalysen kan strre fel n s uppkomma.

God praxis innefattar i detta sammanhang att man tillmpar en konservativ syn vid val av data,
etc, vilket normalt innebr att analysen felar p den skra sidan dvs riskerna verskattas
snarare n att underskattas.

7-II
Frdelarna med att anvnda analyser som beslutsunderlag r att:

ven om det finns oskerheter i resultatet s r dessa oskerheter mindre n om ingen analys
alls genomfrts
Genomfrandet av en riskanalys innebr att de verordnade frgestllningarna (t ex Hur stor
r risken? och Kan risken tolereras?), dr det kan vara svrt att n enighet, konkretiseras
och bryts ned i ett antal delfrgor som lttare kan behandlas.

ven i detta sammanhang r tillmpningen av ett eventuellt undre grnsvrde i kriteriet av

betydelse (jfr 7.2.2 ovan). En strikt tillmpning av ett undre grnsvrde (under vilket risken anses
frsumbar) leder till att analysresultatet kan vara avgrande fr om ytterligare riskreducerande
tgrder skall vidtagas eller ej. En tillmpning dr ett undre grnsvrde huvudsakligen ses som
ett stt att frmedla en uppfattning om riskens storlek leder till att analysresultatet r mindre
kritiskt fr beslut om riskreducerande tgrder (se vidare kapitel 8).

7.3 Fr gestllningar relaterade till kvantitativa riskriterier

Fr att genomfra en kvantitativ riskanalys och tillmpa ett probabilistiskt kriterium fr
vrdering av risk mste ett antal frutsttningar etableras. Dessa frutsttningar skall tillmpas
p ett enhetligt stt fr att olika riskanalyser skall vara jmfrbara med varandra och det mste
finnas ett sammanhang mellan det stt analysen utfres p och vad som r frutsatt vid
formuleringen av kriteriet.

I detta kapitel behandlas frgestllningar relaterade till fljande omrden med avseende p
tillmpning av kvantitativa riskkriterier:

Industriella komplex
Nya respektive existerande anlggningar
Bostads- och industriomrden
Anstllda kontra allmnheten (3:e person)
Srbara grupper
Hnsyn till skydd och utrymning
Hnsyn till vrdering av dd kontra skadad
Intermittent population
Intermittenta risker

7.3.1 Tillmpning av riskkriterier p industriella komplex

En svaghet nr det gller kvantitativa riskkriterier r att de sllan r relaterade till omfattningen
av den aktuella farliga verksamheten. Detta innebr att t ex en mycket stor processanlggning,
eller ett industrikomplex med flera sammanhngande anlggningar, frvntas mta samma
kriterium som en betydligt mindre anlggning. Detta r i princip otillfredsstllande.

7-III
Nr det gller individrisken r detta dock inte ngot problem. Kriterier fr individrisk anses
normalt representera en tolerabel riskniv fr alla farliga verksamheter ver vilka en individ inte
har ngon kontroll. Drmed br den tolerabla risken fr en individ som bor i nrheten av ett
industriellt komplex inte vara hgre n fr en person som bor i nrheten av en enskild
anlggning eller en transportvg. Individriskerna frn alla farliga verksamheter samt
transportaktiviteter br allts summeras innan de jmfrs med kriterierna. Detta kan innebra
strnga normer fr komplexa industrianlggningar vars riskzoner verlappar varandra.

Industriella komplex, eller stora anlggningar, innebr emellertid ocks hgre risker sett ur
samhllets synpunkt n enskilda anlggningar. Samtidigt kan nyttan fr samhllet ocks vara
strre s att det frefaller rimligt att samhllsrisken tillts vara hgre frutsatt att individerna r
skyddade genom ett konstant individriskkriterium.

I princip borde kanske den tolerabla samhllsrisken fr varje verksamhet sttas i relation till
respektive verksamhets nytta fr samhllet. Detta r dock i praktiken inte mjligt att genomfra
eftersom bedmningen av en viss verksamhets nytta r nnu mer komplicerad n uppskattningen
av riskerna.

Den teoretiska konsekvensen av ett strikt tillmpat kriterium fr samhllsrisk, dr varje enskild
anlggning skall mta samma kriterium, kan vara att det i princip lnar sig att sprida ut
verksamheten p flera mindre anlggningar. Detta torde emellertid i de flesta fall resultera i en
strre total risk fr samhllet.

Ngon enkel lsning p hur hnsyn till anlggningens storlek skall tas finns inte. Internationella
kriterier (jfr kapitel 5) adresserar som regel inte denna frga. Ett av de f frslag som
identifierats fr att hantera frgan terfinns i ref 7.1. Dr fresls att samhllsrisken fr ett
industriellt komplex skall tilltas vara en storleksordning hgre n fr enskilda anlggningar.
Detta ger dock inte ngon allmn lsning p hur anlggningens storlek skall beaktas.

Fr befintliga stora anlggningar eller industriella komplex, dr det allmnna kriteriet

verskrides, kan ett alternativ vara att anta att den nuvarande samhllsrisken definierar vad som
r tolerabelt och sedan skerstlla att utbyggnader och andra frndringar i verksamheten inte
tillter att risken kar. Detta kan bara ns genom att reducera riskerna i de befintliga
anlggningarna nr man bygger till nya verksamheter.

Oavsett hur ett kriterium fr samhllsrisk r utformat br hnsyn till anlggningens storlek och
betydelse tas vid tillmpningen av kriteriet.

7.3.2 Tillmpning av riskkriterier p nya respektive existerande anlggningar

Risker i samband med etablering av en ny verksamhet br vara lgre n vad som kan tolereras
fr existerande verksamheter (jfr kapitel 7.2.1). Det finns flera anledningar till detta:

Den utveckling som varit mot ett skrare samhlle frvntas fortstta
Det r enklare att stadkomma riskreduktion under konstruktion av en ny anlggning n att
genomfra ndringar i existerande verksamheter
Val av lokalisering kan anvndas fr att reducera risknivn fr allmnheten i samband med
nyetableringar

Ett kriterium som skall ge en nskvrd utveckling kan drfr inte sttas enbart utifrn
existerande verksamheters riskniv eftersom detta skulle innebra ett stillastende eller en
7-IV
tillbakagng. Som tidigare konstaterats avspeglas detta i vissa internationella kriterier. I
Storbritannien t ex tillter man en faktor 10 hgre riskniv fr en existerande verksamhet jmfrt
med en nyetablering. Detta synstt innebr visserligen att strngare krav stts vid nya
verksamheter men kanske ocks att existerande smre lsningar permanentas trots att
riskreduktion i vissa fall kan vara tekniskt och ekonomiskt mjlig. Kriteriet kan drmed verka
konserverande.

En annan frga r i vilken utstrckning kriterier fr vrdering av risk verhuvudtaget kommer att
tillmpas p existerande verksamheter. Frgan kommer frmodligen framfrallt att aktualiseras i
samband med om- eller tillbyggnader. Ett alternativ till ett fastlagt kriterium fr existerande
verksamhet kan d vara att ta utgngspunkt i den aktuella totala risknivn och tillse att denna inte
ytterligare kar.

7.3.3 Tillmpning av riskkriterier p bostads- och industriomrden

I de flesta fall str mer mark och fler alternativ till frfogande fr bostads-, handels- och
rekreationsomrden n fr farliga verksamheter. Drmed kunde det vara rimligt att kriterierna
fr vrdering av ett nytt bostadsomrde bredvid en befintlig farlig anlggning var strngare n
fr vrdering av en ny (eller utkad) farlig verksamhet bredvid ett befintligt bostadsomrde.
Detta tas hnsyn till i HSEs (Health and Safety Executive, Storbritannien) kriterier fr den
fysiska planeringen. Dessa kriterier tillmpas bara fr nya bostadsomrden nra existerande
industri och r strngare n HSEs industriella riskkriterier som tillmpas fr nya industrier nra
existerande bostadsomrden. I andra lnder t ex Holland och Australien tas inte ngon sdan
hnsyn.

Det r frmodligen lmpligare att beakta denna frga kvalitativt n att frska kontrollera den
genom kvantitativa kriterier. Ett stt att hantera den kan vara genom en strngare tillmpning av
kriterier vid vrdering av nya bostadsomrden bredvid existerande industri.

7.3.4 Tillmpning av riskkriterier p anstllda kontra allmnheten (3:e person)

Diskussion kring tillmpning av individrisk
Allmnheten
Individriskkriterier tillmpas normalt likadant fr alla delar av allmnheten utan att vervga
frdelarna med den farliga verksamheten, dvs det antas att t ex boende i nrheten av en viss
verksamhet inte har mer nytta frn verksamheten n genomsnittligt.

Fljaktligen r kriterier fr individrisk i stort sett oberoende av verksamheten fr vilken de

tillmpas. Om en tolerabel risk fr allmnheten vl har definierats br det inte spela ngon roll
om risken orsakas av en enskild anlggning, ett industriellt komplex eller transportaktiviteter.

Anstllda vid farlig verksamhet

Anstllda som direkt har nytta av verksamheten frvntas som regel kunna tolerera en hgre risk
n allmnheten. En riskniv som r en faktor 10 hgre n fr allmnheten tillmpas i vissa
internationella och fretagsspecifika kriterier. Orsaker till detta kan vara:

Man frutstter att personerna r anstllda med kunskap om de aktuella riskerna och drfr i
viss mn har kontroll ver risken, dvs de kan byta arbete om de vill.
De kompenseras i vissa fall fr risken genom hgre ln n anstllda i verksamheter med en
lgre riskniv. Detta tillmpas fr yrken med extra hga risker, som t ex dykare, och kan inte
anses tillmpligt fr det stora antalet verksamheter.
7-V
Anstllda kan ocks skyddas p ett stt som normalt inte modelleras i kvantitativa
riskanalyser, t ex vl vad utrymning och bruk av skyddsutrustning. Detta innebr att de verkliga
individriskerna fr anstllda normalt kommer att vara lgre n de som berknas i en kvantitativ
riskanalys. Detta kan tas hnsyn till genom att tillmpa ett hgre riskkriterium.

Anstllda vid nrliggande verksamhet

Anstllda i en nrliggande verksamhet (dvs lokaliserad intill en farlig verksamhet) har inte
ngra direkta frdelar av den farliga verksamheten (trots att deras anlggning eventuellt har en
viss nytta av den nrliggande farliga verksamheten). Principiellt br kriterierna fr anstllda i en
nrliggande verksamhet drfr vara de samma som fr allmnheten. Detta kan ven anses glla
verksamheter intill en transportled fr farligt gods.

Riskerna fr anstllda i en intilliggande verksamhet kan dock i vissa fall vara lgre n fr 3:e
person som befinner sig p motsvarande avstnd frn den farliga verksamheten. Detta eftersom:

Anstllda i intilliggande verksamhet har normalt enklare att evakuera n 3:e person.
Anstllda i intilliggande verksamhet kan vara mindre srbara n 3:e person.
Anstllda i intilliggande verksamhet har kanske samma vningar och omfattas av samma
beredskapsplaner som anstllda i den farliga verksamheten.

Ovannmnda faktorer modelleras normalt inte i en kvantitativ riskanalys och drfr kan de
berknade riskerna fr anstllda i en nrliggande verksamhet i vissa fall verskattas.

Diskussion kring tillmpning av samhllsrisk

Samhllsrisk fr anstllda (benmnes ibland grupprisk) och fr allmnheten berknas ofta var
fr sig eller ocks enbart fr allmnheten. Orsaker till detta r:

Anstllda frvntas acceptera hgre risker n allmnheten (se ovan).

Berkningar av samhllsrisk fr anstllda r komplicerade, speciellt om utrymning skall
modelleras.

Orsaker till att inkludera anstllda i samhllsriskberkningarna r:

Individriskkriterier ensamt kontrollerar inte tillrckligt vl riskerna med vissa verksamheter

som transportaktiviteter, stora industriella komplex och toxiska gaser.
Det r svrt att definiera skillnaden i samhllets instllning nr det gller allvarliga olyckor
bland anstllda respektive 3:e person (frutom olyckor som inte alls pverkar allmnheten,
som t ex olyckor vid gruv- eller offshorearbete).

Inkluderas anstllda kar den berknade samhllsrisknivn och kriterierna br reflektera detta.
Om anstllda inkluderas kan det vara lmpligt att anvnda hgre kriterier fr samhllsrisk eller
att bestmma en undre grns fr tillmpning av samhllsriskkriteriet. Detta kan innebra att
kriteriet inte tillmpas under en viss grns, t ex 10 omkomna.

7-VI
7.3.5 Tillmpning av riskkriterier p srbara grupper
De riskbedmningar som grs i en kvantitativ analys avser normalt en tnkt befolkning
bestende av friska personer. De kade individ- och samhllsriskerna som uppstr bland grupper
som har hgre knslighet fr olyckseffekter - som t ex i skolor, sjukhus och lderdomshem - r
svra att berkna. Samma sak gller risker i vissa andra omrden dr evakuering r svr att
genomfra som t ex tunnelbanestationer och hghus.

Ett alternativ till att gra bedmningar av verklig risk r i dessa fall att reducera
individriskkriterierna innan de tillmpas fr fastigheter med srbara personer. HSE har freslagit
en faktor med 3, vilket r ekvivalent med att anta att den srbara populationen har en 3 gnger
hgre sannolikhet att omkomma n individer med genomsnittligt srbarhet. I Australien har en
faktor av 2 anvnts. Olika faktorer kan vara relevanta beroende p typ av fara och objekt.

7.3.6 Tillmpning av riskkriterier med hnsyn tagen till skydd och utrymning
Individrisk
Den verkliga individrisken pverkas av frdelningen av individens uppehllstid, inom- eller
utomhus. Vidare pverkas risken av huruvida skydd kan tas genom att bege sig inomhus eller
evakuera. Skydd och och evakuering r svrt att modellera och negligeras i de flesta
riskanalyser.

Frgorna om vistelsetid inomhus respektive utomhus samt om hnsyn skall tas till utrymning
eller ej skall beaktas i utformning och tillmpning av kriterier. Vissa internationella kriterier (t ex
HSE) frutstter en realistisk frdelning mellan inom- respektive utomhusvistelse samt tillter
hnsyn till utrymning. Andra kriterier (t ex Holland) frutstter vistelse utomhus och ingen
utrymning. Beroende p vilka frutsttningar som grs i riskanalysen kan skillnaden i resultat
vara upp till en faktor 10.

Samhllsrisk
Nr det gller samhllsrisk r det normalt att inkludera realistiska sannolikheter fr antal
nrvarande personer, realistiska uppdelningar mellan vistelse inom- respektive utomhus, samt att
inkludera svl boende som andra personer som kan vistas inom omrdet. I vissa fall modelleras
utrymning och i HSEs kriterier r detta implicit frutsatt (detta r dock de enda kriterier som
identifierats dr utrymning frutstts modelleras).

Frdelar med att modellera utrymning r:

Resulterande riskuppskattningar r mer realistiska. Speciellt viktigt r detta vid analys av

strre utslpp av toxisk gas.
Riskanalysen ger ett frbttrat underlag som kan anvndas vid framtagning av
evakueringsplaner och informationskampanjer fr allmnheten.

Nackdelar r:

kad komplexitet i modellen, eftersom personer kan flytta p sig i frhllande till faran,
beroende p hur hndelsen utvecklas.
Man br beakta misslyckade (felaktiga) utrymningar och ocks nrvaro av rddningspersonal.
Avsaknad av standardiserade berkningsmodeller leder till oskerhet i resultat och gr det
svrt att jmfra resultat frn olika analyser.

7-VII
7.3.7 Tillmpning av riskkriterier med hnsyn tagen till vrdering av dd kontra skadad
Riskkriterier refererar som regel till risken fr en individ (frisk och med genomsnittlig knslighet
fr en viss olyckseffekt) att omkomma eller till samhllsrisken fr ddsfall bland en viss (frisk)
population. Frdelen med att anvnda antalet ddsfall som kriterium r att det r tydligt och ltt
att frst. Nackdelarna r att:

Samhllet r utsatt fr bde ddsfalls- och skaderisker.

Vid vissa olyckor t ex utslpp av toxisk gas kan antalet ddsfall vara litet, medan antalet
skadade mnniskor kan vara stort och betydligt hgre n t ex vid en brandolycka.

Det r drfr i princip nskvrt att kriterier fr vrdering av risk tar hnsyn till bde skade- och
ddsfallsrisker.

Olika metoder har prvats fr att bestmma kriterier fr skaderisker:

Begreppet motsvarande ddsfall som anvndes i Groningen kriteriet. Antalet skadade

adderas dr till antalet ddsfall genom bruk av viktsfaktorer:
0,001 mycket ltt skadad
0,01 ltt skadad
0,1 skadad, permanent skada (t.ex. lungorna, hrsel, etc.)
1,0 allvarligt skadad eller dd

Begreppet farlig dos som anvnds i Storbritannien (HSE) istllet fr ddsfall i samband
med kriterier fr den fysiska planeringen. En farlig dos r definierad att orsaka fljande
effekter:
- Stora smrtor hos nstan alla personer.
- En stor del av de utsatta behver lkarvrd.
- Ngra personer r allvarligt skadade och behver frlngd medicinsk vrd.
- Ngra mycket knsliga personer kan omkomma.

Detta krver dock att en farlig dos mste definieras fr varje mne.

Konsekvenskriterier som anvnds i Australien (NSW kriterier). Dessa definierar skador i form
av niver fr vrmestrlning, explosionsvertryck och exponering av toxisk gas. Den
individuella skaderisken skall inte vara strre n 10 till 50 gnger ddsfallsrisken, beroende
p skadans allvarlighet.

ven om dessa metoder har den frdelen att de tar hnsyn till skadeeffekter s har de ocks vissa
nackdelar:

Skada r ett begrepp som inte r lika klart definierat som ddsfall, eftersom skador kan vara
olika allvarliga. Drmed mste skadefallskriterier definieras p ett mycket mer detaljerat stt
n ddsfallskriterier, vilka normalt frutstter att ddliga doser finns definierade utanfr
kriteriet.
Riskanalyser och riskkriterier har utvecklats mot att beakta ddsfallsrisker och ett
skadefallskriterium r drfr svrt att jmfra med dessa.

En alternativ lsning r att anvnda kostnads-nytta metoder fr de fall dr risken anses vara
mellan oacceptabel och tolerabel (ALARP omrdet, se kapitel 7.4 nedan) och inkludera
svl kostnader p grund av skador som kostnader p grund av ddsfall. Emellertid lgger en
7-VIII
kostnads-nytta vrdering ofta inte tillrcklig tyngd p skador (t ex orsakade av toxisk gas) fr att
motsvara samhllets instllning till sdana skador.

Avslutningsvis br det ppekas att ven om det kan vara nskvrt att beakta skador p ett mer
konkret stt n vad som normalt grs i kvantitativa riskanalyser s finns det en koppling mellan
antalet ddsfall och antalet skador, ven om denna relation r olika fr olika olyckstyper. Genom
att kontrollera risk fr ddsfall utvas drmed ven, om n indirekt, kontroll ver risk fr skador.

7.3.8 Tillmpning av riskkriterier p intermittent population

Generellt
Riskkriterier tillmpas ofta fr boende, varav tminstone ngra av dessa kan betraktas som
kontinuerligt nrvarande. Med intermittent population avses personer som inte r kontinuerligt
nrvarande t ex arbetare, elever, trafikanter p nrliggande vgar samt anvndare av
rekreationsmjligheter ssom idrottsanlggningar, biografer, campinganlggningar och strnder.
Fr dessa personer varierar riskerna med tiden.

Ett problem med intermittent population, speciellt p vgar och fr rekreationsanlggningar, r

att en kontinuerligt freliggande risk kan frdelas mellan mnga personer s att alla har en lg
individrisk. Trots uppfyllandet av individriskkriterierna kan risken fr en olycka, som involverar
allmnheten, fortfarande vara hg.

Ett annat problem, t ex avseende stora publikanlggningar som anvnds sllan, r att frekvensen
fr olyckor kan vara lg, men risken kan vara hg p grund av att ett stort antal personer kan
vara nrvarande.

Dessa problem beaktas bst genom tillmpande av samhllsriskkriterier uttryckt i form av FN-
diagram. Drmed tas hnsyn till den totala risken fr svl den bosatta som den intermittenta
populationen samt ocks till relationen mellan storlek och frekvens av olyckorna.

Speciell hnsyn avseende individrisker

Individrisker berknas normalt under antagandet att en individ r kontinuerligt nrvarande p en
given plats (dvs plats-specifik risk). Dessa riskniver presenteras ofta i form av riskkonturer.
Individriskkriterier br dock tillmpas p risker fr verkliga individer. Fr att ta hnsyn till att
vissa individer i verkligheten inte r kontinuerligt nrvarande br drfr vissa korrigeringar av
berknade riskniver gras innan dessa jmfrs med kriteriet. Fljande korrigeringar fresls i
ref 7.1:

Bosatta - ingen korrigering. Detta innebr att man antar att tminstone ngon av de bosatta r
kontinuerligt nrvarande (t ex en ldre person eller ngon som arbetar hemma) och drmed r
den mest utsatta personen.
Arbetare - reducering av individriskerna med en faktor 4. Detta innebr ett antagande att
ingen arbetare r nrvarande mer n 45 timmar per vecka och 48 veckor per r samt att
arbetarna inte bor s nra anlggningen att de upplever risker nr de inte r i tjnsten och att
riskerna r jmnt frdelade ver dygnet.
Personer i rekreationsomrden - reducering av individriskerna med en faktor 10. De flesta
personer r nrvarande fr bara fr ngra timmar per vecka. Eventuella bosatta eller arbetande
inom rekreationsomrden br vrderas enligt ovan.
Vganvndare - reducering av individriskerna med en faktor 100. Detta innebr ett antagande
att en person som passerar anlggningen p en vg inte r nrvarande mer n 1 % av tiden.
Den mest utsatta individen av denna typ kan vara en buss- eller taxifrare som passerar
7-IX
 anlggningen regelbundet. I allmnhet innebr denna reducering att individrisken fr
frbipasserande r frsumbar.

7.3.9 Tillmpning av riskkriterier p intermittenta risker

Intermittenta risker kan uppst t ex vid tillflliga transportaktiviteter eller i samband med
lagertankar som bara anvnds under begrnsade tider. Detta kan innebra en stor riskvariation
med tiden. Den hgsta risken per en viss tidsenhet (timmar eller dagar) kan vara mycket hgre n
det berknade riskmedeltalet ver ett r.

Risker uttrycks normalt utgende frn sannolikheter per r. Alla existerande riskkriterier baseras
p den totala rsrisken. Denna konvention r i och fr sig godtycklig, men ur mnga synpunkter
praktisk. Emellertid innebr det att sdana riskkriterier kan tillta mycket farliga verksamheter
som koncentrerar ett helt rs riskkvot till kanske ngra timmar.

7.4 Kostnads - Nytta analyser

7.4.1 Inledning
En kostnads-nytta-analys r en metod att jmfra kostnader och nytta av olika tgrder. Detta
innebr att kostnader fr att implementera tgrderna jmfrs med nyttan i form av den
riskreduktion som tgrderna medfr. Fr att kunna genomfra en sdan jmfrelse r det
ndvndigt att uttrycka kostnader och nytta i gemensamma enheter. Detta har traditionell varit
ekonomiska termer. Detta inkluderar i vissa sammanhang den omdiskuterade ekonomiska
vrderingen av risk fr mnniskors liv.

Syftet med kostnads-nytta-analyser kan vara att:

Etablera underlag fr vrdering av vad som r rimliga tgrder fr att ytterligare reducera
en viss risk

och/eller

Etablera underlag fr prioritering av olika riskreducerande tgrder

Frgan om vad som r rimliga tgrder fr att reducera risker lter sig inte enkelt besvaras. Det
finns ett antal olika utgngspunkter och teorier. En av de metoder som internationellt (bl a USA
och England) ftt kad anvndning r att basera dessa vrderingar p kostnads-nytta
resonemang.

Frgan om nyttan med riskreducerande tgrder och om de kostnader som dessa tgrder i vissa
fall medfr verkligen r motiverade har bl a lyfts fram i de intervjuer som genomfrts inom
ramen fr projektet Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering (ref 7.12). Att dma av dessa
intervjuer finns det en stor tveksamhet inom dessa frgor.

7-X
I dagslget tillmpas kostnads-nytta analyser bl a inom vg- och jrnvgstrafiken. En ekonomisk
vrdering av "statistiska ddsfall" anvndes dr vid beslut om frbttringar av
transportskerheten.

7.4.2 Vrdering av rimliga tgrder

Omrde dr vrdering av rimliga tgrder r aktuellt
Som framgtt av redovisningen av internationella kriterier i kapitel 5 s r en vanlig princip fr
kvantitativa riskkriterier att dessa r utformade med en vre och en undre grns. Detta
skdliggrs i figur 7.1 nedan som terger principen fr HSEs riskkriterier.

Omrde med Risk tolereras ej

oacceptabla risker

Risk tolereras endast om riskreduktion

Omrde dr risker ej praktiskt genomfrbar eller om
kan tolereras om kostnader r helt oproportionerliga
alla rimliga tgrder
r vidtagna (ALARP)
Tolerabel risk om kostnader fr
riskreduktion verstiger nyttan

Omrde dr risker Ndvndigt visa att risker

i allmnhet anses bibehlls p denna lga niv
acceptabla

Figur 7.1 Ramverk fr HSE kriterier (fritt versatt)

Frgan om vad som r rimliga tgrder fr att ytterligare reducera en viss risk r, med denna typ
av kriterium, relevant i omrdet mellan oacceptabla risker och acceptabla risker. Det r
framfrallt inom denna region (i engelskt sprkbruk ofta refererad till som the ALARP-region,
se nedan) som kostnads-nytta analyser kan anvndas som std.

Man kan mjligen invnda att kostnads-nytta-analys skulle kunna anvndas oavsett risknivn,
vilket genom anvndande av vl utvecklade ekonomiska tal skulle bidra till en optimal
frdelning av samhllets resurser. Detta har bl a diskuterats av T.Kletz (ref 7.11). Han finner
tminstone tv argument mot detta:

Moraliska argument
Vi kan acceptera att en viss risk r s liten jmfrt med andra risker att den inte r vrd att oroa
sig fr men vi accepterar inte en risk enbart med motveringen att den r dyr att tgrda.

7-XI
 Pragmatiska argument
Det kan finnas en tendens att slippa undan genom att hvda att riskerna r mycket dyra att
reducera. Om riskreduktion dremot r ett absolut krav gr det ofta att lsa.

ven om kostnads-nytta analyser kan vara ett std fr bedmning av vad som r rimliga tgrder
s utgr analysen normalt inte ensamt underlag fr bedmningen.

I ett samlat beslutsunderlag kan ing:

Vrdering av individ- och samhllsrisk

Vrdering av god praxis och/eller, i vissa sammanhang, bsta mjliga teknik
Samhlls- och fretagsekonomisk vrdering (kostnads-nytta analys)
Hnsyn till subjektiva riskvrderingsprinciper
Politiska vrderingar
Andra vrderingar

N gra begrepp i samband med vrdering av rimliga tgrder

Det finns tv begrepp, med i princip samma innebrd, som kommit till anvndning och ofta
refereras till i samband med vrdering av rimliga tgrder:

ALARA
ALARP

ALARA (As Low As Reasonably Achievable)

Detta begrepp har inom krnkraftsindustrin (ICRP) tolkats som "s lgt som rimligt mjligt, med
hnsyn tagen till ekonomiska och sociala faktorer". Avsikten r att risker skall reduceras s
lngt som det r rimligt snarare n s lngt som det r mjligt.

Vad som r rimligt kan tolkas p olika stt. I en rapport fr Danska miljstyrelsen (ref 7.2)
refereras i detta sammanhang till ett domstolsbeslut dr begreppet tolkats som (fri versttning)
investering i skerhetsutrustning i en utstrckning som inte hotar fretagets existens, men
krver dess totala vinstmarginal. En sdan princip frefaller inte rimlig bl a eftersom det finns
mnga fretag som inte har ngon vinst av betydelse, men dr betydande satsningar p
skerhetshjande tgrder nd kan vara ndvndiga. Resonemanget r knappast heller frenligt
med de marknadsekonomiska frutsttningarna.

En annan tolkning r att kostnader fr riskreducerande tgrder skall vgas mot vrdet av den
kade skerheten, dvs kostnads-nytta-analys. Genom att definiera vrdet av ett statistiskt sparat
liv (se vidare kapitel 7.4.5) r det, enligt denna tolkning, mjligt att avgra vad som r rimligt,
dvs tgrder dr kostnaden fr ett statistiskt sparat liv verskrider det berknade vrdet av detta
anses inte rimliga. Som angetts ovan tillmpas denna princip inom offentligt beslutsfattande (vg
och jrnvgsomrdet). Hittills har denna typ av kvantitativt resonemang i Sverige inte kommit
till bredare anvndning inom industrin.

7-XII
ALARP (As Low As Reasonably Practicable)
"S lgt som praktiskt mjligt", detta begrepp har av Brittiska myndigheter (HSE) tolkats s att
ett fretag r skyldigt att vidtaga skerhetshjande tgrder om inte kostnaden r helt
oproportionerlig i frhllande till den erhllna riskreduktionen. Riktlinjer fr vad som i olika
sammanhang kan anses reasonably practicable har utgetts, men kvantitativ kostnads-nytta-
analys har ftt kad betydelse, speciellt nr det gller reduktion av strre faror.

Diskussion
Begreppen ALARA och ALARP r, som framgr av ovanstende, inte srskilt enkla att tillmpa
i ett konkret fall. Den enda kvantitativa definitionen som r mjlig torde vara genom kostnads-
nytta analys. Principer fr genomfrande av kostnads-nytta-analys behandlas vidare nedan.

7.4.3 Enkel matematisk modell fr kostnads-nytta analyser

I en kostnads-nytta modell vrderas riskreduktionen (nyttan) av en riskreducerande tgrd i
frhllande till kostnaden fr denna. En enkel modell fr kostnads-nytta-berkningar visas nedan
(frn ref 7.13)

Riskreduktionen bedms genom att berkna tgrdens effekt i form av minskning av mjliga
olyckors frekvens eller konsekvens. Detta resulterar i en viss berknad rlig besparing.
Kostnaden fr tgrden uppskattas med hnsyn tagen till investeringskostnader och till framtida
underhllskostnader. Fr en verskdlig presentation av kostnads-nytta-analysen bildas ett index
som berknas enligt:

40
Si
(1 + r ) i
CEF = i =1
40
Mi
I0 +
(1 + r )
i
i =1

med: CEF = Kostnads-nytta index (Cost Efficiency Factor)

Si = rlig besparing genom riskreduktion (Societal Savings)
I0 = Investering i riskreducerande tgrd (Investment)
Mi = Underhllskostnad (Maintenance costs)
r = Avkastningskrav, rnta (Discount rate)
(i exemplet ovan har den berknade livstiden satts till 40 r)

tgrder som resulterar i ett index (CEF) med ett vrde strre n 1 kan betraktas som
kostnadseffektiva. Den kostnads-nytta-modell som beskrivs ovan liknar den modell som
terfinns i VTI rapporten om farligt gods p vg och jrnvg (ref 7.3), men r ngot frenklad fr
att ge en hanterbar berkningsprocess och framfrallt fr att ge mer verskdliga resultat av
kostnads-nytta-analysen.

7-XIII
Kostnads-nytta analyser kan anvndas i flera olika sammanhang. I industriella tillmpningar kan
analysen anvndas fr att underska om infrande av skerhetshjande tgrder r ekonomiskt
lnsamma med hnsyn till minskad risk fr maskinhaveri, produktionsfrlust, etc. Analysen
innefattar d enbart kostnads- och nyttoeffekter som direkt kan mtas i ekonomiska termer. Nr det
gller samhllsplaneringsfrgor kompliceras processen av att en ekonomisk vrdering av risk fr
personliga skador och ddsfall mste genomfras. Element som br beaktas vid berkning av
kostnads- och nyttoeffekter diskuteras nedan.

7.4.4 Kostnader och vinster av riskreducerande tgrder

Kostnader fr riskreducerande tgrder kan innefatta:

Kapitalkostnader fr utrustning, mark, flyttning av utrustning, expropiering, etc.

Driftskostnader som kan inkludera eventuell extra personal, terkommande vningar, extra
underhllskostnader, etc.

Frlorad vinst om tgrden ifrga innebr nedsatt produktion eller att man helt skall avst
frn en viss verksamhet.

Ur ett samhllsekonomiskt perspektiv kan ven andra kostnader vara aktuella, som t ex kad
miljbelastning p grund av lngre transportvgar, smre utnyttjande av befintlig infrastruktur,
mm.

Nr det gller besparingar p grund av reducerad olycksrisk r det ett antal aspekter som skall
beaktas. Exempel p olyckskostnader r:

Personskador orsakar inte alltid strre direkt synliga kostnader (fr en industri), men de
verkliga kostnaderna (fr samhllet) kan vara betydande (se vidare 7.4.5 nedan betrffande
vrdering av liv).

Rddningskostnader kan uppkomma i samband med brgning, rddning, sanering, mm

Kostnader fr skadad egendom. Detta kan innefatta skador svl inom som utanfr en
industriell anlggning.

Direkta kostnader fr miljskador i samband med utslpp kan uppkomma i form av

saneringskostnader, frsmrat utnyttjande av naturresurser, etc.

Indirekta kostnader kan uppkomma i form av frsmrade omvrldsrelationer vid olyckor

som medfr skada p mnniska eller milj.

Produktionsavbrott kan i vissa fall innebra stora kostnader fr en industri.

En olycka ger upphov till mycket improduktiv tid i samband med underskningar och
utredningar, mm.

vriga kostnader kan uppkomma i form av kade frskringskostnader, skadestnd, mm.

7.4.5 Vrdering av statistiska ddsfall

7-XIV
Metoder
Vid tillmpningar dr risk fr mnniskoliv freligger och dr en kostnads-nytta-analys
genomfrs fr att vrdera om alla rimliga tgrder r vidtagna innefattar analysen att man p
ngot stt stter ett ekonomiskt vrde p risk fr liv. Detta beskrivs ibland som att ange ett
ekonomiskt vrde fr liv. Detta r emellertid en missvisande benmning eftersom inget belopp
av pengar kan kompensera den drabbade eller de anhriga. En riktigare benmning r att man i
analysen stter ett vrde fr att frhindra ett statistiskt ddsfall. Detta kan exempelvis best av
en individuell riskreduktion med 10-4 per r (t ex frn 2x10-4 per r till 1x10-4 per r) fr var och
en av 1000 individer ver en period av 10 r. Denna skillnad r viktig eftersom det r betydligt
rimligare att stta ett vrde fr sm riskndringar n fr ett faktiskt ddsfall.

Det finns ett antal ansatser fr vrdering av liv. I ref 7.10 (Att rdda liv - Kostnader och
effekter) diskuteras fljande ansatser:

Domslut
Humankapitalansats
CV (contingent valuation, bygger p individers betalningsvilja)
Implicita livsvrden

Samtliga metoder r frenade med betydande svagheter ock problem. Dock r det s att den
metod som bygger p individers betalningsvilja (willingness to pay) r den som har vunnit strst
trovrdighet och tillmpning. Fr nrmare information om metoden hnvisas till ref 7.10.

Ekonomiska vrden fr statistiska ddsfall anvnds i ett antal sammanhang. Fljande vrderingar
av statistisk ddsfallsrisk har terfunnits i litteraturen:

Organisation Vrde fr ett statistiskt Anmrkning

liv (Humanvrde)
Transportdepartement (DP), UK: 0,66 x 106 Penningvrde 1992
Vrdering av frbttringar inom (ca 7,9 x 106 SEK) (HSE,1992)
vgtransport (ref. 7.1)
HSC (Health and Safety 2 x 106 Penningvrde 1991
Commission), UK: Farligt gods (ca 24 x 106 SEK) (HSC,1991)
transport (ref. 7.1)
Ett oljebolag (ref. 7.1) 0,6 - 6 x 106 Penningvrde 1992
6
(ca 7,2 - 72 x 10 SEK)
Vgverket (ref. 7.9) 13 x 106 SEK Penningvrde 1997
6 1)
Banverket (ref. 7.10) 11 x 10 SEK Penningvrde 1994
Tabell 7.1. Vrdering av statistiska ddsfall

1)
Detta vrde anges vara hmtat frn Vgverket (penningvrde 1993). Vgverkets vrdering r baserad p under-
skningar av personers betalningsvilja fr riskreduktion och Vgverket justerar beloppet med ca 3-rs intervaller.
Justeringen baseras inte p indexkningar utan p nya underskningar av betalningsviljan. I ref 7.3 anvnds ven
riskkostnaderer fr allvarligt och lindrigt skadade personer med 1,8 Mkr resp. 40 tkr.

Direkt oproportionerliga kostnader

Det r ltt att stlla sig avvisande till att beslut om riskreducerande tgrder skall baseras p en
ekonomisk vrdering av rddade liv. Detta kan speciellt vara fallet om tgrder avvisas p grund
av att de r marginellt mer kostsamma n de besparingar som de kan stadkomma. Fr att
7-XV
undvika detta br riskreducerande tgrder genomfras svida inte deras kostnader r helt
oproportionerliga (grossly disproportionate) i frhllande till kostnaderna av olyckorna som
frhindras.

Detta angreppsstt har bl a tillmpats i UK.

Graden av oproportionerlighet kan anses vara lg om risken r lg (ligger nra den undre
grnsen i ett riskvrderingskriterium), men stiga till i princip ett obegrnsat vrde nr risken r
hg (ligger nra den vre grnsen i ett riskvrderingskriterium).

Det intervall (0,6 - 6 x 106 ) som anges i tabell 7.1 ovan fr ett oljebolags vrdering r baserat
p denna princip, dvs det hgre vrdet r tillmpbart om riskerna ligger i nrheten av den vre
grnsen i det kriterium som tillmpas.

N gra andra jmfrelser

Frgan om vad som i praktiken satsas p att rdda mnniskoliv i olika sammanhang r av
naturliga skl svr att besvara. Vrdena i tabell 7.2 nedan r hmtade frn ref 7.10 och 7.11.

Riskreducerande tgrd Implicit berknat Ref.

livsvrde
7.10
Brandskydd vid vrdanlggningar 50 - 100 x 106 SEK

tgrdande av farliga brunnslock 140 x 106 SEK 7.10

tgrdande av plankorsningar vg -jrnvg 12 x 106 SEK 7.10

(Halvbomsprogrammet)

Allmnt - Kemisk industri 4 x 106 7.11

(uppskattning av satsade resurser) (ca 48 x 106 SEK)

Allmnt - Krnkraftsindustri 15 - 30 x 106 7.11

(uppskattning av satsade resurser) (ca 180 - 360 x 106 SEK)

Frebyggande av kollaps av hghus 100 x 106 7.11

(uppskattning av satsade resurser) (ca 1200 x 106 SEK)

Tabell 7.2 Uppskattning av erforderliga/satsade resurser fr att rdda liv i ngra olika sammanhang

ven om oskerheterna i denna typ av uppskattningar kan vara mycket stora och allokeringen av
resurser i mnga fall r omedveten, dvs beslutet att satsa ett visst belopp r inte baserat p en
kunskap om den egentliga riskreduktionen, s torde det rda enighet om att det finns stora
variationer mellan olika omrden i samhllet.

7-XVI
Diskussion
Vid de kostnads-nytta analyser som genomfrts i Sverige, t ex VTIs studie om farligt gods
transport risker p vg och jrnvg (ref 7.3) och riskanalys av jrnvgstrafik i Lund (ref 7.5), har
utgngspunkten fr humanvrdesberkningar som regel varit Vgverkets vrde. Detta antagligen
delvis fr att rendena gllt transportrisker och att Vgverkets bedmningar drmed ansetts
relevanta men kanske ocks fr att detta varit de enda tillgngliga vrdena.

Mot bakgrund av resonemanget om att kostnaderna i vissa fall br vara helt oproportionerliga
mot besparingarna fr att tgrder ej skall genomfras och vetskapen om att de resurser vi i
realiteten satsar p att rdda ett mnniskoliv varierar starkt mellan olika omrden finns det
tminstone anledning att ifrgastta vilket vrde som r rimligt nr det gller t ex farligt
godsolyckor och olyckor i farliga anlggningar.

En viktig frga i detta sammanhang r ocks hur relevanta betalningsviljebaserade vrderingar

frn vgtrafiken r nr det gller olyckor av katastrofkaraktr. Olyckor i vgtrafiken kan ur ett
riskanalytiskt perspektiv sgas knnetecknas av hg sannolikhet och lg konsekvens (enstaka
ddsfall), medan det motsatta gller fr olyckor av katastrofkaraktr. Det finns underskningar
som talar fr att betalningsviljan r hgre nr det gller att undvika olyckor av katastrofkaraktr
n olyckor med mindre konsekvenser. Detta diskuteras bl a i VTIs studie om farligt gods
transport risker p vg och jrnvg (ref 7.3). Genom att tillmpa den ovan diskuterade principen
om helt oproportionerliga kostnader tillsammans med ett samhllsriskkriterium som innefattar
aversion mot stora olyckor kan detta beaktas:

Tillmpande av ett samhllsriskkriterium (t ex uttryckt i form av en FN kurva) som innebr en

aversion mot stora olyckor betyder att en strre andel verksamheter hamnar nra den vre
grnsen i kriteriet.
Tillmpande av principen om helt oproportionerliga kostnader innebr att ett hgre vrde
skall tillmpas om man ligger nra den vre grnsen i kriteriet.

Samtidigt som man i ovanstende finner argument fr att vrdena i vissa fall br vara betydligt
hgre n vad som framkommer enligt Vgverkets metod s br man vara medveten om att
ekonomiska resurser svl ur samhllets som ett enskilt fretags synpunkt r begrnsade. Detta
innebr bl a att resurser som satsas p att frhindra allvarliga men osannolika olyckor p ngot
stt tas ifrn andra omrden.

7.5 Referenser
1. Technical Note. Risk Criteria. Det Norske Veritas Technica. ARF Technical Library,
volume III, T17. 18 Nov 93, Rev 0.

2. Quantitative and Qualitative Criteria for Risk acceptance. Miljstyrelsen Danmark.

Rapporten utfrd av ITSA, COWIconsult, RIS, OC. Feb 1989.

3. Svarvar, P., Persson, U.: Ekonomisk analys av farligtgodsolyckor vid jrnvgs- och
tankbilstransporter av ammoniak och bensin. VTI rapport Nr 387:5. 1994.

4. Risk acceptability criteria and the role of cost benefit analysis

5. Banverket, Sdra Regionen. Frdjupad skerhetsanalys av dubbelsprsutbyggnad

Kvlinge - Lund, Etapp 3. Det Norske Veritas Industry AB. Rapport Nr. 74040-1. 1995.

7-XVII
6. Seminarium i Riskvrdering. Det Norske Veritas Industry AB. 1994.

7. Rognstad, K.: Economic evaluation of the benefits of increasing safety. NTH. Institut fr
konomi. Doktoravhandling. 1993:117.

8. Sandeman, P.M.: HAZARD VERSUS OUTRAGE. Public environmental concerns and the
petroleum industry. BP Oil company Lima. April 26, 1990.

9. Fahln, R.: Acceptabel Risk? Arbetarskyddsstyrelsen. Utkast 961129.

10. Sjberg, L.; Ogander, T.,: Att rdda liv - Kostnader och effekter. Finansdepartementet. Ds
1994:14.

11. Kletz, T.: Hazop and Hazan. Identifying and Assessing Process Industry Hazards. IChemE,
1992.

12. Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering. SRV och Kulturgeografiska institutionen vid
Handelshgskolan Gteborgs Universitet.
- Lgesrapport Aug 1995
- Arbetspapper nr 1 Norra Strandvgen i Stenungsund
- Arbetspapper nr 2 Lisebergs utvidgning mot ster
- Arbetspapper nr 3 stra Halltorp i Kode
- Arbetspapper nr 4 Burger King vid Jrnbrottsmotet Gteborg

13. Lille, G.H.; Andersen, T.: Acceptance of risks related to the transport of dangerous goods
through road tunnels. DNV AS, OECD-ERS2 working group. Seminar on decision models
for the transport of dangerous goods through road tunnels. 1996.

7-XVIII
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 8

8. FRSLAG TILL RISKKRITERIER ........................................................................... 8-I

8.1 Introduktion...................................................................................................................... 8-I
8.1.1 Syfte med riskkriterier ..............................................................................................................8-I
8.1.2 Utgngspunkter och mlsttningar med riskkriterier ................................................................8-I
8.2 Utformning av riskkriterier ......................................................................................... 8-III
8.2.1 Kriteriernas uppbyggnad........................................................................................................ 8-III
8.2.2 Kostnads-nytta-vrderingar..................................................................................................... 8-V
8.2.3 Tillmpning p transporter.....................................................................................................8-VI
8.2.4 Allmnt...................................................................................................................................8-VI
8.3 Kriterier fr vrdering av individrisk......................................................................... 8-VI
8.3.1 Frslag till individriskkriterier ...............................................................................................8-VI
8.3.2 Argument fr och mot de freslagna kriterierna fr individrisk .......................................... 8-VII
8.4 Kriterier fr vrdering av samhllsrisk................................................................... 8-VIII
8.4.1 Frslag till samhllsriskkriterier ......................................................................................... 8-VIII
8.4.2 Diskussion av frgestllningar ...............................................................................................8-IX
8.5 Kriterier fr kostnads-nytta vrdering ....................................................................... 8-XI
8.6 Kriterier fr vrdering av transportrisk..................................................................... 8-XI
8.7 Jmfrelser mellan freslagna kriterier och n gra projekt.....................................8-XII
8.8 Referenser ..................................................................................................................... 8-XV

7-XIX
8. Frslag till riskkriterier
8.1 Introduktion
I kapitel 3 diskuterades mlsttningar och grundlggande krav p riskkriterier. De viktigare
resultaten av denna diskussion som r av betydelse fr utformning och tillmpning av kriterier
sammanfattas nedan.

8.1.1 Syfte med riskkriterier

Genom riskanalys identifieras de risker som en viss verksamhet ger upphov till och sannolikheter
och konsekvenser uppskattas. Hrigenom skapas ett mtt p den risk som den aktuella
verksamheten medfr. Fr att sedan utifrn riskanalysens resultat kunna fatta beslut mste en
vrdering av riskernas signifikans kunna gras. Syftet med riskkriterier r att underltta denna
vrdering.

Konkret innebr detta att riskkriterier anvnds fr att omvandla numeriska riskuppskattningar
som berknas genom kvantitativa riskanalyser (t ex 5 omkomna med en sannolikhet av 10-7 per
r) till vrdebedmningar (t ex lg risk). Dessa kan sedan vgas mot andra vrdebedmningar i
en beslutsprocess (t ex nskvrda arbetstillfllen).

Vidare kan beslut baserade p riskniver vara komplicerade p.g.a. den mngdimensionella
karaktren av riskerna, t ex kan osannolika olyckor med allvarliga konsekvenser behva vrderas
mot mer sannolika olyckor med mindre konsekvenser. Riskkriterier kan i sdana fall ge
vgledning fr denna vrdering.

Riskkriterier har en stor betydelse nr det gller att kommunicera resultat frn riskanalyser till
beslutsfattare och allmnhet. Fr att kriterierna skall fylla denna uppgift r det vsentligt att det i
samhllet finns en gemensam stndpunkt betrffande dessa kriteriers utformning och
tillmpning.

8.1.2 Utg ngspunkter och mlsttningar med riskkriterier

Beslut i riskfrgor br baseras p:

En bred allmn stndpunkt i samhllet

frutsatt

En objektiv bedmning innefattande svl det allmnnas intresse som enskilda gruppers och
individers intresse

och

God kunskap om verksamheten, riskerna och riskvrderingen

8-I
Utgende frn ovanstende bedmningar och givet att vi i dagslget, inom industri och samhlle,
r beredda att acceptera verksamheter som i sig innebr vissa risker och att vi inte har ondliga
resurser att satsa p skerhetshjande tgrder freslogs i kapitel 3 att fljande fyra principer
skulle bilda en utgngspunkt vid vrdering av risk:

1. Rimlighetsprincipen
En verksamhet br inte innebra risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebr att
risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid
skall tgrdas (oavsett riskniv).

2. Proportionalitetsprincipen
De totala risker som en verksamhet medfr br inte vara oproportionerligt stora jmfrt med de
frdelar (intkter, produkter, tjnster, etc.) som verksamheten medfr.

3. Frdelningsprincipen
Riskerna br vara skligt frdelade inom samhllet i relation till de frdelar som verksamheten
medfr. Detta innebr att enskilda personer eller grupper inte br utsttas fr oproportionerligt
stora risker i frhllande till de frdelar som verksamheten innebr fr dem.

4. Principen om undvikande av katastrofer

Riskerna br hellre realiseras i olyckor med begrnsade konsekvenser som kan hanteras av
tillgngliga beredskapsresurser n i katastrofer.

Andra mlsttningar, relaterade till utformning och tillmpning av riskkriterier, som delvis
sammanfaller med punkt 1 - 4 ovan, och som br beaktas r:

Samhllets strvan efter en kontinuerlig frbttring av skerhetsnivn skall

understdjas
Detta innebr att kriterier skall utformas och tillmpas s att de ej blir konserverande utan
utvecklas i takt med samhllets tekniska, ekonomiska och sociala utveckling.

Kriterier skall vara praktiskt tillmpbara med hnsyn till vedertagna

riskanalysmetoder
Detta innebr att utformning och tillmpning av kriterier skall beakta de mjligheter och
begrnsningar som freligger fr riskanalyser.

Kriterier skall bidra till ett kostnadseffektivt anvndande av resurser fr

riskreducerande tgrder
Detta innebr att riskkriterier skall beakta kostnadseffektivitet av riskreducerande tgrder.

Det konstaterades ocks i kapitel 3 att:

Det i praktiken, med begrnsade resurser, inte torde vara mjligt att samtidigt uppfylla
samtliga grundprinciper (nr 1 - 4 ovan). S kan t ex undvikande av mjlighet fr katastrofer
krva resurser som skulle innebra en betydligt strre riskreduktion om de satsades p att
frhindra vanligare olyckor med mindre konsekvenser.

8-II
 Av de underskta principerna fr riskvrdering r en probabilistisk utgngspunkt den enda
som p ett systematiskt stt kan hantera de grundlggande mlsttningarna med
riskvrderingen, men det finns ett antal andra principer som r mycket viktiga fr vrdering
och kontroll av risk.
Det r inte mjligt att genom kvantitativa riskkriterier en gng fr alla lgga fast vad som r
tolerabel risk och inte. Detta r beslut som mste fattas utifrn sociala, ekonomiska och
politiska bedmningar vilka kan vgledas, men inte ersttas, av tekniska kriterier. Kriterier
br anvndas som std och riktlinjer i beslutsfattandet och inte som absolut fasta regler eller
krav.

8.2 Utformning av riskkriterier

8.2.1 Kriteriernas uppbyggnad
De centrala kriterierna som erfordras fr att uppfylla mlsttningarna r:

Individriskkriterier
Samhllsriskkriterier

Syftet med individriskkriterier r att begrnsa risker fr enskilda anstllda och enskilda individer
i samhllet som vistas nra den farliga verksamheten. Individrisker presenteras ofta i form av
riskkonturer (fr definitioner och berkning se kapitel 3.6.1).

Syftet med samhllsriskkriterier r att begrnsa risken fr lokala omrden (t ex ett visst
bostadsomrde) eller fr samhllet i sin helhet. Samhllsrisk inkluderar risker fr alla personer
som utstts fr en risk ven om detta bara sker vid enstaka tillfllen. Samhllsriskkriteriet r
speciellt viktigt fr de situationer dr riskerna inte belyses tillrckligt vl av individrisknivn (fr
definitioner och berkning se kapitel 3.6.2).

Som beskrivits i kapitel 3.6.2 kan samhllsrisken uttryckas i form av:

FN-kurvor
som visar sambandet mellan den ackumulerade frekvensen och antal omkomna

och/eller

Antal omkomna per r

Ett tal, som uttrycker statistiskt frvntat antal omkomna under ett r (kallas ibland PLL,
Potential Loss of Life).

Eftersom FN-kurvor ger en betydligt fullstndigare information om riskens karaktr n vad ett tal
(t ex frvntat antal omkomna under ett r) ger baseras kriteriet fr samhllsrisk p FN-kurvor.

Fr svl individ- som samhllsriskkriterier fresls tv niver. En vre niv ver vilken riskerna
kan anses s stora att de ej br accepteras samt en undre niv under vilken riskerna kan anses
sm. Detta r en indelning som i princip motsvarar HSE (Health and Safety Executive,
Storbritannien). Dock skiljer sig den freslagna tillmpningen p vissa punkter frn HSEs
praxis. Denna indelning innebr att det skapas tre riskomrden. Detta illustreras i figur 8.1.

8-III
 Omrde med Risk tolereras ej
oacceptabla risker

Risk tolereras endast om riskreduktion

Omrde dr risker ej praktiskt genomfrbar eller om
kan tolereras om kostnader r helt oproportionerliga
alla rimliga tgrder
r vidtagna
Tolerabel risk om kostnader fr
riskreduktion verstiger nyttan

Omrde dr risker Ndvndigt visa att risker

kan anses sm bibehlls p denna lga niv

Figur 8.1. Frslag till uppbyggnad av kriterium fr vrdering av risk (baserat p HSE)

Frslag till tolkning av dessa omrden:

Omrde med oacceptabla risker

Risker i denna nivn skall ej accepteras fr nya anlggningar. Fr befintliga situationer fresls
en mer flexibel tillmpning. Praktiskt mjliga tgrder fr att reducera risken br vidtagas och
tgrdsprogram utarbetas fr att frbttra situationen. Ombyggnader och frndringar som kar
risken ytterligare br ej accepteras. Denna instllning fredras framfr att upprtta skilda
kriterier fr nya och existerande anlggningar (ref. kapitel 7.3.2).

Omrde dr risker kan tolereras om alla rimliga tgrder r vidtagna

Detta r det omrde som bl a i Storbritannien refereras till som ALARP-regionen. Inom detta
omrde kan riskerna anses vara av en sdan storlek att de noga mste beaktas och rimliga
tgrder fr riskreduktion skall vidtagas. Vad som r rimliga tgrder fr att reducera riskerna
lter sig inte enkelt besvaras. Detta mste vrderas frn fall till fall. En rimlig utgngspunkt
frefaller vara att risker som ligger i den vre delen av omrdet, dvs nra grnsen fr
oacceptabla risker endast tolereras om nyttan med verksamheten anses mycket stor och det r
praktiskt omjligt att vidtaga riskreducerande tgrder. I den nedre delen av omrdet br kraven
p riskreduktion inte stllas lika hrda, men mjliga tgrder till riskreduktion skall beaktas.
Underltenhet att genomfra ytterligare tgrder skall motiveras.

Ett kvantitativt mtt p vad som r rimliga tgrder kan mjligen erhllas genom kostnads-nytta-
analys. I sdana fall br kraven stllas olika i den vre respektive undre delen av regionen (se
vidare kapitel 8.5).

8-IV
Omrde dr risker kan anses sm
Detta r det omrde som bl a i Storbritannien benmnes negligible risks (frsumbara risker).
Denna term antyder att riskerna r s lga att riskreducerande tgrder ej behver beaktas. Detta
synstt kan leda till tv problem:

Riskanalysen fokuseras p att visa att riskerna ligger i detta omrde, snarare n att visa p
mjliga riskreducerande tgrder
Om riskerna med en viss verksamhet benmnes frsumbara kan detta mjligen leda till att
minskad vikt lggs vid den fortsatta riskhanteringen. Detta kan leda till en degradering av
skerheten och till att den berknade risknivn drmed inte lngre r relevant.

Det r i detta sammanhang vrt att notera att man, som beskrivet i kapitel 5, i Holland tagit bort
den undre grnsen frn riskkriteriet.

Trots de mjliga problemen anses det vrdefullt att kunna definiera vad som kan anses som sm
risker. Fr att undvika ovanstende problem och fr att hlla fast vid den vision om ett noll-risk
samhlle som diskuterades i kapitel 2 fresls fljande tolkning av risker i denna region:

Riskerna med verksamheten kan anses sm.

Mjligheter fr ytterligare riskreduktion skall underskas. Riskreducerande tgrder som med
hnsyn till kostnad kan anses rimliga att genomfra skall genomfras.
Fokus i verksamhetens fortsatta riskhantering ligger p att skerstlla att den berknade
risknivn uppns och vidmakthlles snarare n att snka nivn ytterligare. Frutsttningarna
fr att upprtthlla den berknade lga nivn skall dokumenteras och vrderas. Det r
dessutom viktigt att kontrollera att verksamheten inte bedrivs utanfr det omrde den en gng
designats fr.

Allmnt sett r det viktigt att notera att det r frga om en gradvis frskjutning av
riskhanteringens fokus genom de tre definierade regionerna, frn det att riskreducerande tgrder
erfordras till det att skerstllande av berknad eller befintlig riskniv r det mest vsentliga.
Detta tillsammans med den oskerhet som finns i resultat av berknade riskniver innebr att
alltfr stor vikt inte skall lggas vid om den berknade nivn ligger p den ena eller andra sidan
om ett visst kriterium.

Frslag p kriterier fr individ- och samhllsrisk presenteras i kapitel 8.3 och 8.4.

8.2.2 Kostnads-nytta-vrderingar
Ett av de stt som mjligen kan anvndas fr att bedma vad som r rimliga tgrder kan vara
att medelst kostnads-nytta-analyser jmfra kostnader och nyttan av dessa tgrder. Fr att
kunna genomfra sdana analyser r det ndvndigt att uttrycka kostnader och nytta i
gemensamma enheter vilket traditionellt har varit monetra enheter. Detta inkluderar den
omdiskuterade vrderingen av risk fr mnniskors liv och beskrivs ofta som att ange ett
ekonomiskt vrde fr liv (se vidare kapitel 8.5).

8-V
8.2.3 Tillmpning p transporter
Som tidigare konstaterats innebr transportsituationer vissa speciella problem nr det gller
tillmpning av kriterier fr samhllsrisk, bl a blir den berknade samhllsrisknivn avhngig av
den valda transportstrckans lngd (jfr kapitel 5.9.3). Samtidigt r det just fr transporter
nskvrt att beakta samhllsrisken eftersom denna ofta r av strre betydelse n individrisken.
Frslag till kriterier fr transportrelaterade risker diskuteras i kapitel 8.6.

8.2.4 Allmnt
De kriterier som fresls nedan r baserade p de resultat som framkommit av detta arbete samt
p de rekommendationer som ges i DNVs Technical Note Risk Criteria (ref.8.1). Fr och
nackdelar med de freslagna kriterierna diskuteras och jmfrelser med andra kriterier grs.

Tillmpning och implementering av de freslagna kriterierna diskuteras vidare i kapitel 9.

8.3 Kriterier fr vrdering av individrisk

8.3.1 Frslag till individriskkriterier
Nr det gller individrisker r det vanligt att skilja mellan:

Risker fr anstllda kontra tredje person (allmnheten)

Risker vid nya kontra existerande anlggningar

En vanlig princip r att kriterier fr anstllda r en faktor 10 hgre n fr tredje person. P

samma stt r det ocks vanligt att kriterier fr existerande anlggningar r en faktor 10 hgre n
fr nya anlggningar (ref 8.1).

Det frefaller rimligt att kriterier fr anstllda tillts ligga hgre n motsvarande kriterier fr
allmnheten, dock ligger det inte inom ramen fr freliggande arbete att lmna frslag till sdana
kriterier (jfr kapitel 2.5.3).

Nr det gller nya kontra existerande anlggningar fresls det hr att samma kriterier skall
glla, dock kan en mer flexibel tillmpning erfordras nr det gller existerande anlggningar (jfr
frslag till tolkning kapitel 8.2.1 samt r kriterier konserverande? kapitel 7.2.1).

Fljande kriterier fr individrisk fresls:

vre grns fr omrde dr risker under vissa frutsttningar kan tolereras 10-5 per r
vre grns fr omrde dr risker kan anses sm 10-7 per r

Dessa kriterier stmmer relativt vl verens med internationella individriskkriterier (se

diskussion nedan). Fljande tillmpning fresls:

Vid berkning av riskniv antas att individen har en genomsnittlig knslighet fr risken, r
kontinuerligt nrvarande och befinner sig utomhus.
Kriteriet tillmpas fr allmnhet, ej anstllda i den aktuella verksamheten.
Kriteriet avser summan av industriella risker som den mest exponerade individen r utsatt fr.

8-VI
 Vid tillmpning av kriteriet kan srskild hnsyn behva tas till individers vistelsetid,
frhllanden betrffande utrymning och eventuell kad knslighet hos utsatta grupper. Dessa
vrderingar br med tanke p oskerheter gras frn en konservativ utgngspunkt.
Kriteriet fr anstllda hos omkringliggande icke-farliga verksamheter br vara det samma
som fr allmnheten (se ocks kapitel 7.3.5).

8.3.2 Argument fr och mot de freslagna kriterierna fr individrisk

Argument fr kriterierna

Kriteriet ger utrymme fr en progressiv instllning till riskreduktion eftersom uppfyllande av

den undre grnsen troligen innebr en skrpning av kraven jmfrt med dagens situation.
Den undre grnsen motsvarar, eller r lgre n, risken att omkomma till fljd av naturolyckor
(risk att omkomma till fljd av trff av blixt anges ofta till 10-7 per r, samlad risk relaterad till
naturolyckor anges ofta till 10-6 per r, ref 8.1, 8.6). En berknad riskniv p 10-7 per r br
drfr, ven med hnsyn till oskerhet i analysen, innebra att en individs totala riskniv inte
pverkas signifikant. Det frefaller inte rimligt att krva att strre resurser skall satsas utver
detta.
Den vre grnsen motsvarar ca en tiondel av den naturliga ddsfallsrisken fr de grupper i
samhllet som har den lgsta totala ddsfallsrisken. Fr vriga grupper motsvarar kriteriet en
lgre andel.

Argument mot kriterierna

Den vre grnsen i kriteriet (10-5 per r) r en faktor 10 hgre n det vrde som gller i
Holland fr nya anlggningar. Detta kan anses som ett alltfr svagt satt kriterium. Med den
freslagna strikta tillmpningen av omrdet mellan den vre och undre grnsen behver detta
emellertid inte innebra att hgre risker accepteras fr nya anlggningar n vad som r fallet i
Holland. Dessutom fresls kriteriet tillmpas inte enbart fr boende utan ven fr arbetande i
intilliggande verksamheter.
Tillmpandet av samma kriterier fr existerande anlggningar som fr nya anlggningar kan
anses stlla orimliga krav p existerande anlggningar. Lsningen p detta fr anses ligga i att
en mer flexibel instllning till kriteriet tillmpas fr existerande anlggningar (se frslag till
tolkning kapitel 8.2.1).

Argument mot att ka niverna

En hjning av de freslagna niverna med en storleksordning skulle troligen kunna ppna fr

en frsmring av skerhetsnivn jmfrt med vad som i dagens lge kan anses som god
praxis.

Argument mot att minska niverna

En snkning av de freslagna niverna med en storleksordning skulle innebra en undre grns

dr riskerna kan anses lga p 10-8 per r. Jmfrt med naturliga risker i omgivningen
frefaller detta inte rimligt.

8-VII
8.4 Kriterier fr vrdering av samhllsrisk
8.4.1 Frslag till samhllsriskkriterier
Fr samhllsriskkriterier uttryckta i form av FN - kurvor finns det ett antal frgor som skall
beaktas:

Var br startpunkten (dvs skrningspunkten med frekvens-axeln) ligga fr olyckor med ett
ddsfall?
Vilken lutning br FN-kurvan ha?
Br det finnas ett vre grnsvrde fr mjliga konsekvenser (oavsett hur lg sannolikheten
r)?
Br det finnas en undre grns fr tillmpning av kriteriet (t ex 10 personer omkomna)?
Hur stor br skillnaden vara mellan den vre och undre grnsen i kriteriet (dvs bredd av
ALARP-regionen)?

Fljande kriterier fr samhllsrisk i form av FN-kurvor fresls:

vre grns fr omrde dr risker under vissa frutsttningar kan tolereras:

F=10-4 per r fr N=1
vre grns fr omrde dr risker kan anses sm:
F=10-6 per r fr N=1
Lutning p FN-kurva: -1
vre grnsvrde fr mjliga konsekvenser: Inget
Undre grnsvrde fr tillmpning av kriterier: N=1

Det freslagna kriteriet fr samhllsrisk r illustrerat i figur 8.2 nedan. Ngon strikt vre grns
(nr det gller konsekvenser) fr tillmpning av kriteriet har ej freslagits. Dock r det s att de
aktuella frekvenserna i den vre delen av konsekvensaxeln (dvs dr antalet omkomna (N) r i
storleksordningen 1000 eller strre) r s lga att relevansen av analysen i mnga fall mste
ifrgasttas.

8-VIII
 DNV - FRSLAG P
KRITERIER FR SAMHLLSRISK

1,00E-01

1,00E-02

1,00E-03
Frekvens av N eller fler ddsfall per r (F)

1,00E-04

1,00E-05

1,00E-06

1,00E-07

1,00E-08

1,00E-09

1,00E-10
1 10 100 1000 10000
Antal ddsfall (N)

Figur 8.2. DNVs frslag p kriterier fr samhllsrisk

8.4.2 Diskussion av frgestllningar

Var br startpunkten ligga?
En av utgngspunkterna vid bestmning av startpunkten (frekvens fr N=1) r att denna, logiskt
sett, mste ligga hgre n motsvarande vrde fr individrisken. Detta eftersom individrisken
avser en specifik individ och samhllsrisken vem som helst. I den rapport som genomfrdes
fr Danska miljstyrelsen (ref 8.2) ansgs att en faktor mellan 30 till 100 speglade frhllandet
mellan dessa tv stt att definiera risker. I det freliggande frslaget har samhllsrisken fr N=1
satts en faktor 10 hgre n motsvarande freslaget individriskkriterium.

Denna startpunkt innebr att det freslagna kriteriet sammanfaller med det Hollndska kriteriet
fr N=10. Fr N=100 s ligger det freslagna kriteriet en faktor 10 ver det Hollndska kriteriet.
Detta beroende p den freslagna lutningen med -1 (jmfrt med det Hollndska kriteriet som
har -2).

8-IX
Vilken lutning br FN-kurvan ha?
I det freslagna kriteriet har FN-kurvan en lutning p -1. Betydelsen av FN-kurvans lutning
diskuterades relativt utfrligt i kapitel 3.6.2 Samhllsrisk. Som framgtt av denna diskussion
innebr en lutning med -1 att en aversion mot stora olyckor finns inbyggd. Detta eftersom kurvan
visar den ackumulerade frekvensen av olyckor med N eller fler omkomna. En lutning med -2
innebr sledes en nskan om att ytterligare skrpa denna aversion. Detta kan knslomssigt ses
som en skrpning av skerhetskraven, men kan i praktiken ocks innebra att resurser fr att
undvika stora men ytterst osannolika olyckor tas ifrn omrden dr de kunnat gra strre nytta.

Br det finnas ett vre grnsvrde fr mjliga konsekvenser?

Vissa internationella kriterier (Hong Kong och, tidigare, Groningen) har i kriteriet haft en vre
grns fr tilltna mjliga konsekvenser. Detta kan mjligen stadkomma en reduktion i
frhllandet mellan olyckor med hgt och lgt antal omkomna. Denna metod frefaller dock
ignorera den grundlggande probabilistiska naturen av risker (givet ett tillrckligt antal
osannolika kombinationer finns det mnga verksamheter som kan resultera i extremt stora
olyckor). Det finns ocks en fara i att riskanalysen och riskhanteringen fokuseras p modellering
och frebyggande av de strsta och mest osannolika olyckorna p bekostnad av vanligare, och
mer betydelsefulla olyckor. Dessutom r, som ppekats ovan, frekvenserna fr denna typ av
olyckor s lga att relevansen av analysen ofta kan diskuteras

Ngot vre grnsvrde har ej freslagits som en del av kriteriet fr samhllsrisk. Denna typ av
frgor br snarare adresseras kvalitativt.

Br det finnas en undre grns fr tillmpning av kriteriet?

Argumenten fr en undre grns vid tillmpning av samhllsriskkriteriet r att:

Samhllsriskberkningar som inkluderar anstllda kan ge mycket hga niver fr den del av
kurvan med ett lgt antal omkomna. Detta fr anlggningar som utifrn andra kriterier inte
bedms som icke-acceptabla. Orsaken kan vara att risk fr omkomna p arbetsplatsen har
verskattats eller att hga grupprisker i vissa fall kan bedmas som mer tolerabla bland
anstllda.
Mindre olyckor anses inte berra allmnheten p samma stt som strre olyckor och risker
relaterade till olyckor med frre n 10 omkomna (bland allmnheten) kan anses vara
tillrckligt vl hanterade genom individriskkriteriet.

Syftet med samhllsriskkriteriet r emellertid att beakta, inte bara stora olyckor, utan ven
situationer dr risken fr en enskild individ r lg, men sannolikheten att ngon (vem som
helst) drabbas nd kan vara betydande. Exempel p detta kan vara risker relaterade till
transporter. Ngon undre grns fr tillmpningen av kriteriet (annan n N=1) fresls drfr ej.

Hur stor br skillnaden vara mellan den vre och undre grnsen i kriteriet?
Det lmpliga avstndet mellan den vre och undre grnsen i kriteriet beror p ett antal faktorer:

Definitionen av vre och undre grnsen. I flera lnder har en risk som r 1% av den hgsta
tolererbara risken ansetts som frsumbar. Detta har bestmt bredden p mellanzonen till tv
tiopotenser.
Tilltro till aktrernas frmga att hantera situationen vid risker mellan den vre och undre
grnsen. En stark tilltro till metoder (t ex kostnads-nytta-analys) fr att definiera vad som r
rimliga tgrder innebr att man kan ha en bred mellanzon.
Oskerheter i analysresultat. ven en vl genomfrd analys anses ofta ha en oskerhet p en
faktor 10 upp eller ner. Detta innebr att mellanzonen br svara mot tminstone tv
8-X
 tiopotenser fr att undvika att riskerna med en anlggning samtidigt, med hnsyn till
oskerhet i analysen, skall kunna vara oacceptabla och kunna anses som sm.

Bredden p mellanzonen svarar i de flesta tillmpningar (inklusive den i detta dokument

freslagna) mot tv tiopotenser. Dock frekommer exempel, t ex HSE kriteriet fr
transportrisker, dr den undre grnsen stts som ett absolut kriterium medan den vre grnsen r
flexibel och kan frskjutas uppt vid stora anlggningar (stor bedmd nytta av verksamheten).

8.5 Kriterier fr kostnads-nytta vrdering

Kostnads-nytta vrderingar kan, som diskuterat i kapitel 8.2, vara ett stt att vrdera vad som r
rimliga riskreducerande tgrder. Denna princip har bl a exemplifierats i VTI studien av farligt
gods transporter (ref 8.3).

Inom ramen fr projektet Vrdering av risk anses emellertid inte tillrcklig kunskap ha vunnits
fr att det skall anses mjligt att fresl ngon strikt princip fr tillmpning av kostnads-nytta
kriterier eller hur vrdering av reducerad ddsfallsrisk skall gras. Tillmpning av kostnads-nytta
kriterier och vilken effekt dessa har br vrderas vidare.

Fljande principer br vervgas:

Kostnads-nytta-vrderingar anvnds tillsammans med kriterier fr individ- och samhllsrisk
och tillmpas ej fr risker ver vad som ansetts som hgsta tolerabla niv.
Den idag mest tillmpade principen fr ekonomisk vrdering av mnsklig risk
(betalningsviljemtning) kan vara en utgngspunkt, men andra principer br vrderas. Hnsyn
br ocks tas till vad som, inom andra omrden, anses som rimliga ekonomiska satsningar fr
att reducera risker.
Frgan om vad som r rimlig kostnad fr att reducera risk br bl a vrderas utifrn vilken niv
risken ligger p. Fr risker som ligger nra det omrde dr risken kan anses hg br kraven
stllas hgre och tgrder br vidtagas om inte kostnaderna r helt oproportionerliga. Detta
kan innebra att betydligt hgre belopp n vad som hittills tillmpats, baserat p
betalningsviljemtningar, kan vara aktuella.

8.6 Kriterier fr vrdering av transportrisk

Nr det gller transportrisker r det ndvndigt att skilja p risker fr trafikanter och risker fr
personer som vistas utmed transportleder. Srskilda vrdering av risker fr trafikanter kan vara
aktuellt t ex i samband med broar och tunnlar. Vrdering av risk fr personer som vistas utmed
transportleder kan vara aktuellt t ex i samband med planering av bostads- eller industriomrden.

Nr det gller risker fr trafikanter frefaller det rimligt att ta utgngspunkt i nivn fr de
generella trafikriskerna. Detta har bl a gjorts i samband med resundsfrbindelsen. Ett annat
exempel p en sdan tillmpning terges i ref 8.7 (Acceptance of risks related to the transport of
dangerous goods through road tunnels). Kriterier fr vrdering av risk fr trafikanter diskuteras
ej vidare eftersom det inte ligger inom ramen fr freliggande arbete.

Nr det gller risker fr personer som vistas utmed transportleder r det som tidigare diskuterat
(jfr kapitel 5.9.3 och 8.2.3) angelget att tillmpa svl individ- som samhllsriskkriterium.

Nr det gller individrisker bjuder detta inte p ngra srskilda problem. De principer som
diskuterats ovan i kapitel 8.3 fresls tillmpas. Kriteriet fresls avse summan av industriella
risker som den mest exponerade individen r utsatt fr. Detta kan innebra att risker frn
8-XI
industrier och transporter i vissa fall skall adderas fr att ge ett vrde p risken fr mest utsatt
individ.

Nr det gller kriterium fr samhllsrisk uppstr emellertid problemet att denna blir strre ju
strre omrde (lngre transportstrcka) som betraktas. Ngra generella riktlinjer fr vad som kan
anses som ett transportarbete som har en samhllsnytta likvrdigt en industri r svra att
definiera.

Som en utgngspunkt fresls att det kriterium fr samhllsrisk som presenterats i kapitel 8.4
ovan tillmpas ven fr transportrisker och baseras p en strcka av 1 km (dvs fr en strcka av
0,5 km tillts halva vrdet, osv). De huvudsakliga argumenten fr detta kriterium r:

Enkelhet. Ett och samma kriterium fr bde industriella anlggningar och transportleder
innebr enklast mjliga utformning.
Strckan av 1 km r den som nrmast kan anses motsvara realistisk olycksutbredning frn en
industriell anlggning (ven om betydligt lngre avstnd r mjliga). Strckan av 1 km r ofta
realistisk ur analyssynpunkt.
Kriteriet ansluter relativt vl till det kriterium fr transportrisker som freslagits i Holland.
Kurvorna (fr grns mot oacceptabelt omrde) skr varandra vid N=100. Det hollndska
kriteriet tillter en faktor 10 hgre frekvens fr N=10 och en faktor 10 lgre frekvens fr
N=1000.

Ett viktigt argument mot frslaget r att det kan innebra ett alltfr strngt kriterium, tminstone
fr mindre olyckor och fr existerande bebyggelse. Detta innebr troligen att en mindre strng
tillmpning av kriteriet n vad som diskuterats i kapitel 8.2 visar sig ndvndig. Det bedms som
angelget att vinna kade erfarenheter inom detta omrde.

8.7 Jmfrelser mellan freslagna kriterier och n gra projekt

I kapitel 4.3 redovisades ett antal exempel p projekt dr riskvrderingen varit av betydelse fr
projektets hantering. I vissa av dessa projekt har kvantitativa kriterier fr vrdering av risk,
jmfrbara med de kriterier som diskuterats i kapitel 8.3 och 8.4 ovan, redovisats.

Det har inom projektet Vrdering av risk inte varit mjligt att genomfra fullstndiga
kvantitativa riskanalyser av industriella anlggningar eller transportsituationer. De jmfrelser
mot de freslagna kriterierna fr vrdering av risk som grs nedan r drfr begrnsade till de i
kapitel 4.3 redovisade projekt dr jmfrbara kriterier anvnts eller refererats till.

8-XII
Freslagna kriterier i projekt Vrdering av risk
Kriterier enligt kapitel 8.3 och 8.4

Individrisk: max tolerabel risk / lg risk 10-5 / 10-7 per r

Samhllsrisk N=1 N=10 N=100
-4
vre grns fr grzon 10 per r 10-5 per r 10-6 per r
-6
Undre grns fr grzon 10 per r 10-7 per r 10-8 per r
Not.
Med grzon avses omrdet mellan vre och undre linjerna i FN-diagrammet.
Risker ver denna zon anses ej acceptabla.
Risker inom denna zon kan tolereras om alla rimliga tgrder r vidtagna.
Risker under denna zon kan anses sm.

Norra lvstranden, Gteborg (fr beskrivning se kapitel 4.3.2)

Kriterier och resultat

Fljande kriterier har anvnts:

Individrisk: Grns fr acceptabel risk 10-6 per r

Samhllsrisk N=1 N=10 N=100
vre grns fr grzon 10-2 per r 10-4 per r 10-6 per r
Undre grns fr grzon 10-4 per r 10-6 per r 10-8 per r
Not.
Med grzon avses omrdet mellan vre och undre linjerna i FN-diagrammet.
Den undre linjen definieras som grns fr acceptabel samhllsrisk
Inom grzonen skall fljande beaktas:
- Vrdera nyttan med verksamheten
- Jmfr alternativa tgrder
- Vidtag rimliga tgrder fr riskreducering

Dessa kriterier r baserade p det frslag som presenterats i en rapport fr Danska miljstyrelsen
(ref 8.2). Kriteriet tillmpas p en strcka av 1 km.

Den berknade samhllsrisken representeras av 2 punkter i ett FN-diagram:

N=100 F 10-7
N=10 F 10-6

Med det i Norra lvstrands-analysen anvnda kriteriet fr samhllsrisk hamnar dessa punkter
inom grzonen. Fr N=100 i mitten av zonen och fr N=10 i den undre delen av zonen. Under
de aktuella frhllandena ansgs detta i studien vara acceptabelt. Individrisken bedms i studien
vara lgre n 10-6, vilket ansgs acceptabelt.

Jmfrelse med freslagna kriterier

Med tillmpning av de nu freslagna kriterierna fr samhllsrisk finner man att de tv
identifierade punkterna i FN-diagrammet ligger mitt i grzonen. Detta innebr samma
bedmning fr N=100 (eftersom de tv kriterierna dr sammanfaller). Med det nu freslagna
kriteriet skulle det vara motiverat att gra en ngot strngare bedmning av nivn fr N=10.

8-XIII
Avgrande i bda fallen r allts tillmpningen inom grzonen och vad som anses som
rimliga tgrder. Ngot underlag fr en nrmare bedmning av detta t ex kostnads-nytta
analyser finns ej. Men under frutsttning att alla rimliga tgrder kan anses vidtagna skulle
man ven med det nu freslagna kriteriet kunna anse att en tolerabel riskniv har uppntts.

Resecentrum, Linkping (fr beskrivning se kapitel 4.3.5)

Kriterier och resultat

Fljande kriterier har anvnts:

Individrisk: max tolerabel / frsumbar risk 10-5 / 10-7 per r

Samhllsrisk N=1 N=10 N=100
vre grns fr grzon 10-4 per r 10-5 per r 10-6 per r
-6
Undre grns fr grzon 10 per r 10-7 per r 10-8 per r
Not.
Med grzon avses omrdet mellan vre och undre linjerna i FN-diagrammet.
Risker ver denna zon anses ej acceptabla.
Risker inom denna zon kan tolereras om alla rimliga tgrder r vidtagna.
Risker under denna zon kan anses sm.

Analysen visade att fr det bostadsblock som lg nrmast jrnvgen (ca 40 m) lg svl individ-
som samhllsrisk vl ver den niv dr riskerna kan anses som sm, dock under de vre
grnserna. Med utgngspunkt frn detta rekommenderades alternativt utnyttjande av det aktuella
markomrdet.

Fr det omrde som lg lngre bort frn jrnvgen (ca 100 m) bedmdes riskerna som sm
eftersom de lg under, eller i undre delen av, grzonen. ven individriskerna lg nra den undre
grnsen. Den freslagna anvndningen av omrdet ansgs acceptabel.

Jmfrelse med freslagna kriterier

Dessa kriterier r identiska med de freslagna kriterierna.

Som diskuterat i kapitel 4.3.5 tillmpades kriteriet fr enskilda bostadsomrden. Detta indikerar
att det kan vara mycket svrt att uppfylla kriterierna (n en riskniv under den undre grnsen
fr individ- och samhllsrisk) om dessa skall tillmpas fr en strcka av 1 km.

Transporter av farligt gods, Gteborg (fr beskrivning se kapitel 4.3.7)

Kriterier
Fljande kriterier presenteras:

Individrisk: Anvnds ej -
Samhllsrisk N=1 N=10 N=100
vre grns fr acceptabel risk ca 1-3 x 10-4 ca 1-3 x 10-5 ca 1-3 x 10-7
per r per r per r
Undre grns: Anvnds ej - - -
Not
Skilda kriterier presenterade fr bostads- respektive arbetsplatsomrden. Den hgre siffran gller fr
arbetsplatsomrden.
Kriteriet avses tillmpas p en strcka av 2 km

8-XIV
Jmfrelse med freslagna kriterier
Det acceptanskriterium som diskuterats fr farligt gods-Gteborg sammanfaller i den undre
delen av konsekvensomrdet (upp till och med N=10) relativt vl med den vre grnsen i det
freslagna kriteriet fr samhllsrisk. Fr strre olyckor (N=100) ligger det acceptanskriterium
som diskuterats fr farligt gods-Gteborg ca 1 tiopotens lgre n den vre grnsen i det
freslagna kriteriet fr samhllsrisk.

8.8 Referenser
1. Technical Note. Risk Criteria. Det Norske Veritas Technica. ARF Technical Library,
volume III, T17. 18 Nov 93, Rev 0.

2. Quantitative and Qualitative Criteria for Risk acceptance. Miljstyrelsen Danmark.

Rapporten utfrd av ITSA, COWIconsult, RIS, OC. Feb 1989.

3. Svarvar, P., Persson, U.: Ekonomisk analys av farligtgodsolyckor vid jrnvgs- och
tankbilstransporter av ammoniak och bensin. VTI rapport Nr 387:5. 1994.

4. Fahln, R.: Acceptabel Risk? Arbetarskyddsstyrelsen. Utkast 961129.

5. Sjberg, L.; Ogander, T.,: Att rdda liv - Kostnader och effekter. Finansdepartementet. Ds
1994:14.

6. Kletz, T.: Hazop and Hazan. Identifying and Assessing Process Industry Hazards. IChemE,
1992.

7. Lille, G.H.; Andersen, T.: Acceptance of risks related to the transport of dangerous goods
through road tunnels. DNV AS, OECD-ERS2 working group. Seminar on decision models
for the transport of dangerous goods through road tunnels. 1996.

8-XV
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 9

9. IMPLEMENTERING AV RISKKRITERIER............................................................... 9-I

9.1 Introduktion...................................................................................................................... 9-I
9.2 Implementering av kriterier fr vrdering av risk ......................................................9-II
9.3 Analysmetodik ............................................................................................................... 9-IV
9.4 Dokumentation av kvantitativa riskanalyser ............................................................. 9-VI
9.5 Granskning och verifikation av riskanalyser ............................................................. 9-IX
9.5.1 Egenkontroll...........................................................................................................................9-IX
9.5.2 Intern verifikation ................................................................................................................... 9-X
9.5.3 Extern granskning ................................................................................................................... 9-X
9.6 Referenser ........................................................................................................................9-X

8-XVI
9. Implementering av riskkriterier
9.1 Introduktion
Vi har s hr lngt diskuterat mlsttningen med kriterier fr vrdering av risk och, bl a baserat
p svenska och internationella erfarenheter, etablerat frslag till sdana kriterier. Fr att den
freslagna typen av kriterier skall kunna uppfylla de nskvrda mlsttningarna krvs att vissa
frhllanden r uppfyllda:

1 Vi behver erfarenhet av att kriterierna ger en nskad styrning. Detta innebr bl a att de skall
stlla realistiska krav och frmja en positiv utveckling av skerhetsarbetet.

2 Den freslagna typen av kriterier, med ett vre och ett undre riktvrde, lmnar ett relativt stort
omrde ppet fr andra vrderingsgrunder ssom verksamhetens nytta, praktiska/tekniska
begrnsningar, kostnads-nytta vrderingar, mm. Detta innebr att god praxis fr vrdering av
vad, som med hnsyn till omstndigheterna, r rimliga tgrder nr det gller reduktion av
risk skall finnas etablerad.

3 Fr att kriterierna skall kunna implementeras p avsett stt krvs att goda metoder och god
praxis fr genomfrande och dokumentation av riskanalyser samt vrdering av risk finns
etablerade och kommunicerade till alla berrda parter.

I nulget kan inte dessa punkter anses helt uppfyllda i Sverige:

Betrffande punkt 1
Vi har, i Sverige, begrnsade erfarenheter av tillmpning av kvantitativa kriterier fr vrdering
av risk. De exempel som getts i freliggande arbete r fr f fr att ngra helt robusta slutsatser
skall kunna dras. De begrnsade erfarenheterna i Sverige kan delvis kompenseras av
internationella erfarenheter. Sdana finns i relativt stor utstrckning fr tillmpning p enskilda
industrianlggningar men r mer begrnsade nr det gller tillmpning p farligt gods
transporter.

Betrffande punkt 2
Ngon enhetlig syn p vad som r rimliga tgrder fr riskreduktion finns ej. I vissa fall,
speciellt nr det gller skyddsavstnd vid brand och explosionsfara, bedms skerhetskrav
utifrn dimensionerande skadefall. Utgngspunkten fr dessa skadefall kan vara oklar. De
riktlinjer fr skyddsavstnd som medel att kontrollera risker som finns etablerade i dagslget har
kritiserats frn olika utgngspunkter och inte vunnit allmn trovrdighet. Olika syn freligger nr
det gller vrdering av frebyggande tgrder. Erfarenheter av kvantitativa metoder fr
vrdering av vad som kan anses som rimliga tgrder (kostnads-nytta-analys) r i nulget
begrnsade.

Betrffande punkt 3
Goda metoder och god praxis fr genomfrande och dokumentation av kvantitativa riskanalyser
finns etablerade. Dremot r dessa, i dagslget, inte tillrckligt vl kommunicerade till alla
berrda parter. Desutom finns inte ngon enhetlig syn etablerad nr det gller vrdering av
risker.

9-I
Detta resulterar i ett dagslge dr (jfr kapitel 4):

Riskanalyser genomfrs med olika utgngspunkter och med olika mlsttningar.

Olika berkningsmodeller anvnds som kan ge olika resultat. Ingngsdata och frutsttningar
fr analyserna r ofta dligt underbyggda
Kvantitativa bedmningar grs ibland fr individ och samhllsrisk, dessa definieras p olika
stt
Olika kvantitativa kriterier refereras till. Ngon enhetlig syn p vad som r hg respektive
lg risk finns ej.
Jmfrelser mellan olika typer av risker grs i mnga sammanhang. Dessa jmfrelser kan, ur
riskvrderingssynpunkt, i flera fall inte anses relevanta.

I detta avsnitt diskuteras hur den freslagna typen av kriterier fr vrdering av risk kan
implementeras fr att p bsta stt hantera problemomrdena ovan. Vidare diskuteras kortfattat
analysmetodik, dokumentation och kvalitetskontroll av kvantitativa riskanalyser. Detta r
framfrallt relaterat till punkt 3 ovan.

Implementering av kriterier behandlas i detta sammanhang frmst ur en riskteknisk synpunkt.

Frgan om hur denna typ av kriterer kan implementeras i freskrifter och planprocesser har inte
getts ngot strre utrymme.

9.2 Implementering av kriterier fr vrdering av risk

Med utgngspunkt i dagens situation nr det gller riskhnsyn mste det anses som ett vsentligt
steg framt om man genom infrande och tillmpning av enhetliga, probabilistiskt baserade,
kriterier fr vrdering av risk kan stadkomma:

Enhetlig praxis angende hur risker skall presenteras om en kvantitativ riskanalys genomfrs:
- individrisk (fr mest utsatt individ)
- samhllsrisk (dr bde frvntad frekvens och storlek av olyckor skall framg)
Enighet om grundlggande metoder nr det gller hur individ och samhllsrisk skall berknas
Enhetlig uppfattning om vad en viss kvantitativt uttryckt riskniv innebr, dvs nr en viss risk
kan anses som oacceptabel, mjligen tolerabel eller lg.

Kriteriet behver, till att brja med, inte anses som ett obligatoriskt krav. Om det i t ex en
planfrga freligger oenighet mellan de olika aktrerna kan, liksom i dagslget, kvantitativa
riskanalyser genomfras och vrdering av risker ske gentemot kriteriet. En frsiktig
implementering av ett probabilistiskt baserat kriterium dr ovanstende punkter anses som de
vsentliga medfr att det fortsatt kommer att finnas ett stort utrymme fr olika tolkningar och
vrderingar. Kriteriet kommer inte (p kort sikt) att ta ver dagens process nr det gller att
bestmma en rimlig skerhetsniv utan utgra ett std parallellt med dagens vrderingsprinciper.
Kriteriet kan, med den freslagna utformningen, inte isolerat anvndas fr att visa att inga
ytterligare riskreducerande tgrder erfordras. Dremot kan en analys som visar att riskerna kan
anses som lga utgra ett viktigt std fr en sdan uppfattning.

9-II
Vad stadkommer man genom att lansera kriterier fr vrdering av risk med ovanstende
begrnsningar? Frhoppningsvis fljande:

Frbttrad kommunikation mellan olika aktrer, eftersom risker berknas och presenteras p
ett enhetligt stt.
kat bruk av riskanalyser fr att identifiera risker, vrdera riskniver och vrdera
riskreducerande tgrder
Mjlighet att vinna erfarenheter av tillmpning av kriterier fr vrdering av risk
Mjlighet att justera kriterier och tillmpning av dessa efter hand
Mjlighet att utveckla praxis och metoder nr det gller att bedma vad som r rimliga
tgrder fr riskreduktion inklusive kostnads-nytta analyser
Mjlighet att utveckla och kommunicera god praxis nr det gller genomfrande av analyser
Mjlighet att utveckla erfarenheter nr det gller granskning av riskanalyser

Dessutom br det med en frsiktig implementering, dr de definierade vrdena i kriteriet ses

som riktvrden, vara mjligt att undvika att alltfr stor vikt lggs vid det detaljerade resultatet av
riskanalysen. Detta skulle kunna vara olyckligt i dagens situation dr god praxis fr
genomfrande, dokumentation och granskning av riskanalyser inte r tillrckligt vl
kommunicerad.

Ovanstende frslag till implementering innebr att man mer eller mindre verlter t aktrerna
att avgra nr kriterierna skall tillmpas och kvantitativ riskanalys genomfras. Detta innebr att
olika tillmpningar kan komma att ske mellan olika delar av landet, mellan sm respektive stora
kommuner, etc. P sikt br frmodligen denna frga styras upp t ex genom att koppla krav p
genomfrande av analys och tillmpande av kriterier fr vrdering av risk mot relevanta
freskrifter, t ex 43 / Storskalig kemikaliehantering.

Utgende frn ett allmnt accepterat kriterium fr vrdering av risk br det vara mjligt att
utveckla vissa generella riktlinjer, t ex i form av skyddsavstnd eller liknande, som innebr att
enklare lgriskprojekt kan hanteras p ett stt som tillfredsstller kriteriet utan att detaljerad
kvantitativ analys genomfrs i varje enskild situation. Detta skulle t ex kunna glla normal
byggnation utmed farligt gods transportleder. Det finns idag, nr det gller transportrisker, ett
behov fr enkelt tillmpbara och ver tiden hllbara riktlinjer som kan tillmpas i den fysiska
planeringen. Dessa riktlinjer skall givetvis vara baserade p ett vl analyserat underlag.Vidare
mste det finnas vl definierade grnser fr nr riktlinjerna kan tillmpas och nr speciell hnsyn
mste tas.

Fr att generella riktlinjer skall vara mjliga, och meningsfulla, att utveckla br vissa
frutsttningar freligga:

Riskkllan skall frekomma i ett stort antal fall.

Mjliga olyckor skall vara mjliga att identifiera p ett standardiserat stt.
Sannolikhet fr olyckor skall kunna uppskattas p ett rimligt godtagbart stt utifrn generiska
data. Detta innebr bl a att det br finnas en identifierad standard som reglerar konstruktion
och operation.
Olyckseffekter skall vara mjliga att uppskatta p ett standardiserat stt.

9-III
Dessa frutsttningar kan ofta (dock lngtifrn alltid) freligga nr det gller farligt gods
transporter. Andra exempel p installationer som kanske kan vara aktuella r gasolinstallationer
och lager av brandfarlig vtska.

Det br i detta sammanhang betonas att genomfrandet av grundliga riskanalyser i varje unik
situation r angelget ven ur andra synpunkter n att visa att ett visst kriterium fr vrdering av
risk r uppfyllt. Kraven p genomfrande av riskanalyser skall drfr inte sttas enbart utifrn
denna synpunkt.

9.3 Analysmetodik
Metoder fr genomfrande av riskanalyser och krav till dokumentation av riskanalyser finns
beskrivna i ett antal publikationer (t ex ref 9.8, 9.9, 9.10). Avsikten med detta kapitel r att
kortfattat belysa ngra av de omrden som r specifika fr kvantitativa riskanalyser, vilka svarar
mot implementeringen av de freslagna probabilistiskt baserade riskkriterierna. Avsikten r inte
att ge en komplett beskrivning av genomfrande och dokumentation av en riskanalys. En
kvantitativ riskanalys s som beskriven nedan utgr inte ndvndigtvis en fullstndig
redovisning av alla frhllanden som kan vara av intresse fr en total skerhetsbedmning, t ex
s som beskrivet i Paragrafer mot stora kemikalieolyckor (ref 9.9).

Hvudmomenten i genomfrandet av en riskanalys diskuterades i kapitel 6. I figur 9.1 nedan har

den allmnna analysmetodiken kompletterats med de ytterligare parametrar som erfordras fr
genomfrande av en kvantitativ analys.

9-IV
 Anlggnings-
data

Skadefallidentifikation
Generiska
Meteorologiska
felfrekvensdata
data

Frekvensberknimg Konsekvensberkning

Skerhets-
management-
faktor

Populationsdata Riskberkning Antndningsdata

Riskvrdering

Figur 9.1 Vsentliga element i en kvantitativ riskanalys

9-V
N gra kommentarer till den indata som erfordras fr den kvantitativa analysen:

Feldata
Utgngspunkten fr att uppskatta sannolikheter fr att identifierade olycksfall skall intrffa r
ofta data baserade p erfarenheter av liknande system. Detta kan vara felfrekvenser fr enskilda
komponenter och system som anvnds fr att berkna sannolikhet fr en viss typ av olycka. I
mnga fall anvnds direkta tal p sannolikhet fr vissa typer av olyckor baserat p historiska
hndelser.

Bedmning av skerhetsorganisation
Tillgnglig feldata fr komponenter och system och historiskt baserade olyckssannolikheter kan
vara mer eller mindre relevanta. En viktig faktor vid vrdering av detta r en bedmning av den
aktuella organisationens frmga att hantera sina skerhetsfrgor.

Meteorologiska data
Meteorologiska data innefattar vindriktning, vindstyrka, atmosfrisk stabilitet och luftfuktighet.
Dessa frhllanden kan ha mycket stor betydelse fr konsekvensen av vissa typer av olyckor. En
realistisk uppfattning om den relativa frdelningen av dessa frhllanden r viktig fr att ge en
rimlig riskbedmning.

Befolkningsdata
Antalet personer som finns inom den aktuella anlggningen, p intilliggande anlggningar och i
omgivande bebyggelse eller andra omrden r avgrande fr resultat av riskberkningen. Som
regel r det ndvndigt att beakta olika frhllanden, t ex dag - natt.

Data betrffande antndningskllor

Vid hndelser som omfattar utslpp av brandfarliga/explosiva mnen r en realistisk modellering
av sannolikhet fr antndning och lokalisering av tndkllor en viktig faktor. Typiska tndkllor
kan utgras av viss processutrustning (t ex ugnar) eller vg- och jrnvgstrafik.

9.4 Dokumentation av kvantitativa riskanalyser

Dokumentationen skall utfras med tanke p att den skall kunna kommuniceras till aktuella
aktrer och, inte minst viktigt, kunna granskas. Nedan listas rubriker som normalt br ing i
dokumentationen av en riskanalys. Exempel ges p innehll av de punkter i dokumentationen
som r av speciell betydelse fr den kvantitativa vrderingen i en riskanalys. En mer fullstndig
mall fr dokumentation av riskanalyser ges t ex i Paragrafer mot stora kemikalieolyckor- en
vgledning fr tillmpning (ref 9.9).

Sammanfattning / Huvudsakliga slutsatser och rekommendationer

Introduktion, syfte och omfattning

Syftet med analysen skall klart framg. Huvudpunkter kan t ex vara:

Identifiera och kvantifiera risker fr person (anstllda och 3:e person, inklusive anstllda i
omkringliggande verksamheter)
Vrdera den berknade risknivn gentemot relevanta riskkriterier
Utgende frn genomfrd analys och vrdering gentemot angivna kriterier lmna
rekommendationer till riskreducerande tgrder

9-VI
Vidare skall omfattning och begrnsningar av analysen beskrivas.

Anlggnings-, system- och omgivningsbeskrivning

Alla frhllanden som r av betydelse fr mjligheten fr uppkomst av olyckor, deras
sannolikhet och de konsekvenser som kan uppst skall beskrivas. Detta kan, frutom beskrivning
av anlggning/process- och skerhetssystem/media ven innefatta frhllanden som berr:

Verksamhetens organisation (ur skerhetssynpunkt)

Drifts-, underhlls- och projektrutiner
Utbildning och vningar
Omgivning (omkringliggande verksamheter, trafikleder, speciellt knsliga objekt som skolor,
sjukhus, etc.)
Populationsfrdelning fr anstllda, anstllda i omkringliggande verksamheter och 3:e person
(fr natt- och dagtid / normal- och maximalfall)
Meteorologiska data

Analysmetodik, dataprogram, indata

En generell beskrivning av analysmetodik, innefattande sannolikhets-, konsekvens- och
riskberkningar, skall finnas. Dessutom skall bruk av dataprogram, berkningsmodeller och
feldata beskrivas, t ex:

Vilka program och berkningsmodeller anvnds?

Vilken verifiering av programvara och/eller modeller finns fr den aktuella tillmpningen?
Vilka kllor och metoder har anvnts fr uppskattning av felfrekvenser / olyckssannolikheter?

Metod fr presentation och vrdering av risker

Den metod som anvnds fr att redovisa riskerna skall beskrivas och motiveras. Detta kan t ex
innefatta riskpresentation i form av:

Individrisk (riskkonturer)
Samhllsrisk (FN-kurvor)
PLL, Frlust av liv (statistiskt frvntat antal omkomna under en viss tidsperiod)

De kriterier och eventuella jmfrelseobjekt som anvnds fr att vrdera den i analysen
uppskattade risknivn skall redovisas och motiveras.

Olycksidentifikation och uppskattning av frekvenser

Metod fr olycksidentifiering samt typer av olyckor och orsaker till dessa som behandlats skall
beskrivas. Exempel p olycksorsaker som kan vara relevanta r:

Komponentfel / Systemfel
Avvikelser frn normala driftvillkor
Mnskliga felhandlingar / organisationsfel
Externa strningar
Naturkatastrofer
Sabotage

En sammanstllning av eventuella erfarenheter av olyckor i liknande system och en bedmning

av dessa med avseende p den aktuella tillmpningen r ofta vrdefull.

9-VII
Eventuella begrnsningar nr det gller olyckor eller olycksorsaker som behandlats skall
beskrivas och motiveras

En samlad dokumentation br gras av:

Identifierade olyckor
Berknade olycksfrekvenser
Beaktade felmoder vid berkning av frekvenser samt eventuella begrnsningar
Metod fr berkning av frekvenser

Resultat av konsekvensberkningar
En beskrivning av genomfrda konsekvensberkningar skall gras.
Olyckseffekter kan redovisas genom exponeringsdistanser och -tider fr population och speciella
objekt (fr olika vderkategorier, t ex den vanligaste samt den mest allvarliga).
Konsekvenser av identifierade olyckor vad avser hlsoeffekter utgende frn utslppens
inneboende egenskaper skall beskrivas.

Resultat och vrdering av riskniver

Metoder och anvnd data fr berkning av samlad risk skall beskrivas.
En vrdering av verksamhetens risker gentemot valda kriterier skall gras. Detta kan omfatta
vrdering av risker fr t ex:

Anstllda
Anstllda i omkringliggande verksamheter
Allmnheten (3:e person)

Frutom den totala risknivn br dominerande riskbidrag belysas. Vidare br, vid vrdering av
resultat och jmfrelse mot riskkriterier, frutsttningar och antaganden sammanfattas som kan
ha pverkat resultatet i konservativ eller icke-konservativ riktning.

Begrnsningar och oskerheter av riskvrderingen

Oskerheter i analysens resultat som beror p anvnda indata, modeller och metoder eller
antaganden skall diskuteras. Oskerheten br, om mjligt, kvantifieras. Oskerhetens betydelse
vid vrdering av resultat skall belysas.

Rekommendationer
Upprttande av rekommendationer fr fortsatt riskhantering r ofta en naturlig del av en
riskanalys. Dessa rekommendationer skall baseras p resultat av analysen, jmfrelser mot valda
kriterier samt bedmda oskerheter.

Referenser
Sammanfattning av de referenser som arbetet baseras p.

9-VIII
9.5 Granskning och verifikation av riskanalyser
Granskning av riskanalysen i olika led r ett viktigt inslag i arbetet fr att skerstlla erforderlig
kvalitet. Granskningen kan delas upp i tre skeden:
Egenkontroll
Intern verifikation
Extern granskning

9.5.1 Egenkontroll
Vid genomfrande av riskanalyser skall analysgruppen lpande kontrollera sitt eget arbete. Alla
resultat som ingr i studien skall kontrolleras fr att skerstlla erforderlig kvalit. Punkter som
kan vara relevanta fr sjlvkontroll r:

Kontroll av ml
Kontroll av att studiens mlsttning har definierats

Kontroll / vrdering av indata

Definition av indata och referens till datakllor
Relevans av data med hnsyn till den aktuella anvndningen
Konsistens med andra anvnda data
Tillfrlitlighet av data

Kontroll av antaganden
Definition av antaganden av betydelse fr slutresultat
Relevans av antaganden
Konsistens med andra antaganden och data som anvnds i analysen

Kontroll av berkningar och berkningsmodeller

Verifiering av anvnda berkningsmodeller / datamodeller
Vrdering av relevans av anvnda modeller med avseende p aktuell tillmpning
Kontrollberkningar

Kontroll av rapporten
Korrekturlsning av text och tabeller
Kontroll av numeriska vrden
Kontroll av grafisk lsbarhet
Kontroll av slutsatsernas relevans fr studien / mluppfyllelse

9-IX
9.5.2 Internverifikation
Internverifikation r ett viktigt moment i genomfrande av en riskanalys (liksom i varje analys
eller konstruktionsarbete). Verifikationen br genomfras lpande. Ansvarig fr intern-
verifikation br vara en eller flera personer som besitter erforderlig kompetens och erfarenhet
och som inte r involverade i det arbete som skall granskas. Omrden som br inkluderas i
internverifikation r:

Vid projektets start

Allmn metodik, inklusive ml och problemdefinition
Grundlggande metoder som skall anvndas inom analysen
Identifikation av hndelser som skall inkluderas i analysen

Under det lpande projektet

Huvudsakliga resultat
Sammanfattningar/Slutsatser/Rekommendationer

Av slutrapporten skall det framg att interngranskning har genomfrts och ansvarig fr denna.

9.5.3 Extern granskning

En extern granskning av riskanalysen br genomfras. Detta kan utfras av ansvarig myndighet
eller av myndigheten utsedd instans. Exempel p checklista som kan anvndas vid granskning av
riskanalyser r den av ASS framtagna Checklista fr kvalitetskontroll av risk- och
skerhetsanalysrapporter(ref 9.7).

9.6 Referenser
1. Quantitative Risk Assessment (QRA) - Principles. Det Norske Veritas. ARF Technical
Library, volume I. 1993.

2. Risikoanalyse av landbasert industri. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994.

3. Work Instructions for Self Check in Risk Analysis, and in Reliability, Avalability and
Special Studies. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994.

4. Work Instruktions for Internal Verification in Risk Analysis, and in Reliability, Avalability
and Special Studies. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994.

5. Risk Analysis - Principles. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994.

6. Krav til risikoanalyser. Norges Standardiseringsforbund (NSF). Norsk Standard. NS 5814.

1991.

7. Checklista fr kvalitetskontroll av risk- och skerhetsanalysrapporter. ASS. Avdelning fr

yrkeshygien. 1994:4. Mars 1994.

8. Teknisk skerhetsgranskning vid industriell kemikaliehantering. Riskhantering 3.

Kemikonturet. 1987.

9-X
9. Paragrafer mot stora kemikalieolyckor- en vgledning fr tillmpning. ASS, SNV, SI,
SRV. 1995.

10. Att skydda och rdda liv, egendom och milj. Handbok i Kommunal Riskanalys. SRV.
1989.

11. Malmn, Y.; Nissil, M.; Rasmussen, B.; Rouhiainen, V.: Nordic experiences and Future
Trends for the Preparation of Safety Reports. NORD 1992:46.

9-XI
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 10

10. LITTERATUR ....................................................................................................... 10-I

9-XII
10. Litteratur
I det fljande ges en sammanfattning av den litteratur som refererats till under respektive kapitel
samt viss annan litteratur som kan vara av intresse.

Fr litteratur som har refererats till i ngot kapitel anges inom parantes numret av resp. kapitel.

ASS
Checklista fr kvalitetskontroll av risk- och skerhetsanalysrapporter. ASS. Avdelning fr
yrkeshygien. 1994:4. Mars 1994. (kap. 9)

Storskalig kemikaliehantering. AFS 1989:6 (ndrad i AFS 1994:9). (kap. 2)

Fahln, R.: Acceptabel Risk? Arbetarskyddsstyrelsen. Utkast 961129. (kap. 7, 8)

Boverket
Riskhnsyn - om hlsa och skerhet i planer och beslut. Boverket. PBL/NRL underlag nr 36.
Hlsa och skerhet: 3. 1990. (kap. 4)

Sex kommuners arbete med risker fr hlsa och skerhet. Boverket. PBL/NRL underlag nr
40. Hlsa och skerhet: 4. 1992.

Bttre plats fr arbete. Boverket. Allmnna rd. 1995:5. (kap. 3, 4)

Boken om detaljplan och omrdesbestmmelser. Boverket. Allmnna rd. 1996 rs

revidering. 1996:1. (kap. 4)

Statlig verprvning av kommunala planer. Hlsa och skerhet i fysisk planering. Boverket.
PBL/NRL underlag nr 43. Hlsa och skerhet: 5. 1995. (kap. 4)

Allmnna intressens behandling i versiktsplanen. Boken om versiktsplan. Del III. Boverket.

1996. (kap. 4)

DNV
Technical Note. Risk Criteria. Det Norske Veritas Technica. ARF Technical Library, volume
III, T17. 18 Nov 93, Rev 0. (kap. 2, 3, 5, 6, 7, 8)

Seminarium i Riskvrdering. Det Norske Veritas Industry AB. 1994. (kap. 7)

Linkpings Kommun. Riskanalys fr Resecentrum. Farligt Gods Transport Risker. Det

Norske Veritas Industry AB. Rapport Nr. 75105-1. 1995. (kap. 4)

Banverket, Sdra Regionen. Frdjupad skerhetsanalys av dubbelsprsutbyggnad Kvlinge -

Lund, Etapp 3. Det Norske Veritas Industry AB. Rapport Nr. 74040-1. 1995. (kap. 7)

Quantitative Risk Assessment (QRA) - Principles. Det Norske Veritas. ARF Technical
Library, volume I. 1993. (kap. 9)

10-I
 Risikoanalyse av landbasert industri. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994.
(kap. 9)

Work Instructions for Self Check in Risk Analysis, and in Reliability, Avalability and Special
Studies. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994. (kap. 9)

Work Instruktions for Internal Verification in Risk Analysis, and in Reliability, Avalability
and Special Studies. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994. (kap. 9)

Risk Analysis - Principles. Det Norske Veritas. Risk Analysis Handbok. 1994. (kap. 9)

Kemikontoret
Administrativ SHM - Revision. Riskhantering 1.

Teknisk skerhetsgranskning vid industriell kemikaliehantering. Riskhantering 3.

Kemikonturet. 1987. (kap. 6, 9)

Risker fr STOROLYCKOR vid kemikaliehantering. Riskhantering 4. Kemikontoret. 1989.

(kap. 2, 3)

Riskkollegiet
Att jmfra risker. Information och rekommendationer frn Riskkollegiet. Skrift nr1. 1991.
(kap. 3)

Att begrnsa risker. Information och rekommendationer frn Riskkollegiet. Skrift nr2. 1992.

Upplevd risk. Information och rekommendationer frn Riskkollegiet. Skrift nr3. 1993. (kap.
3)

Vra dominerande hlsorisker. Information och rekommendationer frn Riskkollegiet. Skrift

nr5. 1992.

Kemiska risker - beslutsfattandets problem. Information och rekommendationer frn

Riskkollegiet. Skrift nr 8. 1995.

Diffusa risker. FRN/Riskkollegiet. Rapport 1995:11.

SNV
Skydd av den yttre miljn vid storolyckor vid industriell kemikaliehantering. SNFS 1994:1.
(kap. 2)

SRV
Att skydda och rdda liv, egendom och milj. Handbok i Kommunal Riskanalys. SRV. 1989.
(kap. 2, 3, 9)

10-II
 Kommunal riskanalys - nu och i framtiden. SRV. FOU rapport P21-116/95. 1995.

Riskhnsyn i versiktlig fysisk planering. SRV och Kulturgeografiska institutionen vid

Handelshgskolan Gteborgs Universitet. (kap. 2, 4, 6,7)
- Lgesrapport Aug 1995
- Arbetspapper nr 1 Norra Strandvgen i Stenungsund
- Arbetspapper nr 2 Lisebergs utvidgning mot ster
- Arbetspapper nr 3 stra Halltorp i Kode
- Arbetspapper nr 4 Burger King vid Jrnbrottsmotet Gteborg

STORA OLYCKOR. SRV. Diverse rapporter.

Riskanalys i kommuner. SRV. P21-150/96. 1996.

Farligt Gods - Riskbedmning vid transport. SRV. 1996.

Befolkningsskyddet, rddningstjnsten och framtiden. SRV. P20-047/89. 1989. (kap. 2)

Rddningstjnstfrordningen. SRV. 1986:1107. (kap. 2)

Schyllander, J.: Acceptabel risk - En jmfrande studie i ngra EU-lnder. Utkast. SRV.
1996. (kap. 5)

Schyllander, J.: Begreppsapparaten. SRV. 96-09-30. (kap. 3)

SI

Brandfarliga varor SIND-FS 1981:2. SI. Inofficiell sammanstllning av gllande lydelse per
den 1 juli 1995. (kap. 3, 4)

Sprngmnesinspektionens Naturgasfreskrifter. SIFS 1987:2. (kap. 3, 4)

VTI
Lindberg, E.; Morn, B: Riskanalysmetod fr transporter av farligt gods p vg och jrnvg.
Projektsammanfattning. VTI rapport Nr 387:1. 1994.

Svarvar, P., Persson, U.: Ekonomisk analys av farligtgodsolyckor vid jrnvgs- och
tankbilstransporter av ammoniak och bensin. VTI rapport Nr 387:5. 1994. (kap. 7, 8)

Vgverket
Nollvisionen - En id om trafikskerhet. Vgverket. (kap. 2)

vriga
Risk och skerhetsanalys i Stadsplanearbete. Frstudie. Statens rd fr byggnadsforskning.
1990.

Paragrafer mot stora kemikalieolyckor- en vgledning fr tillmpning. ASS, SNV, SI, SRV.
1995. (kap. 9)
10-III
 Chess, C.; Hance, B.J.; Sandman, P.M.: Bttre dialog med allmnheten. Riskkommunikation,
Yrkesmed klin Rapport R92:1. Yrkesmedicinska kliniken. Regionsjukhuset. rebro Lns
Landsting. 1992.

versiktsplan fr Gteborg frdjupad fr sektorn - TRANSPORTER AV FARLIGT GODS.

Stadsbyggnadskontoret i Gteborg. Maj 1996. (kap. 3, 4)

Norra lvstranden. Riskanalys av farligt gods transporter p hamnbanan. Fas 3. FB

Engineering. Februari 1991. (kap. 4)

Harms-Ringdahl, L.: Skerhetsanalys i skyddsarbetet. 1987. (kap. 6)

Sjberg, L.; Ogander, T.,: Att rdda liv - Kostnader och effekter. Finansdepartementet. Ds
1994:14. (kap. 7, 8)

Milj-, Hlsa- och Skerhetsbegrepp. Boverket, Naturvrdsverket, Rddningsverket. Mars

1996. (kap. 2)

Ett skrare samhlle - Huvudbetnkande. Hot och riskutredningen. SOU 1995:19. (kap. 2, 3,
4)

Risk och Skadehantering i Statlig Verksamhet. SOU 1992:40.

Malmn, Y.; Nissil, M.; Rasmussen, B.; Rouhiainen, V.: Nordic experiences and Future
Trends for the Preparation of Safety Reports. NORD 1992:46. (kap. 9)

Quantitative and Qualitative Criteria for Risk acceptance. Miljstyrelsen Danmark.

Rapporten utfrd av ITSA, COWIconsult, RIS, OC. Feb 1989. (kap. 4, 6, 7, 8)

Pikaar, M.J.; Seaman, M.A.: A review of risk control. Rapport nr SVS 1995/27A and B.
VROM. Holland. 1995. (kap. 5)

Guiding Principles for Chemical Accident prevention, preparedness and response. OECD.
1992.

Sandeman, P.M.: HAZARD VERSUS OUTRAGE. Public environmental concerns and the
petroleum industry. BP Oil company Lima. April 26, 1990. (kap. 7)

Draft proposal for a Council Directive on the Control Of Major Accident Hazards involving
dangerous substances (COMAH). Brussels. Oct 1992.

Hamilton, C.; De Cort, R.; O Donnell, K.: Report on land use planning controls for major
hazard installations in the European Union. Joint Research Centre European Commission.
Report EUR 15700 EN. 1994. (kap. 5)

Smeder, M.; Christou, M.; Besi, S.: Land Use Planning in the Context of Major Accident
Hazards - An Analysis of Procedures and Criteria in Selected EU Member States. Joint
Research Centre European Commission. Report EUR 16452 EN. 1996. (kap. 5)

10-IV
 Risk Citeria for the Transport of Hazardous Substances. Ministery of Housing, Planning and
the Environment, Ministery of Transport and Public Works. The Hague. February 1996. (kap.
5)

Lille, G.H.; Andersen, T.: Acceptance of risks related to the transport of dangerous goods
through road tunnels. DNV AS, OECD-ERS2 working group. Seminar on decision models
for the transport of dangerous goods through road tunnels. 1996. (kap. 3, 8)

Regelverksamling for petroleumsvirksomheten. Oljedirektoratet. Norge. 1992. (kap. 6)

Rognstad, K.: Economic evaluation of the benefits of increasing safety. NTH. Institut fr
konomi. Doktoravhandling. 1993:117. (kap. 7)

Kletz, T.: Hazop and Hazan. Identifying and Assessing Process Industry Hazards. IChemE,
1992. (kap. 6, 7, 8)

Safety of machinery - Risk assessment. EN 1050. 1996. (kap. 6)

Krav til risikoanalyser. Norges Standardiseringsforbund (NSF). Norsk Standard. NS 5814.

1991. (kap. 9)

10-V
 Inneh llsfrteckning

Kapitel 11

11. FRKLARINGAR AV BEGREPP OCH FRKORTNINGAR................................... 7

10-VI
11. Frklaringar av begrepp och frkortningar
Dr s har varit mjligt har frklaringar till begrepp och frkortningar hmtats frn:

/1/ SRVs Handbok i kommunal riskanalys

/2/ Milj-, Hlsa- och Skerhetsbegrepp, Boverket/SNV/SRV
/3/ Kemikontorets handbok Riskhantering 4, "Storolyckor"
/4/ SIs frfattningssamling

Frklaringar till internationella begrepp och frkortningar har i stor utstrckning hmtats
frn DNV Technical Note Risk Criteria /5/.

ALARP /5/
(As Low As Reasonably Practicable). Detta begrepp har av brittiska myndigheter
tolkats s att ett fretag r skyldigt att vidtaga skerhetshjande tgrder om inte
kostnaden r helt oproportionerlig i frhllande till den erhllna riskreduktionen.
Riktlinjer fr vad detta kan innebra fr olika verksamheter har utfrdats.

ALARA /5/
(As Low As Reasonably Achievable). Detta begrepp har tolkats som "s lgt som
rimligt mjligt, med hnsyn tagen till ekonomiska och sociala faktorer".

Aversion
se riskaversion.

BATNEEC /5/
Best Available Techniques Not Entailing Excessive Cost.

Deterministisk analys
innebr att risken vrderas utgende frn berknade konsekvenser av identifierade
olycksscenario, jfr probabilistisk. Syftet med deterministiska riskanalyser kan vara att
bestmma avstnd fr olika typer av konsekvenser (t ex ddliga, allvarliga eller ltta
skador) fr identifierade olycksscenario.

Dimensionerande skadehndelse /3/

r en hndelse som har den strsta omfattning som en skadehndelse bedms kunna f i
samband med en given hantering. Detta med hnsyn till de riskreducerande tgrder
(tekniska och operativa) som genomfrts. De dimensionerande skadehndelserna ligger
till grund fr planering och dimensionering av skadebegrnsande tgrder. Dessa
hndelser kan i flera fall vljas mindre n berknade "worst cases".

FAR /5/
r ett vrde fr individrisk fr arbetstagare. FAR uttrycks ofta som ett
"ddsfallsindex" (p engelska FAR-vrde, Fatal Accident Rate) som motsvarar antalet
omkomna per 108 arbetstimmar. Detta vrde definieras som:

FAR = Antal omkomna under arbetstid x 108

Totala antalet arbetstimmar

7
Vrdet berknas vanligtvis utgende ifrn en berknad individrisk per r, dividerat
med antalet exponerade timmar per r, och multiplicerat med 108. FAR vrdet avses
baseras p 1000 personers totala livstidsarbetstid. Med antagande av 1840
arbetstimmar per r blir omrkningen frn individrisk till FAR vrde enligt:

FAR = Individrisk per r x 108

1840 timmar per r

FN-kurva /5/
visar sambandet mellan hur ofta olyckor med ett visst antal omkomna intrffar.
Beteckningen FN-kurva hrrr frn engelskt sprkbruk (Frequency of accidents
versus Number of Fatalities). Anvnds i samband med tolkning av samhllsrisk.

Grupprisk /5/
se samhllsrisk. Risker fr utsatta grupper av arbetstagare benmnes ibland ocks som
"grupprisk".

Individrisk /5/
oftast risken att omkomma i en olycka. Uttrycks vanligen som risk per r. Det finns
olika stt att uttrycka individrisken som t.ex.:

Medel-individrisk som oftast berknas utifrn historiska data ssom: Individrisk =

"Antal omkomna per r" dividerat med "Antal personer som r utsatta fr risken"

Plats-specifik risk som r risken att omkomma fr en hypotetisk person som antas
befinna sig kontinuerligt p en specifik plats, t ex p ett visst avstnd frn en
industri eller transportled. Detta r ett typiskt resultat frn en kvantitativ riskanalys
och kan presenteras i form av riskkonturer p kartor.

Individ-specifik risk. Nr denna berknas tas hnsyn till att individen ifrga inte
befinner sig p samma (exponerade) plats hela tiden.

Kollektiv risk
se samhllsrisk.

Konsekvens /3/, /1/

r resultatet av en skadehndelse, t.ex. personskador, miljpverkan,
produktionsstrningar m.m., uttryckt i kvalitativa eller kvantitativa termer.

Kostnads-nytta-analys /5/
anvnds fr att erhlla ett optimalt implementerande av skerhetshjande tgrder.
Dessa tgrder bedms genom att jmfra kostnaden fr att infra tgrden med
nyttan av tgrden uttryckt som den risk-vgda kostnaden fr de olyckor som
tgrden skall frhindra.

Olycka
se skadehndelse.

Olycksfrebyggande tgrder
se skadefrebyggande tgrder.

8
PLL /5/
(Potential Loss of Life), statistiskt berknat antal omkomna under en viss tidsperiod (ofta
per r) p grund av en viss risk.

PRA
(Probabilistic Risk Assessment), innebr att risker p grund av en viss verksamhet
uppskattas med hjlp av en probabilistisk analys.

Probabilistisk analys
innebr att risken vrderas utifrn en bedmning av med vilken sannolikhet (eller
frekvens) en viss typ av konsekvens (skada) frvntas uppkomma.

QRA /5/
(Quantitative Risk Analysis eller Quantified Risk Assessment), innebr numerisk
berkning / kvantitativ uppskattning/bedmning av risker, deterministisk och / eller
probabilistisk.

Risk
eller skadefrvntan avser dels sannolikheten inom viss tidsrymd fr mjliga
skadehndelser (eller frvntad frekvens) i samband med viss hantering, och dels
konsekvenserna av dessa skadehndelser.

Riskanalys /2/, /3/

innebr en systematisk identifiering av riskkllor i ett definierat (avgrnsat) system (en
viss hantering), samt en uppskattning/bedmning av risken som r frknippade med
dessa.

Riskaversion
innebr en nskan att undvika stora olyckor, detta innebr t ex att ett strre antal olyckor
med mindre konsekvenser fredras framfr ett ftal olyckor med stora konsekvenser
ven om det totala utfallet (t ex i form av antal omkomna) r det samma i de tv fallen.

Riskbedmning
innebr en uppskattning av frekvens/sannolikhet fr en viss skadehndelse samt graden
av allvarlighet av denna skadehndelse.

Riskhantering /3/
omfattar administration, kontroll och verkstllighet av skerhets- och skyddsarbetet med
syftet att minska riskerna fr person-, milj- och egendomsskador.

Riskidentifiering /1/
innebr ett systematiskt insamlande av uppgifter om var risker finns fr olika typer av
allvarliga skadehndelser.

Riskkonturer
visar vilken utbredning en viss riskniv har runt riskkllan (se ocks individrisk).

Riskkriterier /5/
anvnds som std fr att vrdera och jmfra risker fr enskilda arbetare, enskilda
individer samt utsatta befolkningsgrupper i samhllet.

9
Riskklla
eller fara r en egenskap i ett system vilken innebr att en skadehndelse kan intrffa.

Riskmatris
bestr av frekvens- och konsekvenskategorier. Matrisen utgr ett hjlpmedel fr
vrdering av risk.

Riskuppskattning
se riskbedmning.

Riskvrdering
utgr en samlad vrdering av tolerabiliteten av en risk med samtidig hnsyn tagen till
riskens storlek, verksamhetens nytta och oskerheter i riskuppskattningen.

Samhllsrisk /5/
ocks kollektiv risk, inkluderar risker fr alla personer som utstts fr en risk ven om
detta bara sker vid enstaka tillfllen. Samhllsrisk kan definieras som sambandet
mellan frekvensen av en aktivitets olyckor och de konsekvenser som uppstr.
Vanligtvis avses risk fr omkomna under ett r. Med "samhllsrisk" avses ofta risker
fr allmnheten.

Skadebegrnsande tgrder /2/, /3/

r sdana tgrder som minskar konsekvenserna av skadehndelser (strning/olycka).
Dessa tgrder kan vidtagas svl innan som efter det att en strning eller olycka skett.

Skadefrebyggande tgrder /2/, /3/

r sdana organisatoriska, tekniska och operativa tgrder som minskar sannolikheten
fr skadehndelser.

Skadehndelse /3/, /1/

r en oavsiktlig och tidsmssigt ofrutsgbar hndelse typ utflde, brand och explosion
som utvecklas under kort tidsrymd och som kan medfra skada p mnniskor, milj eller
egendom. Synonymt med skadehndelse anvnds olycka.

Skyddsavstnd /4/
r (kortaste) avstndet mellan riskklla och byggnad eller annan ifrgavarande
anlggning som inte har ngon samband med riskkllan (mjligt skadeobjekt).

Skerhetsavstnd /4/
r (kortaste) avstndet dels mellan olika riskkllor, dels mellan riskkllor och byggnad
eller annan anlggning som nyttjas fr frvaringsverksamheten av denna riskklla
eller ocks mellan dyl. byggnader.

Teknisk skerhetsgranskning /3/

r en detaljerad granskning av ett definierat system och en identifiering av riskkllor,
utlsande hndelser, kritiska tillstnd och skadefrlopp.

Utlsande hndelse /1/

r den hndelse (felfunktion, felhandling, yttre hndelse) som utlser ett skadefrlopp.

10
Vrsta tnkbara skadehndelse /3/
("worst case") r den teoretiskt mest omfattande skadehndelse av viss typ som kan
intrffa i samband med viss hantering. Observera att den mngd farliga mnen som kan
omsttas vid en skadehndelse normalt r begrnsad ven rent teoretiskt till en mindre
del av den totala hanterade mngden. Inte sllan kan man bortse frn vissa "worst cases"
p.g.a. mycket lga sannolikheter.

11