Documente Academic
Documente Profesional
Documente Cultură
Glossary
grandfather /'ZpDmcEfL/ aitona
grandmother /'ZpDmlJfL/ amona
green /ZpAm/ berde
Getting Started grey /ZpCB/ gris
hair /kCL/ ile
April /'CBUpLo/ apiril
hand /kæmX/ esku
arm /El/ beso
hundred /'kJmXpLX/ ehun
August /'GZLgW/ abuztu
hundredth /'kJmXpLXe/ ehungarren
black /VoDY/ beltz
January /'bDmqHLpi/ urtarril
blue /VoI/ urdin
July /bI'oO/ uztail
book /VHY/ liburu
June /XjIm/ ekain
brother /'VpJfL/ anaia
leg /oCZ/ hanka
brown /VpPm/ marroi, gaztaina-koloreko
March /lEa/ martxo
dad /XDX/ aita
marker /'lEYL/ errotuladore
day /XM/ egun
May /lM/ maiatz
December /XB'gClVL/ abendu
Monday /'lJmXM/ astelehen
diary /'XOLpi/ egunkari; agenda
month /lJme/ hil, hilabete
ear /R/ belarri; entzumen
mother /'lJfL/ ama
eight /CBW/ zortzi
mouth /lPe/ aho
eighteen /CB'WAm/ hamazortzi
mum /lJl/ ama
eighteenth /CB'WAme/ hamazortzigarren
nine /mOm/ bederatzi
eighth /CBWe/ zortzigarren
nineteen /mOm'WAm/ hemeretzi
eightieth /'CBWiLe/ laurogeigarren
nineteenth /mOm'WAme/ hemeretzigarren
eighty /'CBWi/ laurogei
ninetieth /'mOmWiLe/ laurogeita hamargarren
eleven /B'oCdm/ hamaika
ninety /'mOmWi/ laurogeita hamar
eleventh /B'oCdme/ hamaikagarren
ninth /mOme/ bederatzigarren
eye /O/ begi
nose /mNh/ sudur
father /'cEfL/ aita
notebook /'mNWVHY/ koaderno
February /'cCVpILpi/ otsail
November /mLH'dClVL/ azaro
feet /cAW/ oinak
October /FY'WNVL/ urri
fifteen /cBc'WAm/ hamabost
one /rJm/ bat
fifteenth /cBc'WAme/ hamabosgarren
one hundred /rJm 'kJmXpLX/ ehun
fifth /cBce/ bosgarren
orange /'FpBmb/ laranja
fiftieth /'cBcWiLe/ berrogeita hamargarren
pen /UCm/ boligrafo
fifty /'cBcWi/ berrogeita hamar
pencil /'UCmgo/ arkatz
first /cKgW/ lehen
pencil case /'UCmgo YMg/ arkatz-zorro
five /cOd/ bost
pencil sharpener /'UCmgo iEUmL/ zorrozkailu
foot /cHW/ oin
pink /UBnY/ arrosa
fortieth /'cGWiLe/ berrogeigarren
purple /'UKUo/ more
forty /'cGWi/ berrogei
red /pCX/ gorri
four /cG/ lau
rubber /'pJVL/ goma, borragoma
fourteen /cG'WAm/ hamalau
ruler /'pIoL/ erregela
fourteenth /cG'WAme/ hamalaugarren
Saturday /'gDWLXM/ larunbat
fourth /cGe/ laugarren
schoolbag /'gYIoVDZ/ motxila
Friday /'cpOXM/ ostiral
Hi, … . I’m … . /'kO … Ol/ Kaixo, ni … naiz. What colour are they? /rFW 'YJoL E fM/ Zer kolore dute …?
Nice to meet you, … . /mOg WL 'lAW qI/ Urte askotarako, … . Is there a … ? /'Bh fS L/ Ba al dago …-(r)en bat?
Welcome to … . /'rCoYLl WL/ Ongi etorria… . Where is it? /rCL 'Bh BW/ Non dago?
Have you got any … ? /kDd qI 'ZFW Cmi/ Ba al duzu …-(r)ik?
How many … have you got? /kP lCmi '… kDd qI ZFW/
Classroom language Zenbat… dituzu?
What page are we on? /rFW 'UMb E ri Fm/ Zein orritan gaude?
Can you help me, please? /YLm qI 'kCoU lA UoAh/Lagunduko,
mesedez? Going shopping
What is the homework? /rFW Bh fL 'kNlrKY/ Zer etxeko lan Can I help you? /YLm O 'kCoU qI/ Lagun zaitzaket?
ditugu? Yes, please. /'qCg UoAh/Bai, mesedez.
How do you spell … ? /kP XL qI 'gUCo/ Nola idazten da…? I’d like something nice for … . /OX oOY gJleBn 'mOg cG/
When is the … exam? /rCm Bh fL '… BZhDl/ Noiz da … azterketa? Zerbait polita nahi nuke …-rentzat.
How about … ? /kP L'VPW/ Zer deritzozu…?
How much is it? /kP 'lJa Bh BW/ Zenbat balio du?
Describing people
It’s … . /BWg/ …balio du.
What’s her name? /rFWg kL 'mMl/ Zer izen du?
Oh, no thanks. /N 'mN eDnYg/ A, ez, eskerrik asko.
How old is she? /kP 'NoX Bh iA/ Zenbat urte ditu?
How much are these … ? /kP 'lJa E fAh/ Zenbat balio dute?
Where is she from? /rCL Bh iA 'cpFl/ Nongoa da?
They’re … . /fS/ …balio dute.
What does she look like? /rFW XJh iA 'oHY oOY/ Nolakoa da?,
Zer itxura du? I’ll take it. /Oo 'WMY BW/ Hartu egingo dut.
What’s she like? /rFWg iA 'oOY/ Zer izaera du?
Is she … ? /Bh iA '…/ … al da? Doing a survey
Has she got … ? /kLh iA 'ZFW/ … al du? What do you usually do on … ? /rFW XI qI qIhILoi 'XI Fm/
Zer egiten duzu normalean…?
How often do you … ? /kP 'Fcm XL qI/ Zenbat aldiz…?
Talking on the phone
When do you … ? /'rCm XL qI/ Noiz…?
Who is it? /kI 'Bh BW/ Nor da?
Where do you … ? /'rCL XL qI/ Non…?, Nora…?
It’s … . /BWg/ …naiz.
Do you often … ? /XI qI 'Fcm/ Sarritan…?
Is this … ? /Bh 'fBg/ Hau al da…?
How much … ? /kP 'lJa/ Zenbat…?
Who’s calling? /kIh 'YGoBn/Nor da?
Do you … ? /XI qI/ Zu(k)…?
Is … there? /Bh '… fS/ …hor al da?
Do you like … ? /XI qI 'oOY/ Gustatzen al zaizu…?
Speaking. /'gUAYBn/Ni naiz.
Can I speak to … ? /YLm O 'gUAY WL/¿Puedo hablar / …-rekin
hitz egin dezaket? Getting information
Can I leave a message? /YLm O oAd L 'lCgBb/Mezu bat utz How can I help you? /kP YLm O 'kCoU qI/ Zertan lagun zaitzaket?
dezaket? I’d like some information about … . /OX oOY gLl BmcL'lMim
Just a moment, please./bJgW L 'lNlLmW UoAh/ Momentu bat, LVPW/ Informazioa nahi nuke …-ri buruz.
mesedez. How old are you? /kP 'NoX E qI/ Zenbat urte dituzu?
How many people can play it? /kP lCmi UAUo YDm 'UoM BW/
Zenbat lagunek jolas dezakete? Describing an event
What equipment do you need? /rFW B'YrBUlLmW XL qI mAX/ When was it? /rCm 'rFh BW/ Noiz izan zen?
Zer nolako ekipamendua behar duzu?
It was on … . /BW rLh 'Fm/ …-n izan zen.
Where was it? /rCL 'rFh BW/ Non izan zen? You take the lift or you can walk up the stairs. /qI WMY fL oBcW G
It was at … . /BW rLh 'æW/ …-n izan zen. qI YLm rGY JU fL 'gWSh/ Har ezazu igogailua, edo eskaileretatik
ere igo zaitezke.
Who was there? /kI rLh 'fS/ Nor egon / izan zen han?
Can you recommend an exhibition? /YLm qI pCYLlCmX Dm
… were there. /'… rK fS/ …egon / izan ziren.
CYgB'VBim/ Erakusketaren bat gomenda diezadakezu?
What was it like? /rFW rLh BW 'oOY/ Nola joan / izan zen?
The exhibition about … is very popular. /fL CYgBVBim LVPW '…
It was … . /BW rLh '…/ … joan / izan zen. Bh dCpi UFUqLoL/ …-ri buruzko erakusketa oso ezaguna da.
What food was there? /rFW 'cIX rLh fS/ Zer janari zegoen? Is there an exhibition about … ? /Bh fCL Dm CYgB'VBim LVPW/
There was … . /fS rLh '…/ … zegoen. Ba al dago …-ri buruzko erakusketarik?
Was the food good? /rLh fL cIX 'ZHX/ Ona zegoen janaria?
Yes. It was very tasty. /qCg BW rLh dCpi 'WMgWi/ Bai. Oso zaporetsua
zegoen.
Making plans
Why don’t we … ? /'rO XNmW ri/ Zergatik ez dugu / gara…?
Do you feel like … ? /XI qI 'cAo oOY/ Gogorik bai…?
Ordering food Are you busy on … ? /E qI 'VBhi Fm/ Lanpetuta zaude …-(e)an?
Can I take your order? /YLm O WMY qG 'GXL/ Oharra hartuko dizut? What are you going to do … ? /rFW L qI ZLHBn WL 'XI/
What would you like? /rFW rHX qI 'oOY/Zer nahi duzu? Zer egin behar duzu…?
I’d like … , please. /OX oOY '… UoAh/ … nahi dut, mesedez. Let’s go to … . /oCWg 'ZN WL/ Goazen… .
Have you got any … ? /kDd qI ZFW 'Cmi/Baduzu…-rik? Maybe we can … . /'lMVi ri YDm/ Agian … dezakegu / gaitezke.
I want some … . /O 'rFmW gLl/ …nahi dut. I’m going to … . /Ol 'ZLHBn WL/ Ni… noa. / Nik… dut.
Do you want anything to drink? /XI qI rFmW CmieBn WL 'XpBnY/ I prefer … . /O UpB'cK/ Nahiago dut… .
Edateko zerbait nahi duzu? What a great idea! /rFW L ZpMW O'XBL/ A ze ideia ona!
Is there anything else? /Bh fS CmieBn 'Cog/ Beste zerbait? I’m not sure. /Ol mFW 'iHL/ Ez dakit., Ez nago ziur.
No, thanks. /'mN eDnYg/Ez, mila esker. Not really. /mFW 'pBLoi/ Ez asko., Egia esan, ez.
How much is it? /kP 'lJa Bh BW/Zenbat da? I’m afraid I am. /Ol LcpCBX O 'æl/ Baietz uste dut.
I’m busy … . /Ol 'VBhi/ Lanpetuta nago… .
Exchanging biographical information How about … ? /kP L'VPW/ Zer iruditzen…?
When was … born? /rCm rLh … 'VGm/ Noiz jaio zen…? Great! See you then. /'ZpCBW gA qI fCm/ Primeran! Ordura arte.
She was born in … . /iA rLh 'VGm Bm/ …-n jaio zen.
When did she die? /rCm XBX iA 'XO/ Noiz hil zen? Going out
She died in … . /iA 'XOX Bm/ …-n hil zen. Have you got tickets for … ? /kDd qI ZFW 'WBYBWg cG/ Baduzu
Where did she live? /rCL XBX iA 'oBd/ Non bizi zen? sarrerarik …-rako?
She lived in … . /iA 'oBdX Bm/ …-n bizi zen. Which performance do you want? /rBa UL'cGlLmg XL qI rFmW/
What did she do? /rFW XBX iA 'XI/ Zer bizibide zuen? Zer saio nahi duzu?
She was … . /iA 'rFh/ … zen. There are seats in row … . /fCL L gAWg Bm 'pN/ …lerroan badira
eserlekuak.
Why did she become famous? /rO XBX iA VBYJl 'cCBlLg/
Zergatik egin zen ospetsu? I’d like … . /OX 'oOY/ …nahi nuke.
OK, that’s … . /N'YM fDWg/ Ados; hori da… .
Here you are. /'kBL qI E/ Hemen duzu.
Asking for directions
Enjoy the … . /Bm'bQ fL/Gozatu!
Excuse me, is there a … on this floor? /BYgYqIg lA Bh fS L
'… Fm fBg coG/ Barkatu, badago…-rik solairu honetan?
It’s on the … floor, next to the café. /BWg Fm fL '… coG mCYgW WL
fL YæcM/ …solairuan dago, kafetegiaren ondoan.
How do I get there? /kP XL O 'ZCW fCL/ Nola irits naiteke hara?
How much / How many • Ezezkoa: subjektua + do / does + not (n’t) + aditza
oinarrizko forman.
How many ...? Izen zenbakarri pluralekin. M y friend doesn’t play the guitar.
Zenbat...? (Nire lagunak ez du gitarra jotzen.)
How many rooms are there?
• Galderazkoa: Do / Does + subjektua + aditza.
Izen zenbakaitzekin. Do you study with friends? (Lagunekin ikasten duzu?)
To be aditzarekin doanean, gauza baten • Erantzun motzak: pertsona-izenordain subjektua + do /
How much ...? prezioa galdetzeko erabiltzen da.
Zenbat...? does ala don’t / doesn’t.
How much water do you need? Does she watch TV? Yes, she does. / No, she doesn’t.
How much is it? (Telebista ikusten du? Bai. / Ez.)
Zerbaiten kopurua edo zenbakia jakin nahi dugunean Present Simple denboraren erabilerak
erabiliko ditugu galdetzaile hauek. Deskribapenak eta The sun sets in the west.
egia orokorrak (Eguzkia mendebaldean sartzen da.)
UNIT 5 Modu-adberbioak
Adjektiboa Modu-adberbioa
can bad txar badly gaizki
Baiezkoa Ezezkoa Forma laburtua slow geldi slowly poliki
I can play I cannot play I can’t play quick azkar quickly agudo, azkar
You can play You cannot play You can’t play
careful arretatsu carefully arretaz
He can play He cannot play He can’t play
She can play She cannot play She can’t play easy erraz easily erraz, errazki
It can play It cannot play It can’t play isilik, zaratarik
quiet isil quietly
We can play We cannot play We can’t play egin gabe
You can play You cannot play You can’t play clear argi clearly argi, garbiki
They can play They cannot play They can’t play generous eskuzabal generously eskuzabalki
Erantzun motzak regular erdipurdiko regularly erdipurdi, aldizka
Galderazkoa
Baiezkoa Ezezkoa
Can I play? Yes, I can. No, I can’t. good on well ongi
Can you play? Yes, you can. No, you can’t. hard gogor, zail hard gogor, asko; fuerte
Can he play? Yes, he can. No, he can’t. fast azkar fast azkar, agudo
Can she play? Yes, she can. No, she can’t.
high altu, garai high goian, ozen
Can it play? Yes, it can. No, it can’t.
Can we play? Yes, we can. No, we can’t. far urruneko far urrun
Can you play? Yes, you can. No, you can’t. • Modu-adberbioek aditzak aldarazten dituzte, ekintza
Can they play? Yes, they can. No, they can’t. nola egiten den deskribatzen baitute. How ...? (Nola...?)
galdetzaileaz hasitako galderak erantzuten dira berauekin.
Can moduzko aditzak “jakin” eta “ahal izan” esangura du.
• Gehienak erregularrak dira, eta dagokion adjektiboari -ly
• Baiezkoa: subjektua + can + aditzoina. Moduzko aditza
gehituz osatzen dira.
denez, ez du -s bukaerarik hartzen 3. pertsona singularrean.
They walk slowly. (Haiek poliki ibiltzen dira.)
I can play volleyball.
He lifts weights easily. (Erraz altxatzen ditu pisuak.)
(Badakit boleibolean jokatzen.)
Baina adberbio irregularrak ere badaude, goiko taulako
• Ezezkoa: subjektua + cannot edo can’t laburtua + aditzoina.
My brother can’t ride a bike. azken laurak, adibidez.
(Nire anaiak ez daki bizikletan ibiltzen / ezin du bizikletan She runs fast. (Azkar egiten du korrika.)
ibili.)
• Galderazkoa: Can + subjektua + aditzoina.
Can you throw me the ball?
(Bota diezadakezu pilota?)
• Erantzun motzak: pertsona-izenordain subjektua + can
edo can’t.
Can they swim? Yes, they can. / No, they can’t.
(Badakite igerian? Bai. / Ez.)
Agintera
Arauei buruz hitz egiterakoan (adibidez, joko edo kirol
baten arauak), agintera erabiltzen da. Aginduak edo
argibideak emateko ere erabiltzen da. Gogoan izan
aginterazko esaldietan ez dagoela subjekturik.
Use a helmet. Come here now!
(Erabili kaskoa.) (Etorri hona oraintxe!)
6
(Hau da dendako lepokorik merkeena.)
UNIT 2. Luzea bada, aurrean the most kokatuko dugu.
This forest is the most pleasant place I know.
Konparatiboa (Oihan hau da ezagutzen dudan lekurik atseginena.)
Bi gauza, animalia edo pertsona konparatzeko, adjektiboak • Superlatiboak ondoren in, of eta on preposizioak eraman
maila konparatiboan erabiliko ditugu. ditzake.
Spring is the most colourful season of the year.
• Nagusitasun konparaketa (baino ...-ago) erabiltzen da (Udaberria da urteko sasoirik koloretsuena.)
bi gauza, animalia edo pertsona erkatzeko, batak bestea
• Norbait edo zerbait ezaugarriren batean besteak baino
ezaugarriren batean gainditzen duela adieraziz. Egoki
gutxiago dela adierazteko the least + adjektiboa erabiliko
osatzeko berau, kontuan izan behar dugu darabilgun
dugu.
adjektiboaren luzera: Deserts are the least noisy places in the world.
1. Silaba bakarrekoa edo y bukaera duen bikoa bada, (Basamortuak dira zarata gutxien dagoen lekua munduan.)
moztzat jotzen da, eta -er bukaera gehituko diogu.
Ondoren, than partikula eramango du. Adjektibo irregularrak
A crocodile is bigger than a lizard. Inolako araurik jarraitzen ez dutenez, buruz ikasi behar dira
(Krokodiloa sugandila baino handiagoa da.) hauen konparaziozko eta superlatibozko formak.
Honako kasu hauetan, -er gehitzean ortografia aldatu Adjektiboa Konparatiboa Superlatiboa
egiten da: good (on) better best
- Bokal batez + kontsonante batez bukatutako silaba bad (txar) worse worst
bakarrekoa bada, kontsonante hori bikoizten zaio: far (urruneko) farther / further farthest / furthest
thin - thinner big - bigger
little (gutxi) less least
- Kontsonantea + y amaieradun bi silabakoa bada, y hori
i batez ordeztuko da:
7
crazy - crazier lucky - luckier
- l bukaeraduna bada, hizki hori bikoizten zaio:
cruel - crueller
UNIT
- e mutuaz amaitzen bada, -r bakarrik gehituko zaio: There was / There were
nice - nicer
Zenbakarriak Zenbakaitzak
2. Bi silaba edo gehiago baditu, adjektiboa luzea da,
eta orduan konparaketa honela eratzen da: more + There was a house.
Baiezkoa There was rubbish.
There were rooms.
adjektiboa + than.
Wolves are more dangerous than zebras. There wasn’t a toilet.
(Otsoak zebrak baino arriskutsuagoak dira.) Ezezkoa There weren’t beds.
There wasn’t tea.
- Aditza silaba bakarrekoa bada eta bokal bat + Guztiak perpausaren hasieran nahiz bukaeran joan daitezke;
kontsonante bat badu amaieran, kontsonante hori ohikoagoak dira, ordea, bukaeran.
bikoizten da, w eta x kontsonanteak direnean salbu: The athlete won a medal four years ago.
stop - stopped plan - planned baina fix - fixed (Atletak domina irabazi zuen orain dela lau urte.)
- Bi silabakoa bada eta bigarrena azentuduna, azken He created the company in 1989.
kontsonantea bikoizten da: (1989an sortu zuen enpresa.)
prefer - preferred permit - permitted
- l batez amaitzen bada, hizki hori bikoiztuko da: Pertsona-izenordain objektuak
travel - travelled me ni (niri)
- Kontsonantea + y amaieraduna bada, y hori i
you zu (zuri)
bilakatuko da:
worry - worried try - tried him hura (hari [gizonezkoari])
- e mutuaz amaitzen bada, -d hartuko du soilik: her hura (hari [emakumezkoari])
bake - baked live - lived
it hura (hari [gauza edo animaliari])
Aditz irregularrek ez dute inongo araurik jarraitzen, eta,
horrenbestez, buruz ikasi behar dira lehenaldiko formak. us gu (guri)
24-25 orrialdeetan duzu zerrenda, baina hona hemen you zuek (zuei)
arruntenetariko batzuk:
them haiek (haiei)
see saw ikusi
hear heard entzun
• Euskaraz, pertsona-izenordain objektu horiek aditzaren
barruan uztartuta doaz normalean. Objektu-funtzioa dute
read read irakurri
esaldian, hots, osagarri zuzenarena, zeharkakoarena edo
go went joan zirkunstantzialarena.
begin began hasi I met him last month.
have had eduki (Joan den astean ezagutu nuen.)
They gave me a present yesterday.
• Ezezkoa: subjektua + did not edo didn’t + aditzaren (Atzo opari bat eman zidaten.)
oinarrizko forma. I sang for them.
S he didn’t receive the letter. (Haientzako abestu nuen.)
(Ez zuen jaso gutuna.)
• Esaldi berean osagarri zuzena eta zeharkakoa badaude
• Galderazkoa: Did + subjektua + aditzoina. izenordain forman, honela kokatzen dira:
D id she go to the party? OZ + preposizioa + ZO.
(Joan al zen festara?) Sue needed a book about art and I gave it to her.
• Erantzun motzak: pertsona-izenordain subjektua + did (Suek arteari buruzko liburua behar zuen, eta nik eman
ala didn’t. nion.)
Did Picasso paint that picture? Yes, he did. / No, he didn’t.
(Picassok margotu al zuen koadro hori? Bai. / Ez.)
BASE FORM (V1) PAST SIMPLE (V2) PAST PARTICIPLE (V3) EUSKARA
lead /oAX/ led /oCX/ led /oCX/ zuzendu, gidatu
learn /oKm/ learnt/learned /oKmW/oKmX/ learnt/learned /oKmW/oKmX/ ikasi
leave /oAd/ left /oCcW/ left /oCcW/ utzi, irten
lend /oCmX/ lent /oCmW/ lent /oCmW/ prestatu
let /oCW/ let /oCW/ let /oCW/ baimena eman, utzi
lie /oO/ lay /oCB/ lain /oCBm/ etzan
lie /oO/ (regular verb) lied /oOX/ lied /oOX/ gezurra esan
light /oOW/ lit /oBW/ lit /oBW/ piztu
lose /oIh/ lost /oFgW/ lost /oFgW/ galdu
make /lCBY/ made /lCBX/ made /lCBX/ egin
mean /lAm/ meant /lCmW/ meant /lCmW/ esan nahi
meet /lAW/ met /lCW/ met /lCW/ elkar ezagutu, bildu
pay /UM/ paid /UMX/ paid /UMX/ ordaindu
put /UHW/ put /UHW/ put /UHW/ jarri, ipini
read /pAX/ read /pCX/ read /pCX/ irakurri
ride /pOX/ rode /pLHX/ ridden /'pBXm/ gainean ibili
ring /pBn/ rang /pæn/ rung /pJn/ deitu (telefonotik)
rise /pOh/ rose /pLHh/ risen /'pBhm/ jaso, altxatu
run /pJm/ ran /pæm/ run /pJm/ korrika egin
say /gM/ said /gCX/ said /gCX/ esan
see /gA/ saw /gG/ seen /gAm/ ikusi
sell /gCo/ sold /gLHoX/ sold /gLHoX/ saldu
send /gCmX/ sent /gCmW/ sent /gCmW/ bidali
set /gCW/ set /gCW/ set /gCW/ ezarri, ipini
shake /iMY/ shook /iHY/ shaken /'iMYLm/ astindu
shine /iOm/ shone /iFm/ shone /iFm/ distiratu
shoot /iIW/ shot /iFW/ shot /iFW/ tiro egin
show /iLH/ showed /iLHX/ shown /iLHm/ erakutsi
shut /iJW/ shut /iJW/ shut /iJW/ itxi
sing /gBn/ sang /gæn/ sung /gJn/ abestu
sink /gBnY/ sank /gænY/ sunk /gJnY/ urperatu, hondoratu
sit /gBW/ sat /gæW/ sat /gæW/ eseri
sleep /goAU/ slept /goCUW/ slept /goCUW/ lo egin
smell /glCo/ smelt/smelled /glCoW/glCoX/ smelt/smelled /glCoW/glCoX/ usaindu
speak /gUAY/ spoke /gULHY/ spoken /'gULHYLm/ hitz egin
spell /gUCo/ spelt/spelled /gUCoW/gUCoX/ spelt/spelled /gUCoW/gUCoX/ letreiatu
spend /gUCmX/ spent /gUCmW/ spent /gUCmW/ gastatu, igaro (denbora)
stand /gWæmX/ stood /gWHX/ stood /gWHX/ zutik egon
steal /gWAo/ stole /gWLHo/ stolen /'gWLHoLm/ lapurtu
stick /gWBY/ stuck /gWJY/ stuck /gWJY/ itsatsi
sweep /grAU/ swept /grCUW/ swept /grCUW/ erraztatu
swim /grBl/ swam /græl/ swum /grJl/ igeri egin
take /WMY/ took /WHY/ taken /'WMYLm/ hartu, eraman
teach /WAa/ taught /WGW/ taught /WGW/ irakatsi
tear /WCL/ tore /WG/ torn /WGm/ urratu, zartatu
tell /WCo/ told /WLHoX/ told /WLHoX/ esan, kontatu
think /eBnY/ thought /eGW/ thought /eGW/ pentsatu
throw /epN/ threw /epI/ thrown /epNm/ jaurti, bota
understand /JmXC'gWæmX/ understood /JmXC'gWHX/ understood /JmXC'gWHX/ ulertu
wake up /rMY 'JU/ woke up /rLHY 'JU/ woken up /rLHYLm 'JU/ esnatu
wear /rCL/ wore /rG/ worn /rGm/ jantzita eraman, jantzi
win /rBm/ won /rJm/ won /rJm/ irabazi
write /pOW/ wrote /pLHW/ written /'pBWm/ idatzi
Way to English DBH 1 © B Burlington Books 25
Check Your
Progress
Unit 7
1. Gurinik ba al zegoen opiltxoetan?
2. Ez zegoen tomaterik (pl.) zopatan.
3. Sagar-tarta gozo-gozoa zegoen hozkailuan.
4. Batere xerrarik ez zegoen jatetxean.
5. Arraina eta patata frijituak mundialak zeuden.
Unit 8
1. Arkitektoak eskola berri bat diseinatu zuen.
2. Sukaldari-buruak ez zuen menua aldatu.
3. Asmatzaileak ordenagailu ñimiñoa sortu zuen.
4. Telebista-aurkezleak politikariari lagundu zion.
5. Nola salbatu zituen pilotuak haien biziak?
Unit 9
1. Jolas-parkeko atrakzioetan ibiliko dira.
2. Ez ditugu familiartekoak bisitatuko datorren
astean.
3. Pamek ez du ariketarik egingo bihar.
4. Ez noa bizikleta alokatzera aste honetan.
5. Dan goxoki-dendara, okindegira eta botikara doa.
Denbora-preposizioak Juntagailuak
(Prepositions of time) (Linking words)
Preposizio desberdinak erabiltzen dira orduen eta festa- Bi ideia edo gehiago lotzen dituzten hitzak dira.
aldien aurrean, egunen eta daten aurrean, hilabeteen, urteen • and (eta): antzeko bi perpaus edo ideia lotzen ditu.
eta egun zatien aurrean. Garrantzitsua da kasuan kasuko
The blanket is black and the pillows are pink.
preposizio egokia erabiltzen jakin dezazun. Begira arretaz
honako adibide hauek: • but (baina): bi ideia kontraesankor lotzen ditu.
• at orduak: at four o’clock I like the pillows, but I don’t like the blanket.
festa-aldiak: at Christmas • because (-[e]lako, zeren...): zerbaiten arrazoia edo
zergatia ematen du.
• on
asteko egunak: on Tuesday I like the pillows because pink is a happy colour.
datak: on 12th June
on Christmas Day Sekuentzia-lokailuak
(Connectors of sequence)
• in hilabeteak: in March
Gertakari-segida kontatu nahi dugunean, hitz hauek
urtaroak: in summer erabiltzen ditugu, gertatu ziren ordena adierazteko:
urteak: in 2015 • first (lehenik, lehenik eta behin)
eguneko zatiak: in the morning • then (gero, ondoren)
Salbuespenak: at the weekend • next (jarraian)
at night • finally (bukatzeko, azkenean)
First lokailuak lehenengo zer gertatu zen adierazten du,
Letra larria eta finally lokailuak, berriz, azkena gertatutakoa.
(Capital letters) Thursday was a great day. First, I got 100% in my English test.
Letra larriz idazten dira: Then, Greg invited me to a party. Next, my class won the
• pertsona izenak eta tituluak: football match. Finally, in the evening my parents and I went
Albert Anderson, Ms Kate Simmons, Dr Belman to a Chinese restaurant for dinner. Thursday was a special day.
• zenbait leku-izen, esate baterako, hiri, herrialde,
kontinente, eraikin ospetsu, museo, etab.:
Paris, Italy, Europe, Buckingham Palace,
the Metropolitan Museum
• herritartasunak: Japanese, French, Swedish
• egunak: Sunday, Monday, Wednesday
• hilabeteak: June, May, February
• esaldi baten lehen hitza: My name is Melanie.
• I pertsona-izenordaina: I am British.
• hizkuntzak: English, Thai, German
• liburu- nahiz pelikula-izenen, abestien, festa-aldien eta
ordenagailu-jokoen hitz garrantzitsuak.
The Lord of the Rings
Avatar
Say a Prayer
Easter, Christmas
Sim City
0 0 1 1 9 8 1 8