Sunteți pe pagina 1din 229

DlCCIONARIO DE BOLSlLLO "IKAS"

EUSKERA - CASTELLANO
CASTELLANO - EUSKERA

Con unas 10.000 palabras de las mas usuales


en los dialectos vizcaino y guipuzcoano

Confeccionado por:

Jose Antonio de Montiano


y Jose Ramón de Urquijo

con el asesoramiento de

Carmelo de Echenagusía y Xabier Peña

EUSKERAZALEAK
Colón de Larreátegui , 14-2.°
Teléfono 423-53-22
BILBAO-1
I. S. B. N.: 84-600-6868-4
Depósito legal: BI-431-1 984
Al confeccionar este pequeño Diccionario no hemos pretendido hacerlo
para eruditos.

Su pretensión es mucho más modesta. Quiere simplemente cubrir


un hueco que se deja sentir el de un instrumento práctico y manejahle
para los que desean iniciar el estudio de nuestro milenario idioma y para
aquellos otros que, habiéndolo aprendido en su infancia, desean poseer un
minimo de conocimientos de su morfologia.

Por eso hemos preferido salirnos de la forma habitual de un libro


esta naturaleza, sacrificando su perfección técnica a su practicidad.

En éI encontrará quien lo maneje una serie de expresiones y formas


verbales que no suelen aparecer en los diccionarios, pero que creemos
han de facilitar a más de un principiante la traducción de textos euskéricos
o el hallazgo de la palabra adecuada para traducir expresiones castellanas
complejas.

Sin embargo, en nuestro deseo de hacer un auténtico diccionario de


bolsillo, nos hemos limitado a poner las palabras y formas verbales
más corrientes y las expresiones que no tienen una traducción exacta al
euskera .

Solamente hemos tenido presentes los dialectos vizcaino y guipuzcoano


por ser los más extendidos y no querer complicar excesivamente un ins-
trumento de trabajo que estd pensado para principiantes de estas zonas.

En cuanto a la ortografía , hemos respetado la que viene siendo usual


en los vocabularios y textos consultados.

Naturalmente, pese al considerable trabajo realizado, esta obra no


pretende ser perfecta, ni mucho menos, pero confiamos que habrá resultado
un diccionario de bolsillo más completo y práctico que los que hasta ahora
disponemos.
Diccionario Euskera- Castellano

Observacion
• Con objeto de facilitar, a los que todavía no dorninan el euskera, el uso de este Diccionario hemos
puesto cada palabra en sus distintas formas ortográficas y fonéticas , destacando en letra negrilla las
más usadas o comunes a ambos dialectos.

• En versalitas van las palabras en formas fonéticas u ortográficas relativamente menos usadas, o
aquellas que, siendo corrientes , lo son solamente en uno de los dialectos. En este caso se señalan con
las letras (B) si es vizcaina , o (G) si es guipuzcoana.

▪ En muchos casos hemos colocado al lado de la palabra vizcaina la correspondiente guipuzcoana, o


viceversa, para ayudar al estudiante a aprender simultáneamente ambas.

• Aunque un Diccionario no puede suplir un mínimo de conocimiento gramatical del idioma,


hemos introducido , para comodidad de los principiantes , las formas sintéticas mas corrientes del verbo
euskérico en ambos dialectos.

▪ Asimismo hemos indicado con unos puntos suspensivos (...) las palabras que se usan como sufijos
y con una flecha ( •) las que se posponen siempre, aunque no como sufijos.
A
a él, ella, aquel abendu diciembre adviento
...a (1, la, lo aberastasun riqueza, opulencia,
AAL potestad fortuna
AAL-IZATE. no poder aberastu enriquecer
AALDU extenuarse aberats rico
AAPALDI estrofa abere animal, bestia, ganado
AATE; pato aberekeri bestialidad, brutalidad
AAZTU olvidar (se) aberetu embrutecer
AAZTU KOR olvidadizo aberkide compatriota
ABARE ( B) APAIZ (G) cura, sacerdote aberri patria
ABADEGEI (B) APAIZGAI (G) semi- abertzale patriota
narista abertzaletasun patriotismo
abadegune oportunidad abes olerki tonada
ABADETZA sacerdocio abesbatza coro, orfeón
abagadune ocasión abeslari cantor, cantante
abagune oportunidad, coyuntura abestalde coro, orfeón
abail honda abesti canto. canción. cántico,
sublevación melodía
ABALDURA
aballa honda abestu c antar
abar ramaje ABETSU arbusto
abar ta abar etcétera ABETU arm ar (montar)
abaraska panal ARt nido, guarida arandano
abarka abarca j coriza ABIA nido
abarketa alpargata ABIA EGIN anidar
abaro amparo abiada velocidad. marcha
abaroaldi siesta abiadura velocidad
abau panal abialdi partida ( ida), marcha
abe viga, poste, puntal, columna, abiamen partida (ida)
árbol / suerte abiatu echar a andar, comenzar
abedi armazón a obrar, acometer (emprender),
abegi acogida, recibimiento prtncipiar marcharse, partir
abegi egin acoger (salir)
abenda casta, raza abizen apellido
ABO boca i adin edad
ABOKADA bocanada 1 adin bateko contemporáneo
abots voz ADINTSU anciano, de mucha edad
abu mortero ADin (G), AGUR (B) adiós
aburu sentencia (opinión) adion ocasión
abuztu agosto ADIPETU convencerse
ADABA remiendo ADIRAZI (G), ADIERAZO (B) indicar
adabaki remiendo adiskide amigo / relaciones
adabatu remendar, componer adiskidetasun amistad
ADABAU remendar, componer adiskidetu hacerse amigo, rela-
adabegi nudo (de la madera) cionarse, atraer (granjear)
adar rama / cuerno, sirena ADITSU atento, delicado
adarka egin cornear aditu entender / escuchar, oir, sen-
adarkari torneador tir, percibir
adarkatu cornear aditz verbo
adarraga lanza aditz joko conjugación
adata cabellera, melena, greña / aditze el entender
ramaje aditzera emon explicar, exponer
adegi sien adoba remiendo, petacho
adeitsu cortés adobatu remendar, componer
adi atento adore ánimo, fuerza, valor, aliento
adi-egon atender ánimo), confianza (en sí mismo)
ADIAZO (8), ADIERAZI (G) enterar adoretsu valiente, animoso
adibide ejemplo (ilustración) adoretu animar, alentar
adibidez por ejemplo adrillu ladrillo
adidun inteligente ADU fortuna, suerte, hado
adiera atención / sentido (signifi- adur baba 1 suerte, azar
cado) afaldu cenar
ADIERAZI ( G) ADIAZO ( B) ADIE- afari cena
RAZO ( B) dar a entender, inter- aga vara, palo (vara) / percha /
pretar, indicar, denotar / pro' asta
poner ...agaitik por (el), a causa de
ADIERAZLE intérprete ...agatik por (el)
adierrez comprensible ,..agaz con (el)
ADIEZIN desacuerdo age viga
ADIGABE descortés agerbide prueba, certificado
adigai concepto ageri patente, manifiesto, evidente
adikaitz enigma, rompecabezas, AGERKAI documento, título
incomprensible agerkera aparición
ADIKETA atención agerketa descubrimiento
ADIKoR cortés, deticado (atento), agerkunde manifestación, revela-
comprensivo ción
adimen entendimiento, razón, in- agerleku escenario
teligencia, mente (pensamiento), agerpen descubrimiento, revela-
talento ción, manifestación
adimen-gabeko irracional agerraldi visita / escena (parte de
adimendun inteligente, racional un acto)
agertarazi - ainbat

agertarazi representaciÓn, hacer ago sapai paladar


representar, representar (en tea- agor seco (sin agua) / adusto / sep-
tro), revelar t i e m bre
agertu aparecer / manifestar, pro- AGORKAITZ inagotable
poner, revelar / parecer AGORFLIL, ABUZTU agosto
agertze descubrimiento, apariciÓn agorte sequia
AGIAN ( G) quizas, acaso, a] parecer, agortu secar (una fuente, un rio,
aparentemente etctera), agotar
agin diente, muela AGOSTU, ABUZTU agosto
agin ataratzaille dentista agotz paja
agindu mandar, capitanear, orde- AGUN cuerda
nar, prometer, enviar / precepto, agur adic5s, saludo, reverencia, sa-
encargo, decreto, mandamiento, lutaciOn
bando agur egin despedir (en el sentido
aginka egin morde r de saludo), decir adiös, saludar,
aginkada mordisco, mordedura venerar
aginkari mordedor agure viejo (anciano), anciano
aginpide mando, autoridad (po- (sOlo mascutino)
der), potestad agurgarri respetabte, venerabte
agintari jefe, la autoridad, capitan AGURKA saludo
agintariak superioridad (autori- aguro pronto
dades) AGURTSU cort6
agintaritza autoridad, jefatura, agurtu satudar
cargo, mando AGURTZA satutaciÓn / rosario
AGINTAU reinar
agurtza donea Santo Rosario
-inte dominio, autoridad, impe-
AGURTZE satutaciÓn
rio
agintedun pot est ad ...ai a los, a tas (varios seres)
AGINTERI i mperio ai papilta (pasta de harina y leche)
agintza manda, tegado, promesa aide pariente / aire
agintzari promesa aideak parenteta
agiraka reprensi6n, reproche aidetasun parentesco
agiraka egin reñir, reprender, re- AIEK (G), AREK (B) aquellos, ellos
criminar aien sarmiento
agiri manifiesto, evidente, visible, AIEN Su (de ellos, de ellas), suyo
descubierto, expticito, expreso / aienatu desaparecer
patente (documento), cuenta AIER propensicin, rencor, venganza
(factura), factura, recibo, docu- AIERKOR rencoroso, vengativo
mento AIERKUNDE venganza
agiri izan aparecer, dejarse ver, AIERTLJ vengarse
divisar, verse (se ve) aiezka gimiendc,
agirian pUblicamente ailla peclUneulo, rabo
agiridun sellado aille rabo
agiriko notorio, evidente, ain tan
visibte ainbana a partes iguale:
AGITU suceder ainbanatu proporcionar (dispo-
ago boca ner)
...ago mas ainbat mucho, tanto como
ainbat ariñen cuanto antes AITOR ENTZUN confesar (oir la con-
ainbeste tanto, tanto como fesiOn)
ainbestean regularmente aitorde tutor
ainbesteko regular aitoren seme gentilhombre, li
aingeru angel noble (hidalgo)
aingira ancora, ancla AITORKETA (G), AUTORKETA (B)
aintza loor confesiOn
aintzagarri estimable, glorificablc- AITORMEN (G) , AUTORMEN (B) con-
aintzakotzat artu tomar en con- testimonio
rderaciMr, darie nnportancia ArroRrEN (G), AUTORPEN (B) de-
aintzaldu gloriflcal- claración
aintzat artu apreciar, estintar AITORTU (G), AUTORTU (B) con-
fesar, declarar
aintzira lago, laguna, pantano
AIT(tETZA (G), AUTORTZA (B) con-
alna nodriza / tanto como Jesicin
aiñen maldicn;r1 aitu entender, comprender / mirar,
..dPANIFiN N (,B) men- atender a, prestar atenciÓn /
ciOn, cita, alusi6n desfallecer, perecer
p
Al rviv AITATI: ollar, A]FZ (G), ATX (B) peña
mencionar, mentar AITZAKI (G) , ATXAKIA (B) excusa,
aipu renombre pretexto, disculpa
\ISTIAN hace poco
AITZUR (G), A . rxuu (B) azada
aita
Al U ojal
aita-amak padre v madre, padres aiurri caracter, tentperamcnto
aita-besoetako padrino aizakor veleidoso, voluble
aita-orde padrast ro aizatu Itacer alarde inflar / aven-
aita-ponteko padri nO tar, oroar, airear
aita santu Santo Padre Mapa aize aire, yiento
aitabitxi padrino aize eman soplan
aitagifiarreba tiltegrO aize emon soplan
Arr AITA B A/TONA (G) ablIt10 aizebeltz oiekin, hura.11
aitaren pat riarca aizeberritu
aitamak padres aizegaillu abanico
AITAMEN (B), AIPAMEN men- aizemaille abanico
ci Mr, cita, alusnin aizeorratz velet a
«aitaren» egin signarse aizete ciciOn, huracan, ventarrAn
ArrAso bisabuclo aizetsu airoso (de mucho aire),
aitatasun paternidad aircado
Ati..vm • (W, AIPATU ta aizetu ventilar, oroar
nertcioriar, nlentar aizeztatu ventilar
AITITA AUFONA (G) abuelo aizeztu vent ilar
AITONA ), A /TAITA t B), AITITA (B) aizkora hacha
abuelo aizkolari cortador de troncos con
At . 7 oR (G), AuTorz. confesiOn, Itacha
tcstimonio, declaraciÓn aizoyal vela (pieza de lona para
.eTOR EGIN (G), AUTOR EGIN (B) los buques)
declarar A/ZPA (G), AIZTA (B) hermana (de
AITOR ENTZT confesor mujer)
AIZPORDE hermanastra (de muje =w) ala bedi asi sea
AIZTA (B), AIZPA ( G) hermana (r le ALA ERE (G), ALAN BERE (B)
mujer) obstante, a pesar de ello
AIZTAORDE hermanastra (de muje ala olako mcdiocre, regular
aizto cuchillo alaba hija
aiztu olvidar (se) alaba bakar uniOnito (hija
aiztukor olvidadizo nnica)
aje dolencia ALABAIÑA empero
AJOLA (G), ARDURA (B) interés ALABAIÑO emper0
AJOLA EMAN (G), ARDURA EMON (I «fit) alabaorde hijastra
i mportar alabatzakotu prohijar (a mu
AJOLAKABE (G), ARDURAGABE alabatzat artu prohijar (a mu_
despreocupado alabear sino (destino), fataln
AJOLATu (G), ARDuRATU (B) intc- ALAERE (G), ALANBERE (B) as
resar todo, sin embargo
AjoLAzico importante, interesant-__ e alai alegre
...ak los, las alaitasun alegria
akabau extinguir / matar (bichoz alaitu alegrar (se), divertir (se),
akain garrapata tretener
...akaitik por (los) ALAKETA tormento
akan garrapata alako zutano Como aquello
...akana lugar, destino (seres vivc■s alako baten en esto, en una
plural) estas
akar reprensiön ALAN (B), ALA ( G) asi (co]
akastu mellar, tachar aquello)
akastun i mperfecto ALAN BE (B), ALAERE ( G)
akats rnclla, defecto, tacha, dea._ obstante, sin embargo
ciencia ALAN BEARREZ necesariamente
...AKAZ (B), r..EKIN (G) cOn (los AI.AN BERF. (B), ALAERE ( G)
AKEITA cafc' pesar de ello, no obstante,
aker macho cabrio, chivo y todo, sin embargo
aketo zafio, huraño / inculto ALAN DA BE (RE) (B) a pesar
AKIARuLA pretexto ello
akitu desmayarse, agotar alan olan regularmente
AKUILLE1 pinCh0 alan olango mediano (de
AKULU aguijada, pincho diana calidad)
akullatu animar, aguijonear Ai ANBEAR (B), ALABEAR ( G) si
akullu aguijÓn, aguijada desttno)
AKURA alquller alanbearrean casualmcnte
AKURA -1 • 1 . alqutlar ALANBERE (B), ALA ERE ( G) asi
AlcuRi cOhaya todo
al poder, dominio alanbre cencerro
al izan tener poder ALA p iDE pasto
ala o, u alarau alarido
ALA (G), ALAN (B) aSi (comc alargun viuda
aquello) alargundu enviudar
ala pena, tormento alarguntasun viudez
.ala todo lo posible alarguntza viudez
ALATU atormentar remr (repren- ALDASKO vastago
der) / pater ALDATS cuesta, pendiente
ALATZ milagro, prodigio aldatu cambiar, mudar, remover
albaindu hilvanar (trasladar), trasladar, alterar,
albaiña hilvan transportar, trasplantar, variar /
albaiñu hilvan, hebra plantar
albaitero veterinario aldatz cuesta
albiñotu enhebrar, hilvanar aldatz gora subida
albiñu hebra, hilvan aldatz pike cuesta muy empinada
albista notitia alde en pro de, a favor de
albistari peri6dico (revista) alde paraje, lado, costado, parte /
albiste notitia distancia diferencia, ventaja
ALBITZ heno (diferencia) en favor de /
albo lado, costado, junto regi6n
albo-agin muela ...alde junto a
alboan al lado, cerca de alde batetik por un tado
alboko vecino alde egin marchar, apartarse,
alboko miña pulmonia evitar
alboratu arrimar (se) / ladear, ALDE GAIN anverso
retirar aldean consigo, lado (al...de)
alborengo pulr-nonia aldegin partir, marchar
alborma tabique aldeko cercano, favorito / parti-
ALDA falda / mudanza de casa dario
aldaba aldaba aldekor huidizo
ALDAIZE vendaval aldendu extraviarse, apartarse,
ALDAKA cadera alejarsc
alda.kaitz invariable, constante, aldenduta egon aparte (estar se-
dificil de variar par ado)
aldaketa cambio, variaciOn, alte- ALDEON anverso
raci6n, mutaci6n aldepean abajo
aldakor mueble (movible), volu- aldera a trueque
hle, mudable, inconstantr, ver- alderantzi reverso
satil, variable, inestable alderatu evitar / comparar
aldakortasun mutabilidad alderdi paraj e, comarca, lado /
aldakuntza cambio, mutaci6n, al- partido, partido politico, bando
teraciOn, variaci6n alderdi gabeko i mparcial, neu-
aldamen lado t ral
aldameneko prÓximo alderdikide afiliado, correligio-
ALDAMIO p6rtico / andamio narro
aldapa pendiente, declive, cuesta, alderrai vagabundo
subida alderrai ibilli sagar
aldapa gogor empinado aldezkari defensor
aldapatsu escarpado aldeztu defender (se)
ALDARE (G), ALTARA (B) altar aldi tiempo, epoca, vez, turno,
ALDARRI pregÓn periodo, saz6n, temporada
aldarte humor (disposici6n de ...aldi acceso (arrebato)
animo), vena, disposicifm aldi bereko contemporaneo
ALDASKATU retofiar aldi gaizto congoja, desmayo
aldiko temporal (de tiempo) ALKAR JOTE (B), ELKAR JOTE ( G
ALDIN valor choque
alditzar dcsmayo ALKARGO asociaciÓn
alditzar egin desmayarse ALKARREGAZ (B), ELKARREKIN ( G
alditzo rato juntos
aldiz a ratos alkarren reciproco
aldizkari veleidoso / revista (pu alkarrizketa diMogo
blicaciÓn), publicaciÓn, periOdico alkartasun alianza, sociedad,
(revista) compañia
aldizkatu representar (reempla- alkarte asociación, sociedad
zar) alternar, turnar (agrupaciÓn)
ALDIZKINGI revista, publicaciÓn ALKARTU (B), ELKARTU ( G) aliarse
aldizko veleidoso asociarse, juntarse, reunir (se)
ALDIZTO veleidoso unir, combinar, concurrir / unidc
aldiztu multiplicar ALKARTU EZIÑA incompatible
aldra grupo, tropel, muchedum- alkate alcalde
bre, multitud ALKEGARRI vergonzoso
aldun diputado / apoderado / po- alki silla, banco, taburete
deroso alkondara camisa
ALDUNDEGI diputación alkool alcohol
ale grano, semilla / pedUnculo almen autoridad (poder), poder
ALEGIA fM3ula / ciertamente a potencia
saber ALMORZAU almorzar
alegin esfuerzo, empeño, celo ALMORZU almuerzo
(cuidado) tentativa ALOGATU alquiler
alegindu esforzarse, procurar, in- aloger salario, jornal, alquiler,
tentar, interesar sueldo, renta
alegifia egin intentar alogeratu alquilar
alegifiak egin hacer lo posible alogereko jornalero
alegidan con todo esmero ALOR (G), sembradio, planicie /
alegirlez celosamente, con cuidado lote
ALEKA chafffil alper vago, holgazan, perezoso,
ALENDU apartarse, extraviarse haragan, indolente, ocioso, flojo,
ALERE no obstante, sin embargo zanguango / rodillo
aletu desgranar, granar alper-arri rodillo
ALETXE alperkeri vagancia, pereza, indo-
ALEUN infinidad lencia
alfer perezoso alperreko vano
algara risa estrepitosa alperrik inUtilmente, en vano,
ALGO poder vanamente
algodoi algodbn alperrik galdu desperdiciar, ma-
alguztidun omnipotente lear, averiar, dañar, estropear,
ALIK ONDOEN lo mejor posible echar a perder, dañarse, inuti-
ALKAR (B), ELKAR (G) mutua- lizar
mente alpertu emperezar
ALKAR ARTU juntarse ALTARA (B), ALDARE ( G) altar
alkar jo chocar, abordar (chocar) / ALTARE (G), ALTARA (B) altar
sumar altasun poder (sustantivo)
altsu poderoso amarreko decena
altxatu alzar amarren diezmo
altxikatu tajar amarru astucta
altxor tesoro amasei diecisèis
altz aliso amaseiko onza (moneda de 16
altzairu acero duros)
ALTZARI mucble amatasun maternidad
altzau levantar AMATAU (B), ITZALI ( G) apagar
.
altzi hilacha j tao
j AmAu rxt (G ) , AMAIIITX1 (B) ma-
altzitu deshilacharse drina
altza regazo, seno amazazpi diecisiete
ALTZUNA vastago amazortzi dieciocho
alu genital feme,nino / epiteto amelu est opa
despreciativo amen
ama madre ames sueno (erl cl sentido de
ama besoetako madrina soñar), ensueno,
ama ponteko madrina ames egin soñar
amabi doce ameskeri fant asta (objeto;, sueño
antabiko clocena (locura), quimera (fant asia)
amabitxi madrina ameslari visionario
amabost qui nce amets sumo (en cl sentido de
AMA(: IARREISA AMAG/NARREIIA sonar), ensueno, ilusi6n
(13,, suegra amets egin soñar
amagiñarraba surg-ra amets uts quimera (fantasia)
AMAGISARRLIIA (B), AmAotARRLBA amets zoro delirio
st:egra ametz melojo (arbol), quejigo
AMAI , xt KAI RA *otanica)
in ino amildegi precipicio
RA termmaciOn, tC-rmmo amildu precipitarse, derrumbarse
amilotx aliolin (pajaro)
amaigabe intinito AMIOTII enmohecer
amaigabeko interminable AMONA (G), AMAMA (B) abuela
amaika once amor egin ceder
amaikatxo muchas AMOR EMAN (G), AMOR EMON (B)
amaikatxo aldiz ninchas veces ccdcr (rcndirsc), transigir
amairu trece AMOR EMON (B ) , AMOR EMAN ( G)
AMAITI; (B , II UKATU terminar, ceder (rendirse), transigir
acabar: conchnr, finalizar, ul- amorde madrastra
t i mar FMAN t ransigir
AMA/TU-F /N Macabable AMORIO amor
amalau catorce amorratu ra bt ar
AMAMA AMONA abucla amotz embotado, desafilado
amantal chlatu al amoztu embotar, desafilar
amar dicz amu anzuelo brote
amarau araia AMVARRAIN ARRANKARI (B)
amaraun t elarana t rucha
amarra ligadura AMIIRRAI (G), ARRANKARI (B) trucha
amarratz pulpo amurru raMa
amuzki carnada, cebo ankagan cadera
an ankaluze pat il argo
...an en (el) ankaoker zambo, patituerto
...an sufijo de gerundio ankazabal zambo
anai hermano (de varón) ankazpiratu atropellar
anai arrebak hermanos anker bárbaro, cruel, inhumano
ANAIBITXI cuñado ankerkeri erueldad, barbaridad
anaiorde hermanastro de varón) ankertasun eruelclad
anaitasun fraternidad, hermandad ankoker zambo
ANAJE (en Txorierri) anai hermano ano ración
ANAZKA IGO trepar anpor tronco
anbulo narciso APUR migaja
ANBURU almorrana ANPURCS ufano
andapara saétin (de molino) ANPURI5SKEI2I jactam ia, orgullo
ANDARA veloc i dad .ANTAPARA Saet in molino),
ANDARE muñeca can al
ANDEATU corromperse, dañlarse ANTEPARA saetin , c1(‘ molino),
ANDERE ANDRA (B) señora, ea nal
dama antoju antojo, asto
andereño señorita , maestra ANToLi, G organizaciOn
andi grande organizaciOn
andiera grandeza . - .
ANTOI„ 1 I1 ( G), FRATI; B)
andik de allí (procedencia) arreglar, fOrmar, reparaz,
andikeri vanidad, pompa, aristo- rombi r
cracia antsi cuidado, preoeupa( inn
andiki magnate, aristócrata antuste orgullo
anditasun grandeza antxe alli mismo
anditu hinchar (se), aumentar, antxiña antaño, antiguamente
(como sustantivo significa : tumor antxiñako antigua que existi(", o
hinchazón sueedió antiguanterne)
andizale ambicioso antxiñatiko ant iguo
ANDOII. embutido antxume u-3.1)/ it o
andra señora, mujer, dama antz sentejante, parecido ( sustan-
andrakila muñeca t aspecto, itnagen
andrati mujeriego ...antz lia( ia
andrazale mujeriego antz-aldatu t ransfigurat-
andrazko hembra, femenino antz-aldatze transfiguraei(in
andre señora antzar ganso
andu cepa (plant a) antze destre/a, maila,
anega fanega art e, t alento inntación
ANEI mil antzedun artis[a ::;rr ista)
ANEZKA antzeko semejante. parecido
ango de alli copia Hmit at ión y , aná-
anima alma logo,
ANITZ (G), ASKO (B) mucho antzeko izan imit ar
anka pata, pierna antzelari artisti el que ejerc e
anka egin huir antzera s(.inrjaniemente
ankaezur tibia antzera egin inÌit
antzeratu copiar (en general, imi- APAIZBURU parroco, arcipreste
tar), calcar APAtzGAI (G), ABADEGEI (B) Serni-
antzerki comedia narista
antzerkigille dramaturgo APAIZGO sacerdocio
antzerti teatro (arte) apal humilde, manso, modesto,
antzestoki escenario (humilde) / anaquel, balda,
antzestu representar (en el teatro) estante
antzetoki teatro (edificio) apalaldi depresiÓn (de animo)
antzi olvidarse / suspiro, gemido apaldu humillar / cenar
ANTZEGAR escarcha apaltasun humildad, modestia
antzin-zale tradicionalista apar espuma
antzin-zaletasun tradicionalismo APAR AU acertar (dar en blanco)
antziña ant año, antiguamente apari cena
antziñate antigitedad (tiempo), apatx pezuña
tradiciÓn apatz esponjoso, fofo
antzirudi copia apaxtun ungulado
antzoki teatro (edificio), escenario APEZ (N), APAIZ (G), ABADE (B)
antzu esteril (anintal) cura, sacerdote
aña nodriza / tanto como APEz p ocr, (L), GOTZAIN, obISpo
añen maldiciÓn apilledu apellido
ao boca / filo apiril abril
ao batez unånimemente ArtzLTA hura)
aokada hocanada, bocado APIZTU hutlar
aolkatu aconsejar apo sapo / pezuita grande / espon-
aolku consejo joso / eerdo padre, verraco
a0I,KI' EMAN ((;), AOLKU EMON (B) apostu apuest a
asesorar APRUI. abril
AOLKU EMON (B), AOLKU EMAN (G) apur poco, migaja
asesorar apur bat un poco
aolku eskatu consultar, pedir apurka al por menor, al detalle
consejo apurtu rornper, desmenuzar / roto
aopeko secreto apurtura rotura
aosapai paladar apurtau pizca
aots voz ar gusano, lombriz estupor / (en
aozgora boca-arriba contraposicibn a «liNIE», hem-
aozpez boca-abajo bra, significa macho)
APABURU renacuajo ar-emana izan tratar
apain elegante ara a
apain... ornamental ara-ona ibilli vagar
apaindu adornar, decorar, orna- ARABERA ( G) de acuerdo con, en
mentar conformidad con, segnn, en pro-
apaindura adorno, lujo, orna- porctón, conforme
mento ARABERAN proporctonalmente
apaingarri ornamental, adorno ARABERAZ de acuerdo con
apainkera moda (modo de ves- ARABU arandano (botanica)
tirse) aragi carne, encarnadura
APAIZ (G), ABADE (B) cura, sacer- aragikeri lujuria, lascivia, sensua-
I;,-1,,t
15 aragikeria egin - arduratu

aragikeria egin fornicar arazotau ocupado (atareado)


aragikoi sensual, laseivo arazotu preocuparse
aragikor sensual, lascivo araz-tasun pureza
arago mas aIl`e araztu purificar
arakatu averiguar, registrar, exa- ARBASO ( N, L) asaba antepasado
minar, escarbar, indagar, revisar, arbel pizarra
observar (examinar), mirar con arbi nabo
atencidn, inspeccionar, probar arbigorri zanahoria
arakatze averiguaciÓn, indagaciÓn arbin apuro
araketa registro arbindu apurarse, inquietarse
arakin carnicero, cortador arbintasun estrechez, apuro
arakune encarnadura (calidad de ARBIXKA rMpano
la carne viva con respecto a la arbola arbol
curaciÓn de las heridas) ARDAGAI tea, yesca
aramu araña ARDAI tea, yesca
aran valle, cuenca (de un rio) / ardandegi t aberna, bodega (de
ciruela (G) bebidas)
arantza espina ardangela taberna, bodega (de
arantzago mas alla bebidas)
arantzengoa el de mas alta ardantza viña
arañegun anteayer ardao vino
arao i mprecaciÓn ardatz cje, huso
arasa armario, anaquel, balda, ARDAU (B) ardao, ardo vino
est ante ardi oveja
ARATE pato ardi-korotz excremento (de
arategi tabla, carnicerta ovejas
aratizte vigilia, abstinencia ARDIULE (B), ARTiLLE (G) lana
aratu registrar ardo vino
aratuste carnaval vigilia (absti- ardura cuidado, vigilancia, dili-
nencia) gencia, solicitud, inter6, preo-
ARATUSTEL gangrena cupaciOn, celo, atenciOn, eco-
aratz puro, bello nornia, aplicaciÓn / gerencia /
arau ceremonia, norma, regla (ley frecuentemente
de comunidad), ley ardura artu cuidar
araudi reglamento, cÓdigo, esta- ardura emon i mportar (interesar)
tuto, regla (ley de comunidad) ardura euki cuidar
ARAUTEGI regla (ley de comunidad) ardura izan cuidar
araza anaquel, balda, estante arduradun administrador, geren-
ARAZI (G), ERAZO (B), AZO te, responsable
(B) obliga r ardnragabekeri descuido
arazo ocupaci6n, quehacer, tra- arduragabetu desc uidar
bajo (ocupaci6n), empleo, asun- ardurapen providencia
to, problema, cuesti6n, empresa, arduratan egon temer
punto (tema) arduratsu diligente, preocupado,
--> ARAZO (B), ERAZI ( G) obli- aplicado, asiduo
gar a arduratu encargarse, importar
arstzopetu emplear (dar trabajo) (interesar), interesar (se), preo-
trazonetua ocuoado tatareadol runar.e
arduraz celosarnente, con cuida- argazki retrato, fotografia
do, l uidadosantertle argazki atera rctratar
ardurazko i mportante, intere- argazkia egin fotogratiat-
sani, argazkigille fot(;grafo
arduritu preocupatse argazkiña nraquina lOtograiica
are ast r narria / p-ancreas aun argaztu ret rat
Inas orena argi... luminoso
areago mucho argi luz, evidencia, explicito,
ARLAN I)LRE efr-C- expreso, luminoso, lum br e,ilus-
tivamente. tre, insigne, inteligente (como
areatza plana acbetivo, significa «claro»)
areik eilos argi begi alba
areintzat para para ellas argi dirdira trasluz
areiñegun anteayer argi egin brillar
AREI 1. 0.1)1(` argi izpi rayo de luz
arek aqullos, ellos argi ontzi farol
Akr.K.s, argi ta garbi sin ambajcs, expli-
...arekin con (alguno) hto
ARE)11 .. 11•;11.-1,1 argiaren begia aurora
aren SUVO, ele aquel, su, de argibide prueba, eviduneia, infor-
ele ella, ellas me, documento
...aren (e el, de la iposesivo) argianutil candelero, candelabro
arentzat para el, para ellos argin cantero
...arentzat para argintza cant cria
ARE:NI):(:( N
argiontzi lampara, farol
arlWayeF
ARI . , RI( CrIettlijgo,
argiro (-iitramenu•
G
uontrario, adversario, rival argitaldari edit or
argitaldi ediuMn
ARI . .R1()Tilf■UN tR E"ISAITAS('N ( G)
argitaldu edit ar, publiear
enemistad
argitaratu publicar, sacar a la
ARERII)TI: i B-, E"ISAI EGIN ( G)
1 11, ("(1I),)1
enemistarse
argitaratzalle editor
aresti rObit•d,1.1
argitasun rlaridad, luz t rulacinn
ARIN I IAN hace 1)()C(1
inforrw-, informaciOn, informe
aretan (•11
argitsu luminoso
aretara a aquel
argizai eera, bujia (vela), vela
aretatik cie aquel
( buj ia)
areto saia
ari
ARETX(13 t, ARITZ (( r()/)]<•
...ari sufijo que denota la
ARJ-1"I XF • :1] - 111:tz(,11 del arado v de a la
1,) raN( ARI tzAN (G), jARI)U'N )13) ocu-
aretze t ernero parse, estar hacirudo algo, obrar,
ARGAimvL petU Oleo pra.cticar j cOnVerSar
argal flaco, delgado fnigi l ARIEL arbit 1")(1, Sitia
argaldu enflaquerer, adelgazar ARIKI . :I • A (G), JARI)) - }(111'N (I3)
argaltasun flacl uc•za, delgadez Cic I))
(flatitteza) fragilidad moz aril ovillo
ARG,NTZ-MAKI:NA fotografica a rildu ovillar
arima alma, espiritu arnas egin respirar
arin ligcro, vcloz, rapido, pronto arnas estutu sofocarse
leve, liviano, veniat arnas-neke asma
arin-aringa rapidamente, ligera- arnasa aliento, respiracien, espi-
mente ritu
arin egin correr, apresurarse arnasa artu respirar, alentar, as-
arindu aligerar, mitigar, paliar, pirar (aire)
purgar ARNO (L), ARDO, ARDAO (G) vino,
aringarri consuelo, alivio, leni- bebida
tivo, purgante aro tiempo, sazen, epoca, tempero,
arinka aprisa estacien, periodo, ambiente, bo-
arinkeri ligereza (dicho o hecho nanza, temperatura
irreflexive) aro on bonanza
arintasun ligereza, rapidez AROE lofo, esponjoso
ariñagotu acelerar arotz ebanista, carpintero
arifteketa carrera ARPE cueva, gruta
ariñeketan corriendo, aprisa arpegi cara, rostro, faz, fisonomia;
ARIO artemisa (botanica) fachada
arito carncro arpegia gorritu sonrojarse
ARITZ ARETX (B) roble arpegikera fisononna
ARIZTI robledal arpide suscripcien
arkaitz peña, roca arpidedun suscriptor
ARKAKUSO (G), ARDI (B) pulga arpidetu suscribirsc
ARKAKI:X0 pulga arpoi arpen
ARKASATS zarzaparrilla arra palmo j remordinnento
arkatz lapiz arrabete pafille
ARKESI acacia ARRAI pescado I gavilan /
arkibide indleC risueño, afablc
ARKITU (G), AURKITI' (B cncon- ARRAILDI . hender
t rar ARRAN 1B,, ARRAI (G) pez, pes-
ARK0 cerda (con crias) cado
ARKOLAU adornar arraindegi pescaderia
ARKONDARA (13), AtKONDORA (B) arrainetan ibilli pescar
camisa arrakada pendiente (zarcillo)
arku ijada arrakadatu hender
arkume cordero arrakala grieta, hendidura
arlo cuadro (de legumbres), par- arrakalatu agrietarse
cela tarea, cuestien (asunto) arrakaldu rajar, hender
arlosa piedra sillar arran cencerro
arlote vagabundo, desalifiado, ARRANDI alarde (estentacien), os-
desarrapado, zarrapastroso, an- tentacien
drajoso. tunante, briben ARRANGtJRA rcsentinacnto
arma-gizon gucrrcro ARRANKARI (B), AMEARRAI ( G)
armiarma araña t rucha
armiarma-sare telaraña arrano âguila
ARNARI fruto arrantza rebuzno / pcsca (accien)
arnas aliento, respiracien, espi- arrantza egin rcbuznar pescar
rit arrantzale pcscador
arrantzari rebuznador arren por favor, ruego, sUplica,
arrantzu accidn u OfiC10 de pescar, oraciOn
pesca (oficio) ...arren aunque, a pesar de
arrantzuan egin pescar ARRENGURA queja, pena / cuidado
ARRAIŠ AGAILLU t rampa (cepo) arrenka suplicando
ARRAPAKATU saquear arrenkura queja, pena / cuidado
arrapakin presa, botin arrera acogida, rectbimiento
arrapalada galope arresi muralla, tapia
arrapatari ratero arreta cuidado, atencidn, diligen-
arrapatu arrebatar, sorprender, cia, aplicaciÓn
coger (atrapar), apresar arrezkero posteriormente, de en-
arrapatze prendimiento tonces a
arrapillatu saquear arri piedra, pedrusco
ARRAS (N), GUZTIZ muy arrigarri estupendo, sorprenden-
ARRASTA cerilla te, admirable, aventura, asom-
ARRATE puerta rUstica (cancela) broso, magico (maravilloso), ma-
arrasti tarde (parte del dia) ravilla, portentoso, prodigioso
arratoi rata arrika egin apedrear
arrats anochecer, noche (prime- arrikada pedrada
ras horas), tarde arrikari apedreador
arratsalde tarde (parte del dia) arrikatu apedrear
ARRATSALDEKO merienda arrikatz hulla
arratsaldero todas las tardes arrikoskor guijo, china (piedra
ARRATZ tambor pequeña)
arraultza huevo arrimen admirae it5n
arraultze huevo arriskatu arriesgarse, aventurar
arraun remo (se)
arraunean egin remar arrisku riesgo, peligro, aventura
arraunkatu remar arrisku aundiko peligroso
arraunlari remero arriskugarri peligroso
arrausi bostezo arriskutsu peligroso
arrausi egin bostczar arriskuzko peligroso
arrautza huevo arritu admirarse, extasiarse, ad-
arrautzopil tortilla mirar, maravillar, asombrarse
arraza raza arritze admiraciUn
ARRAZO i mponer arritzeko asombroso, magico
arrazoi argumento, motivo, razOn ( maravilloso)
ARRAZOIAK EMAN (G), ARRAZOIA arro altanero, presumido, orgu-
EMON (B) razonar (explicar lloso, jactancioso, soberbio, ufano,
ARRAZOIAK EMON (B), ARRAZOIAK vanidoso, fatuo fofo / esponjoso,
EMAN ( G) razonar (explicar) mullido
ARRAZOIZKO racional arrobi cantera
ARRE gris, turbio, pardo arroil desfiladero
arreba hermana (de vardn) arroka roca / hez de la leche
arreborde hermanastra (de arrokeri orgullo, jactancia, sober-
vardn) bia, ufania, fatuidad
ARRFMAN t ratn arrokeriz orgullosamente
arrolio pet rÓleo arteratu int erferir
ARRONT (G) ordinario cornim ! artetsu t ranquilo
MUy artetu int ervenir, interferir, sose-
ARROPA (G), ERROPA (B) ropa gar
arroputz fanfarrÓn, jactanciosc, artez recto, derecho, directamen-
orgulloso, vanidoso te, directo, justo, reetionente
arropuzkeri jactancia, ostent arteza diestro
presunciÓn, vanidad ARTtzt mana, habilidad, maest na
arropuztu jactarse, vanagloriarsc' AR TEZKARI director, gerente
arrosa rosa (flor) / caspa arteztasun reclitud
arrosa-antzeko rosado arteztu underezar, dirigir, rec ti-
arrosela besugo ficar
arrosko presumido ARTILLY (; ARDI1 L)
arrotu Çnorgullecerse, afanarsr artizar lutero
gloriarse, jactarse, engreirse ! sa — arto m a n,
cudir ahnecar, mullir artotza maizal
artu coger, tomar, recibir, alcan-
arrotz extraniero, extraiw, foras-
zar, acoger, percibir reeibir) ,
tero, advenclizo, ImEsped
obrar taber , , coge tanto, con-
arrotzari hospedero
ener :cogi• tatilW
arrotzetxe hotel
artu - emon relacidn, trat ono-
arru barranco
cimiento, relaciones
ARRuNT (G) COMM1, ordinario, co- artu-emon aundi conbanza,
rriente (ordinario', general rrliliaridad
(cormin) artu-emona euki i ratal-
artaburu mazorca. espigit de M■tiz artu -eziiia inexptignable
artadi encinal ARTU=LE 1:111i
artalde rebaño ;de arturen crMito, haber
ARTARAKO arturendun a( TrCdOr
artatxori gorriOn artxo cordero
artazi t ijera artz oso
arte hasra destreza encina ARTIA zaranda
paciencia, sosiego Axrznr ART/AtN B pastos
...arte hasta le ovejas . ovejero, zagal
artean ent mientras, AKr lAIN B ART7A1 1):1,1()r,
ras tanto de tjas • 0 ■"(j(l'0, zagal
ARTEGA 1.: RI)):R1 AGi i mpa- artzain sare zurrbi
ciente, inquieto, int ranquilo, ner- artzaintza pastoreo
v ioso artzaketa zitrandeo
.
ARTI .(;ATASU'N 1131, RITASU.N G artzatu iarawlear
zozobra, nerviosismo, impacien- artze conquista credito
c ia, Mquietud artzeko (•ri'dito, haber
-
ARTEGATU (1 3 IjRI)1:I21.11' ! GI in- artzekodun 21('U•rt'd()U
quieta r, impacient arse, alarmar, artzulo
inquietarse, turbarse aruntz-onuntz
ARTEGATuAzo turbar aruntzago más alko
artegi redil, aprisco arzulo cueva, gruta
1P
rt ek o mediano iittermedio.) asaba anteoasitdo ienre
ASA (" B,, CxuCTI i, G) Hos askotan muchas veces, a menudo,
asaldatu amotinarse, rebelarse, trecuent em ente
sublevarse j turbarse askoz geiago mucho más
.
ASAI.I>1 :.11arn1211 asma-eziña inconcebible
AsAo (Th, t • RRU;TI (G) lejos ASMAGAI problema, acertijo
ASARKATU enfadarse, airarse, rei-Or AtiNIAKAIT1. rompecibezas
asarre entado, ira, ziña, unfadado, ASNIAKE'VA 111V
r everld ASSIAKIZU'N (.11to, pl Obitlna
asarrekor irascible ASNI. NIEN
asarretu enfadarse asmatu i uventar, imaginar, per-
ase Itartar ribir. o■. ectat planear), ae rr-
ase aldi hartazgo un ;: divinal-
ase eziña insaciabIe asmatzaile i nvent adivino
asebete sat isfecho , contento asmatzalle inventol adivino
asekaitz insaciable asmatze 1/1VCM:1611
ASNIAI 13), asmatu inventar.
aserraldi riña
aserre enrado. ra• riña, (iSMF N aSUL.1
rlaelrlrl asmo pensamieoto, plan, y>rop()-
aserre-bizi (uria sito. unc fm
aserre egin reñir (reprender: finalidad, idea.
aserrekor irascible 1 .
mota (." rmino. lina-
aserretu irritars(‘ Irdad proyeeto, desigino
asetasun hartura asmoa artu proponerM'
asetu hartan asmoak egin planea:.
asi emprzar, !• Onit•17/;i', (planear
•\ ingvnio
acometer emprender,
Asmt . su ingenioso
maugurar, nuciar
ASNAS.1 ; , . IZNAS.t IS : Wenir),
asiera comienzo. principio. e,,oiraciOn
men :. principio origen aspaldi añO, U iumpo at t ; Itasra
asikera comienzo, principio 1 0 p!
asikin primicia aspaldian hace ya t iernpo. bace
aska pesebre, ahrevadero muc ho
ASKALIMi merendar aspaldiko ceteranu

ASKANt 1111:1"1( nd ;1 asperen s‘tspiro
askatasun libertad, independen- aspergaitz incansable,
cia. sob ora aspergarri ahur rido (que aburre
askatu librar, bbertar' reS- ASPERKOI Vengat ivo
, Mar. cleaar ASPE FiKU • NI)E venganza
aske libre, independiente, suelto asperraldi tedio
AsKU.SPI N absolociOn aspertu carrs2.rse. aburrirse. lias-
ASKI• perdonar, dispensat tiar(se), fasticliarse, cansarse de,
abtiOlVer empalagar satisfacer (saciar:
ASKI (G NAIKO : B, bastante, surt- aburt ido !persona), cansado
ciente aspertua cansado de, aburrido
asko aspil palangana
(N.SKOR ti (C01111:111 aspo
astaina - ats

ASTAINA tonto asuri c ordero (recien nacido;


ASTAKERU tonterta, barbaridad, ATABAKA area dc ofrenda, cepillo
brutalidad (de iglesia), urna
astako zopenco atabal instrumento musical
astakume pollino, borrico ATADI portal
aste semana / inauguraciOn ataju atajo
astearte martes ataka boquete, brecha
asteazken miereoles atal fragmento, parte, pedazo,
astebete semana entera pieza, trozo, garo
astewq n dia laborable, feria (dia ATAI AGATI : atrancar
de la semana) ATALAZ umbral
astekari semanario ATALONDO vestibulo
asteko sernanero para empezat- atan en aquello, sobre toclo
asteLen lunes AT ARA sacar, rescatar, tirar (sacar)
ASTEREN principio atarako ntil
astero sernanalmente atari portal, zaguan, vestibulo
asteroko sernanario ATARTE (B) portal, zaguan, VCS-
asti tiempo, octo, plazo, ratu, tibulo
tiempo disponible A t AURRe: portada
astiune rato ataute ataud
astidun lento A FAU'l XI padrino
AStiGAR arce (botántea ate puerta / fuera
AStIGAR-URA tila ate sare reja
astikor lento atean ausente
astin folO, mullido . , hinchado atera sacar, salir, sustraet-
astindu mullir, saeudir, zarandear .1TERALDI humorada (jovialidad),
agitar, azotar, golpear, men car, urrencia
zurrar / zarancieo ATERAZI deducir
astinketa sacudida aterki paraguas
astiñaldi zurra, paliza, sacticlida aterpe albergue, refugio, abrigo,
astiro despacio, lentamente alojanaiento
ASTITS/ OCUOSO aterpea billatu refugiarse
asto burro, asno, borrieo, bruto, aterri escampado, sereno (el cielo)
jumento, zoquete, tonto aterrune escatnpada
astokeri burrada, nccedad, bar- atertu escampar
baridad atezai port rro
astokillo borrico (necio), bruto atezain portero
(tont o), burro AToF remolque
AsToKt , ME borrico (E)111- 1- 0 peque- ATOI I'CM01(1lIC
ño), pollino atondu disponer, arreglar (orde-
astrapala est rt'pito nar , ataviar, ordenar
astun grave, pesado, torpe, mor- atorra camisa (de mujer)
tal (pecado) A : U RAKALARI pendenciero
astundu agravarse, hacersr pe- atralaka pendencia, zaragata, zi-
sado, agraviar pizape
astuntasun pesadez, torpeza, an- atralakari pendenciero
gustia (apuro) ATRAPAU (13) pillar, coger
asun ortiga ats hedor, alicnto, respiraciÓn
ats artu respirit atxurlari cavador
ATSAR principio atxurtu cavar
atsartu descansar, reposar, res- atz dcdo / pulgada / rastro / sarna
pirar atz egin rascar (se)
atseden descanso, reposo, alivio / atz-mainin yema (del dedo)
cicscansar, reposar atzamar dedo (de la mano)
atseden adin retiro (edad dc atzamarkada arañazo, rasguño
retiro) atzamarkatu arañar
atseden-aldi ret iro (edad de atzandel dedil
retiro) atzapar garra
atseden artu descansar, reposar atzaparkatu cscarbar
ATSEDEN-ZIT1' retiro (pensiOn de atzazal uña
retiro) atzazkol uña
atsedendu reposar, descansar atzbete pulgada
ATSFGET1' molestar atze lugar posterior, trasero, zaga
atsegin placer, alegria, deleite, atzealde zaga
gozo, delicia, gusto, afable, cor- atzean detras, atras (parte pos-
t s, aneno, simpatico tcrior), detras de
atsegin artu disfrutar ATZEKALDE rcverso
atsegin emon Lomplaccr (dar atzeko zaguero, posterior
gusto:) atzelari zaguero (en el juego de
atsegin izan agradar, gustar, pelotal
compl ac erse ATZEMAN (G) coger, prender, al-
atsegindu cielcitar, satisfacer (con- canzar
tentar), amenizar, gozar atzea nitimo
atsegingarri agradable, delicioso atzenean al final
atsegiñak emon ar atzenurren pennItimo
atsegiñez g,istosamente atzera atras / reacio, retraido
atsekabe afliccicin, pena, disgusto, atzera egin retornar, retroccder
sentimiento sufri- atzera ekarri devolver
mien to atzera eroan devolver
atsekabetu afligir, disgustar, la- atzerakada retroceso
mentar, entristeeer atzerako replica
ATSENA1 DI pasa atzerakuntza atraso, retraso
ATSITU atzerapen retraimiento, atraso,
atso anciana, vieja (andana) retraso
A'rso - riTz proverbio, rcfran atzerapide dcsventaja / reparo
ATX (Bi, ';',(.;) pe ñ a atzeratu atrasar, retrasar, apla-
atxaki pretexto, excusa zar, prorrogar, suspender (dife-
atziki asir, unir, secuest rar rir) volver
atzikia dedo menique atzerri destierro, pais extranjero,
ATX1LLOTI"RIK preso tierra extraña
atximur pellizco atzerriko advenedizo
atximur egin pellizcar atzerritar ext ranjero
atxitu alcanzar, arrestar, coger, atzesku postrero (en el juego de
secucstrar cartas y en el baile llamado
atxur azada aurresku)
atxurdin marmol atzi pulgada
atzindu - aurreraptde

ATZINDU borrar AUR (G), SEIN (B) mfm, infante


ATZIPE engaño cuesta
ATZIPETU engañar AUR EGIN parir
atzmamin yema (del dedo) AUR-ZAIN nifiera
atzo ayer AUR-ZAPI pañal
au este, esta, esto ACRDUN prci-iada
au izan ezik a menos que, a no AURGINTZA parto
ser que aurka contra
AUFIE suegra aurka atera protestar
auen lamento aurka egin oponerse, protestar
aukera elecciOn, facultad de ele- aurkako contrario, opuesto, ad-
gir, selecciÓn / oportunidad / versario
comodidad aurkez asistente (presente)
aukeratu elegir, escoger, votar, aurkez egon asistlr (estar en un
seleccionar sitio)
AUL (G), MAKAL (B) flaco aurkezpen presentaciOn
AULDIJ (G), MAKALDU (B) debili- aurkezte asistencia (acto de asis-
tarse, desfallecer, extenuarse tir), concurrencia
AULDURA ( G) debilidad
aurkeztu presentar, exhibir
AI'LERI (G) debilidad, desfalleci-
miento aurki probablemente, seguramen-
aulki silla, banco, asiento, tabu- tc, enseguida, rapidamente
retc / sede sede, asiento, taburetc
aume cabrito aurkitu encontrar, hallar
AUNATU rendido (extenuado) AURPEGI rostro
aundi grande aurre lugar anterior, delantero,
aundiago mayor (mas grande) Aroa
...aurre portada
aundiagotu ampliar
aurre alde fachada
aundikeri aristocracia, pompa, aurre asmo prejuicio
soberbia aurre iritzi prejuicio
aundiki magnate, aristOcrata aurrea artu aventajar
aundikiak aristocracia aurrean delante de, enfrente,
aundikiro solemnemente frente (enfrente)
aundinai ambiciOn aurregun vÍspera
aunditsu tumor aurreko anterior, delantero pre -
aunditu aumentar, desarrollar, Se nt C
agrandar, exagerar, hinchar, aurrelari delantero (en el jucgo
hinchazOn, bulto, inflamaciOn de pelota)
aunditua hinchado aurren principal, primero
aunditzar solemne, muy grande aurrengo dist inguido
aundiuste presunciOn
aurrera adelante j precoz
aundizale ambicioso
AUNIZTU multiplicar aurrera egin progresar / precoz
auntz cabra aurrera etorri precoz
Auñamendi Pirineo aurrerakuntza adelantc,progreso
aupa! exclamaciOn de animo aurrerapen adelanto
aupats cructo, regueldo aurrerapide prog reso
aurreratu - auzitara eroan (eraman) 24

aurreratu adelantar, avanzar, AITARKI voto (sufragio universal)


progreSar. anticipar ahorrar AUTARK/A EMON votar
pO'tital• autatu elegir, eseoger, seleccionar
aurresku aurrescu (harle) autatze seleceiOn
aurretiaz con antelación auteskunde elecci6n (por votos),
aurrez aurre frente a frente vot aci6n
aurrezki /da(//a0 AUTETSI predestinado
AI'RRE/K0 0/I/ rario autizkatu vot a r
aurrezlari ahorrador auto-toki garage
aurreztu ahorrar AUTOR 1:B), AITOR (G) confesiOn.
aurt egin ret roceder t est i monio
aurtaldi retroceso AUTOR-ENTZULA ;Bi, AITOR-ENTZI'Ll
aurten hogaim, en este año ( G r confesor
aurtiki lanzar AUIT/R. ' EN ELUIN (B), AITOR ENTZLN
aurtxo nene ( G) confesar (oir la confesiÓn
aurtzaro infancia, niñez A1 FORGU conlesionario
ausardi audacia. osadia Al FORKU:NTZA (B), AITORKUNTZA (G
ausarditsu atzdaz, osado confesiOn
ausarkeri at revimiento, osadia, Al FORI A ( B), AITOR LE (G) C011-
urrwridad fe!,;()I.
ausart osado, atrevido, audaz' Al"TOR U 1 . Kl' ( B ), Arroirro Kt ((il
nu Fpido eordesionario
ausartu at reverse avcnti v ar(sr i Al voRmF.N (B At CORMEN ("(;) dr-
AUSA/. quiza lara/ ir /1
r escoldo Al 1 oRTi: (Bi, AIToRTU (G) con-
ausi romper, quebrar romper I, fesar, deciarar
c ascar, averiar (se A rolurz A (Th, nrroRTZn (G) con-
ladl ido 1- 01.0 feNjr)n
ausi egin ladrar auts ceniza
ausika ladrando autsez betea polvoric nto
ausikari ladrador autseztatua polvoriento
ausitu templar (hablando del autsi quebrar, romper / int errurn-
loi pir
ausitzaille quebrantador autsontzi cenieero
auskor quebradizo, autu onversactOn , cuento ) eseo-
cado ge r, elegir predestinado
auskortasun fragilidad autuetan discut iendo, util'ogiendo
ausle quc.brantaclor auzi pleito, juicio (pro-
ausnar runnar considc'rar, re- ceso), cuestiOn, causa
flexionar den)anda problema
ausnartu considerar, meditar, auzi-epaile juez
reflexionar rumiar auzi-epalle juez
auspez postrado, boca abajo auzi-zale pleitist a
auspo fuelle auzibide proceso
auster egun mireoles de ceniza auzilar; pleit ist a
austerre ceniza auzipetu procesar-
austu puiverizar auzitara eroan (eraman) dernan-
autakuntza selecciOn dar judicialmente)
auzitegi corte, tribunal, juzgado azaro tiempo para sembrar, sc-
AEZKA lucha, pclea mentcra gotas de rocio sobre
AUZNAR runna las hojas noviembre
Al'ZNAK EGIN rumiar azarri audaz, z, atrevido
Al'ZNARTU considerar / rumiar azartasun audacia, osadia, temc-
auzo vecino, vecindad, barrio, ridad
vecindario azartu at reverse
auzodi distrito azatz surco
AZAZKAU (B) dcsahogarsc
auzoko ccrcano, vecino
AZENORI zanahoria
auzotar vecino
azeri raposo, zorro
auzotasun vecindad azerikeri zorreria, astucia
auzotegi vccindario, vecindad AzGALE (G), AZKURA (B) rascazOn,
auzpaztu prosternarsc picazOn
auzpez postrado, de bruces azi crecer, criar, desarrollar, for-
auzpeztu postrarse mar /' sustentan, mantener (ali-
auzune barrio, distrito (de una mentar), nutrir / educar / como
ciudad), vecinclario sustantivo significa: si-
AXOLA (G), ARDURA (B) preocu- micntc, germen
pacián, cuidado, importancia, azienda ganado vacuno
solicito aziera crianza, cducaciOn
AXOLA'FI: ARDURATU (B) preo- azil noviembre'
cupar(se) / preocupado AZKAR (G). BIZKOR (B) activo,
ayen pampano, sarmiento listo (espabilado), rapido,
AvoTz machete vcloz, vivo (espabilado), rapida-
ojal mente
AZKARRI levadura, fermento / leni-
...az con, por, accrca de / sufijo
de gcrundio tivo
AZKARTASEN (G), BIZKORTASUN (B)
aza eol, boza
solicitud, diligencia, fortaleza /
azaburu repollo
rapidez
azal pellejo, corteza, cascara, AZKARTI: (G), DIZKORTI: (B), animar
cubierta, forro, superficie, exte- azkatu rescatar, librar
rtor, sobre (de cartal azkazal pczuña, uña
azal-uts hipcicrita AZKI; libre
azala-eman (emon) encuadernar azken Ultimo, final, postrero, t&-
azalbide programa mino, fin, terminaciÓn, paradero
azaldu descubrir, revelar, expo- azken-aldi Ultimamente
nerr explicar, publicar, aparecer, azken-arnasa agonia
interprctar azken-bigarren penUlt imo
azaleko externo, supc rficial azken-nai testamcnto
azalez exteriormente azkenbako ilinntado, intermina-
azalpen explicaci6n ble
azkendu acabar
azaluskeri h ipocresia
azkenean finalment c
azao gavilla azkenengo Ult i mo
azari zorro. raposo osado azkenez Ultirnamcnte, finalmentc
azarkuntza at revimiento azkengabe infinit o
azkenik iiltimamente aztal pantorrilla / talUn / espuela
azkentasun ultimidad aztalezur tibia
azkon Archa, saeta, dardo pro- aztamakilla lanza
penso a crecer aztarna pista
azkonar tejnn (animal) aztarnak artu rastrear
AZKOR airoso, garboso, gallardo aztarnatu rast rear
azkordin sabatinn aztarren indicio, rastro, huella,
AZKORTASUN airosidad, gallardia, pisada
garbo AZTATU palpar, tentar j pesar a
AZKU vigor pulso
azkura rascaz6n, picaznn AZTERI sarna
azkure egin rascar (sel azterka escarbando la tierra
azkurriak viveres azterkatu invrstigar, observar
...azo obligar (examinar)
azoka mercado, feria, plaza (del azterketa examen, critica, escar-
mercado) bamiento, control, experimento,
azpi lugar inferior, suela, que esta analists, pesquisa, reeonocimiento
bajo otro, debajo, base (parte (inspeceinn)
inferior), bajo, paN n-nento aztertu escarbar, examinar (some-
azpi-joko conjuracinn ter a prueba), prohar, analizar,
azpi-suge traidor revisar
azpian debajo aztertzaille revisor
azpian debajo de azti adivino, hechicero, brujo,
azpig-un cadera mago
AZTIARRIG ARRI magico (que perte-
azpikeri soborno, intriga, com-
plot, conjuracinn, fraude, villania nece a la magia)
aztikeri magia, sortilegio
azpiko inferior, subordinado aztikerizko magico (pertenecien-
azpiko gona refajo te a la magia)
azpil plato, bandeja aztu olvidar(se) / adivino
AZPILDU repulgar
AZTUN grave
AZPILDURA repulgo AZ TURA eostumbre, indole, earacter
AZ PIRA artesa AZTURU adivino, brujo
azpiratu sojuzgar, someter, subor- AZUKRE (G), AZUKERA (13) azUcar
dinar, rendir (vencer) azukre-koxkor terrnn de azUcar
azpisapo vil, eanalla, rastrero AZUR (B), EZUR ( G) hueso
azpitik erosi sobornar AZ URBAKO (B), EZURGABE ( G) sin
azpizun lomo, solomillo hueso
AZTA peso / libra / tacto AZ URTEG/ (B), EZURTEGI (G) osario
B
ba pues BAIMENA EMAN (G) BAIMENA EMON (B)
ba' si (condicional) autorizar, consentir
ba -* ya (afirmativo) BAIMENA EMON (B) BAIMENA EMAN (G)
baba haba / alubia / callo / ampo- autorizar, consentir
Ila baiña aunque, mas (pero), pero
babalasto gandul baiño sino
baberrun habichuela baiño que (comparativo)
babes amparo, refugio, protec- baiño len antes de
ciÓn, seguro baita también / interior (L, BN
BABES-ARMA escudo S)
babes egin defender baitin cierto, seguro
babes-etxe hospicio baitu arrestar, prender, embargar,
babes-leku baluarte secuestrar
babespean artu patrocinar baltura hipoteca, prestamo, pren-
babestu amparar, proteger, pa- da (fianza) / prendimiento, se-
trocinar, asegurar (cubrir) cuestro
BABUTU aprisionar baizen tanto como
bada pues baizik sino
bada ezpada por si acaso BAKALDUN monarca, rey
bada ezpadnko dudoso, inseguro bakallo bacalao
BAD1A bahta bakan escaso, raro
bae cedazo bakandu enrarecer
baetu tamizar bakar Unico, solo
baga ola / sin bakarleku soledad (lugar desierto)
BAGE sin bakarrik st5lo, sola, solamente,
bagil junio Unicamente, puramente
bai st / cedazo, criba bakarrizketa montSlogo
bai... bai ya... ya bakartade soledad
bai orixe por cierto bakartasun soledad
bai zera! ca! bakartegi soledad (lugar desier-
BAIDA bahia to) / monasterio
BAIDURI consentimiento bakarti solitario
baietz que si, consentimiento bakartsu solitario
baietz esan afirmar, asegurar bakartn aislar, aislarse (reflexivo)/
(afirmar) distinguirse
baietza afirmaciÓn bakarzale solitario
baiezko consentimiento, afirma- BAKE (B), PAKE (G) paz, tranqui-
ciÓn lidad
baieztu certificar BAKEAK EGIN (B), PAKEAK EGiN (G)
baikor optimista pacificar, reconciliarse
baimen permiso, consentimiento, BAKEGILLE (B), PAKEGILLE (G) pa-
licencia, autorizaciÓn cificador
BAKETSU' /V. PAKE . I . SU" ((;' ')aCifIC(1 bana diferente, distinto j varios
BAKETI' CB PAKE'I ((;) apaeiguar, diversos .: ( una a cada uno
paciticar. surenar iealmar) banaka caro, dr uno rn uno
BAKEU'NE / regna banaketa repart ivión
BAKEZALL PAKLI.ÁLL paCI- banako propio, esperial
U1C0 BANAKOLA admmistrariOn (oficina)
BAKEZKO (B), PAKEZKO ( G) pacifico
banan por separado, separada-
BAKo (11, GABEKO (G I sin
111 unl
...BAKO (B) sin
banandu separar, distribuir
IIAKOITZ (G , BAKCY/"X (1) cada,
banatasun variedad
cada uno impar
banatu disembtar, repartir, sepa-
BAKOTASUN falta
rar, compattir, espaciar,
BAKO"FX (131, BAKOITZ G) cada,
buir
eada uno impar
banatzaille prbdigo, despilfarra-
BAKU.; plaza (del mercado)
dor, divulgador
bakun si mple
banatze e l )art separaci(M
bakundu si mplificar
BALA CCSIO trigo tendido antes
banazean tor separado, separa-
damente
(1( • tigr:ILIa1 ;(•
BALAZ"FA freno
banda rumbo, direceibn
BAL1),A :I11a(. 111(1, balda, eStante baña vaina (e-asrara tierna comes-
Ohle'■ j pero, empero
baldan abandonado
baldankeri ilejadez, abandono baño sino (//1(' Coniparativ();)
objetar
baldarkeri torpeza
rATFAN reprminamente,
baldau zarrapastroso
BAL1)U t apa
14.111 B BAT ERE (GI aig()
BAI DUN ((„; /7 0 tiene traduccihn
BAPI . BAT LItI. ((;) nada
dies ( t,i, OrICB) eS dar
BARA Ve(",-eta]
fuerza ala ('()/I(11Cifirl
BARAKU'lL0 rara rol
baldintza rondic iuil BARANDA Varal
baldres abandonado, desabi)ado, BARA'rx/ iMpa
zarrapastroso. ordina.rio (basto) PARA (( ; BFRAKATZ (B) ajo
balea ballena baratz jardin, hnerta despacio
BALETA gavilla
barau ayuno
baliatu servirse de, :riprovecharse barau egin ayunar
balio precio, roste, valor (precio), barausi de:;aynnarse
i mport e ( servir (aprovechar) BAR.AUSKARRI deSay11110
balio izan valrr, import ar, eostar barazki bortalira,
verdura, legum-
(i mport ar) bre
BALIOTSt' preCUOSO U4 ARBAU.ADA Hamarada
balkoi BARBARUN saimonete
RAI:e SA ,!,rrroi() BARI)IN (B), ( G) igual, lo
BAITZ ( R ' , nrgro/aciago U tlitirt/
BALTZERAN ■:B) mOreno Bis RI1INI)1' Í BERDIND11 ((;) igua-
(1 .) nrgrura lar, nivrlar, compensar
HALTIATU, (1 rnnegrecer BARI)IN(;I-:
BAL'I'ZIZKA '13' /It':!/-111r0 bardingo mediano (en estatura)
BARDINA ASUN 11Š), I1LFIDINTASUN (;) barreti risucito
igualdad barretsu risueño
ts.,\ RDINTSC (B), BERDINTSU (((r) an,a- BARRI (B), BERRI (G) nuevo, nueva,
logo reciente. Como sustantivo signi-
bare calmado, calma (ctl el mar), fica: noticia, informaci6n
sereno (c1 mari ...BARRI (B), ...BERRI ( G) recién
bare-aldi calma, calma en cl mar BARRIKETA (B), BERRIKETA ( G)
BAREKU:FIKI1LL0 caracol charla
baretasun tranquilidad, sosicgo, BARRIKE"FAN (B). BERRIKETAN ( G)
calmoso, tranquilo, quictud en charla, charlando
,;calma) BARRIRO IB), BERRIRO ( G) nueva-
baretsu calmoso, t ranquilo mentc, de nuevo, otra vez
baretu calinar, tranquilizar, apla- BARRIRO EGIN (B), BERRIRO EGIN ( G)
car, sosegar, apaciguar(sc) sere- repctir, rehacer
nar (calmar) BARRIRo ESAN /CpCDT (lo dicho)
BAR1K (B), GABE ( G) S1II BARRIIS( (B), BERRITSU ( G) char-
...BARIK (B), GABE sin latan, locuaz
BARIK): (B), OSTIRAL (G) vieuncs BARRIZ (B), BERRIZ ( G) cn cambio,
BARKAMF.N 111C11.11gC1IC//1 a Sll vez de nucvo
BARKATI.: ( G), PARKATU ( B) per- BARRIZ I( GIN (B ), BERRIZ EGIN (G)
clonar repctir, rehacer
1/ ARNA a t raves BARRIZ IDATZI (B), BERRIZ IDATZI (G)
BAR RABAN br1D(//I I )1C/11 . 0 pIC aro copiar (por escrito)
barra.bil trsticulo 11 ARRULTARI reformador
PARRAGARRI (B), PA RREGARRI (G) BARRIZTAU (B), I3ERRIZTATC ( G)
digno cle risa, gracioso, renov ar, reformar
grotesco BAR RI TU (B), BERRIZTT (G , ; repc-
US AR RASKIL0 Ca rac o 1 ti r
BoRRE (B), PARRA G) risa, sonrisa barru dentro, lugar interior, te-
barre-algara carcajada cinto j conciencia
barre egin reir barruan dentro de
barre itzelak risa estrepitosa barruko int i mo
barre-santso risa cstrepitosa, car- barrukotasun in(i-
cajada midad
barre-santzo risa est reoitosa, cm- BARRUNA i ra■
cajada barrura a adentro (a1 interior)
barreatu esparc tr, diseminar, pro- barrurantz hacia adentro
pagar, dif111ICI 11' barruratu introducir
I; AR H.F.G EI ChISIC barruratze recoginnento
barreiatu esparcir, disemina r barrutu
barrekor risueño BARFICI. 1 rSlablO
barrelari 1>ur1C)11 bart anocl-u-
barren dentro, parte interior, bartz liendrr
interior, tondo ruedo BARTZUN badil
... barren lo mas hondo HAR,„.
barren-galtza calzoncillo 31 A R1 SI desayunat
BARRENA (G) C01I rumbo a, a basa lodo, barro, fan t;o / selva-
travc's tico
basa... fiero, silvestre BATAN menta (botanica)
basakatu gato montes batasun unidad, uniÓn
BASAMATS labrusca (botanica) bataz-beste media (promedio)
basainortu desierto, yermo batean si multaneamente, junta-
basapizti fiera mente
BASAPORRU gamÓn (botanica) BATEATU (B), BATAIATU ( G) bau-
BASARAN endrino tizar
BASARBI bunio (botanica) batek el uno
BASARTO sorgo (botanica), zahina batel lancha pequeña, chalana
(botanica) baten una vez
basati salvaje, selvatico, barbaro, batena particular
incivil BATEO (B), BATAIO (G) bautizo
basatza lodazal, barrizal batera a una, juntamente, simul-
BASEI.IZ ermita taneamente
baserri aldea, caserio batera egon estar de acuerdo,
baserriko rUstico estar conforme, conforme (estar)
baserritar aldeano, casero, rnstieo batera etorri conveni r
basetae caserio batera eziña incompatible
BASITU embadurnarse bateratu unir
BASKA chambra bateratze sintesis
baso bosque, selva / vaso batetik por una parte
basoko silvestre BATEZ BE (RE) (B), BATEZ ERE )
basta albarda, mont ura (arreos) sobre todo, principalmente
bastatu enalbardar
BATEZBATASUN neutralidad
baster rinc6n, orilla BATIK BESTERAKO diferencia (de
bastertu arrinconar una cantidad a otra)
BASTO grosero, ordinario
batu rccoger, unir, reunir(se], jun-
BASTOKERI groseria
tar, conectar, recolectar, sumar,
basurde jabali
ligar, concentrar, cosechar, con-
bat uno
currir, congregar orderiar uni-
bat-batean repentino, sUbitamen- do, suma
te, repcntinamente, improvisa- batu egin suniar
ciÓn batuketa suma : adiciOtt , un aM
bat-bateko repentino BATXI IOrpe , lcrdo
bat-batera al mismo tiempo BATZ OrujO
bat-batetan de repente, repenti- BATZA sociedad, gretnio
namente batzaille ahorrador, recolector
bat-batez de repcnte, repentina- BATZAKUNTZA junta, uniOn
mente BATZALI)I concurso
bat edo bat alguno batzale recolector, ahourador, eco-
bat egin unir, sintetizar, sumar nOntico
bat egiña unido batzar junta, reuniOn, sesiOn, con-
bat etorri convenir (estar de currencia, conferencia (reuniön ■,
acuerdo) congreso
bata beste promedio j mutuo batzarraldi sesiÓn
BATAIATIJ bautizar batzarre rettni<Sn
BATAto (G). BATEO (B) bautismo batze recolecciOn. cosech, (
batzoki sociedad (circulo, club), bear-gela retretc
lugar de reuni6n bear izan tener necesidad, nece-
batzuek algunos, unos sitar, deber (estar obligado)
batzuen de algunos BEARGIN (B), LANGILLE ( G) traba-
batzuetan a veces jador, obrero
batzuk unos, algunos, algunas, bearkune obligaci6n
varios bearkuntza ocupaci6n
batzutan algunas veces bearraldi miseria
bazi salsa, unto bearrean (con verbo) en la
bozka pasto, comida necesidad, en lugar de, en vez
bazkal comida (en palabras com - de, necesitando
puestas) bearrezko de necesidad, forzoso,
bazkal-ondoko siesta necesario, obligatorio, preciso
bazkal ostean sobremesa (en la) BEARRI hebilla
bazkaldar comensal, invitado (a bearrizan necesidad
comer) beartsu menesteroso, pobre, nece-
bazkaldu comer (al mediodia). sitado
bazkalondo sobremesa beartu obligar (se)
bazkari comida BEATU mirar
bazkatu alimentar, apacentar, beatz dedo (del pie)
pater beatz tzikar dedo meñique
bazkide socio BEAZTOPA (G) obstaculo, tropiezo
BAZKIDE IZAN pertenecer a, formar BEAZTOPATU (G) tropezar
parte de beaztun hiel
bazko Paseua beazun hiel
bazkun sociedad, asociaci6n BEDAR (B), BELAR ( G) hierba /
BAZ TANGA (G) viruela angosto
bazter orilla, rinc6n, esquina, BEDAR SIKU heno
margen BEDARKI vegetal
baztertu retirar, arrinconar, des- bedeinkatu bendecir
cuidar, evitar (retirarse), excluir, bederatzi nueve
desviar, rechazar (apartar) bederatzireun novecientos
be suelo, abajo, bajo (parte infe- bederatziurren novena, novena-
rior) rio
BE (B), ERE ( G) tambin bedeu vedar
BE BAI (B), ERE BAI (G) tambi&I BEDINKATU bendecir
BE EZ (B), ERE EZ ( G) tampoco, ni bee piso (suelo), suelo, bajo /
siquiera balido
BEAKUR respeto beeko inferior
BEAKURTU respetar beeneko infimo
BEAR (B) trabajo, obra beera a abajo
bear necesidad, falta (necesidad) / beeragotu rebajar
necesario beeratu abatir, rebajar
bear bada acaso, quiza, por begi ojo / simpatia
ventura begi apal modesto (recatado)
BEAR EGIN (B), LAN EGIN ( G) tra- begi nifii iris (del ojo), pupila
bajar begi on si mpatia
bear-ez-dan sunerfluo beelbakar tuerto
begibakoitz - belaunikotu 32

begibakoitz tuerto beintzat por cierta, segurarnente.


begiko sinqatico, afable, prefe- al menos
rido, tavorito beiña orujo
begiko izan si mpatizar principal
inoaÑAziÑo IBj ilusiOn beiñere ez nunca
begioker bizro beiñik bein siquiera
begira esperando, mirando atien- BEaRA cristal, \acirlo
de !imperativo), mira (impera- BE Yr A is(4 carnacia, ccbo para
tivo pescar
begira egon contemplar, observar beiti bodega, sntano
innr.1r) beitu mirar
begirada miracja bajar,
begiragarri curioso j digno cje beizain vaquero, pastos
velse) bekain ceja
begirakada bekaitz envidia, celo
BEGIRAKIZUN esccna ietipet bekaitz izan enviciiar
begirakune bekaizdun celoso, envidioso
begiraldi ojeada, mirada bekaizkeri envidia, cclo
begiramen c unsidcracibn bekaizkor envidioso
begiratu mirar. atender a, cuidar, bekaizti envidioso, celoso ; envi-
contemplar clioso
begirune atención, cortesia, dis- bekaiztu cnvidi ar
respeto, deferencia, mo- I3)- KAN r ('Ja
destla rec:no dar valor BEKA'l pe( adu
begirune izan respetar beko dc Jrbajo isituaciOn
begitan artu antipatia (tener) BLKOKI KOPE.I.A (G) fre/lIC
in:<;r1.ANin- B JRJ'tn j(;) ligu- bekorotz boñiga, exereluento kc1c•
rarse, }).n erse alw inarse, ganaclo vacuno;
itnaginarSe bekozko
sernblante, rostro bela cuervo hierba
begitasiiio i I UzsiOn BELAKI CSI)011ja
(JI-(aaAstiN IIIR;1(:■11 PF AR (G III 1)AR 1B ) ]berba,
begitxindor orzuclo Ci:sped
begitu mirar /11.I ARKI vegetJtI
begiz ikusi presenciar belarri oreja
begiztatu divisar belarrietako pendiente izarcillo)
bei \aca belarriondoko bofetada
beia jo ruinJo belarritako pendiente (zarcillo
tnn c,1 , oRi '(' amarillo belarrondoko boletada'
belastatu rehlandecer
bein una Ve%
UIELATXIKI grajo
bein-banan sta esivamente
BELATXINGI; grajo
bein batean CII eierta ocasi(in belaun
bein batez C71 cierta ocasiOn BEI.ARNALDI generaciJ)n
bein-beiñeko provisional BELAU • NAULKI rechnatorio
beingoan en ocasibn, en seguida, belaunburu rdtula j ciloquezuela
(1e ruperit rapiciamente, repen- belauniko dc rodillas
tinament inmediat anwnt belaunikotu arrodillarse
BELAUNPE corva bera el, ella / mismo
BELAUNTX0K0 rÓtula / choquozuela ... bera delicado de eno-
BELBIL autormivil jarsc), sensible (impresionable) '
BELDUR Iniedo propenso
BELE (G), BELA (B) CLICCV0 BERAKATZ (B), BARATxuRt (G) ajo
BELTZ ((;), BALTZ (B) negro, aciago berandu tarde (adverbio)
BELTZARAN moreno, trigueno, ne- berandutu retardar
gruzco berandutza tardanza
BELTZTASUN negrura BERANKOR paciente, tardio
BELU (B), BERANDU (G) tarde beraren su, de el, de etla, suyo
(adverbio) (de el, de ella)
BELUKOR t ardio berari a el
BELLEGI (B), ORI ( G) amarillo, berariaz especialmente
rubio berariz propiamente, adrede
BELLEOITASUN (B), ORITASUN (G) berarizko propio
amarillento BERASKA ( G) panal
BELLEZKA (B), ORIZKA ( G) arnari- beratu trasladar a abajo / remo-
llento jar / macerar, ablandar, reblan-
belzkeri infamia, traiciOn decer
belztu difamar berau este mismo
ben formal, serio (persona scria) beraz por consiguiente sincero
benaz seriamente berazko diarrea, discnteria
bendeku venganza beraztu rnacerar
benedikatu bendevir BERBA (B), ITZ (G) palabra
beneno veneno BERBA EGIN (B) , I TZ EGIN ( G)
benetako formal, real, verdadero hablar
benetan en serio, formalmemc, BERBAERA (B), IZKERA ( G) len-
de veras, seriamente, sincera- guaje, idioma
mente. verdaderamente, de ver- BERBALDI (B ), ITZALDI ( G) conver-
dad saciOn, discurso, sernMn
benetasun formalidad, seriedad BERBALDUN (W , IZTUN G) tocuaz,
BENGAU vengarse hablador
benturaz por ventura, gruzás RBARTU (B) tartamudear
beñere ez jamas BERBARTUN (B) tarta.mudo
beñipein al menos, a menos que, BERBATU (B) apalabrarse
a no ser que berbera EI mismo (pronombre)
beñola en cierta ocasiôrr BERBETA (B), IZKETA ( G) conver-
beñolako pasado saciOn, idionla, lenguaje
beoka pot ranca, yegua joven berbizkunde resurreccinn
beor yegua .
8I -Rxo-rs (B) rumor
beorka potranca, yegua joven BERDUN (G), BARDIN (B) igual, liso
beorkume potranca BERDUNDU 1G) BARDINDU (B) igua-
beorteri yeguada 1ar
nEoRTtTz violento BERDINGABE incomparable
beortzain yegnero BERDINGABEico (G) impar, desi-
BEEAKOITZ tuerio gual
bepuru ceja BERDINTASUN ( G) igualdad
ber... prefijo intensivo bere suyo, su (de el) / tambien
bereala - beso

bereala en seguida, inmediata- BERRI EMAN (G), BARRI EMON (B)


mente, pronto inlormar
berealdiko grande BERRI ONA (G), BARRI ONA (B)
berebil automOvil Evangebo
berebil-toki garage BERRIRO (G), BARRIRO (B) nueva-
BEREBIZIKO idOneo mente, de nuevo, otra vez
BF:REGANATU gramearse BERRITSU hablador, charlatan,
berekoi egoista locuaz
berekoikeri egoismo BERRYEU renovar
beren su (dc ellos), suya BERRITZAILLE reformador
berendia mcngauo, zutano BERRIZ G), BARRIZ (B) de nuevo,
BERENGO intimo otra vez / en cambIO
beretu absorber (apropiar) BERRIZ BETE rellenar
BEREZ EGON aparte (estar separado) BERRIZ EGIN rehacer, repctir
BEREZI ( G) espccial, diferente, pro- BERRIZ ESAN repetir (10 dicho)
pio, particular, privado / sepa- BERRIZ FTORRI retornar, volver
rar jaro BERRIZ EZARRI restaurar
BEREZIKI ( G ) , BERAIZ (B) especial- BERRIZTARI reformador
mente, aparte (separado) BERRIZTU reformar, reiterar
BEREZITASUN (G) particularidacl, berrogetamar cincuenta
especialidad berrogei cuarcnta
BEREZIZ (G) especialmente BERROGEIA cuaresma
BEREZKETA G separacMrt IIERROGEJKARO cuaresma
BEREZKI ( G) separadamente bertako cle alli mismo, local
berezko particularidad, propio, adjetivo)
innato bertan alli mismo, cerca (proxi-
berezkotasun naturalidad midad)
beribil autontOvil 13ERTANBERAKO agudo (enfermu-
BERIN cristal, vidrio dad)
berna pierna. pantorrilla bertaratu acercar (se)
bernazaki tibia bertatik inmediatamente
bernazur tibia BER FON cerca ('proximidad), aqui
I3EROGAILL0 estufa
US MO
beroki abrigo, cosa que abriga bertso vrrso
berokitu abrigar bertsolari troyador
berori cse mismo ustel berun plomo
berotasun calor ./ entusiasmo,
besaburu hnmero
euforia fiebre
BESAERI plantilla (de ( mpleados)
berotu calentar entusiasrnar,
alentar, animar, fornentar besagain
berpiztu resucitar, revivir besamotz manco (sin brazo)
berregin rehacer besamutur mufieca (del brazo'
berrerosi redlmir, rescata r besape sobaco
berreun doscientos besarkada ahrazo, hrazada
BERRI (G), BARRI (B) nuevo, re- besarkatu abrazar
ciente i noticta, mformaciOn, BESE abarca
nueva (noticia) besigu besugo
...BERRI recien beso brazo
besobakar manco (si le falta un betikotasun eternidad
brazo) betikotu et ernizar
besoetako ahijado BETILLE (G), BETULE (B) pestafia
besomakilla hUmero BETILLUN mustto, triste
besomotz manco (Si le falta la betizu huraño
ma no) betoker bizco
betondo hUmero betondo cefio
BESPERA vispera betozko cefio
beste otro / tanto... como betsein niña (del ojo), niñeta del
beste aldeko contrario, opuest o ojo, pupila
beste aldera de otra manera, de BETE LE I B), BETILLE (G) pestaint
otro modo betzulo cuenca del ojo
beste leku batean aparte (en BEYENTZA
utro sitio) BEZAIN an como
besteko tamafio BEZATU ( G) domesticar, domar
bestela si no, de otra manera, de BEZELA (G), LEZ, LEGEZ ( B) como,
otro modo, de lo contrario cual
bestelako diferente, varios (di- BEZ ELAKO (G), LEGEZ KO ( B)
versos) como (ser como)
bestelakotasun variedad BEZEI.ATSU (G) aproximadamente,
bestelaz de otra manera, de otro poco mas o menos
modo bezeri clientela
bestera al contrario bezero cliente
besteren ajeno bezeru cliente
besterik por otro BEZIN (G), BAIZEN ( B) tanto como
bestetik por otra parte BEZTITU ( G) amortajar
bestetu alterar BEZTU ennegrecer
BETA (G), ASTI (B) tiempo libre bezuza regalo, presente
betagin colmillo bi dos
betarte entrecejo bi aldiz dos veces
BETASTUN intimo BIA GO siesta
betaurrekoak ant eojos, gafas I3I A LDU (B), BIDALI enviar,
betazal parpado rernitir, mandar
bete lleno, completo, satisfecho. BIA LI (G,, BIALDU ( B) enviar,
Como verbo significa: llenar, mandar
cumplir algún quehacer, obser- biar mañana (adverbio
var (cumplir) biaramon dia siguiente a uno
betearen betea plenitud cualquiera
betebear obligatiOn. compromiso bibolin violin
betegarri complemento BIBOTE bigote
betekada tripada, hartazgo BIDAI correo (correspondencia)
beterik lleno BIDALDI viaje
betetu Ilenar BIDALGO correo (servicio de co-
betetzaka incomplcto rrcos)
beti siempre BIDALI (G), BIALDU (B mandar,
betik de abajo enviar, remitir
betiko eterno, permanente, per- BIDALZAIN cartero
petuo bidar vez
bidari - billoztu

bidari caminante, viajero, tran- bigundu ablandar, suavizar, re-


sennte blandecer
bidazti viajero, caminante, tran- bigungarri suavizador, purgante
scnnte biguntasun blandura, suavidad
bide camino, r-uta, rumbo (direc- BIGuR.R.I viciosO
ciOn) modclo tramite Bu g rano
...bide sistema, fOrmula, medio bikain excelente, distinguido, es-
( modo) plendido, perfecto, precioso, estu-
bide egin caminar, viajar pendo, exquisito, magnifico.
bide-erakusle guia biki mellizo, gemelo
bide-lapur bandido biko par
bide-zior sendero Bucourz. (G l, 13) mellizo.
bidea galdu exL avtarse doble
bidebako injusto BIKOR grano
BIDI . BiuR revuelta bikote pareja, par
bidegabe iniquidad BIKOTX r W; BIKoITz( G ; mellizo,
bidegabekeri injusticia doble
bidegabeko injusto bildots cordcro
BIDEGALIA: equipaje 13ILI)RI pingai0
bidegurutze enerucijada [ G), BATU (13) recogcr, reu-
runEict:TxA batil nir, atar, sintetizar, j untar, reco-
BIDELASTER atajo lecIar, paquct ar, envolver,
bider vez agropar, concentrar, cOngregar,
biderakusla guia almaceuar
biderakutsi guiat- IIiL UUS9A (' oletritin
bideratu guiar bildur temor, miedo
bideska senda bildur izan temer
bidestu pasillo bildurgarri trmible
bidetxo pasadizo bildurkor t itflido
BIDETZAILF guta bildurti miedoso_ cmc-
BIDE xtGoR sendet o roso
BIDEXKA senda bildurtu asustar, atcmorizar, aco-
bidezabal carretera bardar , amedrentar, intimi-
bidezain camincro dar
bidezidor vereda B1LI)uTAst'N recogimiento
bidezior sendero, sonda, vereda billa en busca de
bidezko justo, razonable. legit imo billakari explorador
gradual billaketa bUsquccia, registro
ninEzoRRo maleta billakuntza averignaciÓn, indaga-
bidezti caminantc, viajero eidn
BIDUR venccjo (lazo o ligadura con billatu buscar, explorar, indagar.
que se ata una cosa) averiguar, investigar
biga novilla billera cOnCurrencia, junta, rcu-
bigae ternera de dos años n idn, sesidn
bigantxa ternera, becerra, novilla billoba n icto
bigarren segundo billoiz deSnud0
bigira tertulia, saran, velada billoiztu desnudar
bigun blando, suave, billoztu desnudarise) (totalmente)
BILO pelo biribil redondo, rollo, circular
bilotsik desnudo biribildu redondear, enrollar,
BILTEGI almacCri, depdsito envolver
HILTOKI club, lugar de reunión biribillatu enrollar
BILTZAILLE recolector biribiltasun redondez
BILTZAR reunidn, conferencia birigarro malviz
(reunidn) birika pulmidn
BILTZE (G) cosecha (recoleccidn), biriki pulmdri
recoleceidn (accidn) BIRITXI par
biok los dos, ambos birjaio renacer
bion de los dos birjaiotza renacimiento
bior torcedura, torcido / yegua birjintasun virginidad
131ORRI tuerca birjiña virgen
biortu retorcer birla bolo
biotz corazdn / animo, valor birlandatu trasplantar
biotz-batez unanimemente nuttLonA biznieto
biotz-bera sentimental BIRLLOBA biznieto
biotz-bigun humano (compasivo) birloratu reflorecer, florecer azo-
biotz-erre pirosis rarse, enajenarse, extasiarse
biotz-galdu desalentarse BIRRAITAITA (B) bisabuelo
biotz-gogor i mplacable BIRRAITONA (G) bisabuelo
inhumano BIRRAMAMA (B) bisabuela
biotz-ikara sensacidn, emocidn BIRRAMONA ( G) bisabuela
biotz-ikutu conmover birrerosi redimir
biotz-oneko amahle (hondadoso), birreroskunde redencidn
bondadoso birridatzi copia (de un escrito)
biotz-pilpira palpitacidn birridazki copia (de un escrito)
biotz-zabal comprensivo birrindu triturar, destruir, moler,
biotzeko afectuoso pulverizar
biotzetiko cordial, preferido birritan dos veces
biotzgabe cruel, implacable birtute virtud
biozbera compasivo, clemente birtutetsu virtuoso
biozdun bravo, valiente BIRZAI remoyuelo, salvado
biozgabe cruel, implacable BISISTURA jeringa, lavativa
biozgabekeri crueldad, atrocidad 13ISITA visit a
biozkada corazonada, latido, BISITAI , visitar
pulso, sentimiento BISTA vista (facultad)
biozketa sentimiento BISUSTURA jeringa
bioztun valient e bisuts espuma / ventisca
BIPII Du saquear bitarte intermedio, distancia
bira vuelta, vuelco, giro bitartean ntientras, entre tanto,
bira-biraka a vueltas durante, mientras tanto
bira egin virar bitarteko mediador, intrrcesor,
birao blasfemia, maldicidn int ermediario
BUR APO bliChe bitarteko egin mediar
biratu virar, girar, rodar bitartekotasun mediaeidn, in-
birberotu recalentar fluencia, intercesidn
birbiztu reanimar BITARTELARI mediador
bitartetu znediar bizio lombriz (intestinal) / vicio
bits cspuma bizirik vivo
bitxi adorno, juguete, joya, orna' biziro vivamente
mento, alhaja bizitasun viveza, animaciÓn,
bitxi-denda joyeria vitalidad
biur torcedura, torcido bizitegi alojamiento, vivienda,
BIURGALLU tornillo domicilio
biurgune revuelta, curva bizitoki vivienda, mansMn, domi-
biurkera traduction cilio, sede
biurketari traductor bizitza vida / vivienda
BIURKIN tornillo bizkar espalda / loma
biurkor flexible bizkar-azur espinazo
biurrera vuelta, regreso, restitu- bizkargune colina
ciOn, conversMn bizkarraldeko zaguero
biurri travieso, perverso, malo, bizki gemeto, metlizo
rebelde, revoltoso (traviesol / bizkor agil, activo, fuerte (con
tuerca l luxacMn saludl, despierto, ligero, veloz,
biurrikeri trastada rapidb, rapidamente, vivo (espa-
biurtu volver, regresar, traducir, bilado)
convertir (cambiar), restituir bizkorgarri excitante, tónico
retornar, virar, torcer bizkortasun agilidad, actividad,
biurtzaille traductor salud, ligereza, rapidez, vitalidad
BIXISTURA jeringa bizkortu agilizar, animar, excitar,
BIXUSTIRA jeringa activar, avivar, fomentar, rea'
biz clos veces ni mar
bizar barba, pelusa biztaldeak poblaciOn (n.° dc
bizardun barbudo habitantes)
bizardo barbudo biztanle habitante
bizargin barbero biztanleak poblaciÓn (n.° de
BIZARGINTZALE barbero habitantes)
bizarra egin afeitar biztu resucitar, renacer / encender
bizarra kendu afeit ar biztuera resurrecciOn
bizarraizto navaja (de afeitar bogada colada
bizartsu barbudo BOKART anchoa
bizi vida, vivo agudo (dolor) bolada tropel / temporada /
bizi... vit al rafaga
bizi izan vivir BOLANTE volante (de direccMn)
bizibide profesiÓn, empleo, carrera Boz.z marfil
bizidun ser viviente, viviente bonbil botella
bizien cancer borda rcdil para caballerias
BIZIGARRI aperitivo bordari colono
biziguztiko vitalicio borobil redondo, circular, rollo,
bizikera conducta, modo de vivir, esfera / rotundo
comportamiento borondate voluntad
biziki vivamente BORRAI borraja
bizilagun habitante borrero verdugo
bizileku vivienda, hogar, mansidn BORT bastardo (hijo ilegitimo) /
bizimodu modo de vivir huraño, arisco
BORTXA botÓn / fuerza burduntzali cucharÓn
BOSKOTX quintupto burduntzi asador
bost cinco BURESTUN corona
bosteren quinientos BUREZTUN corona
bota echar, arrojar, derribar, des- BURIN natilla
pedir, disparar, lanzar, tirar burkada carretada
(arrojar) BURKIDE rival
botaziño elecci6n (por votos) burko almohada
botika medicina BURNAROTZ herrero
botoi bot6n BURNI (G), BURDIÑA (B) hierro
botoi-zulo ojal BURNIBIDE ( G) rail, via de tren,
botzo bocho ferrocarrit
BRANKA proa burpil rueda (de carro)
BREGITU freir burruka tucha, combate, pelea,
brinbel umbrat rifia
brintza espina (de pescado) / ra- burrukalari luchador
jadura / brizna burrukan egin luchar, pelear,
BUKAERA (G), AMAIERA (B) fin, reñir (luchar)
término (fin), terrninaciÓn burrukari tuchador, pendenciero
BUKATU (G), AMAITU (B) terminar, burrukatu tuchar, reñir
acabar, finalizar, concluir, ut- burrun egin zumbar
ti mar burrundada zumbido
bular pecho, pechuga, mama burrundara i mpulso, velocidad
BULARRA EMAN (G), BULARRA EMON ...buru jefe, presidente / poto
(B) amamantar buru cabeza, seso / mente, ta-
bulda buta tento / espiga / cabo / superior
BULEGO oficina ( jefe)
bultz egin empujar, imputsar buru-argi inteligente
bultza empuje buru-argiko inteligente
bultzada i mpulso buru-bako necio
bultzaka empujando buru egin capitanear
bultzakada empujÓn buru egon presidir
BULTZAKI muelle (resorte) buru-eraille suicida
bultzatu empujar, influenciar buru-erio suicidio
BULTZI tren buru-eritzi satisfecho, presumido
BULTZIBIDE rait, via (de tren) buru-gogor obstinado
BUNBULLO burbuja buru izan capitanear
burbuz madroño buru-jabe independiente, libre
burdi carro, carret6n, carruaje buru-jabetasun independencia
burdin-orto hoja de cuchillo, hoja buru-muin cerebro
de navaja, etcr buru-soil catvo
BURDINA (B), BURNI (G) hierro burua garbitu justificar (se)
burdinaga barra de hierro burua gorde refugiarse
burdinari alambre burua il suicidarse
burdinbide ferrocarril, rail, via burua kendu decapitar
de tren buruan sartu persuadir, conven-
3URDIÑA (B), BURNI (G) hierro cer(se) (de que si)
ŠURDIÑOLA fundiciÓn, / tatter buruauste rompecabezas
burubide consejo, decisiÓn, reso- buruts agudo (perspicaz)
luciÓn burutsu ingenioso, persona de
burubira vertigo talento, cuerdo, memoridn
burugabe necio burutu lograr, conseguir, aguan-
burugabekeri aberraciPn, nece- tar, soportar, Ilevar a cabo,
dad terminar granar
burugogor tozudo BURUTXE zuro, raspa de maiz des-
buruko almohada granado
buruko min jaqueca BURUZAGI jefe, superior (jefe)
burukorratz alfiler buruzuri cano
burumoztu decapitar buskantz vientre
BURURA EMAN (G), BURURA EMON (B) busti mojar (se ) , humcdeccr, regai /
sugerir sobornar hUmedo, mojado
BURURA EMON (B), BURURA EMAN ( G) bustialdi baño
sugern- bustialdi bat artu baikarse
burtarapen sugestiPri bustialdi bat emon bañar
bururatu ocurrirsele a uno buzkantz rnorcilla, morcillAn
BURURDI edreciPn, colcha buztan cola, rabo
bururengo jaqueca BEZTAN-IKERA aguzamtve (pajaro)
BURIJSI manta BUZTAR-SALTZALLE (B), UZTAR-
burutaldi ocurrencia SALTZALLE (G) yuguero
burutan ipiñi proponer, sugerir BUZTARDUN (B), UZTARDUN (G;
burutasun ocurrencia, idea, su- yuguero
gestiOn BUZTARGIN (B), IJZTARGILLE ( G)
burutatu ocurrir (pensar.) yuguero ) que hace yugos), yun -
BURUTE corona t ero
burutik berako bustialdia BUZTARRI (B), UZTARRI (G) yugo
ducha III ZTARTU (Bi, UZTARTU (G) uncir
burutik egin delirar buztin atcilla, barro

D
da es / y DABURDUKO ya, mas pronto que
...da (...ta) sufijo de gcrundio o lo que era de esperar
participio dago el esta, hay (una cosa)
DABE (B), DUTE ( G) lo han o tienen dagoala que estando
DABEZ (B), DITUZTE ( G) los han o dagoaneko ya, tan pronto
tienen dagokiona concerniente, pertene-
dabil el anda clente
dabillen que anda oAcoNa, (B), ABUZTU agosto
DABILTZ (B), DABILTZA (G) andan DAGOZ (B), DAUDE ( G) ellos
DABILTZA (G), DABILTZ (B) andan hay (varias cosas)
daitekena probable DARAMAGU (G), DAROAGU (B)
dakar el trae Ilevamos
dakargu tracmos DARAMAT (G)' DAROAT (B) IleVO
DAKARRE (B), DAKARTE ( G) traen DARAMATE DAROE (B) llevan
dakart tratgo DARAMAZU (G), DAROAZU Ilevas
DAKARTE (G), DAKARRE (B) traen DARAMAZUTE DAROAZUE (13)
dakarzu traes Ilevais
DAKARZUE (B), DAKARZUTE ( G) DARDAKADA temblor
traeis dardara vibraciÓn, temblor
DAKARZCTE (G), DAKARZUE (B) dardara egin temblar
traeis DAROA (B), DARAMA (G) Ileva
daki el sabe DAROAGC DARAMAGU (G) Ile-
DAKIE (B), DAKITE ( G) saben vamos
dakien consciente DAROAT (13), DARAMAT 11CV0
dakigu sabemos DAROAZU(B 1 , DARAMAZU (G) Ilevas
dakit se DAROAZUE (13), DARAMAZUTF. ( G)
DAKITE (G), DAKIE (B) saben Ilevais
dakizu sabes DAROE(B),DARAMATE ( G) llevan
DAKIZUE (B), DAKIZUTE ( G) sabeis dartada i mpresiÓn, sensacidn, tem-
DAKLZIFE (G ) , DAKIZUE (B) sabeis blor parada en scco / rotura de
damu dolor, pesar, arrepentl- una cuerda
miento dastatu probar, gustar, saborcar
damu izan pesarle, arrepentirse dator él viene
damukizun motivo de arrepen- datorren siguiente
tilment() DATOZ (B), DATOZTE ( G) vienen
damukor propenso al arrepenti- DATOZTE (G), DATOZ (B) vienen
miento, susceptible DAI' ( G) lo ha o tiene
damutasun arrepentimiento, con- DAUDE. U;), DAGOZ (B) estan
triciOn dauka tiene
damutu arrepentirse, pesarle daukagu tenemos
dan todo, lo que es, lo que hay daukat lengo
dana todo, total realidad DALKATE (G ) DAUKIF, (.I3) tienen
dana dala sea lo que fuere daukazu t i enes
danak todos DAUKAZIT (B), DAUKAZUTE ( G)
DANBA EGIN disparar (armas de tenels
fue go) DAUKAIXTE (G), DAUKAZUE (B)
DANBADA tiro teneis
danbateko golpe DALKIE (Bl. DAUKATE ( G)
danbolin tamboril DAI DIT' (G, los ha o tiene
danbor tambor
deabru diablo
danen general i,comnn)
danez en cuanto que es deadar llamada, grito, clamor
DANGIL IOSCO deadar egin gritar, exclamar,
danok todos llamar, voccar
dantza baile, dana debekaldi tiempo de vecia
dantza egin bailar debekatu estorbar, prohibir
dantzari bailarin DEFIEKAU prohibir
DARAMA (G;, DAROA (B) lleva debekostu vcdar
debeku - ditugu

debeku prohibicidn, prohibido, DIAR llamada


veda (prohibiciÓn') DIAR EGIN llamar
dedu decoro, honra, honor DIJOA (Gd, DOA (B) va
deduzko honrado DIJOAZ ), DOAZ (B) van
DEGU (G), DOGU (B) lo hemos 0 ... dik por, de (singular)
tenemos dingilizka cotgando, suspendido
dei llamada, llamamiento, invo- DIÑo (B), DIO (G) dice
cación, vocacidn, anuncio (acto DIÑOE (B), DIOTE (G) dicen
de anunciar), invitacidn, bando, DIÑOGU (B), DIOGU (G) decimos
pregOn ntizKrr (B), DIOT (G) digo
dei-adar cuerno (sirena) DIÑOZU (B), DIOZU (G) dices
dei-egille llamador DIÑOZUE (B), DIOZUTF. (G) decis
dei-egin llamar, convidar, invitar, Dto (G), DIÑO (B) dice
invocar DIOGU (G), DIÑOGU (B) decimos
DEIERA proclama DIOT (G), DIÑOT (B) digo
deion proclama (en la iglesia) DIOTE (G), DIÑOE (B) dicen
deitu Ilamar (rige dativo), anun- DIOZU (G), DIÑozu (B) dices
ciar, invocar, invitar DIOZUTE (G), nthozuE (B) decls
deitua invitado dira son (verbo)
deitura apellido dirdai reflejo
deitzale llamador dirdira destello, brillo, reflejo
DEMA (G) apuesta dirdiradun brillante
demoniño demonio dirdiratsu esplendido
denbora tiempo dirdiratu brillar
DENBORALE temporal, tormenta dirdirazi abrillantar
denda tienda, comercio dirdisatu reflejar
dendari tendero dirditasun britlo
DENDATU afanarse diru dinero, mc neda
deritzot me parece diru batze recaudaciOn
desbardin desigual, diferente diru biltze recaudaciÓn
desbardintasun desigualdad diru garbiketa balance
desberdin varios (diversos) diru-zigor multa
desegin deshacer, revocar diru-zizku portamonedas
DESKEILLA quejoso dirua batu recaudar
DESKELLA quejoso dirua bildu recaudar
DESONDRA deshonor dirubide negocio
destaña desden diruetxe banco (entidad bancaria)
DET (G), DOT (B) lo he o tengo DIRUGOSF avaricia
DEUN santo DIRUNAI avaricia
deunga malvado dirutsu opulento
DEUS (G), EZER (B) algo dirutza capital (caudal)
DEUSEZTU (G), FZEREZTU (B) ano- diruzai t esorero
nadar btxt:zALv. avaro
DEYERA proclama DISDIS FE flep
deyune proclama disipula erisipela
DEZU (G), nozu (B) lo has o tienes DITU ((;), DAUZ (B) los ha o tiene
DEZUTE (G), DOZUE (B) lo habeis o DITUGU (G), DOGUZ (B) los hemos
teneis o tenemos
DITUT (G), DODAZ ( Th los he o DOMEKA (B), IGANDE ( G) domingo
tengo (dia de la semana)
DITUZTE (G), DABEZ (B) los han o donaifia medalla
tienen domu capital (de dinerol, coste
DITUZU (G), DOZUZ (B) los has o done santo
tienes donetasun santidad
DITUZUTE (G), DOZUEZ (B) lOs donetsi santificar
habëis o tenëis donga malvado, maligno
dizdira britlo, reflejo DONOKI cielo
dizdiratsu brillante noNu anitlo (de ta azada, hacha,
dizdiratu relucir, brillar etcëtera)
diztira destello, resplandor DOT (B), DET (G), DUT ( G) lo he
diztiratu brittar o tengo
I)0A (B), DIjoA (G) va dotore etegante
DOAI (G), DOE (B) merced, regalo, dozena docena
don, gracia DOZU (B), DEZU (G) lo has o tienes
doako gratuito DOZUE (B), DEZUTE ( G) lo habëis o
doatsu feliz, bienaventurado, ten6s
glorioso DOZUEZ (B), DITUZUTE (G) los
DOAZ (B), DIJOAZ (G) van hab6s o ten6s
DOBF.RA ( G) depósito de granos en DOZUZ (B), DITUZU ( G) tos has o
el molino tienes
DODAZ (B), DITUT ( G) los he o Du (G), DAU (B) lo ha o tiene
tengo duako gratuito
DOE (B), DOAI ( G) merced, regalo, duan gratis
don, gracia dubako gratuito
nouu (B), DEGU (G), DUGU (G) duban gratis, de balde
lo hemos o tenemos dubarik gratis
DOGUZ (B), DITUGU ( G) los hemos DUDA-EZIÑA indudable
o tenemos DUDABAKO indudable
doi justo, exacto, cantidad mode- DUI preciso (exacto)
rada, justamente, apenas, pre- duin digno, posición (rango) /
ciso cantidad
doi-doi justamente, escasamente duin izan merecer
doillor ruin, vittano, canatla, soez duintasun dignidad
doillorkeri canallada, villania dukat ducado (moneda)
DoIÑu acento (tono), meloclia, DUKF,T ducado (moneda)
tonada durduri agitado
DOIPURU Sumo Pontifice, Papa DUROI tautdn (pez)
dolara Iagar durundi resonancia, eco
DOL0 IZAN lamentar durundu resona ncia
DOLLOR viltano, ruin, canatla, des- durundu egin t esonar
preciable, vil DUTF. (G), DABE (B) lo han
DOLLORKERI ruindad, vileza tIenen
dolu luto DI'ZTI ( Txorierri), GUZTI todo
ea - edur

E
ea a ver, vamos a ver EDATU csparcir, extender, difundir,
EBAGI (B), EBAKI ( G) cortar, am- tender (extender)
putar, mutilar, segar, tajar / edatun bebedor (que bebe mucho)
corte (cortadura), tajo (corte) ede correa (la que sirve para atar)
ebagitu desfallecer EDEGI (B), IRIKI ( G) abrir
ebaindu golpear, destrozar, baldar eden ponzoria, veneno
EBAKI (G), EBAGI (B) cortar, arn- edendu envenenar (se)
putar, mutilar, segar, tajar / eder hermoso, bello
corte (cortadura), tajo (corte) eder izan agradar
EBAKIONDO cicatr iz edergaillu ornamento
ebakuntza operaciÓn quirUrgica edergallu adorno, ornato, joya
EBAN(B),ZUAN, ZUEN ( G) lo habia EDERKI (G), EDERTO (B) hermosa-
o tenia (el) mente, muy bien
EBAsx.F.RI rapiña ederrak emon (eman) zurrar
EBASKO robo ederretsi complacer, gustar
EBASIE ), LAPUR (B) )adrôn edertasun hermosura, belleza
EBATsr ((;), OSTU (B) robar, hurtar EDERTO EDERKI (G) hermosa-
mente, muy bien
ebatzi decidir, resolver,
edertu hermosear, errl, cr, de-
juzgar (sentenciar)
( orar, ornamentar
EBAZAN (B), ZITUAN ( G) los habla
EDESTI historia
o tenia
unssrr omar, narrar, relatar
EBEN (B) 71 rEN (G) lo hablan o
edo o, u, acaso
tenian
edoi nube. bruma
EBEZAN (Bt ZITUZTEN (G) ios
EDONOIZ (B ), NOIZNAI ( G) cuando
habian o tenian
EBI lluvia
quiera
EDONON (B NUNAI ( Gl donde
EBILI (G), IBILI (B) andar
quiera
EBILTZAN (B), ZEBILTZAN ( G) an-
EDONOR NORNAI (Gl cual-
daban
LTBILLEN (B), ZEBILLEN ( G) el
quiera, quienquiera
edontzi vaso, copa
andaba
EDONUN (B), NUNAI ( G) cualquier
EBITSI; lluvmso
edakera sabor o gusto de los parte, donde quiera
edoski mamar, chupar
liquidos
edozein cualquiera
edale bebedor (que behe)
EDOZELAN (B), NOLANAI (G) de
edan beber
cualquier manera
edari bebida ED07.ER ( B), ZERNAI (G) cualquier
edari otz refresco Cosa
edaska abrevadero EDI" t t p0 (clase
edatea el bcber Ent:ro (G), EUKI tener
FDATSI hablar EnuR (B), , ELUR (G , HCVC
LDURIZA EGIN (B), }. LURRA EGIN ( G) egille creador, autor, haccdor,
nevar agente
I-1)U.RTE nevada egin hacer, manufacturar, produ-
EDURTZA (B), ELURTZE ( G) nevada cir, practicar, actuar, realizar,
ega ala eausar, efectuar, crear / suponer
egabera avefria egin-barri reciente
egada vuelo egin-bear compromiso (obliga-
egal ala, bordc (dc una mesa), ción ) , labor
alcro / ijada egin-berri recientc
egalabur cimarrOn (atan de aletas egin egineko intachable
cortas) egin eziña irrealizable
egalari volador eginbide obligaciOn medio para
egaldi vuelo realizar
egaluze bonito (atnn de aletas egindako hecho de, por...)
largas) eginkizun acciOn, empresa (tareal
egan volando quehaccr
egarbera sediento egintza obra (accidn moral)
egarri sed / ansia egiña art ificial
egarritsu sediento EGIPEN ' G _tcciOn
egatu volal- egirudi probable
P. GATxml jibia egitada obra, accion (moral
egaz volando egitamu programa
egaz egin volar egitan de veras,
egaz joan volai EGITARAI programa
egaz leku acropuerto egite ac ciOn, obra moral
egazka c olarldo egiti vcraz, verdadcro
U (;AZKIN aCroplano, aviim egiune contrato, pacto, tratado
(, AZKIN-Z1-1.A1 aeropnerto egiz iertamentc, verdaderarnente
egaztada egizale sincero. franco, veraz
egaztegi tejado egizko verdadero, sine ero
egazti avc egiztatu probar. comprobar
egi verdad ladcra egiztu (lemos rar, probar
...egi demasiado ,cualidad ego sur, mediodia ,sur)
egi-itxurako probable ego.. meridional
egoa el viento del sur
egi-zaletasun sinccridad
egoalde sur, mediodia sur
egia verdad
egoaldeko meridional
egiantzeko probable, verosimil
EGoAN /13:, zEGOAN estaba
egiaz en verdad, verdaderamente, egoarri paciencia
ciertamente
egoarritsu paciente
egiazko verdadero, autentico, real egoera estado, situaciOn, posiciOn
(verdadero), sincero (verdadero', ‘'postura:,, postura
egibide oficio 1 . (:ot sur
GIERA ceremonia i- corrzA hogar. resuiencia, man-
FGIKERAZKO ORDAIN satisfacciOn de siOn
obra egokera postura, modo de cstar,
egikor veraz, activo, eficaz actitud post ura posiciOn pos-
egikuntza practica t ura situación
egoki conveniente, adecuado, apto, egunsenti crepnsculo matutino,
oportuno, Util, propio (apro- amanecer, madrugada
piado), idóneo egur madera
egoki-ez inconveniente eguraldi tiempo (estado atmosfe-
egoki izan concernir, convenir rico), temperatura
(ser conveniente) egurastoki paseo (lugar)
egokiro propiamcntc egurastu oroar, pasearse, airear
egokitasun conveniencia (confor- egurats aire
midad), utilidad (aptitud) f pro- egurki le ño
piedad (cualidad) egutegi almanaque, calcndario
egokitu adaptar EGUTERA azotca, lugar soleado
egon estar, haber (impersonal) eguzki sol
egonaldi pausa, estancia eguzkialde oricnte, levante
EGOPE Sur eguzkitako sombrilla
egosi cocer / digerir EI... (B), OMEN ( G) dicen (lue
egoskaitz indigesto (prefijo modal de la conjugaciem
egoskari leg-umbre que denota fama, voz pUblica)
egotaldi pausa, estación (Via ...ei a los, a las (varios seres)
Crucis) E/ARA molino
EGOTEGI hogar EIN... promedio
egotzi i mputar, atribuir j arrojar, eio moler i digcrir tcjcr
echar, expulsar, destituir eiogatx indigesto
EGOZAN (B), ZEUDEN ( G) estaban E1XA arado (de una sola pna,
EGU-EGUKA volando eiza caza
EGUANTZ aurora eizan egin
EGUASTEN (B), ASTEAZKEN eizari cazador
nnercoles eizatu cazar
EGUBARRI (B), EGUBERRI ( G) eiztari cazador
Navidad eKAINA junio
EGUBERRI (G), EGEBARR I (B) ekaitsu en t OSO
Navidad FKAITZ ( EKATX 13) tempcstad,
-
EGUEN 13), OSTEGEN JIICVCS 01 MCI) t bOrraSCa en/pCS-
eguerdi mediodia (parte del U t1OSO
eguerdi-osteko siesta EKAIrTE temporal, tempestad
Em'culto clima FKAIZTSE t CM pCM110S0
LEN vispera, dia anterior inme- KANDU (B(, oITuRA !(,l cost um-
diato a otro determinado bre. uso (costumbre, halutto
egun dia, fecha (costumbrec, tradition, usanza
FGrívARo diariamentc, todos los EKARRAN ZEKARREN (G)
dias lo traia
egundo hasta ahora / jamâs EKARREN ( B), ZEKARTEN G lo
egunero diariamente, todos los traian
dias ekarri t raer producir i rendir fru-
eguneroko diario, periOdico tos). rendir (producir)
(diario) EKATX (B), EKAITZ (G) tempestad,
egunez de dia tormenta, borrasca
eguno jamas. Como interjección EKIAN (B), ZEKIAN ( G) sabia (el)
significa : caramba! EKIFN (B), ZEKITEN ( G. sabtan
ekin insistir, instar ocuparse en elizako eclesiastico (cosa de
algo, emprender iglesia)
.ekin con (varios) elizakoak Ultimos sacramentos
ekin eta ekin porfiar elizate anteiglesia
ekintza empresa, accinn elizaz eclesiasticamente
insistencia elizbira procesiÓn (alrededor de
ekite insistencia la iglesia)
EKONOMIA economta elizgizon eclesiastico, clerigo
EKOSARI haba elizjira procesiOn (alrededor de
ELAI (B), ENADA ( G) golondrina la iglesia)
ELATZ tipo (de imprenta) ELIZKARI funeral
ELAZKI i mpreso, trabajo impreso elizkizun funciÓn (de iglesia)
ELAZKITU i mprimir elizmutil monaguillo
ELAZ'rARI i mpresor elizpe pOrtico (de iglesia)
ELAZTEGI i mprenta eliztar fiel (feligr6)
elbarri paralitico, impedido, eliztxori gorriÓn
invalido / paralisis ELKAR (G), ALKAR (B) mutua-
elbarritu mancar, baldar, para- mente
lizar(se) ELKARGANATU (G), ALKARGANATU
ELBI (G), EULI (B) rnosca / caries (B) relacionar, reunirse
elburu finalidad, mota, objeto ELKARTE (G), ALKARTE (B) compa-
(fin) ñta (sociedad)
ELDER baba ELKARTU (G), ALKARTU (B) conec-
eldu llegar, acudir, asistir (acu- tar, relacionar, reunir(se) / refe-
dir) / agarrar, sujetar (fijar) / rirse a
madurar (se), sazonar(se) ma- ELKOR (G) tierra cstëril,
duro, sazonado fruto que no madura / avaro,
elduera llegada rnczquino
ELEBERRI novela elorri espino (botanica)
ELEBITZA bilingnismo elorrio t ri bulacinn
ELEIZKARI funeral elorritsu cspinoso
elektrilca electricidad, electrico ELTXAR triquina / caries
elerti literatura eltxo mosquito
elerti-arauz literariamente ELTZAGOR ( G) zambomba
elertiz literariamente ELTZE (G), LAPIKO (B) olla,
elestun sortija, anillo chero llegada
ELGER tonto, loco ELTZEGIN ( G) alfarero
elgorri .sarampidn ELTZEITSU hucha, alcancia
ELIKATU mantener (sc ), alimentar- ELTZEKO (G), LAPIKOKO (B) cocido,
(se), sustentarse, nutrir potajc
ELIKATURA alimento, sustento ELTZETXO hucha
eliz-dei proclama (en la iglesia) eltzun chopo
eliz etsai i mpio ELUR (G), EDUR (B) nieve
eliz-gela sacristia ELURTE nevada
eliz-inguru procesidn elurtxori pinzÓn
eliz-jantzi ornamento (de iglesia) ELORTZA (G), EDURTZA (B) nevada
eliza iglesia emagaldu zorrOn, prostituta,
elizain sacristan ramera
EMAITZ (G), Emoi (B) dadiva, do- enbor cepa (de arbol), tronco
nat iVO ; fruto enda carta, raza
emakume mujer enda oneko castizo
EMALF. ; EmOILLE (B) dadivoso, endai pala
dador endaitz tiru6n
EMAN (G), EMON (B) dar, entregar, endakatu degenerar
concMer, ceder, (t rasmitir), endekatua degenerado, bastardo
producir (frutos) / parecer (se- (degenerado)
rnejars; ENDORr. alcalde, juez
EMANKOR tecundo, fertil ene exclamacfn5n de sorpresa
emasabel Elter0 ENGANAll engaUar
emazte rsposa ENGAÑ: erigañO
emaztedun calado ENGARA incOnVeniente, dtticultad,
emaztegai novia reptignancia
eme hembra (de anirnal), re rne- ...engatik por los
mo enor verruga
EMEKI Sllavememe enpagu repugnanCia
emen aqui dicen ( G) enparantza plana
emendik de aqui, por aqui ENPARAC 113 , sobrante, restante •
emengoen alde por los de aqui sotirar
emeretzi diecinueve enplastu emplasto
emetik dr aqui. por aqui ...entzat para dos.:
emetu afeminar suavizar ENTzCLA B . . I , NEZUf ( G) oyente
EMEZORTZI (G1,, AmAZORTZI EN-rzt-it: ((; ENTzl' I .A (B) overUr
dieciocho entzuleak audiforio, ovenleS
Fmot EMAE1 ,G• dadiva, do- entzumen oilo, potentia audi-
natvo f ruto iva
Em01Zi B ENIAZI" • (1 , dala entzun oir
ituperativo: entzunbako inaud110
Fmori.r. EMALE (Gr dador, entzungabe inandito
dadivoso entzungarri oible, digno de oir
uMON B;, EMAN : dar, cOncecier, entzute (ama, renOmbre, repu-
entregar, aha!-E ecer, prOVeer, su- ac tt
ministrar, Ceder(t rasmi- entzutetsu famoso
irt, producir trutos), rendir ti ) (13 moler tejer con-
DroducDH tracciOn de edo o
EMONKoR B), EMANKOR ich- EORTZ1 enterrar, septtll11I
voso Eout-zurEca cernenterio
en de los ; posysivo propio epai corte, cortadura / scri-
cfc alguien U unCia, vcredicto / poda
.. en a I rUeque epai-aulki tribunal
en bat a Cm epaikari iucz
_..ena (superlattvo) epaiketa juicio
ENAS zarrapast ros0 epail tnarzo
ENADA EIAU golOildrina epailari juez
enanu enan0 epaille juez
FNARA , ErAI ttcilondriva epaimai t ribunal
ENBATA gairrna epaitu julgar
epaitz decreto erabiltze empleo (uso), uso (ma-
epe plazo / paciencia nejo)
epel tibio, templado cobarde ERAEN alquiler
epeldu entibiar, templar (el tiem- ERAENDU alquilar
po) / encogerse ERAGABE sin educaciÓn, inmodesto
epeltasun tibieza / cobardia ERAGABEKERI disparate
eper perdiz eragille promotor / motor eficaz
EPERDI (B), IPURDI ( G) trasero, eragin mover, agitar (un liquido),
culo remover (agitar), batir, hacer
EPERDIK_ARA (B) aguzanieve remover, activar, impulsar, me-
EPERDIKO (B), IPURDIKO (G) culada near / causar, influenciar, esti-
EPERMAMIN (B), IPURMAMIN (G) mular, promover / influencia
nalga eragingarri estimulo, acicate, ali-
EPERMOKOR nalga ciente, atractivo
EPERTARGI (B), IPTJRTARGI (G) eragifialdi agitaciÓn (movimien-
lucih-naga to)
epetan a plazos ERAGIPE influencia (acto de influir)
epetsu paciente (sufrido) ERAGIPEN influencia (acto de in-
epetx reyezuelo (pajaro) fluir)
epo enano ERAGON murmurar
epotx enano eragotzi prohibir, impedir, estor-
epotxa enano bar, bloquear / prohibido
era manera, modo, orden, estilo, eragozpen prohibiciOn, impedi-
forma / anverso / ocasi6n / cali- mento, dificultad, Obice, obs-
dad / ceremonia taculo, inconveniente, reparo
..era moda, sistema, actitud (pos- eragozpide obstaculo, tropiezo
t ura) ERAIKI (G), EREGI (B) edificar,
RATTAGI (B), ERABAKI (G) decidir, erigir, fundar, levantar
acordar, resotver, sentenciar, so- ERAIL matar, asesinar
lucionar, dirimir, proponerse / ERAILLE asesino, homicida
decisitin, solucifin, veredicto erakarle at ractivo
RABAKI (G), ERABAGI (B) decidir, erakarpen at racciOn
resolver, acordar, sentenciar, de- erakarri at rae r
cretar, proponerse / veredicto, re- ERAKATSI enseñar
sotuci6n, solucifin / proyecto ERAKERI (G), ZORAKERI (B) fatui-
RABAT (G), GUZTIZ (B) definitiva- dad
mente, de una vez, totatmente erakusbide rri todo, doctrina
ERABATEKO (G) absoluto, defini- erakusgarri muestra
tiVO ERAKUSLA (B) manifestante / MaeS-
RABERRI moda tro
RABERRITU modernizarse, reno- erakusle manifestante / maestro /
varse guia (libro)
erabide f6rmula, organizaciOn erakutsi enseñar, mostrar, pre-
erabildu ajar sentar, indicar, exhibir, mani-
erabilketa uso (manejo) festar, señalar (mostrar)
erabilli hacer andar, manejar, eralgi cerner, tamizar / g asta
mover, usar, menear, zarandear, consumir / gasto
emplear, remover (agitar) eralketa gasto
ERAMAN (G), EROAN (B) llevar, ERBAL flaco, debil, paralitico
transportar / sufrir, aguantar, erban lacra
sobrellevar, soportar ERBATZ aresta, pUa
ERAMANKIZUN (G), EROAPEN (B) erbeste destierro, tierra extraria,
paciencia, sufrimiento pais extranjero
ERAMANKOR (G) paciente erbesteko extranjero
ERAMANPEN (G), EROAPEN (B) pa- erbesteratu dest errar
ciencia erbestetar extranjero
ERANEGUN anteayer erbestetu d est errar
erantsi añadir, adherir, agregar, erbi liebre
contagiar, pegar, adicionar, sol- ERBIÑUDE comadreja
dar erdaindu circuncidar
erantzi desnudar (se) (parcial- erdaifiari desdeñoso (altanero)
mente) ERDALERRI tierra extraña
erantzuera respuest a, contesta- erdeldun castellano (que habla)
ción ERDE&U desden, desprecio
erantzukizun responsabilidad ERDEÑU EGIN despreciar
erantzun contestar, responder, ga- erdera no vasco (idioma)
rantizar / contestaciÓn, replica, erderaz en idioma no vasco
respuesta erdi medio, centro, mitad
erantzupen responsabilidad erdi-bana a medias
eraskin apendice, añadidura, erdibi egin partir en dos
recargo erdibitu partir en dos
eraso hacer decir / cautar impre- erdiko central (del medio)
siÓn / ayudar (a misa) / acome- erdilo semidespierto
ter, atacar / persecuci6n erdipurdi medianamente
erasoaldi ataque, batalla erdipurdiko mediano (de me-
ERASPEN inclinacinn (afecto), de- diana cualidad)
vociÓn erdiratu concentrar, colocar en
eratasun modestia (recato) medio
ERATORRI atraer / derivar ERDITSU cegato
eratsi bajar, abatir, derribar (fru- erditu parir
tas del arbol), descolgar orde- erdizka a medias
ñar ERDOI (G), uGER (B) herrumbre,
eratsu modesto (recatado) orin, roña
eratu formar, adaptar, organizar,
ERDOITSU (G), UGERTSU (B) herrum-
planear (hacer planes) / moderar
broso, roñoso
ERATXIKI soldar
ERE (G), BERE (B) también
eratzi desgarrar (la piel) / orde-
fiar / varear los arboles frutales / ERE EZ (G), BERE EZ (B) tampoco
descolgar EREDEU heredar
erauntsi chaparr6n, chubasco eredu norma, ejemplo, modelo,
ERAtiTst varear tipo (clase), molde, muestra,
erauzi arrancar original ( 1 . a copia) / proporciÓn
ERAZAGUTU avisar EREGI (B), ERAIKI ( G) edificar,
ERAZKO oportuno construir (un edificio), levantar
...ERAZO (B), ...ERAZI (G) obtigar (un edificio)
eraztun sortija, anitlo eregu mimo, halago
erein sembrar ERKI distrito
ereintza la siembra erkin enclenque, raquitico
creiñotz laurel erlabio avispa
eremu desierto, yermo F.RLAIZ cornisa
eremutar anacoreta erlamando zangano (insecto)
eren tercio erlanagi zangano (insecto)
...(e)ren propio (de alguien) erlategi colmena
ERENSI:GE dragthl erlauntz colmena
EREÑI sern brar erle abeja
erefiotz laurel (botanica) ERLEJIÑO (B), ERLIJIO (G) religirm
LRES musical erlemando zangano (insecto)
ERES-TALDE banda de mUsica erlenagi zangano (insecto)
ERESALDI concierto ERLIJIO (W, ERLEJIÑO (B) religirm
ERESERKI himri0 ERrEjloso religioso
ERESERTI arte de la mUsica ERLIKIA reliquia
ERESGILLE compositor ERLO lot e
eresi canto, poema, melodia / erloju reloj
inclinar ERLOKETA loteria
LRESLARI milsic0 ERLOYi • reloi
ERESMINTZ disco de gram6fono ernai liste, despejado, despierto
FRESNEuRRI compas ernai egon velar
ERESTOKI cOr0 (lugar) ernamin germ en
erestun anillo, sortija ernari preñada (las brstias)
ereti coyuntura, ocasirm ernaritu fecundar
ERETxI censura (dictarnen) erne brot ar, nacer, germinar j vivo,
ERGEL (G) zonzo, insulso, bobo, listo lespabilado), alerta, des-
idiota, imbecil, necio, tonto pejado
LRGELKERI (G) lelada, bobada, ne- erne egon estar alerta, estar atento
cedad, simpleza, tonteria ernemin germen
rio:ELKI (G) tontamente ernemindu germinar
eri enfermo FRO (( , ZORO A Bi fat uo. nec/0
.. eri a los. a las conjunto demente, loco
ERIA feria .ero todos los..., cada (tiempoi
erio muerte RoAt B) Ilevador
erion manar, gotear E ROAN k13), ERAMAN (G) Ilevar,
eriotz egin asesinar transportar ŕ sufrir, sobrellevat-
eriotza muerte, fallecnmento F, ROAN ZERAMAN (G ‘ : llevaba
eriotze dcfuncirm
eritu enfermar i) RoAN-EzIÑA (B ) Inaguantablc, tn-
JuTxt (B), iRiTZi G ) parecer, soportable, intolerable
parecerle a uno, opinar, creo EROAPEN (B), ERAMANKIZUN (G)
opinar:, juzgar Ilamarse paciencia
juiCio EROAFENTSIJ paciente
i . RITXIA EMON calificar EROEN t, B), ZERAMATEN ( G) Ilevaban
eritzi pensar, creer, juzgar (opi- EROKERI (G), ZOROKERI ( B) 10cura
nar) / llamarse juicio, sentencia (ac(iOn alocada), necedad
(opinirm) ERoNTzr ( B) desnudarse
erkal repUblica o
K
R I (G), jAusI ( B) caer
ERORKERA (G), JAUSKERA ( B) catda erreal cuanto se puede asar / real
eros-sari rescate (precio) ( moneda)
erosgai genero (rnercancia), MCE- ERRESŠEDAR labaco
cancia errebesau vomitar
erosi comprar, adquirir errediza mueble
erosketa compra erredura quemadura
eroskunde redencicin erregalu regalo
EROSLA (B) comprador errege rey, monarca
erosle comprador, redentor i errege-alaba pri nc coi
eroso cOmodo, confortable errege-aulki trono
erosotasun comodidad errege egon reinar
erospen redencidn errege izan reinar
errege-orde regente
erosta lamento, queja, quejido
erostatsu quejoso errege-seme principe
erregearen real (regio)
eroste compra, acto de comprar erregegai principe
erostea jo quejarse erregetasun realeza
EROTASUN ZOROTASUN i B1 erregetza realeza
locura erregezko real (regio)
ERPA ( B) garra, zarpa erregingai princesa
erpakada zarpazo erregiña reina
erpe garra, Za rpa erregiña egon reinar
erpeen herpe erregiña izan reinar
erpin punta. vtrtice. pinaculo erregu ruego, oración
ERPO tafrm
erregutada r cbanada
ERPORI' pulgar (dedo)
erregutu rogar
errai entrana erreka arroyo, rio. riachuelo
erraiak ent ra fias errekarri guijari o
-
ERRAI(;I l'ay0 de hIz
errekin combustible
errakuntza error, cquivocaci6n,
ERREMEDIO remedio
errata
errementari horren)
erraldoi gigante
ERRAMAZKO constipado. romadrzo
erremuska egin refunfuriat
erramu ramo laurel erremuskada refunfuño
ERRAMUZKA (.‘ onstipado erren r ojo nuera
erran nuera decir ER.RENKADA hilera
erraittu reflejo, rayo de luz ERRLNKURA zozobra, mquictud
errape ubre, tela ide animales) F, RRENTA renta
erratillu bandeja errentadore
erratz cepillo. escoba ERREP1KA estribillo
errauts ceniza ERREPULIKA repUblica
erraz facilmente erresel dosel
errazko cepillo de ropa erreskada hdera, fila, orden (dc
erraztu cepillar / facilitar sucesiOn)
erre quemar, alar, fumar apu- ERRESUMIN resentimiento, escozor-
rarse escarmentarse / quema- ERRESUMINDU escocer / resentirse,
dura / sentido (ofendido) / quis- incomodarse
quilloso errete querna
erreten surco, zanja, accquia.„ errizale patriota
canal errizaletasun patriotismo
ERRETIN surco, zanja, acequia, erro pezdn, teta (de animal),
canal ubre (de animal) / causa, raiz /
ERRETORE parroco, rector tentaculo
erretratau retratar erroi cuervo
erretratu retrato errokitsu humano (compasivo)
erretura quema ERROMAKO-zUBI arco lEIS
erretxiña resina ERROMERIA romeria
erretzaille fumador, quemador ERROMES romero, peregrino
erretzale quemador errosario rosario
erretze quema errota molino
erreuma reuma errotan molinero
errez facil, sencillo, fácilmente errotik atera extirpar
errezau rezar erru cutpa, fatta (culpa)
errezel cortina, velo erru-eza inocencia
ERREZKI ( G) fácitmente errua egotzi culpar, inculpar
erreztasun facilidad errua leporatu culpar
erreztu facilitar, simplificar ERRUBAKO (B), ERRUGABE ( G) ino-
erri pueblo, naci6n, pais centc, sin culpa
erri... popular errudun culpable, reo
ERRI-ARAZO ER BUGABE (G), ERRUBAKO (B) ino-
ERRI-AUZI causa pUblica cente' sin culpa
ERRI-ON URA bien común ERR UGABETASUN (G), ERRUBAKOTA-
errialde comarca,distrito (cornar- SUN (B) inocencia
ca), nacinn, pais, región errukarri digno de compasidn
erriaren begiko popular (grato
al pueblo) erruki compasiOn, miscricordia,
erriarentzako popular (apto para piedad, pena (lastima)
el puebto) errukide cnmplice
erriarte internacional errukior compasivo, humano
erriarteko internacional (compasivo), misericordioso
erriburu capital (de nacián, pro- errukitasun misericordia
vincia, etc.) errukitsu misericordioso, piadoso
errienarteko internacional errukitu compadecersc, apiadarsc
errietako nacional conmoverse
ERRIJAURKINTZA política ERRUMES pobre, rnendigo
KRIJAURLE pOlIt iC0 errua manga (anchura cle una
errikide compatriota embarcaci q n) / poner cl hlICV0
erriko nacional ERSUGE serpiente
erriko etxe ayuntamiento RTAIN mediano, regular
errikoi patriota, popular F RTI arte isust ant IVO)
errime firme, fuerte habil RTILABI artista
erritan egin reñir .(reprendel,, ER-rsi (G), I TXI (B) cerrar, encerrat
reprendcr ERTZ' reducir
erritar popular (del pueblo), ertz esquina, bordc, extremo, ala,
paisano orilla, margen
errizain alguacil ertzain policia

ertzaiñak polic ia t cuerpo de po- eskari demanda (judi-


licia) cial), petici6u, solicitud
esaera base, proverbio, sentencia eskarigai ofrenda
(axioma) eskarmentau cscarmentat
esaera zar eskas escaso, ruin, corto
esakera modismo eskatima debate, discusibn
esakune refrân, adagio, proverbio, eskatu pedir, reclamar, orar,
sentencia (axioma), frase suplicar
esale locut or eske snptica, peticiOn
esalege refran, adagio, proverbio, eskean ibilli mendigar, pedir
sentencia ( mendigar)
esames habbila, murrnuraciOn eskegi colgar, suspender (colgar)
esan dectr, contar, pronunciar, eskeindu ofrecer, sacrificar
expresar, narrar, relatar eskeintza oferta, ofrenda, obla-
esan-ezin tartamudez cifm, ofrecimiento, promesa
esan nai significar (querer decir) eskeiñi ofrecer, prometer, invitar,
esanai sentido (significado), sig- consagrar
nificado eskeko mendigo, pobre
esanak egin obedecer EsKESit ofrecer ) ofrenda
FSKEPE tejavana, atrio
esaneko obediente, dOcil
esanera etorri transigir esker gracia, agradecinnento
esangin obediente esker bide gratitud
esangura significado esker gaizto ingratitud
esankizun rcproche esker on reconocniento (grati-
esate baterako por ejemplo tud)
esker oneko agradecido (no
ESEKI suspender (colgar)
ingrato)
ESER1 I (.; iFSARRI sentarse
esker txar ingratitud
I . SER roKI I ESARLEKE: (B) aSICIlt0
esker txarreko ingrato
esetsi acometer arguir, diseutir ESKERBAKOTASUN ingratitud
ien el sentido dc arguir) ESKERRAK EMAN ((,), ESKERRAK EMON
esi set o. valla, cerca, muralla Bi agradecer
esi-orma tapia ESKERRAK EMON (B,, ESKERRAK EMAN
esitu acot a r, cercat bloquear (f;) agradecer
acosar, asediat eskerron gratitud, agradecimiento
eskabide reclamacitin, de- eskertu agradecer
manda petici6n, eskier seguro
solicitud (petici(M; j ex- eskilaso grajo
hortaciOn eskintza obfacián, sacrificio
'rskaera petic ilin Esict&I otrecer
ESKAIN saeriMm lo que se SaCO- Esxo, (B), ESK1:13I mano dc-
fira' recha
eskale mendigo, pobre mendigo) ESKOIKO derecho (que cae o
eskallo br1-1Eleillela mira a la derecha)
ESKAPA1: escapar eskola escuela
ESKAPE tejavana, portalada eskola gabeko inculto
eskaratz cocina eskolatu instruir
ESKARGA (B) enorme EsKorozo tropiezo, traspies
esku mano eskuratu conseguir, lograr, obte-
esku... manual ner, recuperar, proporcionar
esku-are rastrillo (agenciar)
esku artu compartir, tomar parte, eskutada manojo, gavilla
intervenir ESKUTARI escudero
esku-ikusi regalo ESKUTATU esconder, ocultar
esku-otzara cesta eskutitz carta
eskua sartu mediar, intervenir eskutitz-azal sobre (de carta)
eskuaga palanca ESKUTUKO privado oculto
eskualde región eskutur muñeca (de ta mano),
eskuarte recurso (caudal) puño (de la camisa, etc.)
eskubete puñado eskuturreko pulsera
ESKUBI (G), ESKOI ( B) mano dere- eskuz egin manufacturar
cha eskuzabal franco, generoso, des-
eskubide derecho (facultad de prendido, dadivoso
hacer o exigir todo aquello que eskuzapi toalla, servilleta
la ley o autoridad establece a eskuztatu manosear
nuestro favor o que el dueño de eslai oblicuo
una cosa nos permite en ella), ESNALE ( G) despertador
facultad, autorizacidn ESNATU (G), iTZARTU (B) desper-
eskubidea emon autorizar tar (se)
eskubidetu autorizar ESNATUTA ( G) despierto
ESKUBURDI carretitla ESNATZALLE ( G) despertador
eskudel pasamano (de escalera), esne leche, savia
barandilla esne gain nata
eskuerakutsi obsequio, presente esne-saltzaille lechero (vendedor)
eskugurdi carretilla espa queja, reproche / celo
ESKUILLA espal gavilla
eskukada puñado espaloi atera, anden
eskuko libre / sUbdito esparru recinto, vatlado
eskularru guante espartin alpargata
ESKUMA (B), ESKUBI ( G) mano espartzu cuerda de juncos
derecha ESPATSU CelOSO
ESKUMAKO (B) derecho (que cae espetxe cârcel, chirona, prisidn
o mira a la derecha) espetzeko preso
ESKUMATI (B) derecho (que usa la espetxeratu encarcelar, apresar
mano derecha) ESPIL pinta
ESKUMIÑAK memorias (recuerdos) espillu espejo
ESKUMUIN (G), GORANTZ1AK (B) re- estaldu cubrir, tapar, esconder,
cuerdos, saludos encubrir, disimular, abrigar / fe-
ESKUMUIF4AK ( G) recuerdos (saludos) cundar
eskumun besamanos ESTAL1 ( G) cubrir, tapar, escond,r,
eskunarru guante encubrir
eskuor manual (al alcance de la estalki cubierta, tapa, cobertura,
mano) velo, manto, sobre (de carta),
ESKUORGA carretilla manta
eskupeko propina, gratificacidn estalpe proteccidn, cobertizo
eskurakoi ddcil estalpetu proteger
estanda explosiOn etorrera venida, advenimiento
estanda egin explotar, reventar, etorri venir, descender (proceder
estallar de) / elocuencia
EsTARI oculto, escondido ETOZAN (B), ZETOZTEN (G)
este intestino ETSAI (G), ARERio (B) enemigo,
estegorri es6fago adversario, contrario, rival
ESTERIA tamaño (en volumen o ETSAI EGIN (G), ARERIO EGIN (B)
extensiÓn) enemistarse
EsTo seto / trillo E-rsE casa
estoka torno etsi desesperar(se), desahuciar (a
estropada regata un enfermo), convencerse (de
...estu catarro que no), desengañar, desistir,
estu estrecho, prieto, apretado, resignarse / desesperaciÓn
apurado etsi arazi desesperar, desengañar
estualdi trance etsi erazo desesperar, desengañar
estuasun aprieto etsimen desengafio
estukuntza aprieto, apuro etsipen desengaño, clesesperación
ESTUN aro etsita desesperado
estura angustia, apuro etxabe sMano, bodega (sMano)
estutasun estrechez, apuro, an- etxagun propietario (de casas),
gustia casero
estutu estrechar, apretar, com- etxaguntza hacienda, posesiem (en
prirnir, apurar, urgir, acosar, tierras)
aprisionar etxalde hacienda (propiedad in-
estuune trance mobiliaria)
estuzko urgente etxe casa, edificio, hogar
eta y etxe-jabe propietano (de casas)
...etako de (los) (localizador) etxe-kalte prOdigc, derrochador
...etan en (los) etxe-mordo bloq.ie de casas
...etara a (los) (destino, lugar) etxebizitza piso
...etarantz hacia (los) etxegille consti uctor
...etaratio hasta (los) (lugar) etxegin edificar
...etariko de entre (los) etxeko caserc, (de casa), domes-
...etatik de o desde (los) (proce- tico
dencia) etxeko andi intimo
ETE (B), OTE ( G) palabra que etxekoandre ama de casa
significa duda etxekojaun arno de casa
ETEKIN producto, provecho etxeorde sucursal
eten romper (romper cuero, tela, etxesari renta (de casa)
cuerda o hilo, sin instrumento etxetar familiar
que ayude al efecto), quebrar etxetiar domestico
(romper), interrumpir / hernia etxetik bota desahuciar (echar a
ETOr zaino, traidor un inquilino)
etorki origen, descendencia etxetxori gorrión
etorkizun futuro, porvenir etxola choza, cabaña, tienda de
etorkor condescendiente c ampafia
ETORREN (B), ZETORREN ( G) el etzan yacer, echarse, acostarse,
venia tumbarse
57

etzi pasado mañana euskaltz


E-rzrAntu traspasado mañana vascuc
etzidarnu traspasado mañana euskalza
etzin yacer, tumbarse v ascu(
etzun acostarse, tumbarse, yace El(SKARA
echarse euskarri
Eu (B) tu mismo (tratamient asa,
estrictamente familiar), tu euskera
EUKAN (B), ZEUKAN (G) 61 l o teni euskeraz
EUKEN (B), ZEUKATEN (G) ellos I eusko
tenian euskotar
euki tener, poseer, contener eutsi so.
EUKI-GOSE avaricia tar (fi
eukite posesiÓn (acto de poseer) apoyai
eukitsu acaudalado, opulento plir).
eukitze posesi6n (acto de poseer signifir
eule tejedor rativo
euli mosca EXERI SeU
eultza colm ena eyo mol
eultze trillo ez no, n
eultzitu trillar ...(e)z su
eun cien, ciento ez egin
eun urte siglo ez egoki
eundu tejer ez... ez :
euneko cent&I (moneda), ez onartu
EUNKADA siglo ez ustea
eungintza lenceria sualme
euntari centuri6n ez ustez z
eupada desafio eza falta
URAK (B), BERAK ( G) ellos, ella s, ezabatu
EUREI (B), BEREI ( G) a ellos ezaguera
UREK (B), BERAK ( G) ellos, ellas conscie
FUREN (B), BEREN (G) suyo (dc ezagun
ellos) Hac e r

EURENTZAT (B), BERENTZAT ( G) blico


1)I.1

para ellos ezagutu


euri Iluvia tingun-
euria egin llover ezagutza
euria izan llover cicinl
euritsu lluvioso ezain fa»o
eurizirin llovizna ezaiadu
EUROK (B) ellos mismos ezaintasui
eusgarri agarradero / garantia ezaldi mi
Euskadi V:sconia (pais vasco) ezarri
euskal... vasco (adliern
euskaldun vascongado, que posee ner, atn
el euskera tir
Euskalerri Pais Vasco, Vasconia
EZAUERA ciencia, conocimiento ezibako indÓmito
ezaugarri señal, particularidad, ezigabe indörnito
distintivo, indicio, marca, signo, EZIGATX (B) indOmito, dificil de
sefias (direcciOn) domar
EZAUN conocido -.ezik excepto
ezaupide conocimiento, relacidn, —ezik si no... / en caso de no..,
señal, dist intivo amistades EZIKAITZ (G) indomable
EZAUTU conocer ezikera educaciÓn
ezbai duda, problema, incertidum- ezin i mposible
bre, indecisiOn, vacilaci6n ezin-besteko irnprk/scindible
ezbai egon dudar ezin-esan indecible
EZBARDIN (B) desigual, diferente ezin-esanalako indecible
EZBARDINTASUN (B) desigualdad ezin-ikusi antipatia
ezbear sino, hado, destino (en el ezin izan no poder
sentido de no ocurrir lo deseado), ezin obe inmejorable
contrariedad, calamidad, deagra- ezin-tzarrago pesirno
cia, accidente (desgracia) ezinbestez forzosamente, necesa-
EZBERDIN (G), EZBARDIN (B) desi- riamente
gual, diferente ezindu imposibilitar
EZBERDINTASUN (G), EZBARDINTA- ezinegon inquietud
sUN (B) desigualdad, diferencia ezinobe perfecto
eze verde (no maduro, no seco), ezintasun i mposibilidad, mpo-
htimedo / zumo tencia
EZEBEZ (B), EZER ERE EZ ( G) nada
eziña imposible, no posible
ezer algo
ezer ez nada ezizen apodo, mote
ezereztu aniquilar, reducir a la ezjakin ignorar / ignorante, igno-
nada, anonadar, destruir, revocar rancia, tosco, zafio, inculto
ezetasun humedad ezjakite ignorancia
ezetsi despreciar, rechazar EZKABI una
ezetu regar EZKARATZ cocina, zaguan, vesti-
ezetz que no, negaciÓn bulo
ezetz esan negar ezkel bizco
EZETZI acometer ezker izquierda, mano izquierda,
ezeuki pobre, menesteroso, miseria zurda (mano)
ezezaun desconocido, ignoto ezkero en caso de, puesto que, si
EZEZECN desconocido ezkerreko izquierda (que cac o
EZEZKERI desden, desprecio mira hacia la izquierda), zurda
ezezko negativa ezkerti zurdo
ezezkor desdeñoso EZK U tilo (botanica)
ezezpen desclen, desprecio ezkila campana
ezeztatu desrnentir, anular, su- EZKIRA quisquilla, camarÓn
primtr ezko cera / hnmedo
ezgauza frusleria, friolera (poca ezkon-anai cuñado
cosa) EZKONBARRI (B), EZKONBERRI (G)
ezi domar, arnaestrar, cducar, recien casado
adiestrar, formar ezkondu casarse
ezi-eziña indomable ezkondua casado, casada
ezkongai novio (hombre o mujer ezta (ez da) negativo de la tercera
prÓximo a casarse), nabil / celibe, persona del singular del presente
soltero de indicativo de «IZAN»
ezkongaiak novios ezta tampoco, i c a!
ezkongatasun celibato, solterta ezta... ere ni siquiera
ezkontsari doce EZTABADA problema, discusiÓn
ezkontza casamiento, matrimonio
eztabaida discusibn, reyerta, po-
EZKONTZAGA soltero (ambos sexos)
lëmica, debate, litigio
ezkor pesimista
ezkorta aprisco, redil eztabaida egin discutir
EZTAI (G), EZTEGU (B) boda
ezkotasun humedad
ezkotu humedecer eztanda reventtht, estallido
ezkur bellota / dinero (figurado) eztanda egin reventar, estallar,
ezkurdi olmedo, parque exptotar
ezkutapen misterio, enigma eztandu destruir
ezkutari astuto / escudero eztarri garganta, laringe
ezkutatu esconder, ocuttal- eztasun negaciÓn (en el sentido
FZKUTAU esconder, ocuttar de carencia)
ezkutu lugar oculto, abrigado, es- EZTEGU (B), EZTAI (G) boda
condrijo, oculto EZTEI boda
ezkutua escondido ezten lezna / aguijbn (de insectos
ezkutuko secreto y reptiles) / pUa, punzbn
ezkutune sitio abrigado, lugar EZTENKADA sarcasmo, satira
abrigado EZ1TRA piedra de afilar
ezkutuzko mist erioso EZTERI tamaño
ezne leche ezti miel / melifluo vacuna
ezo hinnedo ezti-aldi calma
ezordu deshora EZTIKI dutcementt-
ezotasun humedad EZTITST:
ezotu humedecer eztitu injertar aliviar (en el sen-
ezpabere si no, de lo contrario tido de calmar), apaciguar, mo-
ezpai duda derar, calmar / vacunar
ezpaian egon dudar eztul tos
EZPAIN (G), EZPAN (13) ]abio eztul egin toser
ezpal astilla ezune tiempo de escasez, escasez
EZPAN ( B), EZPAIN (G) ] abio EZ UR ( G ), AZUR (B) hueso
EZPARA tabano (insecto) EZURRUTS (C), AZURRUTS (B) es-
EZPARTZIÑAK atpargatas queleto
ezpata espada, sable EZURTEGI (G), AZURTOKI (B) osario
I . PEI boj (botanica) EZUsTEKo fortuito, imprevisto
faiñ - gaiñeko

FAnz4 cornedia fededun creyente


famili familia fedegabe i mpio
FIAKAITZ CICSCOrlfiad0
fardel maleta, paquete. (Como
FIN
adjetivo significa «indolente».
FIRI: (en Txorierri) hilo
Aplicado a mujer tiene pesimo
FITS futesa, bagateia
significado)
foru fuero
FARDO zorrona, grandisima zorra
foruzale fuerista
(se dice como aumentativo del fraide fraile
despectivo «FARDEL»)- fraille fraile
FARRAS indolente, desaliñado, fraka pantalOn
abandonado FR UITU fruto
fede furrustada rcfunfuño
fedebako gentil (pagano) furrustadaka refunfuñando

gabai gaviota gaillen sobresaliente


(IABF IG ), BAGA (B), BARIK (B) sin gaillendu vencer, triunfar
GABENDU i mpedir ...gaillu maquina, utensilio
gaberdi medianoche gaillur caballete de tejado pro-
GABETASUN (G 1, falta (carencia) minente, supremo, cumbre, cUs-
GABETu despejar pide / espinazo de bestias
gabi mazo GAIMEL aceite
gabiltz andamos gain superficie, encima, cima, vdr-
GABIL-rzz, (G) andamos (ice 1 vemaja (superioridad) /
gabon nochebuena pincho (de la aguijada)
gabontz lechuza, bilho gaiei artu encargarse
gabonzar noehevieja gain begiratu ojeada
(;),,Goz (R), ( G") estamos GAINTZURIKER U adulaciÓn, lisonja
gai materia, asunto, punto (asun- GAINTZURITI7 adular, disimular
to, tema', tema, argumento, (paliar)
sustancia I Utd, apto, competen- gaiña superficie
te, capaz, id(Meo gainean sobre (encima de)
...gai material (para haeer algo) gaiñeko superior (de encima),
gai izan sur apto superficial
gaiñera ademas gaizkille preso, malvado, nialhe-
gaiñerako sobrante t hor, malo
gaiñeratu cargar gaizkin malhechor, malo ( el malo,
gaiñez egin rcbosar, sobrar demonio)
gaiñezka egin rcbosar gaizkitu agravar, empeorar
gaiñezko super fluo gaizpide escandalo
gaiñeztatu sobrar gaiztakeri rnaldad, crimen, ma-
gaiñontzeko restante, sobrante 11( ia, perversidad
gaiso enfermo, mal (enfermedad) gaiztasun dificultad
gaisotu enfermar gaizto rnalvado, torcido, malo,
perverso, maligno
gaitasun competencia (aptitud).
gaiztoago peor
utilidad (aptitud)
GAIZTOKI Mfierno
.. gaitik por, a causa de
gaiztotasun rnaldad, perversidacI
gaitz dificil / mal, plaga, enfer- gaiztotu pervertirse, malear
medad GALAI gal a r)
gaitz egin dañar, damnificar, per- galant hermoso, guapo, corpulen-
judira/
to, gentil fapuestoi
gaitzespen censura (reprobacMn GALARREN galerna
gaitzetsi reprobar, condenar, des- GAI ARTZA cmta
preciar, vituperar, ahorrecer, cen- Hata
surar (reprobar) GAI. AZO GALF.R.Azt hacer
gaitzi izan desagradar perde!. impedir, vedar, estorbar
(:Arrzr y t- molestar GALIŠAr 13, criba
gaitzizen apodo galbai criba ipara trigo;
GArrzoNno convalecencia galbaitu Iribar
gaixo enfermedad, mal. (Como galbide peligro
adjetivo significa : enfermo, malo, galbidetsu peligroso
cuitado galda tundicMn pregunta
gaixo etxe hospital galdara caldera
gaixoki enfermizo, delicado galdatu caldear, fundn
gaixondo convalecencia recalentar
gaixotasun enfermedad vLur ( G, urm•N B pregunta,
gaixotegi hospit al cuesti,', 11 pregunta)
gaixotu enfermar GALDE: r(aN ,G h I TAUN F.G1N t B;
GAIXOYAGOLA enfermero consultar, mterrogal-
gaixozain enfermero GALDERA ( G) CUCSIVal, pregunta
GAIzKAmJN salvación (;ArDETI . G), I TANDU B)

GAIZKATU salvar guntas. interrogar, pedir
GAIZKATZA/LLE salvador galdor
GAIZKATZALLE salvador galdu perder, desaparecer, podri, ,
GAUZKI (G), TXARTO (I3) mal, mala- cor romper,, averiar zozobrar,
mente perecer, pervertir, malear imo-
GAIZKI-AZI grosero, I VICITII ralmente reprobo
GAIZKI ERABILLI abitSar ...gale anSiOSO, codicioso
GAIZKI ESAN murmurar GALF HATE siega la)
gaizkiago peor (adverbio) GArr N Ill Illta
gaizkide ccimplice GAI ENDI escarmentarse vedar
garaun - gal

GARAUN (B), GARAU (G) gran (;ARO ( G) helccho


fruto garondo cerviz, cogotc
garaun seso garraisi grito, chillido
GARAURIK BEZ nadie, ni uno GARRANGA tornillo, anzuelo
GARAZTU negociar GARRANGA SARTU atornillar
GARBA flor garrantzi i mportancia
garbai pesar, arrepentimiento garrantziko i mportante
garbatu arrepentirse garrasi grito, chillido
garbi limpio, puro, libre de mez garratz picante, agrio, acido
cla, genuino, neto, curioso, area_ GARRAZTARRO orop&idola
do / explicito, expreso garraztasun acritud
GARBI-LEKU Purgatorio / lavatoritr—s garraztu agriarse, picarse
(lugar) ...garren sufijo para formar
garbiketa lavatorio (acci6n) nnmeros ordinales
garbiro li mpiamente, puramente- GARRI (B), GERRI ( G) cinfi
sin ambages ni rodeos calle
garbitasun limpieza, pureza, sin ...garri digno de / causa de / ii
ceridad, honestidad / disculpa resante (perceptible)
CARBITEGI lavatorio (lugar), pur GARRIKO (B), GERRIKO ( G) f
gatorio ceñidor, cintur6n
GARBITOKI lavatorio (lugar), pur gartsu ardientc, flamigero, ei
gatorio siasta, exaltado, fervoroso
garbitu li mpiar, lavar, purga gaitu inflamarse
(li mpiar), purificar / barrer /dis garun seso, cien, cerebro
culparse, excusar, sincerarse garuntegi cerebro
ajustar cuentas, liquidar gastau gastar
garbizale curioso (cuidadoso) gaitu gasto
GARBUSTASUN virginidad gatoz venimos
GARBUTS virgen (ambos sexos) GATx (B), GAITZ ( G) enfermec
GARDANTXORI jilguero ( Como adjetivo significa «c
garden cristalino, claro, transpa Cil»)
rente GATX EGIN (B), GAITZ EGIN
GARDOZTU chamuscar dañar, hacer mal, perjudicar
GARDU cardo gatz sal, gracia (donaire)
gardun flamigero GATZAGI cuajo
GARESTI (G), KARU (B) caro, su - gatzandel salero (depOsito de
bido de precio gatzartu cecina
GAREZUR nuca gatzatu cuajada
gari trigo / verruga gatzitu salar
gari-jo trigal gatzontzi salero (vaso en que
garitz verruga sirve la sal en la mesa)
garitza trigal gatzozpin ensalada
garizurna cuaresma gatzun salmuera
GARMENDI volcan gau noche
garnu orina gau-billera velada
garnu egin orinar gau-zai(n) sereno (vigilante)
garnu-ontzi orinal gauaro tiempo (estado atmo
GARO (B) rocio rico durante la noche)
gaubela velada GAZTIGATU (G) avisar, advertir
<;AUDE (G), GAGOZ ( B) estamos GAZTIGU: ( G) aviso, mensaje, re-
1;At N telaraña cado
gaur hoy gaztun salobre
gaurkotu modernizarse GEBEN veda, prohibido
-
g autu anochecer (faltar la luz del GEBENDU vedar, prohibir
dia, venir la noche) gedar grito, clamor
gauza cosa, objeto, ser (cosa, GEELI bacalao
ente) / capaz, util (apto), valer gei materia, asunto, objeto (cosa),
gauza ez innttl material (para hacer alguna
gauza eza incapaz cosa) / capaz, apto
gauza izan valor (ser Util), ser geiago mas (cantidad)
apto, servir (aprovechar) CEIDE prOjnito
(;AUZAEZTANDU: geiegi demasiado (cantidad)
GACZAFZTASUN inutilidad geiegikeri abuso
gaza insipido, dulcc (hablando geiegizko excesivo
del agua), soso geiena la mayor parte
GAZBAKO (B \ solo, insipido, zonzo, geienak mayoria, los mas
insulso geienean usualmente
gazi salado, salObre geienen general (conun), prin-
GAZI(:ARRI aperitivo cipal
gazitu salar geienetan las mas de las veces,
(;A1NA queso generalmeme, usualmente
cnz rA ( G quelo geigario recargo
(;AzTAGUN quesero igue hace que- geigarri suplememo, aument ct,
os añadidura, apendice
gaztai quelo erasO malo, enfermo
gaztai-saltzaille quesero ivende- geitu aumentar, añaclir, adicionar
dor de quelos'!
gela cuarto, alcoba, aposento,
gaztaidun quesero (vendedot de
habitacnin
duela,i
gela nagusi salOn
gaztaigin quesera que hace
GF U AttI camatero l, avuda de
quesos:
camara)
gaztaiña castaita
gelbera zonzo, insulso
gaztanbera requesOn
geldi quieto, lento
gaztaña castaña
geldialdi pausa
gaztaro juventud (edad que media
geldiarazi interrumpir
entre la niñez v la edad viril)
gazte joven
geldiro lent amente, despacio,
gaztedi juventud (gente joven) quietamente
gaztelera castellano (idioma) gelditasun quietud, calma, tran-
gaztelu eastillo, alcazar quilidad
gazteria juventud (gente joven gelditu detenerse, parar, quedarse,
gazterik de joven cesar, sobrar
gaztetasun juventud (calidad de gelditze detencnin, parada (ac-
joven), adolescencia ciOn,
gaztetu rejuvenecer geldiune pausa
gaztezaro adolescencia, juventud geldo pavesa / zopenco, incapaz
gizonki varonilmente recio J yerto, rigido / riguroso, se-
gizonlegez varonilmente vero / vehemente, violento
gizontasun humanidad gogor egin resistir
GIZOSTE gente, sociedad, rnuche- gogora a gusto de
dumbre / social gogorakizun sugestiOn
...go sufijo verbal de futuro gogoramen consideracitin
goaz vamos gogoratu considerar, pensar
goazen vayamos acordarse, recordar
gobara colada gogorazi recordar (a uno)
gobernu gobierno gogorgarri refuerzo
gogai concepto gogor-gogorki duramente
gogaide correligionario gogorkeri rigor, violencia
GOGAIGARRI aburrido (que aburrej, gogorrean forzosamente, a la
molesto, empalagoso, fastidioso fuerza
gogaikarri fastidioso, molesto, gogortasun dureza, firmeza, re-
aburrido sistenria, rigor
gogait egin a burrir (se), hast iar (se) gogortu endurecer, fortalecer,
gogait eragin aburrir, hastiar, fijar
fastidiar, molestar gogortuta yerto
gogaitu aburrirse, hastiarse, fas- gogotsu tenaz, aplicado
tidiarse aburrir, hastiar, mo- gogoz gustosamente, voluntana-
lestar aburrido Šn( nte, con gusto
gogaitua aburrido (persona)) gogozko voluntario
gogaketa pensamiento goi arriba / altura alto
gogaldi humor GOI-IKASTETXE universidad
gogamen pensamient o0 goian arriba
GOGAPE conciencia goiaingeru arrângel
GOGAPEN pensamiento, oeurrencia goiariñ frivolo, casquivano
gogarte meditaciÓn goibe talla
gogartetu meditar goibel triste, inelancOlico nubla-
gogotsu voluntario do. obscuro
gogo pensamiento intencitin, vo- goibelaldi tristrza
luntad, gana, afan, animo, deseo, goibeldu obscurecer
gusto alina, espiritu, mente goibeltasun malencolia
gogo-batez unanimernente goibera despresiOn altitud
gogo izan intentar, tener inten- GOIBET1' desbaratar, trastornar
cidn, pretender / apeterer goiburu lenia
gogoan artu fjjarse, tomar en goiera altura
cue nta goiko de arriba, superior (de
gogoan erabilli considerar, me- encima; del cielo
ditar, razonar, discurrir goimaitasun carida.d
gogoan euki acordarse, recordar goitik de arriba (procedencia)
gogoan izan pensar j acordarse, goititu sobrar
rerordar goitu vencer, superar
gogoariña veleidoso goiz mañana (parte del dia)
gogogabe desganado goiz... matutino / precoz
gogoko izan agradar, simpatizar goiz jagi madrugar
gogor duro, fuerte, firme, goiz jeiki madrugar
goizago mas temprano goramen mente
goizalde amanecer, madrugada GORANTx justillo, corpiño
goizaro tiempo atmosferico du- gorantz hacia arriba
rante la mañana gorantza alabanza, elogio
goizeko matutino GORAN-rzIAK (B) recuerdos, saludos
goizero todas las mañanas gorapen alabanza, elogio, loor
goizerri oriente (pais) goratu levantar, ensalzar, alabar,
goizetik temprano honrar (enaltecer), elogiar, acla-
goiztar madrugador, precoz mar, alzar, glorificar, remontar,
golda mutur reja del arado montar (subir)
goldatu arar goratzarre homenaje / hiruno
golde arado goratzarre egin yictorea r
GOMENDATU recomendar gordaillu tesoro
ttomoN acomodo gorde guardar, preservar, obser-
GomoNntt acomodar var (cumplir)
GOMUTA (. 13) memoria recuerdo GORDEGU almaC ēn
GOMUTA IZAN (B), oRoITu (G) gordeleku refugio
recordar, acordarsc gorderik oculto
GOMUTAERAZO recordar (hacer que gordin crudo, verde (no maduro)
otro recuerde) gordinkeri groserta
GONIUTAGARRI (B) memorabie gordintasun crudeza
GoNtuTAKI (B) recordatorio gorengo suprem0
(;omt;TAmEN (B) memoria (facultaci goresgarri laudable
de recordar) gorespen elogio
GoNit:TAN EUKI (B) recoldar, acor- goretsi cnsalzar, alabar glorificar,
darse elogiar
GON/LTARATI: (B) recordar, hacer gorgoil UII1CZ (de la garganta)
que otro recuerde, acordara- ctoRcioiN balanceo, columpto
gona raya, falda gori incandesccnte, htrytente
gonazale mujeriego goritasun incandescencia
gonburu c ulmo goritu ealdear, reca/cntar
coNc:oTzAIN arzobispo goroldio musgo
(toNcto-rzoN arcangel gorosti acebo
gor sordo / sordera gorotz exeremento. est it'rcol
gora arriba / import ancia GoRPt; (I3) cadaver
gora andiko i mportante gorputz cuerpo
gora jaso remontar gorputz-zati miembro del cuerpo
gora jo apclar gorputzaldi temple (estado del
gorabera altet aciOn, tbajo, tras- l'Ulerp();
torno / flujo y reflujo del mar GoRRFRI sordera
gorabide recurso, apelaciOn gorri rojo, encarnado / miseria
goragale n.usea tetrible
goragaletu vomitar gorri egin ruborizarse
goragarri laudable, glorioso gorrika tenaza
(;oRAINTzt (B) recuerdo, saludo gorringo yema del huevo
goraipatu ensaizar, recomendar gorritasun rOjeZ
(,ORAizti (G:, ARTAZI tijera gorritu enrojecer
goraldu ensalzar gorrizka rojizo, rubto
gorro - gurdikada

gorro flema, gargajo, esputo griña pasión ;inchnacidn dcsorde-


gorrotagarri odioso nada o no), propensián, afecto,
gorrotatu odiar, aborrecer inclinaciÓn (afecto)
gorrotau odiar, aborrecer grifiatu apasionarse, tendcr (pro-
gorroti gargajoso pender)
gorroto odio, rencor gu nosotros
gorroto izan odiar, aborrecer guardasol paraguas
gorrotobera rencoroso guda guerra, batalla
gorrotagarri odioso, digno de gudagintari capitan
odio gudaketa batalla
gorrototsu rencoroso gudalburu general (militar),
gorta cuadra capitan
gortasun sordera gudaldi refriega
gortu ensordecer gudari soldado, guerrero
goru rueca gudari-agerketa alarde (parada
goruetan egin hilar militar)
gosaldu almorzar gudari-talde ejercito
gosari almuerzo gudaroste ejercito
gose hambre / hambriento gudu guerra, comhate, batalla,
_..gose ansioso, codicioso lucha, pelea
goseti hambriento gudukatu pelear
gosetu tener hambre, tener (_; UF.NEKO
apettto gun tu . tano, mdula, sustancia,
gosezto glotun jugo
gotzain obispo gune distancia, posiciOn (lugar),
gotzain-buru arzobispo tramo
(ityrzoN angel GLINTZURRUN (B) niMn
Goxo dulce gupera irnpertinente, nielmdroso
goxotegi confiteria CURA (B), NAI (G) voluntad, deseo,
goyan arriba Lana
GOYEN nata GURA PLAN (B), NAI UZAN ( G) querer
(IOZAKI azUcar (desear), desear, apetecci-
gozaldi alivio Gr:RAdo IZAN (B), NAIAGO IZAN ( G)
(IOZALDU desayunar(se) preferir, ser preferible
gozamen gusto (sentido) / usu- GrisArzAK (G), ARTAZ1AK ( B) tijeras
fructo gozo GURAIZE tijera
tiozAru desayuno duRAmEN (B), NAIMEN voluntad
gozaro dulcernente gurari deseo, anhelo, pretensiOn,
gozatu endulzar / templar (un apetito (deseo)
instrumento), afinar / abonar / guraso padre (puede ser padre o
amortiguar, mitigar, paliar madre, o padre de la iglesia)
gozau usufruct uar gurasoak los padres
gozo dulce, pastel, sabroso < WRISIDE carretera
gozoki dulcemente / pastel dussrrz madroño
gozotasun dulzura GURDI (G), BURDI (B) carro, ca-
gozotu endulzar, dulcificar rret6n, carruaje, coche
GRAZIA gracia (don) CURDIKADA (G), BURDIKADA (B)
grina crin carretada
gure - idatz-aldatu

gure nuestro GUTXITAN pocas veces, raramente


GUREN lozano / santo GUZI (G), GUZTI (B) todo
GL RENDA victoria, triunfo GUZIEN ONURA bien común
GURENTASUN lozania guzietako general (comUn)
guretzat para nosotros guzti todo
guri rollizo, lozano guztia suma total
guri a nosotros guztialdun omnipotente
gurin mantequilla guztira total, en total
gurintasun lozania guztiz del todo, enteramente, com-
GURITI; pulir pletamente, sumamente, absolu-
gurpil rueda tamente, muy
gurtu adorar, vencrat guztiz ongi muy bien
gurutz cruz, crucc GUZUR (B), GEZUR (G) mentira /
GURUTZ-ILTZATU ( G) cructficar postizo
gurutze cruz GUZUR EGIN (B), GEZUR EGIN ( G)

gurutze-bide via crucis mentir


GUZUR ESAN (B), GEZUR ESAN ( G)
gurutzean josi crucificar
mentir
gurutzeratu crucificar GUZURREZKO (B), GEZURREZKO ( G)
GUTARTSU anstoso, codicioso
cosa falsa
GUTI poco desmentir, chas-
GUZURTAL; (B)
gutun libro carta / escapulario qucar
gutxi (G), GITXI (B) poco GUZURTI (B), GEZURTI ( G) menti-
gutxi gorabera poco mas o menos roso, embustero
gutxiago menos GUZURTSU (B) mentiroso, persona
GUTXIETSI (;) menospreciar falsa

i LO ibillaldi paseo
idestino (nombres propios), a... ibillera paso, andanza, marcha
ia ca ibilli andar, pasear, moverse /
ia casi a ver si errante
ibai rio IBITALDI excursiOn, gira
ibar vega, valle I ribera ibitu deshinchar, calmar el dolor
IBENI poner idar arveja (planta)
IBI vado IDASALTOKI libreria (tienda)
ibili andar I DASKI escrito, carta, epistola
ibilkari andarnt, andariego I DASKILARI escritor
IBI1KATU pasear I DASKORTZ pluma (de escribir)
ibilkera porte, modo de andar I DASTARI escritor
ibiltaldi paseo, viaje IDASTEGI librerta (armarto)
ibiltari andarin IDASTIÑO optisculo
ibiltoki anden IDATIII escribir
ibiltun andartego idatz-aldatu copiar (por escrito)
idatzi escribir igarlari adivino, profeta, acer-
idazburu titulo, rOtulo tante
idazgela oficina igarle adivino, profeta, acertante
idazkari secretario igaro pasar, cruzar, atravesar /
idazkera escritura acarrear, transportar
idazki carta, escrito, escritura, igarogarri tolerable
articulo igarobide pasadizo, pasaje, pa -
idazki-zain cartero sillo j pasaporte
idazkun letrero igarokor eftmero, t ransitorio
idazlan obra literaria, articulo IGARON trasladar
idazlari escritor / oficinista IGAROTOKI pasaje
idazle escribiente, escritor igarpen predicciOn
idazliburu cuaderno igarri acercar, adivinar, recono-
idazmai pupitre cer, profetizar
idaztegi biblioteca igartu secar, marchitar, secarse
idazti escritura, libro (las plantas)
I DAZTUR tirlta igaz el año pasado
ide igual IGEKI copia
ideia idea IGEL (G) rana
IDERO encontrar IGELTSERO albañil
idi buey IGELTSO yeso
idibuztarri yunta (pareja de igeltsu yeso
bueyes) igeri nadando
I DIGI (B), IRIKI (G) abrir igeri egin nadar
idisko novillo joven, utrero igeritegi piscina
idizil verga, ombligo de buey igerkizun profecta, acertijo
IDOI charco, laguna igerle profeta
idor seco (sin verdor), adusto igermen predicciOn
idoro hallar igerpen profecia
idorte sequia iges huida, fuga, evasiOn
IDUKI (G), EUKI (B) tener iges egin escapar, huir, fugarse.
idun pescuezo zafar (se)
idunazur nuca igesi huyendo
iduri i magen, semejanza cinco igidura movimiento, vibraciOn
(carbÓn menudo) igikor movedizo
idurfko semejante, similar igitai hoz
ies huida / imaginarse igitadi segador
ies egin huir, desaparecer igitu moverse
ifar norte igo subir, ascender, monta2 subir)
igali fruta igoera ascensiOn, subida
IGAN (G), IGON (B) subir, trepar igokunde ascensiOn
igande domingo I GON (B) igo subir, trepar, ascen-
igar seco, enjuto, marchito, mustio, der
yerto igordi frotar
igara molino I GORRI (G), BIALDU (B) enviar,
IGAREGU pasaje, pasillo remitir
igargarri señal igortzi untar, restregar, unci()n,
igarkizun acertijo predicciÓn ungir
igotzi - ikuskatu

narrzt untar, acariciar ikasle discipulo, estudiante


ipuin asco, repugnancia, tedio ikasnai deseo de aprender
ipuin izan abominar, repugnar I KASTARI estudiante
iguindu abominar, repugnar ikastetxe escuela, colegio
iguingarri repugnante, abomina- ikastetxe-nagusi universidad
ble, asqueroso, execrable, desa- ikastola escuela
gradable, det est able, repulsivo, ikastun aplicado, est udioso
sOri ikatu tutear
l( WN lanza ikatz carbOn
igurdi f rot ar, restregar, sobar ikatzarri diamante
igurtzi frotal ungir, untar ca- ikazdun carbonero (que vende
icia carb6n)
I GUTC moverse ikazgille carbonero (que hace
na . zrzr rca-zici (B) sol carbún)
ii juneo ikazgin carbonero (que hace
iitoki junca l carb(M)
iitz juneo ikerle visitador, visitante
Il l"rc gitano ikermen experimento
. 1 m./ titivo )sm valor racluc- ikertu visit ar /explorar jinspeccio-
na r, controlar, revisa r
ika itzegin t ut ear ikertzille inspector
ikara temblor, susto, espanto, mie- ikertze control
do vibrac iOn, alarma, pavor iketa tut co
ikara egin asustar, alarmar, hacer U KO (, B) , PIKO ( G) higo
temblat I KOL encogido
ikaragarri remendo, terrible, ikumen t acto
enorme, espantoso, fornttdablc- I KuLLU (G KORTA (B) cuadra,
ikaragarrian [remendamente est ablo
ikaragarriro tremendamente ikur signo, marca
ikarakor asustadizo, temeroso ikurratz sello
ikaratu asustar, temblor, alarmar, ikurrin bandera
atemorizar, amedrentar, aterrar ikurritz lema
ikaratua asust ado ikurroyal bandera
ikaraz asustado, temblanclo I KCRTON sacramento
ikasbide ejemplo, enseñanza, doc- ikus-eziña invisible
trina, metodo ikusbide vista
ikasgai programa (de asignatura) ikusgarri digno de verse, admi-
ikasgela clase (aula), aula rable, vistoso, maravilloso, pre-
I KASGIT escuela cioso, sorprendente, curioso
ikasgura deseo de aprender (digno de verse) escena (espec-
ikasi aprender, estudiar / docto t aculo
ikaskai lección ikusgura curtoso, deseo de ver
I KASKETA experimento ikusi ver ) surrn-
ikaskide condiscipulo ilcusiezin envidia
ikaskizun lecciÓn, programa de ikuskari visiOn, espectaculo i re-
asignatura vtsor
tKASIA B), I KASLE ( G discipulo ikuskatu observar, vigilar, explo-
I KASI ARI est udiante rar
ikusketa visiOn visita j revIsta illarraindu vanagloriarse, glo-
ikuskizun vista, cspectaculo, pa- riarsc
norama, escena illarraundi gloriarsc
I KUSLA (B), IKUSLE ( G) espectador illarri tumba
ikusle cspectador, vidente / visita- ILLE (G), ULE (B) pclo
dor, visitante I LLE ZURI ( G) cana
ikusmen vista, potencia visual I LLEBETE mes (entero)
ikusmin curiosidad, curioso I LLEN (B) lunes
ikusnai deseo de ver ILLENTI /1ZÒI-1
ikuspegi panorama, vista pano- illero mensualmente
ramica illerri cementerio
ikustaldi vistazo / visita illeta entierro, funcral j lamento,
ikustalle inspector, revisador queja
ikustari explorador illeta jo quejarsc
ikustiar visitador, visitantc- I LLETI tizOn
ikutu tocar, pulsar, palpar 1 rcfe- ILLE-rsr . (G), eLETsu (B) peludo
rirse a illezkor inmort al
ikutze tocarniento illezkortasun inmortalidad
ikuzi lavar illinti tizr`m
ikuzle lavandcra illoba sobrino, a nieto, a
ikuzpen lavatorio illobi fosa, scpulcro, sepultura,
il morir, fallecer, expirar, perecer / tumba
matar, asesinar / mucrto / mes illotz cadaver
il arteko vitalicio illun obscuro, sombrio, confuso
il-ondoko pOstumo obscuridad
il-osteko pcistumo illunabar anocheccr, crcpUsculo
I LBELTZ (G), URTARRIL (B) encro (vespertino)
ilbera cuarto menguante illundu obscurecer, entristecer
ilburuko testamento illunpe obscuridad, tinieblas
ildako muerto illuntasun obscuridad / desmayo
ildo parte podrida de un arbol illuntze anochecer
ildokatu surcar I LLURREN agonia
ildura mortificaciOn imintxa chinche
ilduratu mortificar I MIÑI (B), IPIÑI ( G) poner, colocat
ilgarri mortal I NARKI papel
ilgora cuarto creciente inbidi envidia
iljantzi amortajar mortaja rr.m.k v ereda
ilketa matanza indaba alubia, habichucla
ilkor mortal indar fuerza, potencia, energa /
iltamu agonia violencia influencia
iltegi cementerio indar-berritu recuperar fuerzas,
iltzaille asesino reforzar
II.-rzE (G), aNTZE (B) clavo / ma- indar gitxiko flojo, sin fuerza
tanza indarga debil
ilzori agonia indargarri tOnico
ill mes indargetu debilita rse
illabete mes (entero) indargille motor
illargi luna indarkeri violencia
indarrez forzosamente, por fuerza ifiauste poda
indarrez kendu usurpar IÑAoTERI ( G) earnaval
indartsu fuerte, forzudo, robusto IÑEKO sobrehumano
indartu robustecer, fortalecer IÑES huida, fuga
INDIOLLAR pavo IÑES EGIN eScapar, huir, fugarse
I NDIoLLO pava IÑETASI (B) granizo, pedrisco
INDRISKA ChubaScO IÑoAN (B), ZION ( G) decia el
INDUSTU hOzar /I7.10EN (B), ZIOTEN (G) decian
iNc;ELES ingles iñoiz alguna vez (COn negadón
ingi papel significa «nunca»)
ingira reparo iñoiz ez nunca, jamas
INGOSTI pagina IÑOIZBEZ (B), IÑOIZ ERE EZ (G)
ingude yunque nunca, jamas
inguma mariposa / fantasma
iñola de alguna manera (con nega-
ingura yunque
ciön significa «de ninguna ma-
inguratu cercar, rodear
nera») / alguna vez
inguratze sitio, asedio
iñon en algún sitio (con negaciÓn
inguru contorno, silueta / paraje j
significa «en ningUn sitio»)
rodeo aproximadamente
inguruan alrcdedor, aproximada- iñontz relente, rocio
m ente iñor alguien, alguno / digno
inguruan ibilli rodear iñor ez nadie, ninguno
INGURUMAI ( G) alrededores iÑoRaEz ( B) nadie, ninguno
INGURRAZTI cuaderno iñoren particular, ajeno
inkurrio rencor iñozo zonzo, insulso, bobo, apo-
inpernu infierno cado, tonto, lelo
INTERA epoca iñozokeri tonteria, bobada burla,
intxaur nuez / nogal IIIIICCa
intxausti noguedal, nocedal iñude nodriza
INTXUSA sauco iñun en algún sitio
intz rocio, relente INUN ERE EZ (G), IÑoNBEZ (B) en
intzentzu incienso ningUn sitio
intzentzu-ontzi incensario tÑtrNB E z ( B), IÑUN ERE EZ ( G) en
intziri gemido ningnn sitio
intzirika gimiendo iñurri hormiga
IÑARKuN eiercicIO iñutu amamantar
iñarra brezo ipar norte
iñarrosi sacudir, zarandear ipar-orratz britiula
IÑAR-rxt envidia reARKOI brUjula
IÑARTZI envidia ipinki petacho
IÑARTZI IZAN envidiar ipiñi poner, colocar, establecer
iñausi ipizki cepillo (de ropal
iñauskai podadera (instrumento ipotx enan0
agricola) ipuin cuento, fabula
iñauskera poda IPI'RDI (G), EPERDI (B) trasero,
iñausketa poda culo
iñausle podador li t URDIKARA ( G) aguzanieve (pa-
iñaustari podador jaro)
I Plj RDIKO (G), EPERDIKO (B) culada irakin hervir / hirvientc / fermcn-
IPURTARGI (G), EPERTARGI (B) lu- tar (vino)
cièrnaga irakurgai lectura (libro), novcla
IPUR-Z U10 (G), EPER-ZULO (B) ano irakurle lector
ipuztarri yunta (pareja de bueyes) irakurraldi lectura
ira helecho irakurri leer
irabazi ganar, vencer, triunfar, irakurtze lectura (acci6n de leer)
granjearse / beneficio, provecho, IRARKI i mpreso (trabajo de impren-
ganancia ta), tipo (de imprenta)
irabazkin ganancia irarkola i mprenta
irabazle triunfador, vencedor irarlari i mpresor
irabazpide negocio irarle i mpresor
irabazte ganancia irarri i mprimir
irabiatu batir, revotver IRASAGAR membrillo
IRABIOTU batir iraspen fundaciÓn
iradu prisa tRA-rst escribir / pegar
IRAGAN pasar iratzo duende
iragarle profeta, anunciador iratzarri despertar (a atguien)
iragarki anuncio (cartel), r6tulo iratzartu despertar (a atguien)
iragarri anunciar, avisar, profe- IRATZU colar, filtrar / contagiar
tizar, comunicar IRAULDI volcar
irauli volcar, invertir (volcar),
iragazi colar (se), filtrar(se)
revolver, verter (volcar) / tra-
irago aguantar, sufrir
ducir
irail septiembre
iraulketa vuelco
irain injuria, ultrajc, agravio,
ofensa, insulto, calumnia, afrenta iraun durar, permanecer, perse-
verar
irain egin insultar, afrentar iraun erazi conservar
irain erazi conservar iraun indar perseverancia
iraindu agraviar, injuriar, ofender, iraungarri permanente
ultrajar, insultar, afrentar iraunkor duradero, durable, cons-
irainkatu insultar tante, permanente, estable, per-
iraintzalle ult rajante severa nte
IRAKA cizaña iraupen duraciÓn, constancia,
irakasbide m&odo perseverancia
irakasgela aula iraupentsu constante
irakasgintza enseñanza (profe- 1RAURKA horquitla, horca (instru-
si6n) mento agricota)
irakaskizun enseñanza (materia IRAZAKI criatura (toda cosa creada)
de) IRAZAN fundar, establecer, instituir
IRAKASLA (B) , IRAKASLE ( G) maeS- irazi colar (se), filtrar (se)
tro rizAzici filtro I dlIgado, esbelto
IRAKASLARI profesitin ire cuyo
irakasle maestro, profesor IREN Cast rado
irakasletza maestria IRENDU castrar
IRAKASLIME maestra, profesora IRENDIJA castrado
irakaspen enseñanza irentsi tragar, engullir, absorber,
irakatsi enseñar, instruir devorar, ingerir
I RETARGI (B), ILLARGI ( G) luna irrikitu ansiar / raja, rendija
I RESKA yesca irrintzi relincho
I RETSI tragar irrintzi egin relinchar
I RETX0 fa/B asma, duende I RRIÑARTE reja, rendija, hendidura
I RI (G), URI (B) ciudad, poblaciOn, IRRIPAR (G), IRRIBARRE (B) sonrisa
villa I RRIPAR EGIN (G) sonreir
I RIBIATU batir, revolver irrist desliz, rcsbal6n
I RIKI abrir irrist egin deslizar (se), resba-
I RIGIA abierto lar (se), patinar
I RIKI EDEGI (B) abrir, inau- irristakor resbaladizo
gurar irristatu resbalar (se)
I RIN (G), URUN (B) hanna irritasun ansia
I RINEZTATU rebozar irrits anhelo, ansia, avidez, co-
I RINTXI (G) devorar, tragar dicia, deseo
I RITXI ( G) llegar / lograr irritsu codicioso / risueño
IRITZE censura IRRIZURI sarcasmo
IRITZI (G) parecer, opiniOn, cen- I RTEERA (G), URTEERA (B) salida
sura / dictaminar, censurar, cali- IRTEN (G), URTEN (B) salir, partir
ficar, criticar (salir)
I RITZIA EMAN calificar, censurar, I RTENLEKU salida (lugar de)
dictaminar I RTERA ( G) salida, partida
I RITZIPEN censura, critica iru tres
irizketa critica irudii magen, figura, cstampa /
irizpen censura, critica parecer, semcjar
irizpide criterio irudi egin si mular
irizte critica irudigille dibujante
I RIZTU razonar irudikatu i mitar
I RO carcoma, yesca irudikeri fantasia, quimera
I ROIRENKI segundo (unidad de irudiko semejante
tiempo) irudikor suspicaz
irola retrete irudimen i maginaci6n, fantasia
irratetxe emisora de radio ■ facultad)
irrati radio irudipen fantasia (acto), dusiOn
irratiz bialdu radiar iruditu i maginar (se), figurarse
IRRATIZ EMAN (G), IRRATIZ EMON (B) I RUKOITZ (G), IRUKOTX (B) triple,
radiar trino, trebol, trillizo
irri burla, escarnio, mofa / sonrisa, irukote trio
rira / socarroncria IRUKOTX (G), IRUKOITZ (B) triple,
I RRIBARRE (B), IRRIPAR ( G) sonrisa trino, trebol, trillizo
irrigarri grotesco, ridiculo IRULDI volcar
irrikatu codiciar, anhelar, aspirar irun hilar
iruntsi tragar, devorar, engullir,
irriki anhelo, ansia, codicia, ingern
envidia iruntzi reverso
irriki izan ansiar, anhelar iruren t ercto
I RRIKIL rendija, resquicio / bragueta irureun trescientos
irrikitasun anhelo, avidez, co- irurogei SCSenta
dicia irurogetamar setenta
irurren triduo iTANDU (B), GALDETU (G) pregun-
irusta tr&3o1 tar, interrogar, consultar
irutasun Trinidad ITAUN (B), GALDE, GALDERA (G)
iruzur engano, fraudc, traiciPn pregunta, cuestiOn
iruzur egin engañar, defraudar, ITAUNDU (B), GALDETU (G) prc-
traicionar guntar, consultar
iruzurtu cngañar ITAUNE (B), GALDE, GALDERA (G)
(SAIN olor pregunta
ISASTU barrer ito ahogar (se), sofocar (se)
isats cola, rabo itogin gotera
iseka burla, mota / socarroneria ITOTI goiera
isekari burlÓn, socarrÓn itsasertz costa
isekatu burlar I TSAS1 pegar (adherirl
ISEKI colgar itsaskor contagioso
ISENDUA castrado itsaso mar
isuu colgar itsatsi adherir, pegar
isil silencioso, secreto itsu ciego
isildu callar itsu-aurreko lazarillo
isileko secreto itsukeri ceguera (moral), obceca-
isilik silencio, silenciosamente ciÓn, obstinaciOn, terquedad
isilkor taciturno I TSUKI ccgato
ISIOTU B), BIZTU ( G) encender itsulapiko hucha
ISKANBILI A ( G) tumulto. cinco, re- itsumen cegucra ofusca-
verta, disputa ciOn
iskillo arma itsu-mutil lazarillo
isla reflejo itsumustu sorpresa
islatu reflejar itsumustuan artu sorprender
isoxix sairrnin Tsu si feo
ISPIL pinta itsutasun ceguera
ispillu espejo itsutu cegar, ofuscar, bloquear,
ister muslo desaparecer, obst ruir
ts-rn. charco IT blanco (meta, fin)
t ursu pantanoso, cenagoso itun contrato, ahanza, compro-
ur,t- (G, trance, alboroto, miso (convento), pacto / testa-
apuro mento / trtste
1STINGA pantano, lodazal itunben contrato, converno, tra-
isToru historia tado
istu saliva itundu (_onsultar, aconsejar, acor-
rst . N multa dar, contratar, convcnir, cstar
USENDU multar de acuerdo, compromcterse, con-
isuri derramar, fluit , vertel es- certar
cape iturburu manantial
isurigai libaciOn iturri fuentc
st-si barrer itusura goiera
TAILLA arado itxaroaldi espera
TAILLATU aran itxaron esperar, aguardar, tener
taite sicga csperanza, conhar f espera
taitu segar itxaropen eperanza
itxaropena galazo - ixil mandatari 78

itxaropena galazo hacer deses- itz egin hablar, conversar


perar ITZ EMAN (G), ITZ EMON (B) com-
itxaropide confianza prometerse, prometer
itxarrik egon velar ITZ EMON (B), ITZ EMAN ( G) COITI-
ITXARTU(B),ESNATU ( G) desper- prometerse, prometer
tarse itz-joskera sintaxis
itxas.., marino (referente a la itz lau prosa
mar) itz lauz en prosa
itxas-bazter Iitoral itz nastu enigma, rompecabezas
itxas gora-berak marea itz neurtuz en verso
itxas-lapur pirata itza ebagi interrumpir con-
itxasalde Gosta versaciOnj
itxasargi faro itzain boyero
itxasaundi ocano itzal sombra, sombrio / tremendo,
itxasgizon marinero, marino terrible, enorme / respeto tipo
itxaskolko golfo (geografico) (clase) / disciplina
itxaso mar itzalaundiko solemne
itxasoko marinero, marino itzaldi discurso, conferencia (dis-
itxasontzi nave, barco curso), sernMn
itxasoratu navegar ITZALDU eclipsar
itxasorratz brUjula ITZALDUN incorrecto (defectuoso)
itxaspeko submarino iTzALc,ABE intachable
itxastar marino itzalgarri respetable
itxaszabal oceano ITZALI i G i, AMATAu (B) apagar,
UTXAURTE espera extinguir(se)
ITZALTSU solemne, sombrio
itxi cerrar, encerrar, obstruir ITZARI locutor, el que lleva la
urxi (13!, u . rzt (G) dejar / negh- palabra
gente, dejado ITZARRI despertarse
itxiltasun silencio itzartu despertarse
I"FXITASUN (B) dejadez, abandono, itzaurre prOlogo, preambulo, in-
negligencia troducciÓn
ITXOIN aguardar itzelezko magnifico
ITXULAPIKO bucha, alcancia itzez-itz textualmente
itxura figura, traza, apariencia, ITZI (B), ITZI ( G) dejar j permitir
aspecto, forma, pinta itzulaztu volcar / trastornar
itxura egin fingir, simular itzulera retorno
itxuragabeko absurdo, inverost- itzuli volcar, volver, traducir, re-
mil, monstruoso tornar, devolver, girar, invertir
itxuragabetu deformar (volcari, regresar, restitmr, ver-
itxuraz en apariencia ter (volcar) / vuelta, viaje
itxuragille farsante itzulpen traducciOn
itxusi feo itzultzalle traductor, intrprete
itxustu afear ITZURI zafar / huida, escape
itxusitasun fcaldad IXETl,' (B), PIZTU ( G) encender
itz palabra / promesa' ixi cerrar / isilencio!
itz artu concertar (convenir) ixil silencioso
itz banatu deletrear ixil mandatari confidente
izil mandatu confidencia izen txarreko infame
buildu callar IZENA EMAN (G), IZENA EMON (B)
ixilik callando, en silencio registrar, inscribir, afiliarse
izilpeko confidencial IZENA EMON (B), IZENA EMAN ( G)
ixiltasun silencio registrar, triscribir, afiliarse
I XIOTU (B), PIZTU ( G) encender izena euki llamarse
ixo! ;chitÓn! izendatu nombrar, designar, de-
ixuri derramar nominar
I XOTU (B), PIZTU ( G) encender IZENDI lista
I XURIGAI libaciÓn izengoiti apodo, rnote
I XURKAI liquido izenlerro lista
I YA casi izenorde seudÓnimo
izadi naturaleza, creaci6n izenpetu firmar
IZADURA realidad izentatu nombrar, designar, des-
izaera condiciÓn (modo de ser) tinar
izai abeto IZENTU nombrar
IZAIN sanguijuela izerdi sudor, savia
izakera caracter, t emperamento, izerditan sudando
manera de ser, / calidad, condi- izerditsu sudoroso
cian, naturaleza izerditu sudar
izaki objeto (cosa), ente, criatura izerkari sudario
(cosa creada), ser (cosa, ente) izerpera sudoroso
IZAKIZUN posible IZILLEKO privado
IZAKOR posible izketa charla, lenguaje, c onver-
izan sentir (percibir, notar) saci6n
izan ser, estar, tener, existir / asistir izketaldi conversacian
izketatu apalabrarse
izan aal posible
izki letra
izan daiteken posible
izkillu arma
izan ezik excepto, a menos que, izkilluz oroitu armar, proveer,
a no ser que de armas
IZANDU ( G) existir
IZKIMIZKI hablilla
izar estrella IZKINTZA serman
IZARA (B), MAINDIRE ( G) sabana
izkira camar6n
IZARO isla
izkirimiri chascarrillo, chiste
IZARTU comparar, medir
izkuntza idioma, lenguaje
izatasun naturaleza (esencia), sus- izlari locutor, orador
tancia, esencia izoar salm6n
izate ser, naturaleza, ente, carac- IZOKIN salman
ter, realidad izotz escarcha, helada, hielo
izatez-goragoko sobrenatural izotz izan helar
IZEBA (G), IZEKO (B) tia izoztu congelar, helar
IZEKI encender, arder izpar noticia, mensaje
I ZEKO (B), IZEBA ( G) tia izpardun mensajero
izen nombre izparringi periadico
izen buru titulo izpazter conta, litoral
izen on cr&lito (buen nombre), izpi rayo fibra / pizca
reputacidn, honra IZPIDE raz6n
apalabrarse izugarri espantoso, terrible, horri-
IZPJL pista ble, atroz, monstruoso, formi-
pinto
/ZPIEDU . 'N dable, feroz
iztai ingle izugarrikeri atrocidad, horror
iztar rnuslo izukaitz i n trrpido
iztarrarte entrepierna izukor espantadizo
izulanorri pavor
iztegi diccionario, vocabulario
izur frunce, dobladillo
izter muslo izurde delfin, tollino
iztuku estuco izurri peste, epidemia, plaga
iztun locuaz orador izurtu fruncit-
izu ('spante, pavor, susto feroz, izutu espantar, asustar, aterrar
hero, arisco l incivil izutua asustado

jabe dueño, propietario, amo in- JAIKI ( G1, JAGI (B) levantarse / fer-
dependiente mentar bote (de la pelota),
jabego propiedad salto I palillo (del tambor)
jabe irten garantizar Jainko Dios
jabe izan poseer jainko-zale piadoso, devoto, reli-
jabe urten garantizar t;10S0
jabetasun indrpendencia jainkotasun clivinidad
jainkotu clivinizar
jabetu apoderarse jainkozko divino
jabetza dominio, propiedad jaio nacer
jaboi jabón jaiotza nactmiento
jaboi ontzi jabonera jaiotzetiko innato
JADurst tograr- JAITxI alcanzar, cogei
t Aorrxi ( B), I RTTXI lograr, JAKA chaqueta
alcanzar, obtencr JAKAN inapetente
jAGI jEuci Gi levantar;se) jake chaqueta
fornentar jakera sabor (de los manjares) I
JAtiiKvRA ;B ). levantanitento acto de comer
)AGOKIN patrocinar jaki vianda, rnanjar, sustento
guarda, custodio, guar- jakin saber j pnblico, notorio
dian JAKIN ERAZI ( G) enterar
jAGON ZAITU guardar, JAKIN ERAZO ( B) enterar
cusi ocliar, proteger, preservar JAKINAZI comunicar-
vigilar JAKINDI'RI (G), JAKITURI (B) sabi-
jai fiesta, festividad duria
jaiegun fiesta (dia de), festividad jakingura CUEFIOSO
jakintsu sabio. erudito, letrado / JARAISARI rescate (precio)
cientifico JARF.TSI (B), IRITXI ( G) conseguir,
jakintza cultura, ciencia alcanzar
jakiña sabido / desde luego, por JARAITU fluir
supuesto JARIO manar
jakifierazi proponer jarion manar, fluir
jakiñez conscientemente JARITSI (B), IRITXI (G) lograr
jakite ciencia, conocimiento jarki oponerse, objetar, -resistir /
jakitun sabio, letrado / consciente atacar
jakituri sabiduria JARKIN resistir
jale comedor (que come) jarleku asiento, sede
JALGI ( G) posarse (liquidos) / des- jarrai continuaciÓn
granarse JARRAIA prctica
IALKI ( G) posarse (liquidos) / des- jarraibide ejemplo
granarse jarraipen continuaciÓn
jan comer jarraitu continuar, seguir
janari comida, atimento, manjar, jarraitzaille secuaz, seguidor
sustento jarrera disposiciOn
janaritu alimentar / cocinar, jarri poner, colocarse, instituir,
guisar posarse (las aves), sentarse
JANGAI comcstible JARRITZALE sucesor
JANCIARTZU inapetente, sobrio (en jas dest reza
el comeri jasa tcmpestad, tormenta
iangura apetito, gana de comer jasan sostener, soportar, aguantar,
JANKAR sobrio (en el comer) sufrir, tolerar
jantoki comedor (lugar) jasan-eziña insufrible
jantzi vestir vestido, vestidura, jasan-gaitz insoportable, intole-
traje, prenda de vestir rable
jantzitegi ropero jasangarri tolerable
JARAMON (B) aprecio j apreciar, jaso levantar, alzar, construir un
hacer caso edificio / guardar / cobrar
JARAMON EGIN hacer caso, apreciar jasokera levantamiento
ARAISSI hereciar jasotze levantamiento (de peso)
jardetsi replicar, contestar, res- jateko gogo apetito
ponder jaten emon sustentar
jardun conversar / ocuparse de, jatetxe restaurante, fonda
practican jator castizo, genuino
jardunarazo emplear (dar tra- jatorri origen, linaje, casta
bajo) jatorriz originariamente, original-
jarduki disputar mente
jardukizun ejercicio jatorrizko original (peculiar)
JARDUN-AZI entrenar JATSI (13), JETXI ( G) bajar, des-
jaregin librar, libertar cender (bajar)
jaregite rescate (acciOn de res- jatun comedor (que come mucho)
catar) JnTxI alcanzar, coger
JAREI libre jaube dueño, amo, propietario
jareikuntza rescate (precio) jaube urten fiador, responsable
JAREIN librar, rescatar jaubegai heredero
jaubegei heredero jazarri reprender, atacar, perse-
jaubetasun soberania guir
jaubetu absorber (apropiar) jazartu perseguir
jaubetza prOpiedad joskera moda
JAUKIMEN dernanda ( judicial) jazki vestido, vestidura, ropa,
JAUKITU demandar (judicialmente) traje
JAULKI relatar JAZO (B), GERTATU ( G) suceder,
jaun señor acaecer, ocurrir, acontecer, so-
jaun gazte señorito brevenir
JAUNARGU comulgatorio JAZOERA (B), GERTAERA ( G) SuCeSO,
jaunartu comulgar acontecimiento, hecho, acaeci-
jaunartze comuniÓn eucartstica nnento
Jaungoiko Dios jAzoicus4 (B) aventura
jauntxu cacique, orano jende gente
JAUNTZI vestir jendetasun urbanidad
JAUPA misa jendetza población (n.° de habi-
JAUPALBURU arcIpreste tantes), gentio, muchedumbre
JAUPALGEI seminarista (humana), multitud (humana)
JAUPALTSEIN diacono jendexe vulgo
JAUPARI cura, sacerdote jente gente
jauregi palacio jENTII, gentil (pagano)
JAURESPEN adoraciOn JESARLEKU (B) asit-nto
JAURESTU adorar JESARRI (B) sentarse
J AURETSI adorar, dar culto JETxi (G), JATSI ( B) bajar
JAURLARI gobernador jetzi ordeñar
JAURLARITZA gobierno jtPot zurra
JAURPIDE regimen JIPOI EDERRA EMAN zurrar
JAURRI gObernar jo pegar, golpear, pulsar (tocar),
jaurti arrojar, proyectar (arrojar), azotar / acudir. Con nombre de
echar, lanzar, tirar (arrojar), i nstrumento musical significa:
expulsar tocar
jaurtiki proyectil jo-muga objetivo, meta, blanco
JAURTIN (B) arrojar, lanzar (objetivo), finalidad
JAURTU disparar JOAIRA corriente (de agua, atre.
JAUSI (B), ERORI ( G) caer etcetera)
JAUSI-ALDI (B) depreStÖrl joaite partida
JAUSIA (B) post rado joakera ida
JAUSKERA (B) catda joale campana
JAUSKOR (B) caedizo, propenso a joan ir, marchar, asistir, partir,
caer, fragil (que cae en pecado) acudir / ida
JAUTZI ( G) salto joan dan pasado, que ha ido
JAUZI (G) saltar salto joan-etorri maniobra, trafico
JAUZKARI Saltarin, saltador joandako pasado
JAY0 nacer joate partida, ida
JAYOTZA nacimiento joera propensiOn, inclinaciOn
JAZ variacient de jantzi vestir (afecto) / rumbo (direccion)
JAZA forma joka-bide comportamiento, con-
JAZARPEN persecuciön, ataque ducta
jokalari jugador joskera sintaxis, costura, manera
jokaldi jugada, partida, encuentro de coser
partido), juego joskille costurera, sasi re
jokatu jugar josia sastre
jokera querencia jost arazi divertir
joko juego, partida (de juego) jostagarri divertido
JOKOLARI jugador jostaillu jugucte
j oxo-ru jugar (dincro)
jostaketa recreo
jolas juego, diversiOn, deporte, jostaldi diversiOn, ent ret enirrnent 0
entretenimiento, recre0 jostalln juguet e
jolas eragin divertir jostari ameno (divertido)
jostatu jugar, divertirse
jolasketa jUegO, diversi(n
josTntunt comedia, sainete
jolastu jugar, divertirse, solazarse jostorratz aguja
joPu siervo jostun costurera. Saslre
JOPU EGIN servir jostundegi sastreria
j012I fecunclo j UBOI jub6n
jorra escarda, acciOn de escardar jum-:Gt: (B) judio
jorrai escardillo, zarcillo judu judto
jorrail abril judutar judio
jorratu escardar juramentu juramento
josi oser. clavar JUSTT EU re rnpago, trueno

K
.. ka surkjo de gerundio KAIO malltSn ;ga‘io(a grande)
KARI G , ABi (B) nido, guarida kaiola jaula
KABi EGIN (G ), ABI EGIN (B) anidar kaixo! ;hola!
KABII ClaVijI1 kaka mierda, excremento humano
camdlo
kakaraka egin cacarear
kada golpe KAKAR ALDO escarabajo
kaden mclancOlico, ntustio kakati eagOn
paralitico
kadendu acobardarsc, paralizarse kakazkeri ruindad
KAKPTr aquictar
kadentasun melancolia „/ paralisis
kai puerto (de mar), muelle (del kako gancho : (azada (en Txorierri)
puerto) kakodi percha
kai material (para hacer algo) kaltotu enganchar
kaiku cuenco majadero, zoquete, KAI-ABATA calabaza
zopenco, t ont o KALAMG cariamo
kaikukeri niajadet ia, tont cria, KA nA-rz gajo ede ajo, etc.)
sandez kale calle
kale-ertz atera KAPI)A pena
KALENDARIO aiManaqUe KAR tal
kalte perjuicio, daño, quebranto, KARABILKATU: eriroscar
perdida, siniestro, molestia karaka cacarcc,
kalte egin dañar, perjudicar, KARDANTXILL0 jilguero
damnificar KARABERA cardo
kaltebako inofensik-o KARDANTx0RU iilguero

kaltegabe inolensivo kare tal


kaltegarri per judicial, nocivo. KAREBELTz Cement 0
pernicioso, malo karga carga
kaltzaidu acero kargatzaille car ados
kaltzairu ace.ro KARIO causa
kaltzerdi media, calcetin, calceta KARKAI7. cacareo carcaj
kamaiña rama (dr los marinos KARKAIZ EOIN cararrar
en ci barco o de los pastores en la KARNABA G;
chozai karobi calero
KAMAMILLA LARRAMILIO (B! karraisi chillido
man zantlla karrak egin crujir
kamara desván karrakada crujir rotura
KAmAsTRA carna f dc loS btlques karramarro c angrcjo draga
kamioi camI6I1 karraska crujido
KAMUSTU desafilar, embotar karraskada graznido
kana va y a (para medir karraskatu raer, raspai-
kandela vela, bujia KARRAsPIO serrano pez
kankaillo tonto, zole karriatu.(rarr( •a r
kankaillu gandu I KARRIKA
kanpai campana karta haraja
kanpo parte de fuera, kartadun carta
kanpoan fuera KARTxl-TA puede,
kanpoko externo ka rtzela cartA
kanporatu despedi, lanzar, KAR U. . (; 1-Z F.S"I U

arrojar) kaskamotz chamo 1 . 1 ))


kanpotar forastero, advenedizo kaskar t rancO 1•11111
kanpotik exreriormente kaskarin casquivano, ainv,'ra
kanta canto, cantar, canciOn (alo( ado
kantari cantor, rantante cancicin kaskarreko cuscorrdn
KANTARe cantaro kasket (TraneO
kantatu cantar ..verbo) kasketaldi raprIcIlo, ojo,
21.11(

KANTAU I13) can tar Inirriorada


KANTI.; canto, caneihn kasta gastat raza
kañabera caña (botaniea KASTIGAU 113)
• casi _;«,11
kañoi cailOn kastigu pena, castigo
kañu cafio KATAU c adctla
kapa jerga KATANDERIT: parduña
kapar garrapata tienda dr cam- katamotz I igre
paña katanarru portamonedas
KAPE cafè kate cadena
kapela sombrero katigu caut ivO, preso
85 katillu -

katilln taza, tazÓn kezka escrUpulo, remordimiento


KATRABILLATU enredar (se) preocupacinn, inquietud, inter
katu gato tidumbre / pendencia
katularru talega kezkarazi inquietar, turbar
katx egin dafiar, damnificar kezkati preocupado, inquieto
KATXET tachuela pendenciero
KATX1N (en Txorierri) bolin kezkatsu preocupado
kauskada mordisco kezkatu preocuparse, inquietars<
KAUTXU caucho kezulo chimenea
kaxa cofre, caja ...KI trozo
kaio! hola! KIBIZTO lazo
KAYOLA jaula ... kide colega, compafiero, socio
KAZARRALDO escarabajo afiliado, miembro
KAZKABARRA (G), TXINGOR (B) kidetasun afinidad
granizo kidetu clasificar
kazkar bajo (sustantivo) / baladi kiebra quiebra
KAZPEE cazuela KIKETZ hipo
ke humo kildl encogido
KEBEDAR tabaco kikildu acoquinar, agazaparse,
KEBEEAR tabaco encogerse
kebide chimenea kili-kolo inseguro
KEDAR hollin kilibera cosquilleo
KEDARRA hollin kilikili cosquilla
kedun humoso kilimakor cosquilloso
keiñu amenaza / gesto, soña, KILKER (G), TXIRRITXIRRI (B) grillo
ademan, mueta kilikagarri excitante
KEIXAU quejarse kilikatu excitar
KELDER moquita KILIMA cosquilla
KEMEN (G), ADORE (B) vigor, animo K1LLC rueca
valor, confianza (en si mismo) KILU (G), LINAI (B) rueca
energia kimu brote, pimpollo
KLMENTSU (G), ADORETSU (B) vigo maquina
roso, animoso KIN EGIN pinchar
kendu quitar, suprimir, sustraer ...KIN EGON estar de acuerdo, estar
usurpar, borrar exigir conforme
kentzale quitador kinpula cebolla
KEODI chimenea kiñada provocaciOn
kerexa cereza kifiatu provocar, incit ar, azuzar,
keriza cereza hostigar
KERIZPE (B), cFRizA (G) sombra, kiñu guifio, seña
refugio kiñu egin guiñar
...keta suna (cantidad) kiñulari guiñador
...kr,TArn cargador kipula cebolla
ketsu humoso KIPURRA nata
eantidad de KIRATs (G), ATS (B) hedor, fetidez
kexa queja KIRATSDUN
kexati quejumbroso Kuttrut rosca
KEXAU . quejarse KURIBILDU enroscar
KIRIKA at isbando ... ko sufijo de futuro (cn el verbo)
kirikiño erizo ...koan durante
kirikio crizo koba cueva
KliOKOLATZ ',(;) eLLzO koblakeri trovador
KIRIMILLATU rizar Kolu=rnt: (B) cobrar
Kiximu.nt'rtzar kobre sobre
KIR/S/A(: (Thrizo KODAÑA (B) guadaña
kirio nervio ...koi propenso a...
kirio-izu histerismo KotPArst- grasiento
KIRKIL (G), TXIRRITXIRRI (B) koipe grasa (derrctida), manteca,
kirkildu desgranar unto i muere enjundia / zala-
KIRMEN ficl, leal mero
kirol juego, deporte koipekeri zalameria, adulaciÓn,
kirolzale deportista, aficionado al lisonja
deporte koipetsu pringoso, mugriento ,f
kirrinka chirrido fritada
kirrinkada chirrido koipezto pringoso, mugriento
kirrinkari rechinante KOIXO COJO
kirrinkatu cascar, rajar kokatu reposar, posarse (las aves)
kirru estopilla rubio abeU / cnredarse
kirten asa, mango, agarradero / KOKILDT desanimarse
pcdUnculo, troncho (como adje- KOKILDUA postrado, desanimado
trvo significa: cstnpido, zoquetc, koko bobo, bohalicÓn J insecto /
tonto, bruto, burro gusano
kirkenteri tontcria, estupidez. kokolo bobalicOn, tonto, zotc, leio
majaderta, burrada KOKORRO eSDID1d0, bTUII 0, neCiO
kiskaldu tostar, abrasar kokot cogote, pescuezo
kiskalgarri ardiente kokotz barbilla
KtsKALLo bermcjuela KoKoxf. microbio
kisket picaportc, aldaba kokozpe papada
kisketada aldabonazo KOLATS papada
kisketots aldabonazo koldar cobarde
K/SKIL melin droso koldarkeri cobardia
KISKILLA camarOn koldartu acobardar(se)
Kisr: vcso kolko seno
kitar guitarra koloka suelto, movedizo, inse-
kitatu compensar, liquidar, saldar, guro / vacilacicin / clueca
amstar cuentas j desquitar / n.- kolokatu vacilar, tambalcar
cuperar lo perdido kolore color
kitu en paz, sin deudas kolpe golpe
kizkirri sarcoma KoLLARA (Bi cuchara
kizkur viruta, rizo rizado komentu convento
kizkurtu rizar kompasa compas
...kizun sufijo que denota «objeto KOMULGAU comulgar
de acctOn komun retrete
KLERA tiza KomursilrZio (B) comunicin
klinkada trago kondaira historia
... ko de (localizador) KONDAR resto, residuo
KONDO cabo (extremo de una cosa) korrokada eructo, regueldo
koneju conejo KORROKOI (G) muble
konketa tazdn korromorro letargo
konkor chepa, giba, joroba/ giboso korronka ronquido
konkordun encorvado, giboso korroskada ronquido
konkortu encorvarse / extasiarse KORTA (B) cuadra, pocilga, establo
konorte sentido, sensibilidad KORTIKA costra
konortea galdu desmayarse, des- koska mella, escaldn, grada
vanecerse koskabillo cascabel
konpondu componer, arreglar, koskatu rnellar
reparar, remendar koskol cascara, concha
konponketa componenda, arreglo koskor craneo / chinchdn, bulto
KONTAU (B) contar, narrar koskortu desarrollar
kontra contra kotxo gorgojo
kontrako contrario / contrariedad, kotxorro abejorro
contrattempo koxo cojo
kontseja consejo KOYE (B) coger
kontu cuidado, atencidn / cuenta / kozka mordisco
tino krabelin clavel
kontu artu cuidar, atender a lerak egin quebrar (un negocio)
kontulari administrador krakada crujido
kontuz con cuidado, cuidadosa- kresal salitre, agua de mar
mente krisallu candil
kontzentzi(a) conciencia krisellu lampara, farol, candil
kopau bocado
krisket pestillo, ce r ro jo
kopautxu bocadillo
kristal cristal
KOPETA (G), BEKOK1 (B) frente
kristau cristiano
(parte de la tara) trenza
kristiñau cristiano
kopu bocado
KROSKOIL cascabel
kopuratu sumar
KRUSELU (B) candil
kopuru suma (total), número
kubi calabaza
KORAIN arpdn
kui calabaza / conejo
KORAIÑA (B) guadaña
kuku cuclillo
korapillo nudo, lazo
Kt:KuLDr- agazaparse
koratillo chaleco
KUKUSAGAR agalla (de un pez)
korbata corbat a
KORBE pesebre kukuts pedUnculo (del trompo)
KORDE (G) sentido, sensibilidad / kulatz punto (ortografico)
chepa KULISKA chorlito
KORKOITX chepa KULIXKA chorlito
korkoitz chepa, joroba, giba kulun balanceo
KORKOTX giba, joroba kulunka vaiven, balanceo
koroe corona kulunkatu batancear, mecer
korotz excremento, mierda (de zozobrar
ganado) KOMA
korritu interes (bancario) ...kume cria de..., cachorro
korrok eructo, reglieldo KUNKUN rana
korrok egin eructar kuntze sexo
KUNTZURRUN (G), GILTZURRIN (B) kutsatu contagiar, infectar
rifidn kutsu peste, contagio / sabor /
kupel barrica, toncl, cuba acento
kupida piedad kutsu izan compartir
kupitu conmoverse kutsukor contagioso
KURKULLO caracol
kutsutu contagiar, pegar / corn-
KURRUTS penacho
partn
KURKUTZ penacho
KUTUN predilecto, entrafiable,
KURLINKA chorlito
intimo, favorito
KURLOI (B) gorridn
kurpil rueda kutuntasun intimidad
kurrinka gruñido kutza caja, cofre, baUl, arca, urra
kurrinkari gruñidor kutxara cuchara
KURRUKA rencor kutxatilla cajita, caja
kurtzulu (B) candil kutzer sarten
kurutze cruz kutzillo cuchillo
KUSO espantajo kuz goloso
KUTIXI chuchcria, antojo kuzkeri golosina
kutsakor contagioso kuztore jabOn

...la (conjuncidn) labore cereal


laar zar'za labur corto, breve, conciso
LABA (B), LABE ( G) horno laburpen reduccián, abreviatura,
LABAIN (G) resbaladizo resume,n, sintesis
labainatu afeitar laburtasun brevedad
labaindu deslizar laburtu acortar, reducir, abreviaa-
labaina cuchilla, navaja (de LAGA (B) abandonar, descuidar,
afeitar) permitir / dimitir, abdicar
labaldi hornada lagun compafiero, socio / persona
LABAN (B) resbaladizo / zalamcro lagun egin cortejar
LABAN EGIN (B), resbalar (Se), lagunabar vulgo
patinar lagunaldra gentio
LABANA (G) cuchilla, navaja (de lagunarte gremio
afeitar) lagundi compañia, sociedad
LABAN-ARRI tropiezo, obstaculo lagundo favorecer
labandu resbalar (se), deslizar(se) lagundu ayudar, acompañar,
labankeri adu/aciOn parar, cooperar, apoyar,
LABAÑA navaja (de afeitar) socorrer
labazain hornero lagungabe solitario
labe horno lagungin sociable
lagunpillo gentio LANDARA (B), LANDARE (G)) planta
laguntasun ayuda, acompana- LANDARE (G), LANDARA ( Th planta
miento, amparo, auxilio com- LANDATU plantar
pañia (hacer compañia) lander pobre, necesitado
laguntza ayuda, protecciOn, so- landetxe granja
corro, servicio (ayuda), subvcri- landu labrar (piedras o tierras),
cidn, acompafiamiento, apoyo, cultivar, desbastar
asistencia, auxilio, compañia, LANERALTOK1 OfiC ina
refuerzo LANERALTSEIN oficinista
laguntzaille acompariantc, asis- langa traviesa
tente, camarcro, ayudante langaillu maquina
LAGUNTZALE protector, favorecedor LANGAR llovizna
lagunurko pr6jimo LANGO (B), BEZELAKO ( G) COMO
lai(a) laya langille trabajador, laborioso, ope-
laido injuria, deshonor, afrenta, rario, obrero, empleado, artesano
infamia, deshonra, ignominia langintza oficio
laiño niebla, bruma lankai instrumento de trabajo,
laiñotsu nebuloso, nuboso maquina
laiñotu nublarse lankide colega
LAISTER (G), LASTER (B) pronto lankide izan cooperat-
LAISTERKA EGIN (G), LASTERKA EGIN lampetua ocupado, atareado
(B) correr lansari salario, jornal, sueldo
laka maquila lantegi... industrial (referente a
LAKARI (G) celemin la industria)
lakatu cobrar lantegi fabrica, tallcr, industria
lakatz nudo (de arboles) lantegitsu Industrial
LAKET placer lantoki empresa (lugar de trabajo)
LAKETU permitir lantsu ocupado, at areado
lakio lazo, trampa (lazo), cepo lantza lanza
LAKO (B), BEZELAKO ( G) CO- lantze cultivo
mo (cualidad), ser como laño niebla, bruma
...lako porque laixotu nublarse
...lakoan en la creencia de que lapa lapa
LAKURERU usurcro LAPATX bardana (bot i)
LAKURRERI usura LAPATX0K0 nuca
LAKURRERU usurero lapiko olla, puchero
lamiña lamia, sirena lapikogille alfarero
lan labor, trabajo, obra lapikoko cocido, pota ;e
lan egin trabajar laprast egin resbalar (se'
lan tresna herramienta laprastada resbalnn
lana bez t rasto lapur ladrOn
LANA EMAN (G), LANA EMON (B) lapurreria robo
dar trabajo lapurreta robo, latrocinio, hurto,
LANA EMON (B), LANA EMAN ( G) rapiña
dar trabajo lapurtu robar, saqueal-
lanbide empresa, oficio, carrera, LAR GEn- (.I (G) demasiado
empleo, profesidn (crialidad)
lanbro bruma larako clavija
laranja naranja LASAI (G), NASAI (B) flojo, ancho,
laranja margodun anaranjado holgado, liviano / tranquilamen-
laratro taladro te / libertino
laratz Ilar, cremallera LASAIKERI (G), NASAIKERI (B) floje-
laratzu Ilar, cremallera dad, holgura
lardakatu est rujar LASAITASUN (G), NASAITASUN (B)
LARDASKATU ( G) embrollar, desor- bienestar, holgura
denar, malear, echar a perder LASAITU (G), NASAITU (B) aflojar
LARDERI ( G) intimidaciOn, temor LASKITU estropear
...lari sufijo que denota oficio lastai colchÓn
larogei ochenta lastaira jergbn
larogeitamar noventa LASTAMARRAGA jergÓn
LARRA (B) prado, pastizal laatategi pajar
larrain era (campo) LASTER (B), LAISTER ( G) pronto,
LARRANBILLO manzanilla enseguida / luego / thpido, rapi-
LARRAPAST resbalar damente / agudo (enfermedad)
larrasuge vibora LAsTER corriente de (que fluye)
larrutu apacentar, pacer LASTER EGIN apresurarse
larratxori alondra LASTERBEARREKO prisa
LARRE ( G) prado, pastizal, campo, LASTERBIDE atajo
heredad / zarza LASTERKA EGIN correr
LARREGI (B), GEIEGI (G) dema- LASTERKARI corredor
siado (cantidad) LASTERKATU perseguir (a la carrera)
larregi izan sobrar lasterketa carrera (deportiva)
LARREGIZKO (B), GEIEGIZKO ( G) lasto paja (de maiz o trigo), tallo
excesivo LASUN muble
larreko rUstico lata tabla para el tejado
larri susto, congoja, angustioso / LATERRI estado (cuerpo politico de
grave, triste, intranquilo / prisa la naciÓn)
larri izan temer LATSUN cal
larrialdi congoja latz aspero, arduo, rudo, tosto
latz-ikara terror
larritasun inquietud, angustia, lau cuatro / llano, plano, liso,
zozobra / precipitaciUn sencitlo
larritsu angustioso lau ortz tenedor
larritu acongojar / apurar, apre- lauki cuadro, cuadrado, pintura
miar / desmayarse / turbarse (cuadro)
larriune apuro lauko cuadrado, cuarto (moneda)
LARROSA (B), ARROSA ( G) rosa laukoitz cuadrup lo
LARROSANTZEKO (B) rosado laukotsu cuadrado
LARRU (G), NARRU (B) piel, pellejo, laukot cuâdruplo
CUero laun llano, liso
LARRUGILLE ( G) curtidor laundu aIlanar, alisar
larrutu desoltar launtasun familiaridad, Ilaneza
larrutz pergarnino lauoinka galope
laru ictericia lauoifteko cuadrUpedo
LARUEN ictericia LAURDEN ( G) cuarto (cuarta parte)
LARUNBATA (G), ZAPATU (B) såbado LAUREN (B) cuarto (cuarta parte)
laureun cuatrocientos legezar fuero
lausengatu mimar legezarzale fuerista
lauso nube o catarata (del ojo), legezko legitimo autentico, ge-
pr("-sbita nuino / leal
lautasun confianza, familiaridad, legor seco (sin humedad) adusto/
sencillez parte superficial de la tierra
LAUZATU tejado legorreatu abordar, atracar (a
layarri layador puerto)
layatu layar Iegortar terrestre (habitante de
LAZA flojo / satisfecho la tierra)
LAZATU aflojar legorte sequia
LAZKARRI ( G) atronador legortu secar
LAZKERI ( G) brutalidad, discordia legun suave
Jazo talle legundu pulir, bruñir
lstzokeri inmoralidad / abandono leguneme suave
LAZTABIN taladro legunki suavemente
laztan abrazo, caricia, beso / ca- LEI (B) hielo, helada
riño cordial / querido (Como leia prisa, ansia, afn, anhelo /
adjetivo significa: «amado sobre emulaci6n, competencia
manera») leiaketa competicián
laztandu abrazar, acariciar, besar LEIAL leal
laztasun aspereza, rudcza terror LEIALKI lealmente
Zazu lazo Ieiar cristal, vidrio
I.EAR cuajo leiarazi acelerar
LEBATZ merluza LEIALTASUN lealtad
leen antes / original leiatilla ventanilla, taquilla
leen... primitivo leiatsu codicioso
leenago antes leiatu empefiarse, esforzarse, por-
leengo de antes, pasado fiar, instar, afanarse, ansiar,
leenseme primognito urgir / apasionarse / rivalizar,
leentasun prioridad competir
legami levadura, fermento LEIAZKO urgente
legamin levadura, fermento leikatu rivalizar
legar cuajo leikide rival
legatz merluza leiñu tribu
lege tcy leio ventana
legeak egin legislar leio-zapi cortina
legegin legislador leiosare persiana, celosia
legegille kgislador LEITU (B) congelar, helar
legegizon abogado LEIZA (B) abismo, sima
legekontrako LEIZAR (B), LIZAR (G) fresno
legelari Ietrado, abogado leizazulo cueva, caverna
legea sarpullido LEIZE ( G) cueva, antro, sima
legenar lepra leka vaina (funda)
egenardun leproso lekagauza legumbre
, LEGEZ, LEZ (B), - BEZELA (G) LEKAIDE fraile, religioso (fraite)
como, según LEKAIME monja
,ELEZ legalmente lekaro desierto, yermo
LEKEDA cola de pegar lerro linea, raya, fila, trazo/
LEKORE CX1 (-rior orden de sucesi6n, rango
LEKOREAN fuera lerrokatu ordenar (poner en fila)
LEKOREKO CX/CLII0 lerrotu alinear, ordenar / rayar
leku sitio, local lado / parte / es- lertu explotar, reventar
pacio posiciOn LERTXUN alamo
leku... local (del lugar) LERTXUNDI alameda
leku egin espaciar LERTZUN Chopo
lekuko local (adj.) / testigo LETAGIN C01111.I110
lekutan! ; en buena parte! icuan LETZU lechuga
lejos! LEu lino
leio tonto sonsonete leun liso, suave, llano
lema tirmin leundu afinar, suavizar
LEMAZAIN (B), LEMAZAI (G) t imo- leungarri suavizador
nel, piloto leunki suavemente
I,EN antes leuntasun suavidad
LENAGO antes Ltx-rt , alkar
LENAGOKO primitivo XAR fresno
LENBAILEN cuanto antes LEY0 Ven/ ana
I,ENI3IZI (KO) C;) primero Lr y osARE celosia, persiana
lendakari presidente - , LEZ (B), BEZELA (G) corno
lenengotasun prioridad (obrar COMO)
lenengoz primero LE/A si ma
lengo anterior, de antes, pasado ( G) abismo, cueva, sima
lengoratu restablecer, restaural- libera libra
1,FN< SIÑA Arima liburu libro, registro (libro)
Iengusu primo liburu denda libreria (tienda)
leñargi ctijebre, noble liburuska opnsculo
leñotsu nebuloso liburutegi libreria (armario),
leoi leEn biblioteca
leor seco tierra tika goma
leorreratu atracar (aI muelle) likin viscoso
lepazur nuca likiskeri i mpureza, porqueria,
lepo espalda 1 en Guipuzcoa «pCS obscenidad, inmundicia
cuezo, euello») likits obseeno, impuro, puerco
lepo egin degollar LiLt lirio, flor
lepoko collar 1,II,URA sueño,
lepondo cerviz lillura fascinaciOn, embeleso, atrac-
leporatu i mponer t i vo, encanto, sueño (fantasia)
ler pino / reventOn lilluragarri fascinante, fascinador
ler egin estallar, reventar lilluratu fascinar, encantar, em-
lera trineo pasión (por una cosa) belesar, seducir / alucinarse
( G) baba limoi li mOn
lerden esbelto, erguido, gallardo, limuri liso, resbaladizo / desho-
airoso nesto, licencioso
lerdoi pinat- limurkeri sertsualidad
LFEKNI h011111/a explosiva limurtu resbalar cortejar /
lerratu dcslizar engatusar, perstraciir
luzatu alargar, demorar, aplazar, luzera largura, longitud, a lo
suspender (diferir), prolongar, largo de, talla
prorrogar, retardar, tardar, ten- luzetasun largura (calidad de
der (alargar) largo)
luze largo IUZETU alargar

LL
LLARITASUN murria LLEGA sobrino, sobrina, nieto,
LLEBA i mportancia nieta

M
MA beso maillatu abollar
maasti vifia maillatune abolladura
maats uva maillazko gradual
madari pera MA1LLEATU pedir prestado
madarikatu maldecir / maldito maillka graduatmente
madarikazifio matdiciOn maillu martillo, mazo
magal regazo, ruedo de la ropa maillukari martillador
magalpe protecciÓn mailluketa martilteo
mai mesa mainantzi quejoso
mai-azken postre MAINDIRE (G), 1ZARA (B) sbana
mai-oial tapete, mantel maingu manco
maiatz mayo maingutu mancar
MAIATZPAZKO Pentecost6 maia astucia, maña, destreza
maiburu presidencia murria, lloriqueo
maiburuan jarri presidir maipuru presidencia, cabecera
maijabe anfitriÓn (de la mesa)
maikide comensal MAISTER ( G) inquilino
mAn. escalnn, peldaño, grado maisterkuntza arrendamiento
mailla peldaño, grada / grado maistra maestra
piso / posicinn, rango maisu maestro
maillaka gradualmente maisutza maestria
maitagarri amable, afable, apre- makurtu inclinarse, agachar,
ciable hada agacharse, torccr, curvar, en-
maitalari amante corvarsc
maitati afectuoso makurtze inc I inaciön
maitatu amar, querer malba malva
maite amado, querido cariño MALDA ( G) cuenta, declivc
maite izan amar, querer malgu flexible, muelle
maiteago preferido malkar escabroso precipicio,
maitegarri amab/e, digno de ser despeñadcro
amado MALKO ( G) lagruna
maitemindu enamorarse malkor precipicio, despcñadero
maiten preleutdo escabroso, accidentado
maitetasun amor, cariño, amabi- MALMO engaño
lidad, afección malmu engaño
maitetu amar malmutz socarrOn / tramposo,
maixeo ironia taimado, astuto, marrajo
maiz ajado frecuentementc (G) malmuzkatu engañar
malmuzkeri socarroneria / astu-
maizapi servilleta / mantel
cia citgaño, trampa, estrata-
maizko frecuente
gcma
maiztu ajar, raer
maltzur socarrOn taimado, ma-
makaillar bacalao
rrajo, astuto, malicioso, picaro
makal cielicado, flojo co-
cnabustero
barde enfermo chopo csco- astu-
maltzurkeri socarronerta
pma, fusil
cia, picardia, malicia embuste,
makal aldi debilidad
cstratagema
makaldu debilitar
mALLA peldaño, grada ,,zrado
makallao bacalao
malladi escalera
makaltasun debilidad, flaqueza MALLATU abollar
makar lega ña mnt.I ATI:NE abonadura
makats perucha, pera pequeña MALI E nusterio
makera ccrda (sin crias) mALLu martillo
makets defectuoso MALICKARI martillador
maketx podadera MALLUSKETA martillco
makilla palo, garrotr, bastOn MALLUKI (B MARRUBI (G) fresa
makillakada garrotazo mamarro msecto cOcO / fantas-
makillakari apaleador ma
makillatu apalear, varcar MAMI miga, substancia / cua-
makiña maquina, mccanico (re- jada
ferente a maquina) MAMIN (B) miga / carne (en con-
makiñalari mecanico (obrero) traposi( iOn de hueso) intimo
MAKO arco (curva) mamu coco, monstruo, fantasma,
MAKO-TARTE pan'ntesis espantajo
makullu muleta MAMUKI0 malva (planta)
makur inclinado, torcido unper- mamurtu masticar
fecto, vicioso / perjuicio MAMUTZ insecto
makurkeri vicio MANA calma, tranquilidad
makurtasun inchnación MANATU: tranquilizar
mandatari recadero, mensajero marra raya, señal, trazo, unea /
mandatu mensaje, encargo, re- joy a
cado marra oker linea curva
mandazain arriero, mulero rnarrsuita catarro, resfriado
MANDIO (G) granero marrantatu acatarrarse, resfriarse
mando mulo marraskatu roer
mandokeri estupidez MARRASKAU (B)) roer
maneatu guisar marraskillo caracol
erAmcnu (B) mancar marratu rayar, trazar
mantal delantal, bata marrazki dibujo
mantar trapo, pañat marrazkigille dibujante
mantendu mantener marraztu dibujar
MANU flOi0 marro trampa, carnada, cebo,
MAÑA lloriqueo fraude / mscara
mao maullido marrokeri insidia
MARAI maravedi marzu mugido, rugido
marail-ezur mandibula MARRUBI (G) fresa
MARAMA Mll fieca marruna rugido
MARASMA araña MARTI (B) marzo
maratilla tarabilla, pestillo MARTINGARRATZ acedera (planta)
maratz diligente, hacendoso, martiri martir
cuidadoso MARTITZEN (B) martes
mardo robusto, rollizo, lozano MARTX0 (G) marzo
mardul robusto, rollizo, lozano MARO poste
marduldu robustecer MASAILLA Carrill0 , mejilla
mardultasun lozania masal noble (de caracter)
MAREMAU araña maskal cascarria (barro) / ubrc
margo cotor I pintura / cuadro de la vaca
(pintura) maskaldu manoseal
margoki pintura (sust.) maskor concha
margokuntza pintura (arte) maskuillo ampolla
margolari pintor (artista) maskur callo
znargotu pintar masknri vejiga
margozki pintura (cuadro) MASMA araña
margoztatu pintar maspatze vendimia
margul descolorido maspildu sobar
marguldu desteñir masta
maribidetako ramera MASTI viña
mariburduntzi masusta mora (fruto)
mariñel marinero, pescador materi materia, pus
MARIORRATZ I1 bMula mataza madeja
marka marca, señal matrail-azur mandibula
markatu marcar, señalar MATRAILLA (B), MASAILLA ( G)
marmar cuchicheo, murmutto, carritlo
murmuraci6n MATRALLAKO (B) bofetada
marntm egin cuchichear, mur- MATRALLAZUR (B) quijada, p6mulo
murar, rcfunfuñar mata uva
matsondo - merezi gabe 98

matsondo vid MENDA mena


matxin salto saltamontes. lan- mendarte hondonada
gosta MENDAU (B) injertar
matxina rebelde mende dominio
matxinada revoluciOn, insurrec- mendebal vendaval / oeste, occi-
ci6n, sublevaciOn dente, poniente
' o revoltoso (sedicioso)
matxin mendekati vengativo
' tada motin, sediciOn, insu-
marxif menderatu vengarse
rreccidn, levantamiento, suble- mendeko sUbdito / sujeto
vaciOn mendeko izan depender
mauka manga / ganga mendekoste Pentecostes
znaxiatu murmurar, criticar, cen- mendeku venganza
surar mendel orillo, franja
maxio murmuraciOn, critica, cen- menderakaitz inexpugnable,
sura indomable
mayatz mayo menderatu dominar, subyugar,
mazal amable, afable, compla' sojuzgar, someter / ganar, ven-
ciente, simpatico, delicado, caba- cer, rendir
llero (distinguido) mendetasun servidumbre
mazaltasun a fabilidad, amabili- mendi monte, montaña
dad mendi-kate cordillera
mazi raba mendi-lerro cordillera
mazkal deseolorido / debil mendi-zulo tUnel
mazkildu tiznar desfigurarse mendiko montaries
mazu mazo menditar montafies
ME delgado, agudo (voz: menditsu montañoso, montuoso
mea mineral mendizale montañero
meaka desfiladero mendizale talde grupo de mon-
meao maullido t afieros
MEAR angosto / delgaducho mendu injerto caracter, indole
meategi mina meneko independiente
meatoki mina mengel pusilanime
meatz ralo, escaso / mina MENt tregua
meatze mina menpe subordinaciÓn
meaztu enrarecer menpe egon depender de...
MEDAR ( G) estrecho menpeko sUbdito, dependiente,
mediku medico sujeto
medilcutza medicina (profesiOn) menperatu dominar, subyugar,
mee delgado, flaco, tenue conquistar, rendir
mee-egun dia de abstinencia menperatze conquista
meetu adelgazar menpetasun obediencia, subor-
mekanika mecanico dinaciÓn
MELODI melodia menpetu obedecer, subordinar
memento momento mentasun docilidad
men de,cd, obediente / reverencia mente pna / injerto
men egin obedecer menturaz quiza, por ventura
men-menean justamente merezi mérito / merecer
menasta mineral merezi gabe inmerecido
merezi izan merecer minbera susceptible, delicado
merezimendu merecimiento, (facil de resentirse), sensible,
merito i mpresionable
MERIANDA merienda minberakor quisquilloso
MERIENDEU (B) merendar minberatasun susceptibilidad
meritu mérito minbizi cancer
merkatari mereader mindu herir, ofender, molestar,
merkatu mercado abaratar agraviar / sentido (ofendido) / re-
merke barato, econ6mico sentirsc, dolerse, agriar(se)
merketasun baratura mindua dolorido
merro raquitico MINGAIN (G), MIN (B) lengua
mesede favor, merced, servicio mingarri mortificante
mes,rde egin favorecer MINGERA lengiieta
mesedez por favor mingor agachadiza (13jaro) mor-
meta mont6n, pila tificante
metasun delgadez mingostu amargar
metatu apilar, amontonar, aglo- mingotasun amargor (sabor
merar gusto amargo)
metu adelgazar mingots amargo (adj.)
meza misa mingots egin amargar
meza-mutil monaguillo MINGOTZ amargo
meza-nagusi misa mayor ministru ministro
MEZU encargo, aviso, mensaje minkatz acido
MEZULARI mcnsajero ndnkune sentimiento
MIA mineral mintegi semillero, ptantel, vivcro
miao maullido mintz piel, dermis / membrana,
MIARMA (B) arana. pelicula crema, nata
MIAZKATU (B) lamer mintzatu ( G) hablar
MIESA (B) lienzo, tela mi sutu minuto
mir chafiân mira admiraci6n
MuIN (B), MINGAIN ( G) lengua mirabe criado, servidor, siervo,
mitra urraca sirviente
mikrobio microbio mirabe-garbi doncella
mila mil mirabetu siervo
milika melindroso ndragarri admirable, magico,
miliki melindroso maravilloso, sorprendente, por-
milla mil tentoso, prodigioso
millako millar MIRAKUILU milagro
MILLE mit mirari milagro, maravilla, pro-
milloe millón digio
MILLOI mill6n miraritsu rnilagroso
MIMEN (B) mimbre miraritu admirar (se), maravi-
MIN (B) lengua llar (se)
min dolor, sufrimiento / picante / MIRILLU hinojo (planta)
mal mirri pifia
... min nostalgia de... mire milano, gavilan
min emon ofender mierifto misión
ictericia mismiru nispero (fruta)
MISPILLA (B) nispero morroiketa servicio
MiTXELETA ( G) mariposa morroillo cerrojo, cerradura,
mizar marmota cerraja
mixeri miseria MORROLLO cerradura, cerrojo
mbelo misión MORROSKO mocetÓn, mozo robusto
mbdolart misionero moskol cascara (de la nuez)
nixo vulva moskor borrachera / borracho
M1XTU ( B) ceritta moskorti borracho
mizkatu lamer moskortu emborracharsc
MIZKAU (B) chupar mosu beso (en ta cara), dsculo /
mizke melindroso rost ro
mizke azi mimar znosu(a) emon besar (en la cara)
mizkeri gotosina mota clase, especio, tipo
mizkin goloso mota banatu clasificar
mizkinkerl golosina / gula motatu retoñar
znizpira nispero motel muerto (poco activo), Rojo
modu manera, modo (de poco vigor), apigado (sonido)
moja monja mo-ro-rs moito, trenza
mokautzo bocadillo motroillu almirez, mortero
mokil terrdm de tierra motz feo / pequeño, corto de talla,
MOKO (G) pico bajo (sustantivo), corto / zafio,
mokolot fracaso inculto / pelado
mokor nalga / bloque motzaille peluquero, trasquilador
naokorrada culada motzale esquilador (tambidn se
mokorta entumecerse emplea con el significado de
mokoti mocoso «gitano»)
moldatu eombinar mozal potro, caballo
MOLDE ( G) traza, tipo maña, mozkin peluquero / interés (ban-
destreza cario), utilidad (producto), pro-
MOLDEZKO impreso ducto
MOLOKOT quiebra mozolo mochuelo
MOLOKOT EGIN quebrar (el negocio) mozollo bdho
moltzo montdm, grupo, aglome- mozorro careta, antifaz, mascara,
raciÓn espantajo, fantasma
momorro insecto MOZTASUN (B) fealdad
mondongo morcilldn MOZTU (B) afear / podar, ainputar,
morapillo nudo cercenar, mutilar, recortar, tras-
MORDA racimo quilar, cortar el pelo
mordo racimo MUBLE mdjol
mordoketa vendimia MUETA ( B) especie, clase
mordollo embrolto / jerigonza muga li mite, borde, linde, confin,
more morado frontera
MORMOR murmulto muga txartel pasaporte
morokil gacha mugaetse aduana
morroi criado, servidor, siervo mugagabeko ilimitado
(en B tambidn «sujeto, indi- mugarri mojón
viduo») mugarritu acotar, ]imitar
morroi izan servir mugatu deslindar, acotar,
muger siliee murru cuerno (de fibrica), sil-
MUGITA grama (botanica) bido (de tren), sonido (de trom-
}
MUGITU (G) mover peta) / muralla
kf UGITZ articulo (parte gramatical) murrusa bramido, mugido
magon oportunidad murrusa egin bramar, mugir
MUIN (G) seso, mddula, tudtano MURU colina
MUIÑ beso (en la mano), 6sculo (en mus beso / zambullida
la mano) MUSAR marrnota
MUIÑ EGIN besar muskar lagarto
murizio colina MUSKAU chupar
muker esquivo, huraño musker lagarto / verde (color)
muskil desperdicio, residuo (de
mukerkeri esquivez, terquedad,
fruta), troncho / moco / vastago
oposici6n
MUSTAU sabor de los manjares
mukertasun esquivez, oposici6n MUSTUR (B), MUTUR (G) jeta, hod-
sauxr moco eo, morro J esquina, punta
MUKIZU mocoso
MUSTURKATU (B) hozar
makur cepa (de arbol), tronco murruzTu (B) amohinarse, eno-
MUKURU COIMO jarse
mun beso (en sitio distinto de la musu beso (en la cara), rostro
cara) J colina / linde / savia musu eman besar (en la cara)
mun egin besar en sitio distinto mutiko muchachito
de la cara mutil muchacho, ehieo, mozo,
enuna ribazo zagal
mu g arri moj6n mutildu trasquilar
mundu mundo, tierra MUTILKO muchachito, mocito, niño
mundukoi mundano mutilzar solter6n
mutu mudo
mundutar mundano
MUTUR (G), MUSTUR (B) morro,
muño eolina, cerro, eminencia
jeta, hoeico / esquina, eabo (de
murgil zambullida algo), extremo / enfado
murgil egin zambullirse muturreko mordaza J sopapo
murgildu zambullirse, sumergirse MUTURREZ AURRERA de bruces
MURKIL rueca mututasun mudez
MURKO vasija, jarra mututu enmudeeer
MURMOI cerraz6n muz ltoriqueo, murria
MURRITZ (G) mezquino / raso, MUXERANGA mascara
pclado muzin 110r191.1C0
MURRIZTU ( G) acortar, cercenar, MUXINKA llonqueando
rapar, rasurar muzindu ineomodarse
r..n - narrats

N
...n que (pronombre relativo)
...n si (conjuncidn dubitativa, en
nai... nai ya... ya
nai-ta aunque
el verbo) nai ta ez forzosamente, necesa-
...n ezkero puesto que riamente
naar trineo nai ta nai ez necesariamente,
naas-naas miscetanea irremisiblemente
naasi perturbar, adutterar naia bete satisfacer
naasmen embrollo naiago preferir / preferido
naaste complicacidn, mezcla
naiago izan ser preferible, pre-
naastu complicar, perturbar
ferir
nabaitu advertir, notar, observar
NAIBAGA (B), NAIGABE (G) disgusto
nabar pardo
naiez contrariedad
nabari patente, notable
nabaritu notar naigabe disgusto, pena, dolor,
nabarmen llamativo, extravagan- afliccidn
te / distinguido, que descuella / naigabetu disgustar
descarado, inmodesto, descortes / NAIGARRI estimable
libertino, disoluto NAIKAR desganado
nabarmendu distinguirse, sobre- naikeri codicia, ansia, avidez
salir nalkide rival
nabarri mármol naiko bastante
nabartu desteni r naiko izan bastar
nabil ando naikoa bastante
nagi perezoso, vago, holgazn naikoa izan bastar
remoldn, Iento, moroso / flojo naikotu satisfacer, hartar
pesado, zanguango naimen voluntad
nagikeri indolencia, flojedad, naita aunque / voluntariamente,
pereza adrede
nagitasun pereza NAIZ (G), NAZ (B) soy
nagitu emperezarse NAIZ aunque
nago estoy NAt(z)... NAIZ) o... o, ya... ya
nagusi jefe, superior, amo, prin- NAKAR desganado
cipal, patrdn, mayor (principal), nako izan servir, aprovechar
general (del ejercito) napar navarro
nagusitasun superioridad naparreri viruela
nagusitu capitanear / conquistar NAPARRI viruela
nai voluntad, deseo, gusto (deseo) NARDA ( G) asto, repugnancia
nai ezik invotuntariamente NARDAGARRI ( G) asqueroso, repug-
nai gabe involuntariamente nante
nai izan tener voluntad, querer, naro abundante, fecundo
desear, pretender, tener inten- narra narria, trineo
cidn narrats desaseado
narraz ibilli - nekezko

narraz ibilli arrastrarsc, arras- NAZKAGARRI (G) repugnante, as-


trar queroso, repulsivo, abominable
narrazti reptil ...nean cuando (conjunci6n tem-
narraztu arrastrar (se) poral)
NARRU (B), LARRU ( G) piel, Cller0, NEBA. (B) hermano (de mujer)
pellejo NEBAN (B), NUAN ( G) yo lo habia o
NARRUGIN (B) eurtidor tenia
NARRUGORRI (B) desnudo NEBAZAN (B), NITUEN (G) yo los
nasa muelle (del puerto) habia o tenia
NASAI (B), LASAI (G) holgado, NEBILLEN (G), NENBILLEN (B) yo
ancho, flojo, desahogado, c6mo- andaba
do, confortable / licencioso, obs- neborde hermanastro (de mujer)
ceno, liviano / tranquilamente negar ltanto, lloro
NASAIKERI (B) flojedad, holgura / negar-ampulu lågrima
liviandad, lascivia, obscenidad negar egin llorar
NASAITASUN (B) holgura, anchura, negargarri lamentable, deplora-
comodidad, bienestar ble
NASAITU (B) aflojar, desahogarsc NEGARTANTA lagrima
NASKA asto, repugnancia negarti llor6n, quejoso
nekatu repugnar negu invierno
NASPIL (G) complicaciOn, confusiOn, negua emon invernar
embrollo, enredo, trastorno negua igaro invernar
NASPILDU (G) complicar, mezclar, negute invernada
trastornar, enredar incansable
NASPILLATU (G) complicar, embro- nekagarri molesto, mortificante
llar, enredar (se), confundir, nekaldi Pasi6n (de Jesucristo)
desordenar NEKARRAN (B), NEKARREN ( G) yo
NASPILLATUA ( G) confuso, compli- lo traia
cado, embrollado NEKARREN (G), NFKARRAN (B) yo
nastatu mezclar, confundir lo traia
NASTAU (B) mezclar, contagiar, nekatu cansar (se), mortificar(se)
adulterar nekatua cansado
naste mezcla, complicaci6n, con- nekatu-eziña infatigable
fusi6n nekazale artesano
naste-borraste mescolanza, nris- nekazari agricultor
celânea nekazkaritza agricultura,
nastezale pendenciero labranza
NASTOR contagioso neke trabajo, dificultad, pena,
nastu complicar, confundir, inter- fatiga, molestia, cansancio /
ferir, mezclar / azorarse, turbar- dificil
se, trastornar (sc) / complicado, neke emon molestar
confuso NEKERAZI ( G) molestar
nator vengo neketsu trabajoso, penoso, labo-
nausitasun soberania rioso
NAYAGO IZAN preferir nekez t rabajosament e, fa tigosa -
NAZ (B), NAIZ (G) soy mente, dificilmente, a penas
nazio-arteko internacional NEKEZALE (B) labrador, agricultor
NAZKA (G) asto, repugnancia nekezko penoso
nekian yo lo sabta NION (G), NIÑOAN (B) yo lo decta
NENBILLEN (BY, NEBILLEN (G) yo nire (B), NERE ( G) mi, mto
andaba niretzat para mi
nengoan estaba niri a mi
NENTORREN (B), NETORREN ( G) yo NITUAN (G), NEBAZAN (B) yo los
venia habia o tenia
NERAMAN (G), NF:ROAN (B) yo lo DOa vOy
llevaba NOGA •t. (B) . con qui ?
NERE (G), NIRE (B mi noiz euando
NEROAN (B), NERAMAN (G) yo lo noizbait alguna vez
llevaba noizean bein de vez en cuando
NERONI (G), NEU (Ti( yo mismo NOIZGURA (B) cuando quiera
neska muchacha, zagala noizko fecha
neskame criada, sirvienta noiznai cuando quiera
neskatilla muchacha (soltera), NoLA (G), ZELAN (B) cOmo
moza NOLABAIT ( G) de alguna manera
neskato mocita, tnuchachita Notmt o (G), ZELAKO (B) de qué
neskatxa doncella, moza, mucha- clase, que clase de
cha NOLAKOTASUN ( G) c2tlidad
neskazar solterona NOLANAI de cualquier modo, de
neskuts virgen cualquier manera
NETORREN (G), NENTORREN (B) yo 11011, NUN donde
venta nonbait, NUNBAIT en algún sitio
NEU (B), NERONI ( G) yo mismo NONcURA (B) donde quitra
neukan lo tenia (yo) nor quien digno
neure mio, nii, mis nora a donde
NEURKI eant idad norabide destino, direcciÓn
NEURKIN In el noraezean forzosam,,mte
neurri medida, dimensiOn, tama- noraezean ibiIIi andar errante
ño proporciOn / prudencia
noraezeko i mpresc-indible
neurridun sobrio, mesurado
neurrigabe iumenso norbait alguien, alguno
neurritu moderar, medir norbaiten privado
neurtitz verso norbera uno mismo
neurtu medtr NORDANDU dist inguir (caracteri-
nenrtzaille medidor zarse)
nez segim norentzat para quien
...nez gero puesto que norgeigoka concurso
ni yo nor-nai quienquiera
NIJOAN (G), N/NJOAN (G ), NIÑOYAN nortasun personalidad
(B) yo iba nortzuk quienes
nini niña (del ojo) NOSKI ( G) probablemente jsin duda,
NINJOAN (G), NIJOAN (G), NIÑOYAN seguramente
(B) yo iha notin persona
nintzan yo era noz, NOIZ cuando
NIÑOAN (B), NION (G) yo lo decta NOZEAN BEIN (B) de vez en cuando
NIÑOYAN (B), NINJOAN (G), NIJOAN NUAN, NUEN (G), NEBAN (B) yo lo
(G) yo iba habia o tenia
NUMERU número nunbait en algún sitio / sin duda /
nun, NON donde probablemente
nunai donde quiera nundik de donde

oar advertencia, observaciÓn, aviso OBETO (B), OBEKI ( G) mejor


nota (de advertencia) (adverbio)
OAR IKASI experiencia obetu mejorar
OAR IKASPEN experiencia obi sepultura, sepulcro / fosa, hoyo
oargarri notable, interesante, sen- obiratu sepultar, enterrar (cada-
sible (perceptible) veres)
oarkabe descuido obitegi cementerio
oarkabez inadvertidamente obitu sepultar, enterrar
oarketa anotacibn OBO circuto
oarkizun observación OBOEN circularmente / trabajosa-
oarpen observación mente, medianamente
oarrez conscientemente, delibera- orsoxt circutar (de forma)
dament e odaiertz horizonte
oartu notar, sentir (percibir), ad- odei nube / trueno
vertir, observar, fijarse / cons- odeiak jo tronar
ciente odeitsu nuboso, nublado
oartzaka inadvertidamente odeitu nublarse
OATZE (G) cama odi cafio; tubo
OAZAL sobrecama odoitu nublarse
OBA (B) mejor, de mejor calidad odol sangre
obakuntza mejoria odol-bero violento
obari vent aja, prima odol-ustu sangrar
ORATU ( B) mejorar, enmendarse odola galdu sangrar
obazko mejoria (de un enfermo) odoldu sangrar, ensangrentar
obe, oar, mejor, de mejor calidad odoleko consanguMeo
obe-aldi alivio odoletan sangrando
obeagotu mejorar odolezko sangriento
OBEDITU obedecer odolki morcilla
OBEKI (G), OBETO (B) mejor odoloste morcilla
(adverbio) odoltsu sangriento, sanguineo
oben pecado, vicio, falta, culpa, ODOI.TU ensangrentar
delito odolustu desangrarse
oben egin pecar odolutsitu desangrarsr
obendun pecador, delincuente odolzale sanguinario, cruel
oberako mejorla oe cama
oberen lo mejor oeratu encamarse
oetoki dormitorio ollto gallina
ogasun bienes, hacienda oin pie, base (pie), pico / capital
OGE cama (de dinero)
ogei veinte oin-etxe solar (casa solariega)
ogeiko onza (moneda) OINDIÑO (B) aUn
OGEN pecado oinkada paso (espacio entre dos
OGERATli encamarse pasos)
OGERLEKO duro (rnoneda de 5 oinpeko alfombra, estera
pesetas) oinperatu pisar
ogetarnar treinta OINTXE (B) ahora
ogeitamar treinta oiñarri base, fundamento
ogi pare oiñatz huella (del pie ) , pisada,
ogi saltzaille panadero (que rastro
vende pan) olliaze pena, tormentc
ogi saltzalle panadero (que vende oitiazetu atormentar
pan) olliaztarri relampago, rayo
ogi-tarteko empanada 0IÑAz-rt,, rayo
ogibide empleo, oficio, carrera, oiñetako calzado, bota (calzado)
profesiÓn oiñetako-denda zapaterla
ogidun panadero (que vende pan) oiñetze horma
ogigaztai comadreja oiñez a pie
ogigin panadero (que hace pan) ollieztu rayo
ogindegi panaderla oiñordeko heredero, sucesor
og-uzi pronunciar oiñordeko izan heredar
oguzkera pronunciaci6n, acento oll1ustu descalzar
OHOIN ( L) ladr6n olliutsik descalzo
oi! oh ! oitasun pract ica
oi costumbre oitu acosturnbrarse, habituarse /
ot cama / encia corriente (de mucho uso)
oi-danez usualmente oitura costumbre, habito, uso,
OI-EZ-(EZELAKO (G), OI-EZ-LAKO (B) moda, practica (habito), tradi-
extt aordinario ci6n, usanza
Ol-EZ-LAKO (B), OI-EZ-BEZELAKO (G) oiturazko corriente, habitual, tra-
extraordinario dicional acostumbrado
oi izan soler oituzko acostumbrado
oial tela, tejido, paño oiu grito, ctamor
oialdu tejer oiu egin exclamar, aciamar, gritar,
oian selva Ilamar, voccar
oiartzun eco oiuka gritando, en alta voz
oidan tradicional, habitual ciiuz gritando, en alta voz
oiezko habi tual ok egin saciarse, empacharse
oiko ordinario, común okada nausea
oikuratza moda (uso, costumbre) OKAINDU cobrar
oilo gallina okaran ciruela
oillagor becada, sorda (ave) okela carne (para comer), vianda
oillanda pollo oker torcido travieso, malo, per-
oillar gallo verso, picaro, revoltoso / equivo-
oillasko pollo cado, incorrecto / siniestro / error,
equivocaci6n, errata / mal, mo- oltza andamio, tablado
lestia, perjuicio OLLAGOR becada, sorda (ave)
oker egon equivocarse OLLANDA polla
okergune curva, recodo, vuelta ollar gallo
okerkeri incorrecci6n, trastada ollasko pollo
okerrago peor ollo gattina
okerreri travesura, picardia omen fama, gtoria, honor / dicen
okerrune tortuosidad que... (G)
okertasun torcedura, tortuosidad omen egin dar cutto, homenajear
okertu torcer, curvar, inclinar omenaldi homenaje
okil picatronco (pjaro) omorro microbio
okin panadero on bueno, morat / bien (sust.)
okindegi panaderia, tahona on egin aprovechar
okitu hartarse, empacharse, on esan alabar elogiar
saciarse ona aca (a aqui)
OKORE empanada, pastel onaldi prosperidad
okotz barbitta onantz-alde retorno
okozpe papada onantza hacia aqui
okozpeko papada onartu aceptar, admitir, acatar,
ol tabla aprobar
ola (B), AsI ( G) ferrer ia, f-brica onartu aceptaci6n
OLAGARRU pulpo ONAURKI posesi6n (pertenencia)
olajabe industrial (fabricante) onbera bondadoso, amable
olako mengano onberatasun bondad
OLAN (B), ALAN, ALA ( G) asi onbide virtud, bondad
olantxe asi mismo, asi sea, am6n onbideratu convertir (hacer
olatu ola bueno)
olbaltz pizarra, tablero, encerado onbidetsu virtuoso
olbeltz pizarra, tablero, encerado ondakin residuo, resto, sobra, so-
oldar violencia, impetu brante / desperdicio, despojo /
oldarkoi vehementc reliquia
oldarkor violento ondamen ruina, destrucci6n,
OLDEZ voluntariamente desastre / perdici6n / derrota
OLDOZTU pensar, razonar, discurrir ondamendi ruina, desolacidn,
olerkari poeta perdici6n
olerki poesia, poema ondarra envidia
oles ltamada, invocaci6n, saluta-
ondapen ruina, destrucci6n
ci6n
olea egin invocar, saludar ondar resto, sobra, residuo / des-
OLGAU ( B) jugar, divertirse perdicio / hez
OLGETA (B) juego, diversi6n ondare heredad
OLGETAN (B) jugando, ondarreta play a
dose ondartza playa
OLGETAN EGIN (B) jugar ondasun bien (sust.) / hacienda,
oliba aceituna posesi6n, capital, bienes, fortuna
ouo (G), ORIO (B) aceite, 6teo ondatu arruinar, destruir, estro-
ollo-aran aceituna pear, averiar (se), echar a perder,
olo avena arrasar, asolar, inutilizar, malba-
ratar, malgastar / hundir (se), zo- ONESKUNalabanza, elogio
zobrar derrotar / inundar onespen bendiciGn, aceptaci6n
ondatzaille perdulario; pr6digo ONESTASUN honradez
ondatzalle despilfarrador onetako de aqui
ondatzer-egon zozobrar onetara a este, en este modo
ONDIÑO (B) todavia onetatik de este
...ondo arbol frutal onetsi aprobar, bendecir, aceptar
ondo bien (advervio) / fondo, lado onez a buenas
/ troncho onez irten librarse
ondo-azia educado onez urten librarse
ondo begiratu fijarse onezkero ya (adverbio de tiempo)
ondoan junto a, cerca, al lado onezko reacciGn (en un enfermo)
de, cerca de ongarri abono, estiercol, benefi-
ondoko prÓximo, cercano cioso, provechoso
ondoratu hundirse
ongarritu abonar (la tierra)
ondore descendencia, efecto, re-
oNGi (G) bien, rectamente (adver-
sultado de una cosa, consecuen-
bio), propiamente
cia, herencia, posteridad
ONGI AZI ( G) educado
ondore on exito
ONGI ETORRI ( G) bienvenido
ondoreko resultado
ONGI ETORRIA EMAN ( G) dar la
ondoren a continuaciGn, despues,
bienvenida
despues de... (Como sustantivo
ONGI NAI (G) benevolencia
significa: «consecuencia», «hecho
que resulta de otro»), efecto ongille bienhechor y favorccedor
ondorengo descendiente, posteri- ongiro bonanza, prosperidad
dad, resultado, sucesor ongura benevolencia
ondorio consecuencia onik urten librarse
ondotik despues, inmediatamente onil embudo
ondozko arbusto onoimen virtud
ONDRA honra ontasun bondad, virtud bien
ondu mejorar, convertir (hacer (sustantivo)
ON'rSA ( L) bien
mejor), madurar
ondnteko asmo propGsito de la ontsu amable, bondadoso
enmienda ontz bnho, lechuza
onean a buenas ontza pulgada, onza
onegia beneficio, bien que se hace ontzat artu aprobar, acatar
o se recibe ontzat emon aprobar
ONEIK (B), AUEK ( G) estos ontzi recipiente, vasija, balde, bote,
ONEK (B), AUEK ( G) estos, estas cubo, lata, vaso, buque, barco,
ONELA ( G) asi (como esto) lancha
onelan asi (como esto) ontzi-aga mastil
onen el mejor, tan ontzi-gizonak tripulaciGn
onena lo mejor ontzia galdu naufragar
onenbeste tanto ontzidi flota
onera provecho a esto / aca (G) ontzikari barquero
ONERASPEN devociGn, piedad ontziratu embarcar
(devociGn) ONTZATIK ATERA desembarcar
ONERI (B), ONI ( G) a este (persona) ( mercancias)
109 ontzitik. urten - ordaintzale

ONTZITIK URTEN desembarcar OPETSI (B) ofrecer (en Txorierri)


(personas) opil bollo, pastel, pan, panecillo,
ontziz joan navegar torta
ONTZU jamOn opil-gozo pastel
onu consejo opor vacacidn, huelga
onura sustancia, jugo / beneficio, oporketa huelga
provecho, utilidad (provecho), oporraldi vacaciÓn, huelga
ventaja (provecho) or ahi
onuragarri ntil (provechoso) ORA (B) oRE masa, pasta
ONURAKOR util (provechoso) orain ahora, actualmente
onuratsu beneficioso orain-aldiko moderne
oñarri cimiento oraindik todavia, aun
oñatz huella (deI pie) oraindiño todavia, aun
ofkaze pena, tormento oraingo actual
oñaztarri retampago, rayo oraingotasun actualidad
oñaztu rayo oraintsu recientemente, de poco
OÑ EKO (calzado) bota tiempo a esta parte, hace poco
oñetako (calzado) bota oraintsuko reciente
oñez a pic oraintze ahora mismo
oñeztu descalzarse oraiñaldi actualidad
oñordekide coheredero oraiñen lunar (pcca)
oñordeko heredero ORAKARRI agarradero
oñustu descalzar orantza levadura, fermento
oñuts descalzo orafien lunar
opa ofrenda, deseo orapillo nudo
opa izan desear (desear que suceda oratu amasar / agarrar, asir, suje-
algo a atguien), ofrecer tar (fijar)
opagai victima ORAZIS. 0 oraciOn
opakuntza oblaciOn, sacrificio orbain cicatriz
(oblacián) orban mancha, defecto, mancilla
opaldu dedicar, sacrificar orbandu manchar
oPALmAr altar orbel seroja (botanical
opari ofrenda, regalo, merced, ORBIDE galOpe
oferta, presente (regato), sacrié ordain rescate (precio) pago, satis-
ficio (lo que se sacrifica). (Segnn facciOn, recompensa, equivalen-
Azcue «hostia en general»), vic- tc, valor (grado de utilidad,
ti ma precio)
opari egin sacrificar ordaindu pagar, premiar, recom-
Opari Guren Sagrada Hostia pensar, satisfacer (pagar), retri-
OPARIN necesidad buir, corresponder / expiar / com-
oparo prÓdigamente, generosa- pensar
mente, fluidamente, abundante ordainketa abono, indemnizaciOn.
oparotasun generosidad, opulen- pago (aceiOn de pagar)
cia ordainkizun cuenta (facturaj,
opatsu famoso, franco factura
opatu ofrecer ordaintza abono, pago, indemni-
OPATXUR azuela zaciÓn
OPESKAI hostia ordaintzale pagador
ordaintze pagar (accidn de pagar) orria ciervo, gamo, venado / lunar
ordaiñez a trueque (peca), peca
ordaita emon desquitar oremai artesa
orde ( G) compensacidn, sustitu- oretu amasar
ciÓn, equivalencia, recompensa ORGA carro
...orde adoptivo, postizo, vicario ORGATXO carretilla
ORDEA (G), OSTERA (B) sino, mas. ori ese, esa amarillo
(Se emplea en medio o final de ori dala-ta por eso
frase y es sindnimo de «baña») ORIO (B) aceite (dleo), dleo
ordeaztn representar (reemplazar) orio-garaun aceituna
ORDEKA meseta oritasun amarillez
ordeko cquivalente, sustituto / ORITZ calostro
vicario ORIURDIN verde
ordendu ordenar orizka amarillento
ordetu reemplazar orkatilla tobillo
ordez en vez de, en cambio, a orkatz tenedor
trueque, en lugar de orko de ahi (situacidn) / horma,
ordezkari representante, delegado molde
ordezkaritza delegacidn, agencia orkoro pulgar (dedo)
ordezko sustituto, interino, vicario ORLEGI verde (color)
ordezko izan representar (reem- orma pared
plazar), suplir orma-oin thcalo
ordezko jarri reemplazar orznagin albañil
ordezkoa egin representar (reem- ORMATXORI gorrión
plazar), suplir ORMAZA quijada, mandibula
ordeztu reemplazar orai viveres
ordi borracho, ebrio ornialdi suministro
orditu em borracharse, embria- ORDINU (B) completar, proveer,
garse suministrar, surtir
ordoi herrumbre, orin, roha ORNITU (G) abastecer, proveer, su-
ORDOITSU herrumbroso, rofioso ministrar, surtir
ORDOKI llanura ornitze suministro
ORDOTZ cerdo (rnacho) (es mas orno vertebra
frecuente «Txarri»), verraco ORO ( G) todo, absoluto
ordu hora / trance OROI (G) recuerdo
ordu-orduan puntua Imen t e oroigalle monumento
orduan entonces OROIGARRI recuerdo (digno de),
ORDUARI reloj rnemorable
ordubete hora entera OROIKOR ( G) memoriOn
ORDUKARI reloj OROIMEN ( G) memoria, recucrdo
orduko en cuanto, de entonces OROIPEN ( G) acto de acordarse
ordurako para entonces, antes dr oroitarri monumento
ordurezkero ya (adverbio de OROITU ( G) acordarse, recordar
tiempo) (traer a la memoria)
ordutan puntual oroitzapen recuerdo
ordaz puntualmente orokor universal
ore masa, pasta oroldi musgo
orea egin amasar orotar universal
oroi todo osabide cura de una herida, en-
orpo talOn, calcañar, quicio fermedad, etc.
orra a ahi osagarri remedio, medicina,
orratz aguja complemento
orrazi peine / panal osagatz ineurable
orrazkera peinado osagille mEdico
orraztada puntada ostalcai medicina, remedio
orraztoki alfiletero OSAKAITEGI botica, farmacia
orraztu peinar osakatz irremediable
orregaitik por eso osa.keta curacitin
orrei a esos osasun salud, salvaciÓn
orrek esos, esas osasundun sano (que no esta
ORRELA (G) OLAN ( B) asi (como enfermo)
eso) osasungarri saludable
ORRELAKORIK ( G) OLAKORIK ( B) osasuntsu sano, saludable
como esos osategi clinica
ORRELAN ( G) asi (como eso) OSATU curar, sanar, componer, re-
orren tan mediar, armar (en el sentido de
orrenbat aproximadamente, poco montar)
mas o menos osatu eziña irremediable
orrenbeste tanto como eso OSATUA ( G) curado, perfecto
ORRERI (B) ORRI a ese osatugabe ineompleto
orretan en eso osin pozo, sima, abismo / ortiga
orretara a eso oskarbi sereno (referido al tiempo)
orretatik de eso osxr zapato, bota (calzado)
orri hoja, página OSKITEGI zapateria
ORRIKA alieate, tenaza oskol casc ara, eoncha
ORRIL mayo oso muy, entero, completo, inte-
oTro rugido, bramido, mugido gro, absoluto, todo, sumamente
orro egin rugir, mugir oso ondo muy bien, perfectamente
orroat-u rugir oso ongi ( G) perfectamente
orroi rugido oso osoa perfecto
ortik de ahi osorik entero, completamcnte
ORTOZ descalzo osoro enteramente, absolutamen-
ortozik desealzo te, completamente
ortu huerto osotasun integridad, plenitud
ortuari hortaliza, legumbre, osotu componer, completar
verdura ospa egin fugarse, huir
ortz diente, pa ospatsu famoso
ORTZADAR arto iris ospatu atabar, elogiar, celebrar,
ortzi cielo, firmamento solemnizar (enaltecer)
ortzi adar arto iris ospe fama, renombre, gloria, repu-
ortzikatu roer tacidn, honor, honra
ortzillun antipdtico OSPEKATU atabar, etogiar
orube solar (terreno para edificar) OSPEL (G) AZKORDIN sabafidn
ORZI cielo, firmamento ospetsu famoso, cdebre, ilustre,
osa... medicinal insigne, solemne
osaba tio OSPIN descortCs,
ostal-etze hosteria, hotel, mes6n OTOITU orar
ostalari mesonero, posadero otoitz oraciõn
OSTANTZEAN (B) de 10 contrario otoitz egin oran, rezar, suplicar
ostatari hospedero o rroarEot oratorio, capilla
ostatu posada, fonda, alojamiento, otoiztu rogar
hospedaje, hotel, mes6n, alber- otoz-otoko... i mprovisado
gue, hosteria ots ruido, golpe, sonido / a saber
ostatu emon albergar, alojar ots aundiko ruidoso
ostatuz egon alojarse ots aundiz solemnemente
oste lugar trasero, trasero / atras ots egin exclamar, sonar / anun-
(parte posterior, zaga) / muche- ciar, llamar
dumbre, concurrencia, gente (L) OTSAIL (G), ZEZEIL (B) febrero
(gentio) OTSAN d6cil, manso, pacifico
ostean detras de, a continuaciÓn otsandi rumbo (ostentaci6n)
OSTEGUN (G), EGUEN ( B) jueves otsandiko rumboso
osteko posterior, zaguero otsein criado (indistintamente va-
ostondu esconderse, ocultar r6n o hembra), servidor, esclavo,
ostera sin embargo, en cambio, al siervo, sirviente
contrario / vuelta, viaje, gira / otsein izan servir
nuevamente, de nuevo otseindu servir
ostera bere (B) otra vez otseinketa servicio
ostera egin viajar OTSENDU sonar
OSTI hostia otso Iobo
ostikada patada, coz, pontapi otsoko lobczno
ostikari coceador otu ocurrirsele a uno (hacer tal o
ostikatu cocear cual cosa)
ostiko calcafiar / coz oturuntza banquet:
ostikoka coceando orxlN pozo
OSTIRAL (G), BARIKU (B) viernes OTXOLU tuerto
OSTO (G), ORRI hoja otz frio
OSTOPOZO tropiezo otz arazo refrescar
OSTOTS trueno otzan manso, d6cd, pacifico
ostots egin tronar otzandu amansar, domar, domes-
ostots izan tronar ticar
ostu robar, hurtar, sustraer otzantasun mansedumbre
ost; pus otzara cesta, testo, canasta
OTA (B), OTE ( G) argorna OTZ ASUN frialdad
OTAMF.N bocado, bocadillo otzeri resfriado
otarra testo, banasta otzikara escalofrio
OTARRAIN langosta (de mar) otzikaratu tiritar (de frio)
OTE (G), OTA (B) argOma cy rzit. tcmplado
OTE (G), ETE (B) si (dibitativo) otzitu enfriar, refrescar, resfriarse
OTEUN Sagrada Hostia OYAL paño, lienzo, tela
otil acido OYAN bosque
otoi rucgo, por favor, oraci6n, OYEZKO habitual
stiplica ovti clamor
otoi egin rezar ozbero temperatura
otoigarri re.cordatorio ozen sonoro
ozentasun sonoridad ozpin vinagre
ozgune frescura, fresco ozpindu avinagrar
ozick ondulaciÓn (del pelo), onda ozta apenas, escasamente, justa-
(del pelo), escalera (del pelo mente
mal cortado) / mordedura ozta-ozta justamente
ozkara fresco (moderadamente oztasun frialdad
frio) oste gente
ozkarbi despejado (sin nubes) oztopo eontrariedad, impedimen-
ozkirri fresco, frescura to, 6bice, obstaculo
ozpera friolcro oztu enfriar, refrescar, resfriarse

P
pa 6sculo (en ta tara) papertegi papeleria
PADAR ermitaño papu carrilto, mcjilla
PADERA sarten papurtu rallar
padura marisma, pantano para pala
pagadi hayedo, hayal pardel maleta, bulto (fardos)
PAGADOI (B) hayedo, hayat paradbou paraiso
PAGATU pagar pare par (pareja)
pagatza hayal, hayedo paregabe impar (desigual)
pagamallle pagador incomparable...
PAGAU (B) pagar pareta pared
PAGEU (G) pagar PARKAMEN (B) indulgeneia, perdOn,
pago haya (botaniea) absolueiÓn
PAITA (B) pato PARKATU (B), BARKATU (G) perdo-
paitar aguardiente nar, absotver
PAKE (G), BAKE (B) paz PARKAZIÑO (B) perdOn
PAKEAN ( G) tranquilamente PARKESKE (B) en demanda de
PAKETSU ( G) ealmoso, tranquilo
perdÓn
PARRA (G), BARRE (B) risa
PAKETU ( G) tranquilizar (se)
parra egin reir
palagatu halagar, mimar parragarri gracioso
PALAGAU (B) alagar, adular
parrasta raudal
PALAGU (B) hatago, lisonja, mimo parrastatu malgastar
palmondo palmera PARRE ( G) risa
panpin muñeea (jugucte) parrekoi risueño
papao bobo, coeo parroku parroco
papar peeho (de las aves), peehuga parte artu compartir
papardo palometa (pez) pasau pasar
paper papel pasifio pasión (padceer)
papera papel pasio pasión (padeeer)
PASMAU (B) gangrenarse pika pez (sustancia resinosa) /
pasmo gangrena empinado / urraca
pataldu balbucear PIKO (G), IKO (B) higo
PATAR ( G) aguardiente pikondo higuera
PATARt alimafia piku pico / empinado, tieso
y
patin pozo PILLA ( G) montem, bulto ( olu-
patroi patrem men), tropel
pats orujo de manzana piLlatu amontonar, apilar, api-
patu sino (destino) ñarse, aglomerar
patzada caehaza, paehorra PILLO montdn, aglomeracidn, pila,
patzorra comodidad tropel, muchedumbre (multitud),
pausu paso (espacio que andando suma (cantidad)
se adelanta de un paso a otro) PILLOTU amontonar
pazi caldera pilotu piloto
pazko pascua pilpilada salsa
PAZPI tiendre pilpira tat ido, pulso
... pe pdrtico, bajo... PILTXIKADA petlizco
pe abajo pitiu pino
.. pean debajo dc, abajo phludi pinar
pedar cantaro piper pimiento
PEGAR ( G) cant aro piperbaltz pimienta
pekatari pecador pipermin guindilla
pekatu pecado pipi carcoma, polilla
pekatu egin pecar pipil botdn (renuevo que nace en
peko recelo el tallo), capullo
., peko sujeto a pipita pepita
peku recelo, sospecha PIPITAKI enigma, rompecabczas
PELATU atontarse pirri puntilloso, cascarrabias,
pelota pelota quisquittoso
pelotari jugador de petota pirrikatu rodar
pendiz batcdn / pendiente PIRTXILOTA mariposa
(cuesta) pistia bicho, bestia, atimaña
pentsatu pensar pisu peso
pentzutu confiar pitzar jarro
pernil jam6n pitxer jarra
perrail balde pitzerkada jarra llena de...
perratu herrar pitxi juguete, adorno, joya, orna-
perretziko seta mento, perta
pertika vara (del carro) PITXIKADA petlizco
pertzeta marisabidilla PITXISALTOKI joyeria
pertz ealdero pitxitegi joyeria
PERTZEN catdera pitzatu agrietarse
PERTZUN badil PIX (G), -rxtz (B) orina
petral badulaque, vil pixa egin mear
petrolio petrdleo pixatu pesar
petra tributo, impuesto pizka pedacito
petxar gravamen pixontzi medn / orinal
petzu tributo PIXU peso
PIZ ( G) orina gozo, feliz, satisfecho
pizgarri excitante pozkari consuclo
pizkunde renacimiento pozkario jUbilo
pizta legaña POZOI veneno, ponzoña
PIZTI bicho, bestia, alimaña pozoin ponzona, veneno
PIZTU ( G) encender, excitar pozoitsu virulento
plastada bofetada POZOITU envenenar (se)
plater plato poztasun contento, satisfaccMn,
plausta sauco alegria
PLAZU plazo poztu alegrar, alegrarsc, gozar,
POLIKI (G), POLITO (B) bonitamen- sat i sfacer
te / despacio, lentamente praille fraile, religioso Ifrai1e l
polit bonito, bonita, lindo, guapo prailletxe monasterio
politasun gracia, donaire PREMIA (G), PREMIÑA (B) necesidad
politikari politico premiñazko necesario
politiku politico presa urgencia
POLITO (B), POLIKI (G) bonitamen- presa eman urgir
te, despacio presa emon urgir
politu embellecer presazko urgente
POLLIKI ( G) despacio, bonitamente presondegi carcel, prisiOn
pondu punto prest presto, dispuesto, preparado
popa sopa / popa de un buque / prestaera preparaci6n, prepara-
trasero tivo
pophla mufieca (juguete) PRESTEU (B) prestar
PORAKILLO tunante prestu noble (de caracter), recta,
porrot fracaso honrado
porra puerro prestutasun honradez
portu puerto prijidu freir
POSPOLIN codorniz (voz empleada printze principe
por los niños) printzesa princesa
postura apuesta progu duclo
pot egin desfallecer, fracasar, pulmoi pulrmin
rendirse pultzo pulso
POTIX bot ijo puntzet punzOn, bayoneta
poto desfallecimiento, fallo puntzoi veneno, ponzoña
potolo gordinflOn, obeso PURRINTA zumbido
potro testiculo purrust mofa
POTXINGO C harco purrustada refunfuño, mofa
potxor vulva PUSKA ( G) pedazo, fragmento.
poxpolo cerilla, fdsforo parte (porciOn), pieza
poz contento, alegria, gozo, PUSKATU ( G) dividir, partir
regocijo (dividir), roto
poz artu disfrutar pusla ampolla
poz emon (eman) consolar puspulu burbuja
pozgarri estimulo, aliciente, satis- pustil burbuja
factorio putre buitre
pozgille consolador PUTXA (G), GATZ ATU (B) cuajada
pozik contento, gustosamente, putz soplo
putz egin soptar puzka soplando
PUTZATU inflar PliZ KAR ( G) CUeSCO, pedo
putzitu infiar PUZPULU burbuja
putzontzi orgtdloso puntu excitar, incitar, inflar, en-
Tzu (G) pozo greirse, hinchar
puzika vejiga puztua hinchado

R
...ra a (destino, lugar, sing.)
...ra jo tender (propender)
...rena egin fingir
...rena izan pertenecer
...rako para (destino local), ntil
(apto) ...ri destino (nombres propios)
...rako gai util (apto) ...ri begira con respecto a
...rantz hacia (sing.) ...ri buruz referirse a (con refe-
...rafio hasta (sing.) (lugar) rencia), con respecto a
...ratu guiar ...ri lotsa erakutsi respetar a
...ren mende egon depender
...rik partitivo (sin valor traduc-
...ren propio (de alguien)
tivo)
...ren barri ekarri informar de
KIKO (B) participio pasado
...ren barri emon informar de
ren barri jakin cstar informado ...ro cada (tiempo)
de ...RUNTZ (B) hacia (sing.)

SAATS sauce sagardao sidra


SABAI (B) techo,pajar SAGARDAU (B) sidra
sabel vientre, seno (Utero) sagardi manzanal
SABEL-IDOR COStipacidn SAGARDO ( G) sidra
SABELPAURRE VUIVO SAGARDUI (B) manzanal
sabelzorro abdomen sagasti manzanat
SAOVN balanceo sagu ratÓn
sagar manzana saguzar murcilago
SAGARA consagraciOn sai buitre
SAGARATU consagrar (en la misa) saiakera ensayo
saiaski carne de costilla salbatu salvar
SAIATU (G) procurar, aplicarse, salbatzaille salv ador
entrenarse, esforzarse salbazifio salvacidn
saiestu desviar, ladear salbazio salvacidn
saiets costilla salda caldo
SAIL (G) grupo, banda, cuadrilla, SALDAR (B) divieso
parcela, seccidn, departamento / saldu vender, enajenar (vender)
lote, cuadro (de terreno), solar / prfido
tarea SALDUKERI (B) traicidn
sailkatu clasificar salerosi comerciar, negociar,
sain grasa (de pescado) tratar (comerciar)
SAINDU santo, sagrado salerosketa comercio
saio entrenamiento, tentativa salerosle comerciante, traficante,
saio eragin ent renar mercader, negociante
sakabanatu esparcir, diseminar, salerospen compra-venta
dispersar negocio
SAKAR ( G) materia, pus / basura salgai articulo (de comercio),
SAKARTEGI ( G) estercolero, basu- gnero (mercancia), mercancla
rero salketa venta
sakatu calcar / apetmazar / opri- salkuntza venta
mir, apretar salneurri precio
sakel bolsitlo, talega, bolsa para SALO gloria
dinero salobera gtotán
SAKELAIZTO navaja salobre g lotdn
SAKI hcrida salokeri glotoneria, gula
sakon profundo, hondo, cdncavo saltamatzino langosta (saltamon-
sakondu ahondar, profundizar, tes), saltamontes
escavar, ahuecar saltari saltador
sakontasun hondura, profundi- salto-egin saltar
dad saltokari saltarin
sakosta hondonada SALTOKI tienda, comercio
sakramentu sacrament o saltsa salsa
sakratu sagrado saltzaille vendedor / zaino / per-
SAKRISTAU sacristan fido, traidor
laku saco saltze venta
SAKUTE viruela (en Txorierri) / saura cuello, garganta, pescuczo
sauce samako-min angina
saIa pavimento de madera de una xamar brizna, mota (como ad-
habitacidn verbio significa «algo») bastante
saIa aundi saldn lamin amargo, aflictivo, dolorido
salaketa acusacidn, denuncia samindu a fligir
salakuntza denuncia, acusacidn samintasun afliccidn, amargura,
salatari denunciador Sentimiento (afliccidn)
salatu denunciar, acusar, delatar, samur tierno, fragil ddcil /
calumniar suave, fresco cogido)
salatzaille acusador, dcnunciante samurtasun fragilidad / ternura,
salbagille salvador aniabilidad
salbamen salvacidn samurtu enternecer
sandia zutano, mengano SARKUTZ ijada
saneurri precio SARDI granja
santu sant o sarpide entrada (sitio para entrar)
santu-egin santihcar sarra herrumbre, orin, roña
santutasun sant idad sarrailla cerradura, cerraja
santutegi santuario sarrakio pavor
santutu sant tficar sarrastada sensaciÓn
sapa greña (pelo), perfolla / hoja SARRAYERA entrada (accii)n de
de maiz entrar)
sapaburu renacuajo sarrera cntrada (acciÓn de en-
SAPAI ( G) techo trar) / posada introducciÓn
sapatillo balcOn sarri frecuentemente, a menudo,
sapaporru gamOn (botanica) frecuentc cspeso

SAPEDAR pamplina (botanica) sarriko f recuente


sapo Bapo, V il sarritan frecuentemente, a mc-
SAPOKERI eanallada, nudo
vilcza sarritsu frecuente
sapore labor (en general) sartagin sarten
sapustu incomoclars(- sartalde occidente, oeste, ponientc
saputz huraño sartu entrar, meter, ingresar, pe-
SARALE heno netrar, incluir, introducir
SARAMA barredura, desperdicios, sartuazi introducir
basura SARTZAIERA posada
sarats sauce SARTZEIERA entrada (acciÓn de
sarbide entrada (sitio para entrar) entrar)
SaRDA (B) horca (instrumento sasi zarza
agricola) tenedor sasi-arrazoi sofisrn 2
sardaska t ericclor sasi-jainko idolo
s.■R ur: (G) rastro / horca (instru- sasiko bastardo (hijo), ilegitimo
mento agricola) sasimats labrusca (botanica)
sardetxo tenedot- sasiokaran endrino (ciruelo sit-
sardina sarclina vestre)
sare rcd ; t rampa (red sasitsu zarzoso
SARETS SaUICC sasitza matorral
saretu zurcir, deshilachause saskel sucio (falto de aseo),
sareztau zurrir desaseado
sargori bochorno (calor pesado), saski cesta, canasta
boehornoso sasoi tiempo, sazÓn, epoca
sari prcrinio, pago, precio, recom- sasoiz a tiempo
pensa, remuneraci6n, gra tifica- sastada puntada, punzada
ciOn, Arima, salario, sueldo sastar desperdicio, inmundicia,
sarigarri izan merecer basura
sariketa compet iciOn, concurso sastarreri(a) basura, inmundicia
saritu premiar, recompcnsar, sastegi estercotero, basurero
renumerar sastraka maleza, matorrat
sariztatu premiar SASTU (B) estercolar
sarkalde oeste, oceidente sator topo
sarkor penct rantc SATS (B) estiercol, abono
sw-rsrru (B) abonar, estercolar SENDAGILLE ( G) mEdico
SAYATS costilla SENDAKAI ( G) botica (remedio)
seaska cuna SENDAKAITEGI ( G) bot ica (farma-
sedal pus cia)
sega guadaña SENDAKETA ( G) curaciOn
segada cepo SENDAKINTZA ( G) medicina (profc-
segalard scgador si6n)
segard segador SENDAKOR ( G) medicinal
segunda segundo (tiempo) SENDATEGI ( G) clinica
SEGUR ( G) seguro, cierto SENDATU (G), OSATU (B) curar,
segurantza seguridad sanar
seguru cierto, seguro SENDATUA ( G) curado
sei seis sendi familia
SEIN (B) niño, infante, nenc, sendiko familiar (perteneciente a
criatura la familia)
SEINDUN (B) preñada (mujer) sendimentu sentimiento (aflic-
SEINGINTZA ( B) parto ción)
SEINTZAIN (B) nifiera senditar familiar (pertencciente a
SEINTZARO ( B) infancia, niñez la familia)
seiñale signo sendo fuerte, firme, robusto, sOlido,
seidiate se fial macizo, recio
seirenn seiscientos SENDOR carga (de leña)
seksu sexo sendotu s6lidamente
sekula jamås sendotasun firmeza, fortaleza
SEKULABEDAR trEbol sendotu fortalecer, afianzar, ase-
sellu sello gurar (afianzar), reforzar, robus-
seltza sif6n tecer
seme hijo SENDU engendrar
1119112e bakar unigEnito (hijo Unico) senide pariente, hermano
seme orde hijastro senideak hermanos (en general)
seznetzako hijo adoptivo senidetamm parentesco, fraterni-
semetzakotn prohijar (a varOn) dad, hermandad
semetzat arta adoptar (un niño) seniparte herencia
semetzatu adoptar (un niño) senitarte parentela
sen juicio, estado normal, instinto senitarteko familiar
senar marido, esposo senitasun parentesco
senar-emazte matrimonio (ma- sentikor sensible (impresionablc)
rido y mujer) SENTZUN sentido, juicio
senardnn casada señale schal, signo
senargei novio serbidu servir
senbako irracional serbitzari servidor, camarerO
;ENDA... (G), OSA... medicinal serbitzu servicio
IENDAGARRI ( G) medicinal, remedio SERENI cinta
;ENDABIDE ( G) cura (de una he- seriotasun seriedad
rida, etc.) serrnoi serm6n
,ENDAGAI (G) medicina, rernedio sermoia egin predicai
ENDAGAITEGI ( G) farmacia serora monja j soltcrona que sine
ENDAGAITZ ( G) incurable cri la iglesia
SESTRA nivel SOILLUNE ( G) claro (en el bosque),
seta terquedad, caracter, indole / espacio sin pelo
porfia, obstinaci6n, obstinarse soin cuerpo / vestidura
setati terco soin-atal miembro (del euerpo)
setatu obstinarse soingafieko abrigo, gaban, manto
siets tenciÓn soinu sonido / instrumento
sifoi sif6n musical
sigilu sello soifieko vestido, vestimenta, traje,
siketu secar prenda, ropa
Billatu sellar soifiu sonido melodia, mUsica
sillu sello soifaulari mUsico
SIMAUR (G), SATS (B) abono, estier- soka soga, amarra
col sokil terrÓn
SIMILIKI muñeca (juguete) (en Txo- solaion pavimento
rierri) solairu galeria
simillaun cetemin SOLAS diversi6n / conversaciÓn
sineskaitz increible, inverosimil soLo (B), SORO ( G) heredad, prado
susico fondo solomo lomo
SINISBAKO (B) incredulo solomu solomillo (de cerdo)
sintsgabe infiel solte suelto
SINISGABEKO (G) gentil (pagano) somatu husmear, percibir (notar),
sinisgatx increible (dificil de sentir (percibir)
creer) sonu sonido, mUsica
sinisgogor incredulo, obstinado sorzteKo vestido, vestimenta, traje
siniskor credulo soÑu melodia
sinismen fe, credito sopita remiendo (de la abarca)
sinispera c r edulo sor indolente, insensible / sordo
siniste fe, credito sorbalda hombro
SINISTEBAKO (B) incr&tulo sorbatz fito, hoja (de navaja,
sinistedun creyente cuchilto, etc.)
sinistu convencerse (de que si) sorgin bruja, mago, hechicero
sinistu-eziña increible sorginkeri sortilegio, brujeria,
sinistu-eziñeko increible (que no magia, encantamiento
se puede creer) sorginkerizko magico
sbiesle creyente sorginorratz libelula
SIÑEZKO sincero sorkalde este, oriente, levante
siñismendun creyente SORKARI criatura
siñiste creencia sorki rodete
siñistu creer sorkunde concepciÓn
siñu mueca, sefia SORO (G), soLo (B) heredad, cam-
sistrin raquitico po (tierra de labor), prado
sits polilla SOROSI socorrer
son_ (G) puro, mero, simpte, solo, SOROTZI acechar, vigilar
exclusivo / calvo raso SORTA ( G) manojo, fajo, ramilletc,
soildu arrasar, asolar, talar haz
( G) Unicamente, puramente, sortalde oriente, este, levante
solamente, meramente sortarazi crear
soillak mcramente, solamente sorterri patria
sortu concebir, surgir, brotar, en- SUKAR USTEL fiebre tifoidea, tifus
gendrar, establecer, amortiguar, sukarri pedernal
nacer, causar, fundar, instituir, SUKURPILLAK fuegos artificiales
inventar, producir suldar grano, tumorcillo
sortuera concepcidn suLLA (G) cantaro
sortze concepcidn / fundación / SUMATU (G) barruntar
nacimiento sumendi volcan
soru suelo sumildu entumecerse
sostor obstaculo sumin ira, indignacidn, furia,
sostropo cepa (de planta) enojo
sotil robusto / hermoso / noble sumin erre irritaciÓn
su fuego, incendio, lumbre suminkor irascible
su artu inflamarse sumindu encoterizar (se),
su bazter hogar (fogÓn) irritar (se), enojar (se)
su egin disparar (armas de fuego) suminkor irascible
su-meta hoguera SUNDA (B) hedor
SU-PIZTEKO cerillas, fdsforo suN-rst desaparecer
sua zirikatu atizar el fuego SUNTSITU (B) destruir, devastar,
suangilla tagartija exterminar
suarri pedernal, silice SUPITA prOVerb10
sube serpiente SUR (B) nariz
sudur nariz SUR ANDI (B) narigudo
sudur andi narigudo sur estu constipado
sudur-zapi pañuelo SUR LUZE (B) narigudo
sudurpeko bigote surbo flexible
suete cocina SURMOTZ (B) chato
sugar llamarada surrestu constipado
sugardi combustibte SURTXE (B) chato
suge culebra SURZAPAL (B) chato
sugegorri vibora susmAu (B) sospechar, barruntar
sugei combustible susmo sospecha, receto, barrunto,
SUGEIDAR noguilla (botanica) conjetura
SUGELANDERA lagartija susmoa artu recelar
SUGELINOE lagartija (en Txorierri) susmur rumor, murmullo
sugenandila sabandija sustatu enardecer
sugetzar serpiente SUSTER aguijOn / raiz
sugia fogonero sustrai raiz / fundamento
SUI (G), SUIN (B) yerno sustraitik atera arrancar
suil tinaja SUTALDE fogOn
SU1N (B), su] (G) yerno sutargi tumbre
suizatu,Lu cscopeta, fusil SUTAUTS pdtvora
suizpillu fusil sutegi fragua, fogÓn, forja
sukaldari cocinero sutontzi estufa
sukalde cocina, hogar (fog6n) sutsu fogoso
sukaldu cocinar, guisar sutu encolerizarse
sukar fiebre, catentura SUZI tos
sukar beltz tifus suziri coltete
T
ta y TARATULU taladro
...ta sufijo de participio pasado ...tariko clase, especie de
sufijo de gerundio TARRANTA autorruSvil
ta pues, como, porque tarratada rasgem
ta abar y etcetera TARTALLO tartamudo
tabako tabaco tartanauta tartamudo
tabako orri tabaco tarte intermedio, parentesis, res-
taiu traza quicio
tajutu ordenar (colocar en su tartean sartu intercalar, interferir
sitio) tartekatu intercalar
tajuz håbilmente tarteka a ratos
tak punto ...tasun cualidad, calidad, pro-
takel talega piedad (cualidad) de
taket estaca tatale tartamudo
...tako participio pasado TATAN benjamin, el niño menor de
takoi tacion ta casa
talde conjunto, muchedumbre, tatarrez arrastrando
grupo, aglomeraciÓn, multitud, tauki picador / tajo
banda, cuadrilla taupada latido, palpitaciÓn, pulso
...talde rebaño de..., grupo der.. tayu traza, estado, forma
talde-buru capitân, jefe de grupo te te
taldekatu agrupar ...te temporal (tempestad)
talka tope (golpe) ...tea sufijo de acciÓn en el verbo
tamal pena, lástima ...tean al (con verbo)
tamal izan lamentar ...tearren (con infinitivo) con el
tamalgarri lamentable fin de...
...tan sufijo que significa «veces» teatru teatro
tanbolin tamboril tegi pocilga, sitio muchedumbre,
TANGULU bloque zahurda
TANKALLO tOritO, fatuo ...tegi almacen, deptSsito de
TANKAR balde, cubo tegiratu almacenar
TANKERA (G) traza, forma teila teja
tanta gota teilla teja
tantai estaca, piqueta / arbot teillatu tejado
bravio teink egin estirar
tantakada gerta teinkada estirÓn
tantakatu gotear teka vaina (funda de instrumentos
tanto Bota cortantes)
tapatu cubrir, tapar ...teko para (con verbo)
tapotz tapÓn telebista televisiÓn
...tar natural de, oriundo de telefonm itz egin telefonear
...tarako apto para telegrafu tetegrafo
123 telegrafuz idatzi - trakets

telegrafuz idatzi telegrafiar tirriki-tarraka andar arrastrando


teleikuskin televisinn los pies
TELLA teja tirrin cola de un vestido / disente-
TELLATU tejado ria / timbre
tema porfla, terqucdad, obstina- TISTIL gota
ciOn TITARE dedal
teaaati porfiado, terco, obstinado, TITERA dcdal
intransigentc, tozudo fili teta, pez6n, mama, ubre (de
tematu obstinarse, porfiar mujer)
...ten sufijo verbal habitual titia artu mamar
ten rigido TOBERA ( G) tolva / serenata
ten egin tirar (estirar) TOIL totto (pez)
...ten izan soler toki... sitio de...
tenka tentemozo toki sitio, lugar, parte, tocal (sitio),
tentaldi tentaci6n posici6n, espacio
tentaziño tentaci6n toki egin espaciar
tentazio tentaci6n tokiko local (adj.)
tente crguido toles ptiegue, dobladura
tentel tentemozo / lelo, fatuo, bobo tolesbako ingenuo
tentelkeri lelada, fatuidad TOLESGABE sincero, ingenuo
tenten rigido, tieso (rigido) toleskor flexible
...tera a (con infinitivo) tolestu plegar, doblar
terreña barreño TOLOSTU doblar (plegar)
testamentu testamento TONA tonelada
...tik por (singular), de (proce- tontor prominencia, cima, cum-
dencia) (singular), desde tiempo bre / hinchaz6n, pinaculo / tumor
/ v&tice
...tik arako recién
TOPAU (B) encontrar
...tikan desde tiempo
topin marmita
TILISTA lent eja
topo egin tropezar
timoi ti m6n
toriatzaille torero
TINKA compacto, snlido
tortika mugre
tinkatu apretar, oprimir, fijar, ad- TOSKA caolin
hcrir, juntar, afianzar, apuntalar TOSKOR zoquete, tarugo
tinko compacto, snlido, firme tosta banco (dc embarcaci6n, dc
tinkotu asegurar (afianzar) remero)
tiria tina tostartekoak tripulacinn
TIN- AKO balde totel t art amudo
tifiaku tinaja toteldu tartamudear, balbucear
tiñiku t ina toteltasun tartamudcz
tint-ontzi t i ntero TOTO chucho
TIPULA ( G) ccbolla totolo gordinfl6u, gordo
tira ie a!, ivamos! / corriente (co- tota tabaquera
rriente de agua, aire, etc.) tradiziño tradition
tiraldi tiron tradizio tradición
tiratu tirar (estirar), estirar, ten- tradizio zale tradicionalista
der (alargar) TRAGATZ cuchilla
tiro egin tirar (disparar), disparar trakets ordinario (basto), torpe
tramankidu maquina trin.ko macizo
TRANKIL tranquilamente tripazai comil6n, glotOn
TRANKU paso TRISKA danza, baile, salto
traskil desarrapado, andrajoso, triskantza estrago, exterminio,
desaliñado, haraposo matanza (degollina)
traste mueble TRISKARI saltador, saltarin
tratu trato, comercio triskatu saltar / destrozar
tratuan ari negociar TRISKAU (B) destrozar, exterminar
trauskil tosco, grosero, basto, TRISKILLAU ( B) esquilar, trasquilar
desarrapado tristura murria, tristeza
trebe habil, diestro, experto, com- troka barranco, hondonada
petente TROKAU (B) dislocar
trebeki habilmente trosklo chanclo, choclo
trebera trebede iruk egin cambiar, permutar
trebetasun habilidad, arte (habi- TRUKAU (B) cambiar, permutar
lidad), destreza, maestria (des- TRUKUMULA arreglo (componenda)
treza) trumoi trueno
trebetu adiestrar trumoi egin tronar
trenbide rail, via (de tren), ferro- trumoi izan tronar
carril trumoia jo tronar
TRENTIN CaCilaZa tuntun tamboril
TRESKA tina, tinaja ...tu sufijo verbal (infinitivo) /
tresna utensilio, instrumento, apa- sazonar
rato, herramienta, trasto TuNTuR cima, cumbre, chichbn
tresnak mobiliario TUPA cayuela, pizarra
tresneri bateria de cocina, mo- tupiki cobre, metal
biliario turrunta trompeta
tretzu mobiliario TURTUKI t urbina
TRIKIMAKO zanco turuta trompeta, corneta, bocina
TRIKU erizo tut palabra, cosa alguna
TRIMINDU batanear, golpear fuerte- tutik ere ez ni palabra
mente tutu pequeño y estrecho / bocina
trinkatu oprimir, prensar, apretar Tirruro cañuto
TRINKAII (B) oprimir tuturuta corneta

TS
TX
txaal ternera TXANP LETERI (A) picoteria, chismo-
txabola choza, chabola, cabaña grafia
txabux bata TXANPON ( G) moneda, tarjeta
TXADON igtesia txantel billete, tarjeta
TXAIDE catte txantol tapan
txairo airoso, galtardo, esbelto, TXANTXA chanza, broma
agit TXANTXADURA I eVadUra
txairotaaun airosidad, soltura txantxagorri petirrojo
txakil pelafustan TXANTXAR caries
txakolin chacoll txantzetan ibilli bromear
txakur perro TxAN-rxtKu sapo (en Oñate)
txakurkeri(a) perreria, villania TxwNTxIL canta r0
txakurkume cachorro (de perro) txapel boina, gorra, sombrero
txal ternero txapeldun campedn
TXA LDAN insustancial, memo tzapelketa campeonato
TXALDANKERI (A) insustancialidad, tzaplata emplasto
MCM CZ TXAPLIGU (B) cohete (volador)
TXAL1 plato
txar malo, mala, mal, maligno
"IXALIN plato
txara jara
txalma enjalma txaraka jara
txalmatu enjalmar, cubrir de txaramel tarabilla
manto TXARANBEL tarabilla, picaporte
txalo aplauso txarkeri(a) maldad, dclito, cri men
txalogarri laudable malicia
txalupa chalupa, lancha, barca TIAR K1 (G), TXARTO (B) mal
TXANB1L citola (del molino)/cantaro txarrago peor
txanda tanda, turno, vez txarragotu agravar (empeorarse)
txandaka alternar TXARRANPIN sarampiÓn
txanela barea, lancha txarrera jo empeorar
txanda sota txarretsi vituperar
txango excursidn, viaje de recreo, TXA RRI (B), TXERRI ( G) cerdo, co-
gira chino, puerto
TXA NGO-NAI turismo (afición) TXARRIKERI (B) porqueria
TXANGOLARI turista TXARRITOKI (B) pocitga, zahUrda
TXANGOZ ALE turista
TXARRIZ AIN (B) porquero, pastor
txanka pierna, zanca / sota de ccrdos
txankaluze zancudo, zanquilargo txarro jarro
txankaoker zanquituerto txartasun maldad
TXANKEL cuadro (de terreno) TXARTE (B) billete, tarjeta, cedu-
txano gorro cdnico, gorra la, patente (documento)
IXANPLET picotero, chismoso TXARTES blusa, abrigo
TXARTO (B) mal (adverbio), mala- Txtus-ra lenteja (bot..nica)
mente tzima greña
txarto ikasia grosero txinnnoi jibia
txarto oitu abusar TXIMINTXE (G) chinche
tzartoago peor (adverbio) chimenea
tzartu malearse, volverse defec- -rximuzzo (B) mono
tuoso txiinist el&trico
tzatal padacito, pedazo, remiendo ttiznist-orratz pararrayos
txatxar insignificante, baladi, tximista rayo, electricidad, re-
vil Umpago
txautu consumir tximistargi luz elëctrica, luz del
...txe sufijo intensivo, mismo relâmpago
txepel pusilânime tzimistorratz pararrayo
tzepetz reyezuelo ($jaro) TXIMU (G) mono
tzera caricia, acogida, recibimien- tximur arruga, frunce
to / cariño tximurtu arrugar, fruncir
TXERREN diablo, demonio TXIMINTXA (G) chinche
TXERRI ( G) cerdo, puerco TXINDI dinero
txerrizai porquero tx.indor petirrojo
txert.atu injertar, vacunar txingar brasa, ascua, pavesa
txerto injerto, vacuna txingar-auts rescoldo
txetu pulverizar TXINGET pestillo
txiba trompo txingor granizo
txibi jibia TXINGIJRRI ( G) hormiga
txibistin lazo, lazada tzinpart chispa
txibita mayal txint gorjeo / palabra
txibizkeri(a) chucheria TX1NTXARTU freir
txibizta lazo, lazada txintxirrin sonajero
txigortu tostar txintxorta chicarrOn
TXIKER (B) pequeño txio piada, gorjeo
TXIKERDI (B) chiquito [zipo bacdn
TXIKERTASUN (B) pequeñez ncipristin salpicadura
txiki pequeño, bajo, mÓdico txipristindu rociar, salpicar
txikiago menor TXIRBIL viruta
txikien benjamin, menor (el), TXIRI viruta
minimo TXIRIBIRI mariposa
TxutiN (B) chiquitin TXIRIBOGIN tabernero
txikitasun pequeñez TXIRIKORDA trenza (de pelo)
txikitu desmenuzar, destrozar tzirikordatu trenzar
txikincu chiquito txirimol torbellino
txikizar precoz tzirla almeja
tziko potro, caballito txirlari perla
txikol erizo (de castaña) txirlo bolo
txilibitu silbo, flauta txirlora viruta
tzilin campanilla, campana, txiro pobre
ti mbre TXIRPI gaviota (la mas pequeña)
TXILINKI metal TXIRPILOTA mariposa
tzilio chillido TXIRRI-TXIRRI (B) grillo (insecto)
TXIRRINDA bicicleta TXONKATILLA tObil 10
TXIRRINDOLA rodaje tzonldo chanclo, choclo, zoclo,
TXIRRINDULARI ciclista zueco
TXIRRINGARI ciclista tzonta pinzdn (påjaro)
tzirrinka rueda tzopa popa (de embarcacidn)
TXIRRINTOLA rodaje TXORABIATU marearse, desvanecerse
TXIRRINTXE bicicleta TXORDO cornigacho
txirrita polea txori pijaro
TXIRRITXORI vencejo (ave) txori-negar goma, resina
tzirtzir eragin freir tzoriburn tarambana, casquivano,
tzirula flauta frivolo, veleidoso
txispa escopeta, fusil tzorimalo espantapijaros
TXISTOR ( G) chorizo TXORKATILLA ( G) tobillo
tzistu saliva / silbo, silbato, flauta, tzorko corcho
pito / sitbido ncoRo bobalicdn
txistu eOn silbar tzorrota grifo
tzistua bota escupir tzorrotzio gorjeo
tzistua jo silbar TXORTA (B) manojo, ramillete,
tzistulari silbador trenza
Txrr (G) muy, sumamente TXORTATU (B) trenzar
tzita polluelo tzorten pedUnculo
TXITO ( B) polluelo ! muy TXORTKIN" A veleidoso
TXITXARDIN angula txosten relacidn (informe)
TXITXARE (G) lombriz intestinal Txo-rA cachucha (especie de gorra)
TXITXILLU escano tzoto gorro
tzitzimur pellizco tzotz egin echar a suertes
-rxrrxutto garbanzo tzotxolo bobalicdn
TXIZ (B) orina tzotzolotu atontar (se)
rxlzA EGIN (B) orinar TXU ( B) saliva
tziz ontzi orinal ...tzu (B) sufijo diminutivo
TxtzE-rt (B) medn TXU EGIN (B) escupir
tzo sufijo diminutivo TXUKATU ( G) enjugar, secar
tzoarre gorrión TXUKULDU abrasar, tostar
tzoke ganga tzukun curioso (limpio), aseado
txoko esquina, rincdn, escondrijo, txukundu asear
ngulo tzukuntasun decoro, aseo, lim-
tzokolo zueco pieza, honestidad
TXOKOR puro (cigarro) TXULUT fiasco
tzola fajo, haz, gavilla / copa TXUNDITU ( G) quedarse estupefac-
tzolarte intervalo, tiempo dispo- to, asombrarse, extasiarse
nible, ocio txuntzur pinâculo, cima, cumbre
tzolin alegrillo (a causa del vino), tzupin chaleco
hablador, chartatn, casquivano txuri ( G) blanco (color)
tzonbo zambullida TXURIKERI (A) ( G) aclulacidn
tzonbo egin zambullirse TXURIKO (G) blanca (moneda)
txondor pira tzuringa ano
TXONGIL botijo TXURITASUN (G) blancura
TXONIL embudo tzurru grifo /
TXURRUN asma TXUTXU ERAGiN (B) molestar
tzut vertical tzutzumutzu euchicheo
tzrutzu pretexto tzutzuputzu hablilla

TZ
...tza eantidad, abundancia / acto/ ..tzean al (con verbo infinitivo)
profesiÓn ..tzearren con el fin de (con
tzaille agente (el que hace) verbo infinitivo)
...tzako presunto, adoptivo / para ...tzeko para (con verbo infini-
...tzat para / por (como) / en tivo)
favor de ...tzen sufijo verbal habitual /
...tzaz sobre, acerca de gerundio
...tzea sufijo de accián en el verbo ...tzera a (con verbo infinitivo)

u
UAL correa udazken otoño
p
arre torrente UGABERE nutria
ubel amoratado, morado, livido ugal correa, rienda
ubeldu amoratar ugaldu multiplicar
ubeltasun amoratamiento, lividez ugalkor fecundo
ubelune moradura UGAR roña, mugre
ubera vado UGAR EGIN nadar
uberka lecho (de un rio) ugarazio rana
ubide canal, acequia, zanja ugari abundante, numeroso
UBIL liquido ugaritasun abundancia
uda verano, estio ugaritu aumentar, multiplicar
UDABARR1 (B) primavera uGARRAIN zanja
UDABERRI (G) primavera ugarte isla
UDAGOIEN (B) otOñO ugaseme hijastro
UDAGOYEN (B) otofio ugatz ubre (de mujer), mama,
udal ayuntamiento (corporacifin) teta
UDALEN primavera ugazaba amo, patrÓn, dueño
udaletze ayuntamiento (edificio) ugazabandra ama
UDARA ( G) verano ugazaita padrastro
UDARE ( G) pera ugazalaba hijastra
udatzori vencejo ugazama madrastra
ugazanai hcrmanastro urou gastar, pelar
ugazarreba hermanastra t r LE (B), I1.LE (G pelo, cabello
ugazaipa hermanastra (de mujer ule-urdin cano
ugaztun mamifero ulea moztu pelar (el pelo)
ugazume hijastro, hijastra liLERGAITZ complicado (dificil de
ugel torrea (torrea que sirve par;„-- entender)
ceñir) ulerkaitza incomprensible
UGER mitgre, roña, herrumbre, ulermen inteligencia
orin (herrumbre) ulermendun inteligente
uger egin nadar ulerpide talento
ugerdo mugriento ulerterrez commensible
-
ugertsu herrumbroso, TOfiOSO l L FRTI: B) entender, comprender
liGIN ola, onla ulertu-eziña incomprensitht, in-
uGornF (G) inundacicM, omprensible
tiGorm:rt: (G) inundarse uLe.Tst: peludo
t coLico golfo rgeografico) ultzitu tritlar
17GoLu arroz ulu quejido
UGORKI alcohol umao maduro, sazonado
ui enda J pez ,,sustancia que em- umatu sazonarse (la fruta conser-
plean los zapateros) vada), madurar
unx ola ume niño, cria, criatura,
otoL (Bj riada, raudal, torrente umedun preñada
etxe pretensi6n umekeri(a) niñeria, niñada, chi-
ujol riada, torrente quillada
ukabil puno umekor fecundo (prolifico)
ukabilkada puñetazo umel funnedo
ukabilkari boxeador umetasun oiñez (caltdad de nino)
ukaldi golpe umeteri(a)
ukalondo todo umetoki matr tz, seno
ukamen negaci(in, negativa 1.Itt•r()
'KAN U ene r umetso nene
ukatu negar, clenegar, rehuir sa- umetu añifiarse
criftearse / rendido (extenua'dol I'murxe infaute
ukatze negativa, sacrificio (abne- umezain niñera
gacuM,, umezaro oiñez (pertodo de la
ukendu ungnento, crema vida)
.
ungt tento, balsanto umezurtz bui. rfano (que ha per-
uki ocau, pulsat- dido padre, madre o a ambos)
uko sacrilicio (ahnegacMn) ne- umil humilde
gaciOn, negativa, rentmcia umildu humillar
uko egin negar, rehusar, umiltasun humildad
reuhazar, rendirse, sacrifi- umo maduro, sazonado
carse z-mox-rzr ntero
uko egite rettuneia urnore huntores, reimia / humor
ukondo todo (chsposicin de
"K "I1" ' ll r1(I"I'l tocar, pulsar, un medula, tuêtano, seso
palpar UNAllA peri0d0
ukutze uH'amienl0 unai pastor de vaeas, vaquero
une ittstante, truulto, inturvalo, uRpt (::, ARTEGA 113j i mpa-
tramo, e.spacin, numnu»lo, dis- bente, intranquilo, nervinso, in-
tain ia, ratu quiut o
L N11 ntill6n urdurikeri prucipit acinn
(rXl c• ourjo partr Navat t t • RILU RI"J.NNI - N i mpa-
untz Inuclra, cudra uirncia
clavo urduritu i mvici(•1)12use torbarsu
untzegari cunteno RI , N noble
N11.1 barcf), nave vasna
untzorri lituctrtl, vrdra uretxe halttuario
t N 11.11-L t•L'ILLILL urez bete inundar
upa tonul, cuba urez ibilli navenar
upagin tonttIrro urezi cli(lur
z R t- t gladiolo , botánica
upe tottel, cltba
ureztaldi baño
upel Itarrica, tonrl, eulta
ureztatu regar, bañar
upelada tonelada Ri t 7 • 11 regat"
upergille tone;uro urganneratu flotar a flote)
ur avellana urgañean egon flot ar
l'R pniximo, cerca urgañeratu flotat-
ur agua / juno t• ku..V1•/,I ayudar
L' H nusano uRGEN rojo
ur laster rauctal t Rt lur IG villa, ciudad, po-
uribazter suburbio blación Itt la
L'FLA aquel t•1 uri-buru rapital i)olzIaut(Sn)'
rRAGA bomba cde sacar :,,,Illa ayuntattlicuto
uralde inundttuitin uribazter suburbio
urasetu empapat- urin 1)1; ntrua, G rasa 1 ambas de
l.
R.\ 7.•\ to( zunto, stistancia
urbegi inanantial urindatu eng rasa r
urintsu Ltrasicuto
urbide canal. accquia
-R1( }t nada, avunnla (1( aguas,
1(;, cerca
iul 1, (filtfyLt,
RRUEnt . aurre , ftproxl-
uitylanano
mtlit
1 •B algttaL•ii
urbiltze awerc aproxinia-
urkarnendi Itorca tittgat uju-
cion
yn, , patibulo
urdai / 0<ttno
urkari vurcluno
urdaiazpiko jarront
urkatu aboreat-
urdail est(LmttR(L urki ailcdul trotanica.-
I KULNI LEN Illtiterkmo urkuillu laorquilla
1 - RD.1SKA ZOrrutt urko
t
t RDIr CertIO ,:a1111Losst•X05;,
habia
urkuldu drsnrauar nazorca
urdin itzul veces : maiz'
“ gt is») moko urkulu tunaza
urdindu ell/110hrrerSe, ent alteUrrSe urlia rt/lano. tal fttlano`
uRDISEN peca urmeune vado
urperatu zambullirse, zozobrar urteera partida (salidal, ' salida
urpetu inundar, anegar (acciOn)
urr avrllana cerca urtegi piscina
uRRATS (G1 paso, pisada urtegun fecha
urratu rasgar, dcsgarrar, rozadu- URTEUERA (B) salida (acci<in dr
ra, rozar salir)
urraza lechuga IRTEN (B), IRTEN (G)) salir, partir

urre oro j cerca (proximidad) t RTLPIDE (B) salida ;parte por
urregorri oro donde se sale)
urren el mas cercano urteroko anual
urrenez-urren sucesivamente urteurren aniVCI^Sari0
URTEYERA (B) salida (a( eiOn
urrengo siguiente, inmcdiato,
prOximo, sucesor nulidad salir)
urrengoan cerca d c urtoki marisma
urreratu acercar, aproximar, urtsu acttoso
arrimarJsc) urtu derretir, fundir
urreratze acercamiento, aproxi- urtxakur nutria (en Txorierri)
macitin urtze fundici6n (asto)
l' RTZI Dios
urretx avellana
t • Rtlno avispa (en Txorierri)
urretxindor ruiseinn
URUN (B), IRIN ( G) harina
urreztatu dorar
uruneztatu rebozat-
urrezuri plata
taeaño mOdico YR7.1 Dios (hoy sc dice «Jaun-
urri eseaso
goiko»)
octubre
usadio usanza
urril octubre
1 SAI (G), USAIN (B) olor
ERRIN (B) lcjano
usai gozotu perfurnar
urriñeko rernoto
usaimen olfato
urritasun cscasez
SAIN (B), USA1 (G) 010E
urritu menguar
urrun lejos, distante usain egin oler
urruneko lejano usaintsu oloroso
urrundu alcjar, marchat, alejarst) usakume piclunt
urrundua auscme usan sanguijuela
urrengo U T1110I0 usapal nirtola
URRET IDAZKIN eit111'ail)
usategi palornar
ESEGI morder
Tfutt"r urz EGIN telelOncar
usi pt etensiOn
tizRi J(.; lejos, distante
usigi morder
urrutidazki telegrama usikada mordedura
urrutiko lejano. remoto usiki pisar
cRRU . TIRATt . (;`, alejar ,se SIN estornudo
urrutizkin tekfono tSIN EGIN est ornudar
urrutizkiñez itz egin lelefonear uskeri(a) futesa, hagatela. fruslc-
urruza hernbnt (de animal ria
urte año SKIN enclenque
urteak dira hace años usma barrunto, olfato
urtearo est acicin del usmatu harruntar, sospechat
urtebete a ño rntero oler, husmear
132

uso paioma utsegite yerro


ustai arto u-rst descuidar, omitir
ustarpeko esclavo utsik vacio (adjetivo) / meramente
ustasun vaciedad utsitu vaciar (en Txorierri)
uste esperanza, creencia, idea, con- utsune hueco, trecho, vacio, reno
jetura, confianza, intention, opi- (concavidad)
nion, juicio, sentencia (opiniÓn) uTzi (G) dejar, repudiar, abando-
uste gabe sorpresa, casualidad, nar, abdicar, dimitir / permitir
descuido utzitasun abandono
uste gabeko fortuito, imprevisto, uxatu ahuyentar
inesperado UXELA! ojala!
uste gabetu sorprender uzen nombre (en Arratia)
uste izan creer, pensar (opmar), uzi pretensiÓn
suponer, parecer uzkarti pedorrero
uste on connanza UZKER pcdo
uste ona izan conbar UZKER1 friolera
ustegabe descuido, sorpresa, ca- czkr ano
sualidad uzkur encogido, remolOn, reacio,
ustegabeak artu sorprender ret raido
ustekabean aecidentalmente
uzkurtasun retraimiento
ustel podrido
UZKURTZ religion (el pueblo dice
usteldu podrir, corromper(sc), «erlejiño»)
gangrenarse
ustelkor corruptible uzta cosecha (la mics), recolec-
usteltze putrefacciOn cMn (cosechal
ustez a juicio de uzta artu cosechar
USTRUKU arto iris rzTA mrru: (G) cosechar
ustu vaciar, desocupar ULTAI aro. arto, arto
uts vacio, (alto de contenido, solo, c . 7.-rAuco breva (higo)
hurco / puro, simple, neto / tacha, UZTA/I. (G) julio (mcs^
mero / crror, chaseo, yerro, UZTARG1 areo iris
falta, equivocaciOn, errata, cero uztargin yuguero, yuntcro
uts egin faltar, fallar, fracasar uztaro tiempo de la siega
uts emon chasquear, dcfraudar uztarpe servidumbre
utsal vano UZTARPEKO ( G) esclavo
utsalkeri(a) vanidad. necedaci UZTARRI (G) yugo
utsaren nulidad UZTARTU ( G) uncir
utsean gratis uztatu cosechar
utsegin yerro, falta uzu arisco, fcroz, fiero
x
xalo sencillo, simple zede tarea, intenciÓn, destino (fin,
zalotasun sencillez objeto), fin (propOsito) meta,
XAMURTASUN amabilidad objeto (fin)
zeetasun detalle
XAUTU malbaratar, gastar
XERRA columna (de un impreso)
ze casi / mismo zinta gorjeo
r..ze sufijo intensivo zirrista lavativa
XEATU desmenuzar, masticar zortu distraerse

YAGON (B) guardar YORI abundante esplendido, bueno


yas gracia, destreza, garbo, habi- precioso
lidad, forma YUNOU junco
YAYO bello, hermoso naccr yungudi yunque
YOYAN (B), ZIJOAN (G) el iba yungura yunque
YOYAZAN (B), ZIJOAZTEN (G) iban yuscu p t rayo, rel,mpago

z
.. z cantidad de zabal-zabal piiblicamente
de (sufijo modai) zabaldu anchar, abrir (puerta o
sufijo de gerundio ventana), propagar, esparcir,
zaar viejo, a nciano inaugurar, cnsanchar, extender,
zaar-sari retiro (pcnsin) difundir, divulgar, ampliar, ven-
zaarmin rancio der (extendcr)
zaartasun vejez (calidad de viejo) zabaldua abierto
zaartu avejentar zabalera anchura, holgura
zaartza senectud zabalkunde propaganda, apertu-
zaartzaro vejez (senectud) ra, inauguraciÓn
zabaka egin columpiar (se) zabaltasun anchura / franqueza,
zabal ancho, abierto generosidad

zabaltzalle nivulu,adot B, fAria • (. ,


zakar floin • pria7.oso ■,,■■arciar. (Irf emiersu, defender,
.
abandonadn, cirscui- prot ( ge U , 1)U (•1.1.-ar, goburna■ ,
dacin, motnso, custodiar, uu:ar, conse■ var
indolencia, abando- zAIN(•,,,\ ■G■ I adrid0
no. clesnl);1, 11( l edad in•reza), zArnoxt 1,allaBOrla
11(•tdigench:i zaintzalle guarda, guardi11, pro-
zabiltz andos ternm-
(„ ; anda,
zaintze vigilancia
/A111/ IZATF B .
Btl 1 7F
zaitu
and:ns zaitzaille «•nti1)(-1a
fzuw.ril• B 1..•\ ,(;) zakar \-chc•mente, costra pas
anckiis ■ udo, tosco . basura, escombro,
zabor sinardad, l•s( clespr■-- harrt•clura
dicio branquia rucin
Z:A Kl" sara
zaborra des i n•rdic in, basura
zakur perro
zaborreri(a) (Irsperdic•io
zakuto alforja
zabu ‘ aivH), unlumpin, balancro,
zal clu■o, corleoso, filnoso, rigidn,
icso 1 ;
zabu egin 1:1U111):11('Al - S( • titubear inde-
zalantza duda, varilar
zabuka halanc(antio inc•etanlunibur
zabuka egin rulunipiar •'•;c• •. zun- zalantzan egin dador
bal,at • se • zalantzan egon vaeilar
zabun halarn vai.,.■"•■■ zalantzatu dador, vactlar
zador pr o funda 7. .\ PARTA agnacinn, ■alboroto),
zagi n(1■•■• sediennl, tumulto, zarnbra
f.•■■•.ni. B . .1)1- ( zalapartari revollosn, sedicioso
B ZVl 1)1 l• ('`..(1:1■■•■ zalburdi ct)(-}ir
N. ■ •(; soina. sak ado caspa rs- zaldar die icso
perando zaldi taballo,
...zai pasto■ ,<•■■ uaalc■ zaldi-aulki moutura, si}la dr
/Al ■•spe■ u2,■■arda■ 11101I1ar
1.1.1(1:1, sa r a zaldikatu cat),111;a3-
zan duro, marnso. libunso. zaldiz ibili cabalgar
ardao, pcnom), trli:17 zaldizko nnel.<•
zailtasun tad, terutuidad zaldun c ahallrto
zailu sa•107, zaldun gazte scinn
...zain pastor rn .2,( 11(•1-)1 zale codlciosn,
IN iB vitzilantr, ■•■) inclinado
receln ...zale alicionaclo untusiasta
./..\ Paulin■ zalekeri(a) ansia, a idez, codicia
zain beartze zaletasun aitcun■, unlusiasmo,
zain-dardara histerisnw pasinn
zain egon a■_qrarda par, ale(
zain-tiratu hixac•inn zaletu alnannalse, rntusiasntarsr
zaindari pat1 . 0110, custodio, pro- zali cuchara
iecto■ zalpurdi ca rruaje
zalu tnuelle (flexahle rancio
zama carga ZARA l3 , zERA ( Cd erliS
zaman 111:1111CI ARAG1 pellejo, odre
zAMARI aCk'tlida, caballeria lARAMA batillra
zamatu cargar zaran resto, hanasto
s(v cillcta zarata ruido, zambra, estripito,
1. AMl Diantt'l bulla
ZAN ZAIN vena. tendOn zaratatsu ruidoso
'
zan ((l) era ARBA aCelga b01,j I niCa )
zana difunto ARM) muj a rra ipez‘
zanak emon recelar LARnottt- RI(A) marrullelia
1. ANABED,‘I‹ lianten zardai verja
zanga zanja zare CCSI.11
zambullirse Z.‘1.t.);.A1,I“. aVetlt aiar
ANGO SOla pierna ( B:, zER ATI . ((;i SOIS
ZAN(2 12 Rt Cangrejo (de fi0)
. •
zarkin irasto
ZANKAPE C.01-Va • RK 1 1)( • aVU111:kjar, envejecer
zanko zanca, i)antorl i zarpa labriqucta, bolsillo (inte-
-
pierna / tallo nu , taluga andrajo, harapo
zanpatu apelmazar, oprimir, c;.11- zarpatsu andrajoso, haraposo
car machacal- zarrada liorror
zantar inmundo, obsceno, pt"ffsimo, zarraparra tumulto, alboroto
tualo (asto inmorah. impuror zarratu espeso (lo contrario
indec ente ralo;
. .
zantarkeri(a) nunundicia, obsce- 1,AR RA 11,1 1 desgartat
nidad, groseria, nunorabdad ZAR Rt espes()
.
zantzu senal, signo ZARRINA/.1 I t rafilf-11)11
zantzutu señalar (marcala I. \ RRON.I.7.AL1«
zapaburu renacuajo ▪ A fl.AL/..1A,SUN (1•;_idiCIOnatISMO
zapal a l ,lastado, liso 1. ARRONZALI. 11.;1(11C1011ailtita
zapalda balda 1. ARSA ret ()
zapaldu aplastar, pisar. sepullar, zarta vara pai()'
atropellar, comprimir, opunni, zartada varazo
zapalketa opresi(in zartako f)c>fetada, pufietazo
zapaltzalle opresot zartasun Vi(jo)
zaparrada chapamin, ellaparra- zartu ( > 11\ Cj(TC1'
da t umulto zartza VeieZ
zapata zapato zartzaro VrieZ, settectud
zapatagin zapatero zatai p:Ilanca
.
ZA 1',,\"/ U LARUNISAT G) zatar ■)1 ;ttapo
zapautz adusto zatarkeri vileza
zapi I rapitO, pañl,I:10 zati pedazo, trozo, parte. fracci6n,
ZAPINO servilleta Irav,inento, lote, pieza
zaplada sopapo zatikatu «mnpart it, repartir
zAr(1KrRt(A) canallada zatiketa divisaOn
LArcrri. espita zatitu partir,
zaputz esquivo, adusto. int rauthle zato bota ( , odut• pequeñol, zaquv
zapuztu repudiar zatoz vienes
zatoz ven (imperativo) ZEBILLEN (G), 1.11ILLEN (B) ('`1
ZATOZU . . oz-IT (e;) venis andaba
venid (imperativo) zl.BOTA guadaña
ZATOZ tATOZE (B) vcnis zeden carcoma
zatz est icrcol zee mcmido
z.z.unr ZAGOZ. (B) est a s zeetasun detalle
ZALDI ( G j, ZAGOZ.E (B) estais zeetu desmenuzar
zauli agil ZEGAZ »011 (11.1?
Z.AUNKA l adrid0 ZEC:OAN, 7LUOEN EGOAN (B)
ZAUNKA EGIN ( G) ladrar CI eStaba
ZAUNKARI ((;) ladrador zein <: quiC.n?
zauri Iterida, Ilaga, nIcera zein geiagoka ari rivalizar
zauritu herir, Ilagar zein geiagoka jardun rivalizar
zauzkada sensación zein... zein O, u' ya... va
zayo recelo ZEJNI)AT cuanto, cuantos
zazeatu cereal zeindasun c alidad
ZAZEAl • (T('Caf zeindu alificat dist i nguir ea-
7A1.I-1' C(Trat - ract erizarscl
zazpi siet e zeintzuk c uales?
zazpiki emesino ZELNA'I'1' signarse
zazpireun setec tent os Ccnteno
menudo ZEKARRIN (;'), KARRAN (B)
zear l' as."('S,
t UU a de ]0
ranss. ersal UTP
IN I• KARREN 1.1.211:111
zear argi t rasluz zeken avai o, tac año, ifiezquino
zear igaro c ruzar zekenkeri avaric ia. tacañeria
zearo mumeiosamentc, absoluta- zekentasun mezquin,.ria
mente, eomplet ament c ZI•KlAN, ZEKIFN iG , , I KIAN (13)
zearreko t ransversa I sabin
zeartu at ravesar, crozar, desviar Krrr. N ' G E KULN ' B) sabtan
zeatu desmenuzar, rompet az.ot ar, zekor err,ero
maclv.war, moler, t rnura r zekorkari O. lidtador cfc
n ovillos
zeatz exarto, exactamente, justo,
zekorketa nos , lidia
minucioso
novillos
zeatz azaldu deseribir
zela montura, silla de montar
zeatz-meatz minuclOtialllente zelai planicie, Ilanura, praci(
zeazketa descri pci(">n campa, llano i suclo, plano,
ZEAZKI (( tlaimenO' exaeta- adjel tvo
171cnn- plaza, campo
7 EA1KI AZA U Ot" (;? ()escribir zelaigune planieir
zeaztasun exact delaBC. dato, zELAKOA Bi , NOLAKOA (G ‹-e6mo?
pormenor !rual;(:lad singular'!
Zr: nZTU 13) detallar ZF_LAKOAK NOLAKOAK
zeaztu dentost rar, probar (de n)s- mo? Icualidad plural`,
t rar' 1I.I AKOTU (B) calificar
ZEIŠ1LTZEN (G), En1L1ZAN (B) I AN (B), NOLA KOmo"?
andaban zelan edo alan de alguna manera
zELANGO (B), NOLAKO (G)
clase ZENION (G), ZIÑOAN (B) decias
qul de quŕ calidad, ZENIOTEN (G), ZIÑOEN (B) dectais
de qué clase ZENITUAN (G), ZENDUZAN los
zelata acecho, acechanza habias o tenias
zelatari espla, centinela, vigta ZENITEZTEN (G), ZENDUEZAN (B)
zelatasun calidad los habiais o teniais
zelatatu acechar, espiar s
ZENKARRAN (B ), ZENEKARREN ( G)
zelatu ensillar traias
zemai amenaza ZENKARREN (B). ZENEKARTEN ( G)
zemaitu amenazar traiais
zematu amenazar ZENKIAN (B), ZENEKIAN ( G) sabias
ZEMENDI (B) noviembre ZENKIEN (B), ZENEKITEN ( G)
ZEN man a sabiais
zenbaki cantidad, ntnnero ZENTOZAN (B), ZENTOZEN (G1
zenbat ,. cuantos?, Kuantas? ventas
zenbatu contar, computar ZENTOZE N Gi. ZENTOZAN (B)
zenbiltzan andabas venlas
ZI;NIIILTZATEN (W, ZENRILTZEN ( B) NTOZEN (B). ZENTOZTEN ( G)
andabais vernais
▪ NBILTZEN , 7,ENBILTZATEN ( G) ZENTOZTEN (G j, Z.ENTOZEN (B)
andabais venta is
zenduan lo habias o tenias ZENTZA ARAZI ( G) escarmentar,
IENDUEN ( W, ZENDUTE N ( G) lo hacerle entrar en Micio
habiais o tentais zentzatu escarmentarse corregir
( B ; , ZENITUZTEN ( G) ZA'NTZU sensatez, sentido, pruden-
▪ los halnais o tentats cia, raz(in Otti(10)
1F NOI"ITN (G), ZENDEEN (B) lo ENTZ l:N (B) sentido, SCSO, pru-
habiais o tenlais dencia, razdn (j uicio), sensatez
ZENDEZAN ZENF1UAN (G) los zentzunbako absnrdo
habias o tentas zentzundun cuerdo, prudente,
ENEKARREN (;(.; , ZENKARRAN ( B) sensato
t ratas zentzunezko razonable, pruclente
ZENEKARTEN (;), ZENKARREN (B) zentzungabe i mprudente
l raialS zentzungabekeri i mprudencia,
ENY KIAN (G), ZENK1AN (B) sablas desatino, inscnsatez
ZENEKITEN ZENKIEN (B) sablais zentzuzko , jose ioso
ZENERAMAN ;G), ZEROAN (B) ZEOZER, ZERBAIT algo
Ilevabas escoria (del hierrol i cepa
7I; NERAMATI; N ; G', ZEROEN (B) ZEPO cepa (de arbol)
llavabais zer causa, objeto
iFNEEKAN 'G NKAN zar dala-ta? ,:por qta`.?
«mtas zera fulano, aquel... fulano
I. NEURATEN 1G UNK11- N B) ZERA (G), ZARA (I3) eres
teniais ZERAMAN (G), EROAN (B) BeVaba
I( NUOZAN ( W, ZEUNDE N 7FRAMATEN (G), FROFN (B) llevaban
CSIabas ZERATE (G), ZARIE (Bl SOIS
ZENGOZEN B ZFUNDF -I EN ( G) zerbait algo
est abais ZERDEN erguido
zeregin quelitteer, trabajo, t octi- zetarako ,.1)aFa q
pacit"m ocupariOn, asunto que- • TORRE N ;1 , oRRI.N ( 13; (1
hacer labor venia
zeregintsu ocu pa(10 , reado AN venian
zeren polilla • t"
zF lEROR/ (( ; I mismo
zerga bit rio, uontrtbuctOn, stsa. 7I-. 1"II N ;,(; LGO7AN ellos
t ributo, tmpuesto. gravamen est aban
zergaetxe aduana, fielato • K aNDt ros mismos
zergaiti motivo
ZEUKAN i El'KAN 13 ) ICtlia
zergaitik ,.por
ZEl KA FEN EUKEN 13) I Cllian
zerk
ZEROAN FNERAMAN ,(;) ZFUNIWN I (; 7rN(a)7AN
Ilevabas est abas
ZE KOEN B), 7 ENERAMATEN ((;', 71- UNDETEN G ., Nl;OZEN (13)
llevábais
"Z. EKORI, ZEI: tll nutatio ZEUNKAN i B . ZF SF l • KAK
zerra sierra rebanada, rodaja crii aS
ZERRA1 Do ;) f<'rel ro, ZEI - NKIEN fENt. KA (G
ZERRAL00 ERORU (; raer redondo f'llialti
zerratu serrar zezean egin ce( ear
zerrauts serrin 71 .11 , 11 ( B), O'USAUL fehr(•ro
zerrenda eOill1111121. ( de (11I ini- zezen t or o
preso", ; lista I rebanada cinta, ZE7ENE 1S1
frania, tira zezenka torrai)(10
RRU ('MCra, alfombra uerdo zezenkari t orcro
ambos sexosl zezenketa corrida de t oros
ZERR1A cortma zezin oina
zerrota serrucho Zi :111/R O, •
a punta
zertarako para que ziadi juncal
zertaratu en que parar ziatu ciesmenniat-
zertu egin ereetuar, Ilevar a cabo, 1.I1)\ ;) lronipo Hitigtiete"
realizar zutotu quiebro
zertzelada dato, ttormenot ZIBUKAT1 . r(4):1 Ila
ZERTzEN Inlarba zIRt - C01111111)10
ZERTII N1)1 .d
e5}1.1/21E ZIBURU COIL11111110, halatiCtO
zeru tecIto, paraiso /.I111121 • KA (• olumpiando, balan-
zeru-muga horizonte ceando
zeru-zapai fi rmamento 71oAltt;UN platero
ZI-RI-KA vaina teascara de zidartu platear
bre", 7. mAR 11L! AR IG plata
zeruko erlet:te, perteneciente al /11)01
cielo zidorse ndetu, sonda, vereda
zerutar celestial ;pertcneciente 7.1r( ;A Gr bozo, mazmorra
cielo, considerado como mansi6n zigor vara tpalo) casttgo
etetna de los bienaventurados) zogorrada vat"azo, c:tstigo
zerzelada detalle zigortu cast iga r, apalem-
zeta seda ZIJOAN ), YOYAN ( B) i ba ( d)
zETAKA coNtra ZIJOAZEN (G), YOYAZ A ( B) iban
1INJOAZEN ((; ZINOYAÍAN B'; ibar j.INT1IL1K colgando
fiNjoAzTEN (Gf). Z I ÑOYnzFN B) ZUNTZILIRA i G1 eolgado, pendiente,
ibais suspendido
zikin socio, basora, mugre, impu- zintzo sincero, laborioso puntual,
ro, inmundo exacto Itel, honrado / con-
zikindu c nsuciar li dente, fielmente, lino, formal,
zikinkeri i mpureza, imoundicia, franco
porqueria, suciedad zintzotu Mrmalizarse
ZIKIRIO CCII/r1I0 (b0/3rliCa) zintzur nuen (de la garganta)
ziKuto (G) carnero ZINTZTR Cuello, garganta
zikitatu castrar zintzi 111000SO
zikoitz avaro, mezquino ZItiATDARI testigo
zikoizkeri mezquindad, tacañeria ziñan er eti
ZIKOTZ tacaño ZINATEN (G), Bi erals
zil ombligo ziñatu signarst-
zilbor abdomen, panza, zISEtarrzt coneejal
tripa ziñez ciertamente. fielmente, sin-
zilbot abdomen, panza, tripa ceramente, dc veras
zildai collar ZIÑaN B), ZIÑATEN ((;" erais
ZILO zt:Lo orificio, hovo ztÑoAN- !,B;, ZENION ) drCias
-
1I1LAR (G), ZIDAR B) plata / NOLN ( ZENUOTEN fGi deciats
zillarreztatu platear ziñopa nu'Irtit-
zillargin platero ziSovAzAN ZINJOAZEN (G),
zillegi hcito, moral, permit i do ibas
Z/MA caracter ztÑo AzEN
y
B ziNjo A zTEN (G
ZIMAUR SATti( Bi abono, est it'r- ibais
col ziñu nmec:.1, gesto, ademan
ZIMAURTEGI (G) estercolero zio motivo, causa
zimel enjuto, marchito, mustio zrom ahorrador
zimeldu marchitar ZION ( Bi ŕl CICCIa
zimendu cinnento ZIOTEN ; ; , ISOEN B) dedan
zimentarri fundamento 1.1. 01.1 . N (G, ZIÑOAN ABi decias
zimiko pellizco ZI07.1. - 1 . EN ZINOEN B) dectais
zimiko egin pelliZCil I ziplada alusiOn (indirecta
ZIMITZ ((;) flejc zipo plovocaciOn
zimur frunce, arroga zipoka provocando
zimurtu arrogar zuo-rz espit a
zin joramento IPRIS1 UN G salpicadura
zin egin jurar zipriztindu rociar, salpicar
INBEL liexi ble zil-tAbA sir 01 l CtliCbra
zindo sano (sin daño, sin vicio), ziran ellos eran
iiel, noble, honrado ziraun sirOn (culebra
zine ziri ( uña, pincbo
zingira pantano, lago, laguna zirikada ponzada
zinkurin sollozo zirikaldi tentaciOn
zintasun sencillez zirikatu ponzar, tentar, picar
zintz moco ,agoijonear), hostigar
zintzarri campana, cencerro zuzuco seda
zirimiri llovizna ZIZPURU (B) suspiro, gemido
zirin exeremento (de aves) ziztada punzada, inyeceidn
zirinol ziztagarri punzante
ZIRIRIZKO ( G) cohete ziztatu pinchar, picar, punzar,
zirkillu rincón, escondrijo inyectar
zirkin movimiento zuz-roR (G) chorizo
zirkin egin moverse ziztrin despreciable (cosa)
zirkin eragin hacer que otro se ..,zko sufijo que dcnota materia,
mueva hecho de..., cantidad de...
zutoi, zapatero zoaz vas
zirpil harapo Bete (imperativo)
ZIRPILDE deshilar ZOAZE (B), ZOAZTE ( G) vais
zirrada i mprcsidm (B) iros (imperativo)
zirrada egin conmover ZOAZTE (G), ZOAZE (B) vais
zirriborro garabato / borrador / zoi tepe
proyecto (esquerna), trazo zoildu enconarse
zirrikitu rendija zoKo (G) rincôn, angulo
zirrinda franja, tira (franja) zokondo cscondrijo, rincOn
zirripar-ra cisco (reyerta), zam- nOLA suela, suelo, pavimento, piso
ora (suelo)
zirriztu gricta, ranura zoLAnuRA pavimento
zirt edo zart egin clecichrse ZOLDA costra, mugre
zirtzil ftiltil , pingajo zoldu enconarse (una herida) /
zirto sattra rnadurarse (una fruta) / forma-
zital terco, tozudo, vellaco / vene- lizarse (una persona) / panadizo
no bribOn. picaro, canalla, per- zoli brioso, agil, vivo, (hablando
verso del otdo: «perspicaz»), sonoro,
zitaldu envenenar (st) agudo (dolor), agudo (vista,
zitaldun virulento' otclo)
zitalkeri(a) bellaquerta, terque- zolitasu' n sonoridad
dad, canallada zolitu aguzar (los sentidos)
zitaltasun terquedad ZO/ TZAIN panadizo
zitori Itrio zomorro I ntieCtO
cereal, fruto zor deuda, gravamen
zituan los habia o tenia (1) zor izan deber
zituen los habian o tenían zorabiatu aturdirse, fascinarse,
ZITUZTEN (G), EREZAN (B) l os marearm-
habian o tentan ZORABIAU (B) atolondrarse
ziur seguro, cierto zorabio fascinacidn, marco, v&-
ziurpetu demost rar, probar tigo
(demost rari zoragarri fascinador, delicioso,
ziurtasun asegurarse, certificar enloquecedor, encantador
ztxxnrc piCar (aguijonear) zorakeri(a) calaverada, tonteria,
ziza arbil rio seta insensatez, locura, necedad, san-
ZIZAIN ((; sanguijuela dez
zizallu escaño zoratu enloquecer, encantar,
ZIZARU (U) lombriz seducir
zizillu t aburete zordun deudor
zori fortuna, suerte, dicha, azar, zoRRIBEDAR albarraz (botanica)
ventura zorritsu piojoso
zorigabe infortunado zorrizto piojoso
zorigaitz desventura, infortunio, zorro saco, costal, bolsa, talego,
desgracia, desdicha vaina (forro), paquete, zurrOn,
zorigaiztoko desventurado, re- bulto (fardo)
probo, funesto, infausto, infeliz zorro-azal funda
ZORIGATX (B) desventura, infor- zorrotz afilado / severo, agudo
tunio, desgracia (perspicaz), penetrante, perspi-
zorigogorreko desgraciado, desé caz, punzante, sagaz
venturado, desdichado zorrotzaille afilador
zorion felicidad, dicha, prospe- zorroztarri piedra dc afilar
ridad zorroztu aguzar (,afilar)
zorion-agurra feficitaciÓn zortzi ocho
zorionak emon felicitar zortziko aire musical vasco
zoriondu felicitar zortziren oct avo (moneda)
zorionean felizmente zortzireun ochocientos
zorioneko feliz, bienaventurado zortziurren octavario
zorionez fefizmente ZOBU sucla, suelo
zoriontasun bienaventuranza, fc- zotin hipo, sollozo
licidad zotinka egin sollozar
zoriontsu dichoso, prOspero, afor- zotz palillo
tunado, feliz zotz egin sortcar, echar a suertes,
zoritsu feliz, dichoso, afortunado zozketa sorteo, rifa, loteria
zoritu madurar, sazonar zozxo organismo, constituciUn dei
zoritua madurado, sazonado cuerpo, mUsculo
zoritxar desgracia, calamidad, zozo mirlo, tordo / bobo, tosto,
infortunio estUpido
zoritxarreko desventurado, cuita- ZOZOKERI ( G) cstupidez, simpleza
do, infeliz, desgraciado, desdi- zozoi u (G) atontar (se)
chado, aciago, infortunado, mi- zozpal astilla
serable ...ztatu sazonar
zoritxarrez por dcsgracia zu usted, vos
zornatu enconarsc ZUAITZ (G), ZUGATZ (B)
zorne materia, pus ZUAN (G), EBAN (B) lo habia o
ZORO (B), ERO ( G) Ioco, tenia (.1)
ZORO-JARDUN broma zubi puente / escalera
zoroetze manicomio zuei a vosotros, a ustedes
zorotasun demencia, locura zuek vosot ros, ustedcs
ZOROTXA loquillo zuen vuestro, suyo, su (de Vds.)
ZOROYAGOLA loqucro zuentzat para vosotros (ustcdes)
zorozain loquero ZUGAITZ (G), ZUGATZ (B) arbol
zorpetu empefiarse (adquirir ZUGATZ (B), ZUAITZ ( G) àrbol
deudas) ZUGAI ZARTE avenida, paseo
zorra-garbitu saldar zuGAzTI parque
zorrean a credito zuku sopa
zorretan al fiado, en dcuda zul madera
zorri piojo zulatu aladrar
7,1) , LDAK divieso, grano 7.I,RKAIZTATU) : Iijyuntalar
zuleri maderamen zurru ronquido, constipado
zuleria maderarnen zurrukatu roncar
zulo agujero, hoyo, orificio, bo- zurrumurru rumor, murmuilo
quete, brecha, fosa, guarida zurrun viga maestra ronquido
z Jo egin eseavar, agujerear zurrun egin roncar
zulotu agujerear, escavar zurrunga ronquido
ZI)1,SAKE persiana (de madera zurrupatu sorber, ilsurpal-
eelosia (de madera zurrustada rOnquido
zuma mimbre zurrutada trago, sorbo
zumaldi alarneda, olmedo zurrutz egin sorber
zumar ohno zurtasun economia, prudencia
zumardi olmedo, parque zurtu asombrarse, azorarse, agu-
zume mimbre zar l os sent idos
eoscoja (botrinica ), chapa- zurtz Inic`..rtano ((alto de amparw
rra ( bOtI3nIca) ztsuir, est alera I puente
7.UMITZ fleje zurztasun Offanclad
zuok vosot ros ust edes zut empinado, erguido, escarpado,
zur madera, tabla prudente, vertical, t iesf>
atento, lisfo, alerta( estan alerta.;, zut-abe poste
agudo, tacabo, avaro zutarri columna
zur egon estar atento 7.["1 • EN KBEN (B) habian o
zurbil uri ian
zurbildu palidecer, dernacrarse • l'I K (G)
de pic
7.1.1I2I1I7)KERI golosina (en Txorierri) zutikako vert ical
zurbizki goloso Txorierri.) 1.1. - 11I)k) (Gj rildereZarse, levanta>-
zurda crin, cerda (erin) se, ponerse de pie
zure t uVo, tilya, vuestro (de zutitzatu apttnt alar
zuretzat para ti zutoin c01111/111a
zurgatu absorber itragar i 1.1 • TI)NI)1' (B■ rode>f-zarse, ponerse
zurgin earpintero de pic, levain arse
zuri blanco z>"» NIK B pic
a ti, a ustel 7■"ut • NUK B esta, de pic
zuri-berritu revof al 'pared>s, zuur hsto, crief -
zcRlev eatar a :(1( . 1 oio
do, discreio, sensato avaro,
zurigorri son rosado alerta, sagaz
zurikatu adular, halagal
zuurtasun discreciOn, prudencia
zurikeri(a) ad■Ilat lisonja,
zalameria
zuza seta
zuriketa blanqueo zuzen recto, derecho, correcto
punt 12a 3rrul 0, erguido, bon:
zuringa
zuringo c ura bueno rado, 1- ru t a men te, moral, usto,
dtreelarm • 11Ie, )lislamente
zuritasun blanque>u emblanque-
cer pclar las .;1 ‘ es; discul- zuzenbide justicia remedio Ico-
parse, usar rxpiar pelrtf rrec) (111-()cci(')I1 pomal, des-
sineerarse tino, .sebas
zurizka hlanq u er inil zuzendari director, gurente, rector
1 I/ punt al zuzendaritza gerem ia
zuzendu underezar, corregir, re- ZUZENTZA justicia, rec! it ud
mediar conducir, zuzentzaile goia
guiar. rectificar zuzentzaille enderezador
zuzengabekeri iniquidad zuzi t e a
zuzenki rectarnent e zuzpertu avivar, reanimar
zuzentasun rect ud, justicia, zuztar raiz
lionradez zozt ;ijamo (lx nica.,
Diccionario Castellano - Euskera

Observaciones

• A partir de un vocabulario basica casteltano hemos procurado seleccoonar las palabras mas corrien-
tes, equovalentes, de los dialectos gurputcoano y voycalno

• Las palabras en cursiva son las mas conocodas, y usadu en ambos dialectos Es las que pode-
mos considerar comunes al vizCaíno y guo puycoano.

• En tetra corriente van las menos usadas (relat ivamente) o muy conocido pero en uno sOlo de tos
dialectos, en cuyo caso se ondocan, generalmente, con una (B) si es voycaína o una (G) si es guopuycoana.

• Las expresiones adverbiales u otras formas de doccoOn solamente las oncluornos , cuando su traduc-
coOn no rs hteral

• Aunque hemos procurado oncluor las variantes mas usadas de cada palabra, en un doccoonaroo de
bolsollo no podiamos ponerlas todas. Por lo tanto recomendamos al usuaroo del mismo que, de no
encontrar la palabra castellana que desea traducor piense en algún sinonimo de la misma y lo hallara casi
con segurodad.
Así por ejemplo: so quiere traducor la palabra castellana ocacontecer» no la encontrara en el doc-
el
coonaroo por ser de uso menos frecuente, pero en cambio encontrara o<sucederooque tiene mismo valor

• Las patabras precedodas de puntos suspensivos ( son sutloos muy usados en euskera y las que
Ilevan esos puntos detras son prefi)os.

• Las que van precedodas de una flecha ( -) se posponen siempre, en la acepcoion correspondiente,
aunque no se unen, como los sufioos, a la palabra determonada

• Algunas veces, entre parentosos hemos pues t o la forma al t erna t o , Por ejemp l o- ((gutxi)
gorabera que equivale a decir: gItxi gorabera o gutxi gorabera
a (con el r..tera abastecer ornitu
a (destino, lugar, sing.), ...ro abatir eratsi, beeratu
a (destino, lugar, pl.), ...etara abdlcar utzi, (G) laga (B)
a (un ser animado), ...ri abdomen zilbor, sabelzorro
a (varias seres), ...ei abedul urki
a ahi orra abeja erle
a aqui ona abejorro kotxorro
a causa de..., ...agaitik aberraciÓn burugabekeri
a continuación ondoren, ostean abeto izai
a este (persona), oneri, oni abierto zabaldua, irigia; zabalik
a favor de..., alde abismo lezo, leze, osin
a juicio de ustez ablandar bigundu, beratu
a menos que izan ezik abogado lege-gizon, letradu
a menudo oskoton, sarri, sarriton abolladura maillaturie
a no ser que izan ezik abollar maillatu
a pesar de ello alan do be (B). abominable iguingarri, nazkagarri
ola ere (G) abominar ipuin izan
a piazos epeton abonar (la tierra) ongarritu
a ratos tarteka (pagar) ordoindu
a través de zear abono ongarri, zimaur, sats
Ša . verl ea! aborrecer gorroto izan, gorrotatu
abajo bean abordar (atracar), legorreratu
abandonado (descuidado) zabor, bal- (chocar), alkar jo
dres abrasar kiskaldu
abandonar utzi (G), laga (B) ab aaaaa besorkatu, laztandu
abandono zobarkeri, utzitasun, lazo- abrazo besorkoda, laztan
keri abrevadero edosko, uraska
abanico aizemaille, aizegaillu abreviar laburtu
abaratar merkatu abreviatura loburpen
abarca oborka abrigar estaldu, berokitu
abrigo (prenda) txartes, soingaiñeko acelga zarba
(lugar) aterpe, gerizpe acemila zamari
abril jorrail, apiril acento (pronunciación) oguzkero
abrillantar dirdirozi (tono) doiñu, kutsu
abrir zabaldu, iriki (G), edegi (B) (ortografico) gangar
absoluciUn parkamen, askespen aceptaciÓn onartze, onespen
absolver parkatu, asketsi acerptar onartu, onetsi
absolutamente osoro, zearo, guztiz acequia erreten, urbide
absorber (tragar) zurgatu, irentsi acera kale-ertz, espaloi
(apropiar) beretu, jaubetu acerca de... ...tzaz; ...ri buruz
abstinencia aratizte (B), mee-egun (G) acercamiento urrerotze (B), urbil-
absurdo zentzunboko (B), ttxuraga- tze (G)
beko ( G) acercar (se) urreratu, urbildu (G),
abuela amama (B), amorra (G) bertaratu
abuelo aitita (B), aitona (G) acero galtzadru, altzairu
abundancia ugarttasun acertar igarri, asmatu
abundante ugart acertijo igarkizun
aburrido (que es) gogastua, aspertua aciago zoritxarreko, baltz (B), beltz (G)
(el que aburre) gogoikarri, acicate eragingarri
aspergarri acido garratz, minkatz
aburrir (a otro) gogatt-eragtn acimo otil
aburrirse gogait-egin, aspertu, gogaitu aclamar oiu egin, goratu
abusar gaizki erabilli, txarto oitu aclarar argitu
abuso geiegikeri acobardar (se) koldartu, bildurtu
acabar amaitu, bukatu (G), azkendu acoger artu, abegf egin
acacia arkesi acogida arrera (G), obegi (B)
acaecer gertatu, jazo (B) acometer (atacar) eraso, esetsi
acaecimiento gertaera, jazoera (B) (emprender) abiatu, asi
acariciar laztandu, txeratu acompañamiento laguntasun, lagun-
acarrear lortu, karraiatu tza
acarreo forreta, lor, karrio acompañar lagundu
acaso bear-bado, agian (G) acongojado larri
acatar ontzat artu, onartu acongojar tarritu
acatarrarse marrantatu aconsejar aolkatu
acaudalado eukitsu acontecimiento gertaera (G), jazo-
acceso (entrada) sarrera, sarbide era (B)
(arrebato) ...aldi acoquinar kikildu
accidentado (terreno), malkor acordar (decidir) erabagi (B), era-
accidentalmente ez ustean, usteka- baki ( G)
bean (convenir) itundu
accidente (desgracia) ezbear acordarse gogoratu, oroitu (G), gogoan
accien egite, ekintza izan, gomutaratu (B)
acebo gorosti acortar laburtu, murrtztu
acechar zelatatu acosar estu, estutu
acecho zelato acostarse etzan (B), etzan (G), oge-
aceite orio (B), olio (G) ratu
aceituna oIlo-aran, oltba acostumbrado ofturozko
acelerar orrfiagotu (B), le■aran (G) acostumbrarse oitu
acotar mugarritu, mugatu, esItu adormidera lobedar
acreedor ortzekodun, arturendun adornar apaindu, arkolau (B)
acritud garraztasun adorno apaingorri, pitxi, edergaillu
actitud (postura) ...era, egokera adquirir eskuratu, artu, erosi
activar bizkortu, eragin adrede berariz, naito
actividad bizkortasun aduana mugoetxe, zergaetxe
activo bizkor, azkar (G) adulaci6n labankeri, koipekeri
actual oraingo adular zurikatu, palagau
actualidad oroiñoldi, oraingotasun adulterar naosi, nastau
actualmente orain, gaur egunean ( matrimonio) loitu
actuar (hacer) egin adusto legor, zaputz
acudir joan, eldu, jo advenedizo arrotz, kanpotar
acuoso urtsu advenimiento etorrera
acusaci6n salaketa; salakuntza adversario etsai, arerio (B), aurkako
acusar salatu advertencia oar
acusador solatzoille advertir oartu, nabaitu
adaptar egokitu, eratu aeroplano egazkin, abioi
adecuado egoki aeropuerto egazkin-zelai, egazleku,
adelantar aurreratu aire-kai, aire-portu
adelante aurrera afabilidad maza/tasun
adelanto aurrerakuntza, aurrerapen afable maitagarri, arrai (G), mazal
adelgazar meetu, argaldu afan lei, gogo
ademan ziñu afanarse leiatu, dendatu (B)
ademas gaiñera, ganera (B) afear itxustu, ezaindu (B)
adentro (dentro) barruan afecci6n (cariño) maitetasun
(al interior) barrura afecto (inclinaci6n) eraspen,
adherir erantsi, itsatsi afectuoso maitati, biotzeko
adicionar erantsi, geitu afeitar bizorro kendu, bizarra egin
adicto aldeko, ...zale, ..kor, afeminar emetu
...koi afianzar sendotu, tinkotu (G)
adiestrar trebetu, ezi afición zaletasun
adi6s agur, adio (G) aficionado zale
adivinar igarri, asmatu aficionarse zaletu
adivino azti, igarlari, asmatzaille afilado zorrotz
administraci6n (oficina) banakola afilador zorrotzaille, zorrozkin
administrador ardurodun, kontulari afilar zorroztu
admirable orrigarri, ikusgarri, mira- afiliado ...kide, olderdtkide
garri afilarse izena eman (emon)
admiraci6n arrimen, arritze afinar leundu, gozatu
admirar (se) arritu, miraritu afirmaci6n baietza, baiezko
admitir onartu afirmar baietz esan
adolescencia gaztezaro, gaztetasun afliccibn otsekabe, samintasun
adoptar (un niño) semetzat artu afligir atsekabetu, samindu
adoptivo ...orde, ...tzako aflojar nasaitu (B), lasaitu (G)
adoraci6n jourespen afortunado zorttsu, zoriontsu
adorar jauretsi, gurtu afrenta irain, laido
adormecer lo eragin afrentar iraindu, irain egin
adormecerse lokartu agachadiza (pajaro) mingor
agachar (se) makurtu agudo (perspicaz) burutsu, zorrotz,
agalla (de los peces) zakatz zur
agarradero euskarri, kirten (sutil, afilado) zorrotz
agarrar eutsi, oratu (B) (vista, oido) zoli, zorrotz, zur
ar?azanarse kukuldu, kikildu (voz) me, zoli
agencia ...gintzo, ordezkaritza aguijada akulu, akuIlu
agente (que hace) egille aguijOn (de insectos y reptiles) ezten
agil bizkor, txairo, zoli aguila arrano
agilidad bizkortasun aguja orratz, pdstorratz
agilizar bizkortu agujerear zulotu, zulatu
agitaciOn ( movimiento) eragiñaldi agujero zulo
(alboroto) zalaparta aguzar (afilar) zorroztu
agitado durduri (los sentidos) zofitu, zurtu
agitar eragin, astindu ahi or
aglomeraciOn moltzo, pillo, talde ahijado besoetako
ahogar(se) ito
aglomerar metotu, pillatu
ahondar sakondu
agonia ifzori, azken-arnasa, iltamu ahora orain
agosto dagonil, abuztu ahorcar urkatu
agotar agortu ahorrar aurreztu, aurreratu
agradable atsegtngarri ahorrador aurrezlari, batzaille
agradar otsegin tzan, eder izan, go- ahorro ourrezki
goko izan ahuecar arrotu, sakondu
agradecer eskerrak eman (emon), es- ahuyentar uxatu
kertu aire mze, aide, egurats
agradecido esker-oneko aireado aizetsu
agradecimiento esker, eskerron airear egurastu, aizatu
agrandar aunditu airoso txairo, lirain, lerden
agravar astundu aislar(se) bakartu
(empeorar) gaizkitu (G), txa- ajado maiz
rragotu (B) ajar moiztu, erabildu
agraviar iroindu, mindu ajeno besteren, iñorer
agravio irain ,
ajo berakatz (B), ba atxuri ( G)
agregar erantsi ajustar (cuentas) kitatu, garbitu
agriar (se) garraztu, mindu al... (con verbo) ..tean, ...tzean
agricultor nekazari, lugin al detalle apurka
agricultura iurgintza, nekazaritza al final atzeneon, azkenez
agrietarse arrokalatu (B), pitzatu (G) al lado de . ondoan
agrio garratz al menos beintzat
agrupar taldekatu, bildu (G) al mismo tiempo bat batera
agua ur al por menor apurka
(de mar) gesal (G), kresal (B) ala ego, egal
aguantar (sostener) eutsi alabanza goropen, gorantza
(sufrir) jasan, irago (8) alabar goretsi, goratu, on esan
aguardar i txaron, zai(n) egon, itxoin alac n lugartz
aguardiente paitar alambre Ioro, burdin-ari
agudo (dolor) zoli alameda lertxundi
(enfermedad) bertanberako alamo lertxun
alarde (ostentacidn) arrandi aliarse alkartu
(parada militar) gudaria-ger- alicate orrika
keta aliciente eragingarrf, pozgarrl
alargar luzatu, luzetu aliento (animo) adore
alarido alarau (respiraciOn) arnasa
alarma ikara aligerar arindu
alarmar artegatu, ikaratu, ikaro egin alimaña pizti, pistia
alba egunsenti, argibegi alimentar(se) elikatu
albañil igeltsero, ormagin alimento janari, elikatura
albergar ostatu-emon alinear lerrotu
albergue aterpe, ostatu alisar leundu, bardindu
alboroto zalaparta, zarraparra aliso (arbol) aItz
alcalde alkate, endore aliviar (calmar) eztitu
alcancia (hucha) itsulapiko (B), el- alivio obe-aldi, gozaldi
tzeitsu ( G) alma arima, anima (G), gogo
alcanzar (conseguir) lortu, jaretsi almacen biltegi, ...tegi
(coger) atxitu. atzeman (G)
almacenar bildu, ...tegsratu
alcazar gaztelu
almanaque egutegi
alcoba logela
almendra gingil-urra
alcohol ugorki, alkool
almendro gingil-urritz
aldaba kisket
almirez motrollu
aldabonazo kisketots, kisketada
almohada buruko, burko
aldea baserri
almorrana anburu
aldeano baserritar
almorzar gosaldu
alegrar(se) poztu, aldatu
almuerzo gosori
alegre alai
alojamiento ostatu, bizitegi
alegria poz, poztasun, aloitosun
alojar ostatu emon
alejar(se) urrundu, urrutiratu
alojarse ostatuz egon
alentar (dar animo) adoretu, berotu
alondra larratxorr
(respirar) arnasa artu
alpargata abarketa
alero egol
alquilar alogeratu
alerta (estar) zuur, erne
alfarero eltzegin (G), lapikogille (B) alquiler aloger
alfiler burukorrotz (renta de casa) etxe-saN
alfiletero orraztoki alrededor(es) tnguru
alfombra oinpeko, zerri altanero arro
alforja zokuto altar aldare, opalmai, altara (B)
algo zerbait, zeozer (B), ezer alteracien aldakuntza
algoden algodoi alterar aldatu, bestetu
alguacil urizain (B), errizai ( G) alternar oldizkotu, txandaka
alguien norboit, inor altibajos gorabera
algún ...en bat alto goi, luze
alguna vez iñoiz, noizbait altura goi, goibera
algunas veces botzutan alucinarse lilluratu, begitandu (B)
alguno norbait, iñor, bat-edo-bat (B) alubia indabo, baba
algunos batzuk, batzuek alumbrar argitu
alhaja bitxi, pitxi alumno ikasle
alianza olkortosun, itun alusiOn (cita) oipamen (G), oitamen(B)
alusiOn (indirecta) ziplada amo (de casa) etxekoJaun
allanar laundu amohinarse musturtu
alli (en aquel sltio) an amontonar ptllatu, metatu
alli (a aquel sttto) ara amor mmtetosun, amodto
alli mismo bertan, ontxe amoratado ubel
alzar jaso, altxatu, goratu amoratar ubeldu
ama (de casa) etxekoandre, ugaza- amortajar il-jantzi
band ra amortiguar gozatu, sortu
amabilidad maitetasun, mozoltosun amotinarse asaldotu
amable (afable) mazal amparar babestu
(bondadoso) onbero, biotz- amparo babes, gertzpe
oneko ampliar zabaldu, oundiagotu
(digno de ser amado) maita- ampolla puslo, maskuillu (G)
garri amputar moztu, ebagi (B)
amado maite anacoreta eremutar
amaestrar ezi analisis azterketa
amamantar bularra emon (eman), analizar aztertu
iñutu anälogo antzeko, bardintsu
amanecer gatzalde, egun-senti anaquel apal, balda
(verbo) argitu anaranjado laranjo margo
amansar otzandu anciana atso
amante maltalar, anciano agure
amar rnaite izan, maitatu ancla aingura
amargar (dar gusto amargo) mingostu anchar zabaldu
(afligir) samindu ancho zabal
amargo (que amarga) mingots (holgado) nasai (B), lasoi ( G)
(que 3flige) samm anchoa bokart
amargor mingastasun anchura zabalero
amargura samintasun andamio aldamm
amarillento orizka, bellezka andanza ibillera
amarillo ori, bellegi andar ibilli
amarra lokarri, soka andarin ibilkari
amasar orea egin anden ibiltoki, espaloi
ambiciOn aundina, andrajo zarpa
ambicioso aundizale andrajoso arlote, zarpatsu
ambiente giro, aro (B) anegar urpetu
ambos biok anf etriOn moijabe
amedrentar bildurtu, ikaratu angel aingeru, gotzon
amen olantxe (B), ala bedi ( G) angina samako-mtn
amenaza zema, angosto meor
amenazar zemaitu anguila oingira
amenizar atsegindu angula motxardin
ameno (grato) atsegin ängulo zoko, txoko
(dtvertido) jostar( angustia (atlicciOn) larritasun
amigo adiskide (apuro) estutasun, estura
amistad adiskidetasun angustioso larri
amistades (relaciones) ezaupide anhelar irrikatu
amo j abe, ugazaba (B), nagusi (G) anhelo leia
anidar kabs-egin (G), abio-egin (B) añadidura eraskin, geigarri
anillo erestun, eraztun añadir erantsi, geitu
animaciOn bizitasun año urte, urtebete
animal abere año pasado igaz
animar bizkortu, berotu, adoretu apacentar larrutu, bazkatu
animo (intenciOn) gogo, asma apaciguar baketu, baretu, eztitu
(valor) adare (B), kemen ( G) apagado (sonido) motel, il
animoso odoretsu (B), kementsu ( G) apagar amatau (B), itzali ( G)
aniñarse umetu apalabrarse berbatu (B), izpidetu (G)
aniquilar ezereztu apaleador makillakari
aniversario urte-urren apalear makillatu, zigortu
ano txuringa, uzki (B) aparato tresno
anoche bart aparecer agertu
anochecer (verbo) gautu (verse) agiri izan
(crepUsculo) Illunabor, apariciOn agerkera
illuntze apariencia itxura,
anonadar ezereztu apartar(se) aldegin, aldendu
anotacibn oarketo aparte (separado) bereziki
ansia leia, trriki, egarri (estar separado) aldenduta
ansiar irrskstu, irrsks izan, leiatu egon .
antaño antziña, aspaldi apasionarse leiatu, griñatu
anteayer arañegun (B), eranegun ( G) apedrear arrtka egin, arrikatu
anteiglesia elizate apelar gora jo
anteojos betaurreko apelmazar sakatu, zanpatu
antepasado asoba, arbaso apellido abizen, deitura
anterior lengo, aurreko apenas ozta, doi, nekez
antes len, lenago apéndice eraskin, geigarri
(de antes) lengo aperitivo gazigarri, bizigarri
antes de - baño len apertura zabalkunde
anticipar aurreratu apetecer gogo izan, gura izan
antifaz mozorro apetito (de comer) janguro, jateko
antigüedad (tiempo) antziñate gogo
antiguamente antziña (deseo) gogo, gurari
antiguo (cosas) antziñako apiadarse errukstu
(personas) asoba apilar metatu, ptllatu
antipatia ezin-ikusi apifiarse pinotu
(tener) begtton artu aplacar baretu
antipatico izterbegi aplastar zapaldu
antojo kasketaldi, kutixi (G), ortzi- aplaudir txalo egin
llun (B) aplauso txalo
antro leize aplazar atzeratu
anual urteroko aplicaciOn ardura, arreta (G)
anular ezeztatu aplicado arduratsu
anunciar iragarri, ots egtn, deitu (en estudios) skastun
anuncio (acto) des aplicar (adherir) ezarri
(cartel) iragarki aplicarse satatu
anverso aldegasn, era apocado ifiozo
anzuelo amu, garranga apoderado aldun
apoderarse - arrimar(se) 154

apoderarse jabetu, ...tu (con pose- arbol (frutales) ...ondo


sivos) arboleda zugazt i
apodo ezizen, gaitzizen arbusto abetxo, ondozko
aposento gela arca kutxa
apoyar (ayudar) lagundu arcangel golangeru
(sostener) eutsi arce asttgar
apoyo (ayuda) laguntza arcilla buztin
(sosten) euskarri arcipreste apaizburu, jaupalburu
apreciable maitagarri arto (arma) uztai
apreciar aintzat artu (curva) mako
aprecio jaramon arto iris ortzador, uztargi
apremiar lorritu arder ■zeki (G), ixotu (B)
aprender ikasi ardiente gartsu
apresar orrapatu, espetxeratu arduo kiskalgarri, zail, latz
apresurarse laster egin, arin egin arena ondar, are
apretado estu argoma ota (B), ote (G)
apretar estutu, sakatu argumento (asunto) goi
aprieto estuosun, estukuntza (prueba) argibide
aprisa arin, ariñeketan (razonamiento) arrazoi
aprisco ortegi, ezkorta arisco izu, uzu
aprisionar estutu, lotu aristocracia aundikiak
aprobar ontzat artu, onartu aristOcrata aundiki
aprovechar (hacer bien) on egin arma izkillu
aprovecharse (de algo) baliotu armar ( montar) osatu, lotu
aproximaciOn urreratze (B), urbil- (proveer de armas) szkilluz
tze ( G) ornitu
aproximadamente inguru, gitxi go- armario orasa
rabera armazOn abedi
aproximar urreratu (B), urbildu ( G) aro uzta,
apto ga i , gei (B) arpOn arpo,, kora)n
(ser) go, izan, gauza izan arrancar sustrartrk atera, erauzi
apuesta dema, apostu (G), postu- arrasar ondatu, soildu (G)
ra (B) arrastrar(se) norraz narraztu
apuntalar unkatu, zutrkatu arrebatar arrapatu
apurado larri, estu arreglar (ataviar) atondu
apurar(se) /arrttu, estutu (componer) konpondu, anto-
apuro !arriune, estutasun, estura (B) latu
aquel a (B), ura ( G) arreglo (componenda) konponketa
aquellos, as orek (B), oiek (G) arrendamiento maisterkuntzo
aqui emen arrepentimiento damu, damutasun,
arado golde garbai
arandano abi, arabi arrepentirse damu izan, damutu,
araña aromu (B), armiarma ( G) ma- garbatu
rasma (B), arrestar baitu, atxitu (G)
arañar atzamarkatu arriba (en) goian
arañazo atzomarkada (a) gora
arar goldatu arriesgar(se) arriskatu
arbol zugatz (B), arbola, zugaitz (G) arrimar(se) urreratu, alboratu
155

arrinconar baztertu
arrodillarse belaunikotu
arrojar jaurti
arroyo erreka
arroz arroz, ugolo
arruga zimur, tximur
arrugar zimurtu, tximurtu
arruinar ondatu, lur jo
arte erti
( musical) ereserti
(habilidad) trebetasun, antze
artesa oremai
artesano langille, nekazale
articulo (de comercio) salgai
(escrito) tdazki, idazian
(parte de la oraciÓn) mugit
artificial egiña, gizonak egiña
artista (que es) antzedun
(que ejerce) ertilari, antzelar
arveja idar (B), iIlor ( G)
arzobispo gotzain-buru
asa kirten, euskarri
asador burduntzi
asar erre
ascender igo (G), igon (B)
ascendiente asaba
ascensi6n igoera, igokunde
asto iguin, nazka
ascua txingar
aseado txukun, garbi
asear txukundu
aseo txukuntasun
asediar esitu
asegu rar (afianzar) sendotu, tinkotu
(afirmar) boietz esan
asesinar erail
asesino eraille
asesorar aolku eman (emon)
asi (como aquello) alan (B), ala (G)
(como eso) orrelan (B), orrela ( G)
(como esto) onelan (B), onela ( G)
asi sea olantxe (B), ala bedi ( G)
asi y todo alan bere (B), aloere ( G)
asiduo zintzo, arduratsu
asiento jorleku, jesarleku, eserto-
ki (G)
asir eutsi, oratu (B)
asistencia (ayuda) laguntza
atracar (al muelle) liarreratu, kairatu aux ilio /aguntosun, laguntza
(robar) ebatsi avanzar aurreratu
atracciÓn erokarpen avaricia zekenkeri, diru-gose
atractivo (aliciente) eragingarri avaro zeken, diruzale
(encanto) lillura ave egazti
atraer erakarri, ...ganatu avefria egobero
atrancar otalagatu avejentar zaartu, zarkuldu
atrâs (parte posterior) atze, oste avellana ur, urretx
(tiempo) aspaldi avena ola
atrasar(se) atzeratu avenida (paseo) zugatzorte
atraso atzerapen, atzerakuntza aventajar aurrea artu, garaitu
atravesar igaro, zeartu aventura jazokun arrigarri, arrisku
atreverse ousortu, azartu (B) aventurarse arrIskotu, ausartu
atrevido ausartu (G), azarri (B) avergonzado lotsatua
atrevimiento ausarkeri, azarkuntza avergonzar(se) lotsatu
atribuir egotzi, ezarri averiar(se) ausi, galdu, ondatu
averiguaciOn arakatze, billakuntza
atrocidad izugarrikeri, biotzgabekeri
averiguar arakatu, billatu
atropellar zapaldu, ankazpiratu aviador egazkori
atroz izugarri avidez irrits, trrikitasun
aturdir(se) zorabiatu avinagrar ozpindu
audacia ausardt, azartasun aviOn egazkin
audaz ausarta, azarri avisar gaztigotu, iragarri
auditorio (oyentes) entzuleak aviso oar, goztigu (G)
aula irokosgela
avispa erlabio, liztor (G)
aumentar geitu, aunditu
avivar bizkortu, zuzpertu (G)
aumento geigorri ayer atzo
aun ondiño, oraindik
ayuda laguntzo, laguntasun
aurora argiaren begia, eguantz
ayudante laguntzoille
aunque nai'ta, ,..arren ayudar lagundu
auténtico egiazko, legezko ayunar borau egin
autobUs autobus ayuno barou
automOvil beribil, automobil ayuntamiento udaletxe, errtko etxe
autor azada aitzur, atxur (B)
autoridad (jefatura) agintaritza azar adur, zori
(poder) aginpide, almen azorarse zurtu, nastu
(el que ejerce) agintari azotar zeatu, jo, astindu
autorizaciÓn eskubide, baimen azotea egutero
autorizar eskubidea eman, baimena azUcar azukre, gozaki
emon azuela opatxur
auxiliar lagundu azul urdin
(ayudante) laguntzaille azuzar kiñatu, zirikatu
B
baba adur (B), lerde ( G) baño bustialdi, ureztaldi
babosa bore barandilla eskudel
bacalao mokoilloo barato merke
badil bartzun (B), pertzun (G) baratura merketasun
badulaque petrol barba bizar
bagatela usker i barbaridad astokeri, ankerkeri
bahia urkolko barbaro basati, anker
bailarin dontzari barbero btzargin, bizarkentzaille
bailar dantzan egin barbilla okotz, kokotz
baile dantza barbudo bizardun, bizartsu
bajar jatsi (B), jetxi ( G) barca txalupa, txanela
bajo (adjetivo) motz, txiki barco itxasontzi, ontzi
(parte inferior) be, azpi barquero ontzikari
baladi txotxar, kozkar barra (de hierro) burdinaga
balance diru-garbiketa barranco arru, troka, amildegi
balancear zabuka egin, kulunkatu barredura sarama (B), zakar
balanceo zabu, kulun barreno gtnbelet
balanza pisu barrer ;sastu, garbitu
balbucear pataldu (B), toteldu (G) barrica upel
balc6n balkoi, sapaillo barrio auzo, auzune
batda apal, zapalda barrizal lokatza, basatza
baldar ebaindu, elbarritu barro lokatz, basa, lupetza
balde tankar, tiñako barruntar susmau, sumatu
balneario uretxe barrunto susmo
balsamo ukendu base oiñarri, azpi
baluarte babes-leku bastante naiko, aski (G)
ballena bale (con adjt. y adv.) sama (G)
banasta zare, otarre (G), zaran (B) bastar naikoa tzan
banco (asiento) aulki ,alki bastardo (degenerado) endekotua
(de remeros) tosto (hijo) bort, sasiko
(establecimiento) diru-etxe basto trauskil
banda (cuadrilla) talde, sail bast6n makilla
(de mUsica) erestalde basura sarama, zakar, zaborra
bandeja erratIllu, azpil bata mantal, txabux (B)
bandera fkurrtn batalla gudu, erasoaldi
bandido btdelapur bateria (de cocina) tresneri
bando (anuncio oficial) dei, agtndu batir (revolver) irabiatu (G), eragtn
(facciOn) alderdi ba6I bidekutxa, kutxa
banquete otoruntza bautismo bataio, bateo (B)
bañar ureztatu, bustialdi bat emon bautizar bataiatu, bateatu (B)
(eman) bautizo bataio, bateo (B)
bañarse bustialdi bat artu bayoneta puntzet
bazo bare bizco begioker, ezkel
bebedor edale biznieto birloba (B)
bebedor (gran) edatun, zurrutero (G) blanco (color) zuri, txuri (G)
beber edan (objetivo, meta) jo-muga
bebida edari blancura zuritasun, txuritasun (G)
becada oillagor blando bigun
becerra bigantxa blandura biguntosun
bellaco zital blanquear zuritu
bellaqueria zitolkeri blanquecino zurszka
belleza edertasun blanqueo zuriketa
bello eder blasfemia birao
bellota ezkur bloque (de casas) etxe-mordo
bendecir onetsi, bedeinkatu bloquear esitu
bendicidn onespen, bedeinkapen bobada iñozokeri
beneficio (que se hace o recibe) bobalic6n kokolo, txotxolo
onegin bobo tentel, zozo (G)
(utilidad) onura, irabazi boca ao, ago
beneficioso ongarri, onurotsu boca abajo auzpez, aozpez
benevolencia ongi nai, ongura (B) boca arriba aozgora
benjamin txikien, tatan (B) bocadillo kopautxu (B), mokau-
bermejuela eskallo, kiskallo txo (G)
berza oza bocado aokada. kopau (B)
besamanos eskumun bocanada agokada
besar mun egin (B), muiñ egin ( G) bocina turuta, adar
(en la cara) mosu emon (B), bochorno (calor) sorgo,s
musu eman ( G) (vergiJenza) lotsari
beso mun (B), muiñ ( G) bochornoso (caluroso) sargori
(en la cara) mosu (B), musu ( G) (vergonzoso) lotsagarri
bestia abere boda eztegu (B), eztoi ( G)
bestialidad aberekeri bodega (de bebidas) ordangela, ar-
besugo besigu, arrosela dandegi
biblioteca liburutegi, idaztegi (sOtano) etxabe, beiti
bicicleta txirringo bofetada matraillako, belarrondoko,
bicho pistia plastada, zartako
bien (adv.) ondo, ongi (G) boina tzapel
(sust.) on, ontosun boj ezpel
bienaventurado zorioneko, doatsu bola bola
bienaventuranza zoriontasun bolin (bolo pequeño) katxin
bienes ondasun, ogasun bolo txolo
bienestar lasaicasun ( G), nasaita- bolsa zorro, zisku
sun (B) bolsillo (exterior) sakel
bienhechor ongille (interior) zarpa
bigote sudurpeka, bibote bollo opil
bienvenida ongi etorri bomba (de agua) uraga
bil inguismo elebitza (explosiva) lerkat
billete txartel, txantel (B) bonanza aro on, ongiro
bisabuela birramama, birramona (G) bondad ontosun
bisabuelo birraitaita, birraitona (G) bondadoso btotzoneko
159 bonitamente - bUsqueda

bonitamente polito (B), poliki ( G) brezo irlorra, txillar, giñarra


bonito (adj.) polit brib6n (picaro) barraban (B), zital
(pez) egaluze brillante dizdiratsu
boñiga bekorotz brillar dizdirotu, argi egin
boquete zulo, ataka brillo dizdira, dirdira
borde (Iinde) mugo brioso zoli
(de una mesa) ertz, egal broma txantxa
borona ( maiz) arto bromear txontzetan ibilli
borrachera moskor, moskorkeri brotar erne, sortu
borracho moskorti, ordi brote kimu
borrador zirriborro bruces (caer de) muturrez aurrera
borraja borrai (estar de) aozpez, auspez
borrar kendu, atzindu bruja sorgin
borrasca ekaitz ( G) ekatx (B) brujeria sorginkeri
borrico (asno pequeño) astakume, brujo azti
astoko brUjula itxasorratz, iparorratz
(necio) astokillo bruma lanbro, laiño
bosque baso, oian brufiir legundu
bostezar arrausi egin brutalidad astokeri, aberekeri
bostezo arrausi bruto (animal salvaje) basati, abere
bota (calzado) oski, oiñetako (tonto) astokillo, kirten
(de beber) zato buche birapo
bote (de la pelota) jaiki buenas (a) onean, onez
(recipiente) ontzi bueno on
botella bonbil buey idi
botica (farmacia) sendakaitegi, osakai- bho ontz, gabontz, mozollo
tegi buitre sai, putre (G)
(remedio) sendakai, osakai bujia (vela) argizai
botijo potix, txongil bula bulda
botin arrapakin bulto (volumen) pilla
bot6n (de ropa) botoi, ale (hinchaz6n) koskor, aunditu
boyero itzain (fardo) pardel, zorro
bragueta irroktl bulla zarata, iskanbilla (G)
bramar murrusa egtn, orroatu buque i txasontzi, ontzi
bramido murrusa, orro burbuja puzpulo
branquia zakatz burla iseka
brasa txingar burlar isekatu
bravo biozdun burl6n isekari (G), barrelari (B)
brazada besarkada burrada astokeri, kirtenkeri
brazo beso burro (asno) asta
brecha atoka, zulo (bruto) astokillo, kirten
breva uztoiko busca (en... de) - billa
breve labur buscar billatu
brevedad laburtasun bUsqueda billaketa
ca (!no!) ezta!, bai zera! calamidad zoritxar, ezbear
cabalgar zaldikatu, zaldiz calavera (alocado) txoriburu, kaskarin
caballeria zaldi, zamari (craneo) buru-ezur
caballero (distinguido) gizatsu, ma- calaverada zorakeri
zal (B) calcar (copiar, imitar) antzeratu
(que cabalga) zaldun calceta galtzerdi
caballete (de tejado) gaillur calcetin galtzerdi
caballo zoldt caldear goritu, galdatu
cabaria txabola, etxola caldera galdara (B), pertz (G)
cabecera (de mena) maiburu caldo saldu
cabellera adats calendario egutegt
cabello ule (B), ille (G) calentar berotu
taber (se emplea en el sentido de calentura sukar
coger: «tal coge en») artu calero karobi
cabeza buru calidad .,.tasun, izakera
cabo (de algo) mutur, buru caliente bero
(geografico) lur-mutur calificar iritzia eman ( G), eritxia
cabra auntz emon (B)
cabrito antxume, aume (B) calrna eztialdi
cabrón ( macho cabrio) aker (en el mar) bare
cacarear kakaraka egin, karkaiz egin calmar baretu, eztitu
cacareo kakaraka, karkaiz (B) calmoso baretsu, gibelaundi
cacique jountxo, jauntxu (B) calor bero, berotasun
cachaza patxada calumnia gezur beltz (G)
cachorro (de perro) txakurkume calvo buru-soit, soil
(en general) ...kume calzado oiñetako, oski
cada (con expresiOn de tiempo) calztin praka, gaItza
...ero, ...ro calzoncillo barren-galtzok
cada cual edozein callar
cada uno bokoitz (G), bakotx (B) calle kale, txaide, karrika
cadàver gorpu, illotz callo baba, maskur
cadena trate, katai cama oe, oge
cadera azpigun (B), ankagan (B) cåmara fotográfica argazktn
caer jausi (B), erori (G) camarero (ayuda de camara) gelan
cafe aketta, kafe c:amarero (que sirve mesas) serbf-
cagOn kakati tzor,
caida } auskera (B), erorkera (G) camarOn izkira, kiskilla
caja kutxa cambiar (alterar) aldatu
cajita kutxatilla (trocar) truk egin, tru kau
cal kare, latsun cambio (en) ostera
calabaza kur (en del (en lugar de)
calabozo ziega - ordez
camello ganbelu cahamo kolomu
caminante bidazti, bidari cañeria odi, kañu
caminar bide-egin caño odi, kañu
caminero bidezain cañoSn koñoi
camino bide caolin toska
camión kamioi capaz gai, gei (B), gauza
camisa alkandora (G), arkondoro (B) capilla otoiztegi
(de mujer) atorra capital (caudal) domu, dirutza
campa londo, zelai (población) erriburu, uribu-
campana konpoi, joale, ezkil ru (B)
campanilla txilin capitin gudalburu, taldeburu
campecfm txapeldun capitanear buru izan, agindu
campeonato txapelketa capricho kosketoldi
campo zelai, larre capullo pipil
(de labor) soro (G), solo (B) Bara arpegi
cana ille-urdin (B), ille-zuri (G) caracol marraskillo, barekurkuillo (G)
canal erreten, urbide carácter izakera, izate
(de molino) antepora carbbn ikatz
canalla doillor, azpisapo, zital carbonero (qugemehace) ikozgin, ikaz-
canallads doillorkeri, sapokeri, zital-
keri (vendedor) ikozdun
canasta otzara, saski (G) carcajada algaro, barre-santzo (B)
cincer bizien, minbizi ( G)
carcel espetxe, giltzape
cancián obesti, kanta
carcoma pipi (G), zeden (B)
candelabro orgi-mutil
candelero argi-mutil cardo kardabera (G), gardu (B)
candil krisaillu (G), kruselu (B) careta mozorro
cangrejo korramorro (B), zangurru ( G) carga zama
cano buruzuri, illezuri (G) cargador kargotzaille, ketari
cansado nekatua cargar zomatu, gaiñeratu
cansado de (hastiado) aspertua cargo ( mando) aginpide
cansancio neke caricia loztan, txera ,(B)
cansar (aburrir a alguien) gogait caridad goimoitasun
eragin caries eltxar
cansar(se) nekatu cariño maite, laztan, txera (B)
(aburrirse) gogaltu, aspertu carnada amuzki
cantante abeslari, kantari carnaval aratuste (B), iñauteri (G)
cantar abestu, kantatu carne aragi
cintaro pedar (B), txantxil (G) (para comer) okela
cantera arrobi carnero oari, arito (B)
cantero orgin carniceria arategi
tantico abesti carnicero arakin
cantidad (de) ...keta, ..,z, ...zko caro garesti (G), karu (B)
(nUmero) zenbaki carpintero arotz, zurgin
canto abesti, kanta, kantu c rrrrrr iasterketo, ariñeketa
cantor abeslari, kantari (profesiOn) ogibide, bizibide
canuto tutulo carretada gurdikado (G), burkada (B)
zaha kon'obera carretera bidezabal, gurbide
carretilla esku-gurdi (G), esk ubur- cavar atxurtu
di (B) caverna arzulo, leizazulo
carrillo matraillo (B), masailla (G) cayuela tupo
carro gurdi (G), burdi (B) caza eiza
carruaje zalburdi cazador eiztari, eizari
carta eskutitz, idazki cazar eizon egin, eizatu
cartero kortadun, idazkizain cazuela kazpel
casa etxe cebada goragar
casada senardun, ezkondua cebar gizendu
calado emaztedun, ezkondua cebo amuzki
casamiento ezkontza cebolla kipula (B), tipula (G)
casar(se) ezkondu cecear zazeatu (G), zazezau (B)
cascabel koskabillo cedazo bae
cascar kirrikatu, ausi ceder (rendirse) amor eman (G), amor
cascara koskol, oskol, azal emon (B)
cascarrabias pirri (transmitir) emon (B), eman (G)
caserio baserri, basetxe cedula txartel, txantel (B)
casero (aldeano) baserritar cegar itsutu
(de casa) etxeko cegato itsuki (B), erditsu (G)
(dueño de casa) etxagun (B) ceguera (fisica) itsumen, itsutasun
casi io (obcecaci6n) itsukeri
caso (hacer) jaramon egin ceja bekain
(suceso) gertaera (G), jazoera (B) celebrar ospatu
caspa zai celebre ospetsu
casquivano kaskorin, txolin, txori- celemin lakari (G), i millaun (B)
buru celeste zeruko
casta enda, jatorri celestial zerutor
castaña gaztaifia celibato ezkongetasun
castellano (idioma) erdera, gaztelera ceiibe ezkongai
(que habla) erdeldun ceio (cuidado) orduro, alegin
castigar ztgortu (envidia) bekoitz
castigo zigorrada, zigor celosamente arduraz, alegiñez
castillo gaztelu celosia leiosare
castizo j ator, enda oneko celoso (envidioso) bekoizti
castrado iren, irendua cementerio illerri, iltegi
castrar trendu cemento karebeltz
casualidad ustegabe cena afori, apari
casualmente ezustean, alan-bearrean cenagoso loitsu, istiltsu (G)
(B) cenar afaldu, apaldu
catarata (del ojo) lauso, zurien (B) cencerro arran, zintzarri
catarro ...estu, marranta (G) cenicero autsontzi
catorce amolou ceniza ousterre (G), errauts (B)
caucho kautxu censura (dictamen) eretxi (B), iri-
causa (motivo) ...gaitik, zio tzi (G)
(proceso) auzi (reprobaci6n) gaitzespen
causar egin, eragin, sortu censurar (dictaminar) eritxi (B), iri-
cautivo katigu tzia emon ( G)
cavador atxurlori (reprobar) goitzetsi
centeno zekale ciego itsu
centinela zattzadle, zelatari cielo zeru
centro erdi cien eun
centuri6n euntari cienaga lupetza (B), lokatza (G)
ceñidor garriko (B), gerriko (G) ciencia jakintza, jakite
ceño betondo, bekozko cientifico jakintsu
cepa (ae planta) andu, sostropo ciertamente egiaz, ziñez
cepillar erraztu cierto ziur
cepillo (de iglesia) atabaka (B) ciervo crein
(de ropa) errazko, ipizki cima tontor, gaillur, ...gane ...gain
cepo lakio, segada ci miento oiñarri, zimendu
cera argizai, ezko cinco bost
cerca (proximidad) urre, bertan cincuenta berrogetomar
(valla) es, cine zine
cerca de ondoan cinta zerrenda, galartza
cercano ondoko, aldeko cintura garri (B), gerri ( G)
cercar esitu, inguratu cintur6n garriko (B), gerriko ( G)
cercenar moztu, murriztu (G) circular (de forma) btribil, borobil
cerda (crin) zurda circulo obo
(sin crias) makera (B) ciruela okoron (B), aran ( G)
cerdo (ambos sexos) urde, txurri (B), cinco (reyerta) zirriparra, kkanbilla
zerri (G) cita oipomen, aitamen
( macho) ordotz citar aipatu, aitatu
cereal lobore ciudad uri
cerebro buru-muin (G), garuntegi (B) ciudadano uritar
ceremonia arau, era, egiera civilizaci6n gizobide
cereza gerezi (G), kerexa (B) civilizar gizobideratu
cerilla poxpolo, mixtu, arrasta cizafia iraka
cerner erolgi clamar oiu egin, deadar egin
cero uts clamor oiu, deadar
cerradura sarrailla, morrotllo clara (de Nuevo) zurtngo
cerraja sarrailla, morroillo claramente orgiro
cerrar ttxi claridad argitasun
cerraz6n enbat, murmoi (B) claro argi
cerro muño (de bosque) sodlune
cerroje morroil(o, krisket clase ( g ula) ikasgela
certeza zturtasun (especie) moto, ...tariko
certificado ogerbide clasificar sailkatu, mota-banatu
certificar ziurtatu, baieztu clavar jos;
cerveza garogordoo clave giltz
cerviz garondo, lepondo clavel krobelin
cesar gelditu clavija larako
cesped belar xe clavo untze (B), dtze ( G)
cesta noski, zare clemente biozbera
testo otzara (B), otarre ( G) clerigo elizgizon
cicatriz orboin, ebakiondo cliente bezero
ciclista txirrindulari ciientela bezeri
cicl6n aizete, zirimol cli ma gtro
clinica osategi (B), sendateg, (G) colmo mukuru (G), gonburu (B)
club batzok i , biltokr colocar ezarri, ipiñi
clueca ioka cotocarse jarrt
cobarde koldar colono bordarr
cobardia koldarkeri color margo, kolore
cobaya akuri columna zutarri, abe, zutoin
cobertura estalki (de un impreso) zerrenda
cobrar jaso, artu (dirua) columpiar(se) zabuka egin
cobre tupiki columpio zobu
coccador ostikari collar lepoko, zildai
cocear osttkatu comadreja erbiriude, ogigaztai (B)
cocer egos i comarca errialde, lurralde
cocido laptkoko (B), eltzeko (G) combate burruka
cocina sukarde (G), eskaratz (B) combinar alkortu, moldatu, antolatu
cocinar sukoldu combustible errekin, sugei
cocinero sukaldart comedia jostirudi, antzerkJ
coco (fantasma) mamu, mamarro (B) comedor (que come) jale
tothe zolburdi, gurdi (G) (saIa) jontoki
cochino urde, txurri (B), zera (G) comensal bozkoldar, maikide
codicia irrikr, Urrits comenzar asi
codiciar rrrikatu (a obrar) obiotu
codicioso Irrttso, leratu comer )an
cOdigo araudi (al mediodia) bazkaldu
todo ukondo, ukalondo comerciante salerosle
codorniz galeper, pospolin comerciar solerosi
cofre k utxa comercio solerosketo, salerospen
coger artu (tienda) soltoki, denda
(atrapar) arrapatu comestible jonari, jangai
cogote garondo, kokot comida (alimento) janari
coheredero cnnordekide (del mediodia) bazkart, baa-
cohete suzi ri kal...
cojin lumardi comienzo asiera, asikera
cojo erren comilOn i atun, tripazai
col oza cómo (interrogativo) zetan, nola, ze-
cola (de pegar) likeda lako, nolako
(rabo) buztan, isats (comparat., obrar como) , lez
colada bogata, lixiba (comparat., ser como) lako,
colar(se) (filtrarse) erazt - bezelako
colcha bururdr comodidad erosotasun, aukera
colchOn las(or, lumatxa (B) cómodo eroso
colección btlduma, sorta compacto tinko
colega ...kide, lankide compadecer(se) erruki Izan, errukt-
colegio ikostetxe tu
colgando zintztlik (G) compahero logun, ...kide
colgar eskegi compañia (hacer) laguntasun, lagun-
colina mun, muru tza
colmena erlategi, erlauntz (G) (sociedad) elkarte, lagundi
colmillo letagm, betagin comparar olderutu
convento komentu cortar (el pelo) moztu
conversackin izketa, berbeta corte (cortadura) epai, ebakl (G)
conversar itzegin, jardun (de justicia) auzitegi
conversiÓn biurrera cortejar li murtu (G)
convertir (cambiar) biurtu cort e s adeitsu
(hacer bueno) ondu, on- corteza azal
bideratu cortina errezel (B), leio-zapt
convidar dei egin corto labur, motz
cooperar lagundu, lankide izan (vergonzoso) lotsor, lotsatt
copa edontzi corva belaunpe
copia (de un escrito) birridazkt cosa gauza, zer
(i mitaciOn) antzeko coscorr6n koskarreko
copiar (i mitar) antzeratu cosecha ( miel) uzta
(un escrito) birridatzi (recolecciOn) batze, biltze
corazbn biotz cosechar batu, uzta bildu
corazonada biozkada coser josi
corbata korbata, lepoko cosquilla kili-kili, kilima
corcho txorko cosquilloso ktlibero, kilimakor
cordero bildots, artxo, arkume costa itxasalde, izpazter
cordial biotzetiko costado albo
cordillera mendt-lerro, mendikate costal zorro
corneador adarkari costar balto izan
cornear adarka egin, adarkatu coste balio
corneta turuta costilla saiets
cornisa erloiz costra zakar, zolda
toro (ortean) abestalde, abesbatza costumbre oituro, ekandu
(lugar) erestoki costura joskura
corona koroe, burestun costurera jostun, joskille
corpiño gorontze coyuntura abagune, garai
corpulento galant coz ostikado, ostiko
torrea ugal, ede crâneo kaskar, kasket
correcto zuzen creación szodt
corredor losterkon creador egille
corregir zuzendu crear egin, sortarazi, trazan
correligionario gogoide, alderdikide crecer oz,
correo (correspondencia) bidai cre'clito (fe) sinismen, siniste
(servicio) bidalgo (a plazos) zorrean, zorretan
correr laisterka egin, arinka egin (haber) artzeko
corresponder ordaindu (reputación) izen on
corrida de toros zezenketa cre"dulo siniskor
corriente (habitual) oiturazko creencia siñiste, uste
(ordinario) arrunt creer (opinar) eritxi (B), iritzi (G)
(que fluye) loster (pensar) uste izan
corromper(se) usteldu (tener fe) siñistu
corruptible ustelkor crema (ungtiento) ukendu
cortador (carnicero) arakin cremallera laratz
cortadura epai, ebaki (G) creptisculo (matutino) egun sentt
cortar ebagi (B), ebaki (G) crepUsculo (vespertino) illunabar
cresta (cumbre) gatllur cuanto antes len-bar-len, ainbat ari-
(de gallo) gangar, gandor ñen
creyente fededun, sinistedun cuarenta berrogei
cria ume, kume cuaresma garizuma, berrogeikaro
criada neskome, otsein cuarto (cuarta parte) laurden (G),
criado morroi, otsein louren (B)
crianza aziera (habitaciOn) gela
criar azi cuatro lau
criatura (cosa creada) izaki, sorkari cuba upa, upel
(niño) ume, aur (G), sein (B) cubierta (forro) azal
criba boe, galbae (tapa) esto~
cribar golbaitu cubo tankar
crimen garztakeri, txarkeri cubrir estaldu, estali
crin zurda cuclillo kuku
cristal leior, kristal cuchara zali, kollara (B), kutxara (G)
cristalino gorden cuchar6n burduntzali
cristiano kristau, kristiñau (B) cuchichear marmar egtn
criterio irizpide cuchicheo marmara
critica irizpen, irizketa cuchilla labama, labana
criticar iritzia emon (eman) cuchillo atzto
cruce gurutz cuello lepo (G), saura (B)
crucificar gurutzeratu, gurutzean josi cuenca (del ojo) betzulo
crudeza gordtntasun (del rio) aran
crudo gordm cuenco kaiku
cruel anker cuenta kontu
crueldad ankerker; (factura) ordainkizdn, agtri
crujido krakada, karraska cue nto ipuin
crujir karrak-egin cuerda soka, lokarri
cruz gurutze (G), kurutze (B) cuerdo zentzudun, burt tsu, zuur
cruzar zear igaro, zeartu cuerno adar
cuaderno Ingurrozti (sirena) dei-alar
cuadra korta, ikullu cuero larru (G), na ru (B)
cuadrado lauka, lauki cuerpo soin, gorputz
cuadro (de huerta) sail, arlo cuervo bele, bela
(pintura) margozki cuesco uzkar (B ) , puzkar (G)
cuadrUpedo lauodieko cuesta aldatz, aldapa, malda
cuadruplo laukotx (B), laukoitz (G) cuesta abajo ganbera, gainbera
cuajada gatzatu, putxa (B), mami (G) cuestiOn (asunto) arazo
cuajo legar (B), gatzagi (G) (pregunta) itaun (B), gol-
cual zein dera (G)
cuales zetntzuk (pleito) auzt
cualquier cosa edozer cueva artzulo, arpe, koba
cualquier parte edonun cuidado ardura, kontu, arreta
cualquiera edozetn, edonor cuidadosamente arduraz, kontuz
cuando (conj. de tiempo) ...nean cuidar (custodiar) zaindu
(interrogativo) noiz (de) ardura tzan, kontu artu
cuando quiera edonoiz, noiznai cuitado gizajo, gaixo
cuanto zenbat culada eperthko (B), ipurdiko (G)
culebra suge curacidn osaketa (B), sendaketa ( G)
culo eperdi (B), ipurdi ( G) curado osatua (B), sendatua ( G)
culpa erru, oben curar osotu (B), sendatu (G)
culpable errudun curiosidad ikusmin
culpar errua egotzt, errua leporatu
curioso (amigo de ver) ikusgura
cultivar landu
(cuidadoso) txukun, garbizale
cultivo lantze
cultura jaktntza (digno de verse) ikusgarri
cumbre tontor, garai, gaillur (li mpio) txukun, garbi
cumplir bete, egin (que quiere saber) jakingura
cuna seaska curtidor norrugin (B), larrugtlle ( G)
cuña curva (linea) marra oker
cuñado ezkon-anai, ezkon-neba (recodo) biurgune, okergune
ctipula txurru
curvar okertu, makurtu
cura (de curar) osabide (B), senda-
tnde ( G) cUspide gaillur
(sacerdote) abade (B), apaiz (G), custodiar zaindu, jagon (B)
j au part custodio zaindari, jagola (B)

CH
chabola txabola chascarrillo ozktrtmirt
chacoli txokolsn chasco uts, ustegabe
chaleco korattllo (B), txupin (B) chasquear uts emon (eman), guzurrak
challan alaka, aleka (B) urten (B)
chalupa txalupa, txanel (B) chato surmotz, surzapal
chambra baska (B) chepa korkoitz, konkor
chamorro kaskamotz, burmotz chica neska, neskato, neskatilla
chamuscar berdoztu, gardoztu, gai- chico mutil, mutiko
ñerre chicharrOn txintxorta, gantxigor
chanclo kalotx, eskalapros, trosko (B) chillido garrasi (B), karraxi (G), txrito
chanza (chiste) izkirimiri, ateraldi chimenea kezulo, suburu, tximini
(broma) txantxa, jolas china (piedra pequeña) arrikoskor
chaparra (arbol) zumel (B), zurbeltz chinche tximitxa, t mintxa (B)
( G) chinchCin koskor
chaparrada zaparrado, erauntsi, euri- chiquillada umekeri
jaSa chiquilleria umeteri, umetalde
chaqueta j ake, jaka, txamarra chiquillo ume, umekondo
charco rsol, potxingo (B), idoi chiquitin txikitxu
charla izketa, barriketa (B), berrtketa chiquito txiki, txtkor
( G) chirla txsrio, zirIa
charlatan barrasu, berritxu, itzontzi chirona (carcel) espetxe, giltzape (G)
chirrido - de necesidad

chirrido kirrinka chopo (tembl6n) lertxun


chisrnografia (chisme) esames, izki- choque alkar-jose (B), elkar-jotze ( G)
mizki, txonpleteri (B) chorizo ztztor, txtstor
chismoso txanplet (B), naspillari (G) (longaniza) lukainka
chispa txinport chorlito kurfinko, kuliska
chiste izkirimiri, barregei (B) choza txabola, etxola
Šchitdn! ixo!, isi! (B) chubasco erauntsi, zaparrada, indriska
chivo aker (B)
chocar alkar (elkar) jo chucheria (frusleria) txibiskeri
choclo trosko (B), eskalaproi (golosina) kutixi, litxorreri
chopo makal, ezki chucho (perro) toto, txakur
(blanco) ostazuri, eltzun-zuri chupar (succionar) edoski, zurrupatu
(negro) zumar-beltz (lamer) miazkatu, mizkau (B)

D
cUcliva emaitz, emoi de alguna manera nolabait (G), zelan
dadivoso eskuzabal, emonkor edo aian (B), iñola
dador emoille (B), emale ( G) de algunos (propiedad) batzuen
dama andra, andere de alli (ser de) ango
damnif icar kalte egin (procede) andik
danza dantza, triska de alli mismo bertako
dañar kafte egin, alperrik galdu de antes lengo
dañarse alperrik galdu, andeatu de aquel (ser de) aretako
daHo kalte (procedencia) aretatik
dar emon (B), eman (G) de aqui (ser de) emengo
dar a entender adierazi (procedencia) emendik
dar culto jauretsi, omen egin de arriba (ser de) goiko
dardo azkon, gezi (procedencia) goitik
de cualquier manera edozelan (B),
darIe importancia aintzakotzat artu
nolanai ( G)
dato zeaztasun, zertzelada de cualquier modo edozelan, nolanai
de (posesivo) ...aren, .,.en de despuès geroko
(localizador, situación, estar) ...ko de dia egunez
...etako de dónde (es) nungo
(procedencta) .,.tik, .etattk (procedencia) nundik
( materia) ...zko de entonces orduko
( modo) .,.z de entonces acã arrezkero
de abajo (situación) beko de entre los ...etariko
(procedencia) betik de ese (lugar) orretatik
de acuerdo con araberaz de este (lugar) onetatik
de ahi (situaciOn) orko de lo contrario bestela, ostantzean
(procedencia) ortik de necesidad bearrezko
de nuevo - denominar

de nuevo berriz, barriz, barriro degenerar endekatu


de otra manera bestela degollar lepo egin
de otro modo bestela dejadez zabarkeri, itxitasun
de pie zutik (G), zutunik (B) dejar utzi, laga
de que clase nolako (G), zelango (B) delantal amantal
de repente bat batean, beingoan delante (de) aurrean
de una vez erabat delantera aurre
de veras benetan delantero aurreko
de vez en cuando noizean bein (en el juego de pelota)
debajo azpian aurrelari
debajo de ...pean, azpian delatar salatu
debate eztabaida delegación ordezkaritza
deber (tener deuda) zor izan delegado ordezkari
(obligaciOn) bear izan deleitar atsegindu
debil makal, aul deleite atsegin
debilidad makaltasun, aultasun deletrear itz-banatu
debilitarse makaldu, auldu delf(n izurde
decapitar burua kendu, burumoztu delgadez meetosun
decena amarreko (flaqueza) argaltasun
decente egoki, eratsu, gisako delgado me, mee .
decidir erabagi, erabaki, ebatzi (flaco) argal
decidirse zirt edo zart egin deliberadamente oarrez, naita
decir esan delicado (atento) mazal
decisión erabagi, burubide (enfermizo) makal
declaración aitorpen, autormen, aitor (fragil, tierno) samur, aus-
declarar aitortu, autortu, aitor egin kor
declive aldapa, malda delicia atsegin
decorar apaindu, edertu delicioso atsegingarri, zoragarri
decoro txukuntasun delincuente obendun
decretar erabaki delirar burutik egin
decreto ogtndu, epaitz delirio amets zoro
dedal titare delito txarkeri, oben
dedicar opoldu demacrarse zurbildu
dedil atzandel demanda (judicial) auzi
dedo (de la mano) atzamar, atz demandar (judicialmente) auzitara
(del pie) beatz eroan (eraman)
deducir aterazi demasiado (cantidad) larregi,
defecto akats geiegi
defectuoso makets (cualidad) lar,
defender(se) zaindu, aldeztu demencia zorotasun, erotasun (G)
defensor aldezlari demente zoro, ero (G)
deferencia begirune demoler lurreratu
deficiencia akats demonio txerren, demoniño
definitivamente erabat demora luzapen, luzapide
definitivo erabateko demorar luzatu
deformar itxuragabetu demostrar egiztu
defraudar uts emon denegar ukatu
defuncinn eriotze denominar izendatu
denotar - desfiladero

denotar adierazi desatar askatu


denso lodi desatino zentzungabeken
dentista agin-ateratzaille desayunar(se) gosaldu, barausi
dentro barru, barren desayuno gosari, baruauskarri
dentro de barruan desbastar landu
denuncia salaketa descalzar(se) oiriustu
denunciante safatzatlle, salatari descalzo cr3utsik, ortozik
denunciar salatu descansar atseden artu
departamento sail descanso atseden
depender mendeko izan descarado nabarmen
depender de ...ren menpe egon, .,.ren descendencia ondore
dependiente menpeko descender (bajar) jatsi
deplorable negargarri (proceder de) etorri
deporte kirol, jolas descendiente ondarenga
deportista kiralzale descolgar eratsi
depósito biltegi, descolorido margul, mazkal
depresi6n jaust-aldi desconfiado fiakaitz
derecha ( mano) eskui, eskuma, eskubi desconocido ezezagun
derecho (facultad de hacer) eskubide descortes ozpin, nabarmen
(recto) zuzen, artez describir zeatz azaldu
derivar eratarri descripci6n zeazketa
dermis mtntz descubierto agtri
derramar isuri descubrimiento agerketa
derretir urtu descubrir agertu, azaldu
derribar eratsi, lurreratu descuidado zabor
derrota (destrucciOn) ondomen descuidar arduragabetu
derrotar (destruir al enemigo) ondatu descuido arduragebekeri, zabarkeri
derrumbarse ormIdu desde ...ttk, ...etatik
desacuerdo adiezin desde luego (por supuesto) jakiña
desafilado amatz desden destaña, erdeñu
desafilar amoztu desdeñoso erdaiñari
desafio eupada desdicha zorigaitz
desagradable iguingarri desdichado zoritxarreko
desagradar gaitzi izan desear gura izan, opa izan
desahogado nasai, lasai desembarcar ontzitik urten, ontzitik
desahogarse nasortu, azazkau atera
desahuciar (a un enfermo) etsi desengañar etsi erazo, etsi arazi
(a un inquilino) etxetik desengañarse etsi
bota desenga ho etsipen
desalentarse biotz galdu deseo gurari
desaliñado arlote, trauskil desesperaci6n etsipen
desangrar odol-ustu desesperado etsita
desanimarse kokrldu desesperar(se) etsi
desaparecer aienatu desestimar gutxietsi
desarrapado arlote, trauskil desfallecer auldu, pot egin
desarrollar azi, aunditu desfallecimiento auleri, poto
desaseado narrats, saskel desf egurarse mazkaldu
desastre andamen desfiladero meaka, arroil, atxarte
desganado nakar, gogogabe despertarse esnatu (G), Itzartu (B)
desg rrrrr (rasgar) urratu, zarrastatu despierto erne, itzarri
desgracia ezbear, zoritxar despilfarrador ondatzailie
desgraciado zoritxarreko desplumar lumotu
desgranar aletu (G), garandu despojar gabetu
deshacer desegin despojo ondakin
deshilachar(se) altzitu, listu despreciable (cosa) ziztrin, kaskar
deshinchar ibitu (ruin) doillor
deshonestidad lizunkerr despreciar ezetsi, erdeñu egin
deshonesto lizun desprecio erdeñu, ezespen
deshonor loido desprendido eskuzabal
deshonra loido despreocupado ajolokabe, ardurobako
deshora ezordu después gero, ondoren
desidia zaborkeri después de ondotik, ta gero
desierto basamortu desquitar ordaiña emon (eman)
designar izendatu, izentau destello dirdiro, diztira
designio osmo desteñir marguldu
desigual ezbardin (B), ezberdin ( G) desterrar erbesteratu
desigualdad ezberdintasun destierro erbeste
desistir etsi destinar (nombrar, designar) izentatu,
deslindar mugatu izentau
desliz irrits (para) ...rako
deslizar labandu, lerratu destino xede, asmo
desmañado gonorobako (dirección) zuzenbide, nora-
desmayarse olditxor egin, konortea bide
goldu (sino) alabear
desmayo aldigaizto (B), ondoez ( G) destituir egotzi
desmentir guzurtatu, ezeztatu destreza trebetasun, ganora
desmenuzar xeatu, zeetu destrozar triskatu, ebaindu
desnudar(se) (parcialmente) et'ontzi destrozo triskantza
(totalmente) billoztu destrucciön ondamen
desnudo billoiz, narrugorri destruir ondatu, birrindu
desocupar ustu desvan ganboro
desolaciÓn ondamen desvanecerse konortea galdu
desollar larrutu desventaja atzerapide
lesordenar nospillotu, lardaska tu desventura zorigattz
iespacio astiro, geldiro, poliki desventurado zoritxarreko, zorigaiz-
iespedir (despachar) boto, kanporatu toko
(saludo) agur egin desvergonzado lotsabako
lespejado (sin nubes) ozkarbi desvergiienza lotsogabekerr
(vivo, despierto) ernai, desviar saiestu, baztertu, zeartu
erne desvio saieste, zearketa
lespeñadero malkor, malkar detallar zeaztatu
esperdiciar alperrik goldu detalle zeaztasun, zerzelada
esperdicio ondakin, zaborra detención gelditze
esperdicios (basura) soroma detenerse geldttu, geratu
espertador esnatzaille detestable iguingarri
espertar esnatu (G), irotzar tu detestar iguin-izon
detrÁs (de) ostean, otzean digno de ...gorri
deuda zor digno de compasi6n errukarri
(en) zorretan digno de risa barragarri
deudor zordun dilaci 6n luzobide
devastar suntsitu diligencia arduro
devociÓn oneraspen diligente arduratsu
devolver itzuli, atzera eroan, atzera diluvio ugolde (G), unol (B)
ekarri dimensián neurri
devorar iruntsi, irentsi (G) dimiti r utzi, laga
clia egun dinero diru, txindi
dfa siguiente bioramon Dios joungoiko, Jainko
diablo txerren, deabru diputa,:i6n oldundegi
diàcono jaupaltsein diputado aldun
diilogo alkorrizketa dique uresi
diamante diamant, tkatz-arri direccion zuzenbtde, norabide
diariamente egunero directamente artez, zuzen
diario eguneroko directo zuzen, artez
diarrea berazko director zuzendari, artezkari
dibujante marrazkigille dirigir zuzendu, arteztu
dibujar marraztu dirimi r ebotzi, erabagi
dibujo marrazki disciplina begirune, itzal
diccionario iztegi discipulo ikasle
dicen que... ei (B), omen (G) dkco txirrin
diciembre lotozil, abendu (de gramOfono) eresmintz
dictamen eretxi (B), iritzi ( G) discordia lisker
dictaminar iritzi discreto zuur
dicha zorion discullpa aitzoki, garbitasun
dichoso zoriantsu discul!parse zuritu, garbitu
diecinueve emeretzi discurso itzaldi, berbaldi
dieciocho omozortzi, emezortzi ( G) discusiOn eztabaida
dieciseis ornasei discutir eztabatda izon
diecisiete amazazpi disern,inar sokabonotu, banatu
diente agin, artz disenteria berazko
diestro trebe, arteza, ganoradun disfrutar atsegin artu, pozartu
diez amor disgust:ar atsekabetu, naigabetu
diezmo omorren disgust:o atsekabe, naigabe
difamar belztu disimular (cubrir) estaldu
diferencia alde, ezberdintasun (paliar) gamtzuntu
(desavenencia) gorabera dislocar Jokatu
diferente ezbardin, bestelako disminuir gitxitu (B), gutxttu ( G)
dificil gaitz (B), zail ( G) disolutc, nabarmen
dificilmente nekez disparar ;auro
dificultad gaiztasun (B), zailtasun (G) (armas de fuego) su egin,
difundir zoboldu, edatu danba egin
difunto zana disparate eragabekeri
digerir egosi, eio dispensar asketsi
dignidad duintasun dispersar sakabonotu
digno duin disponer atondu, gertu
disposici6n - duro

disposici6n jarrera dornesticar otzandu


dispuesto gertu, prest domestico etxeko, etxetiar
disputa iskanbilla dominar menderatu, menperatu
disputar izkatu, jarduki domingo igande, domeka
distancia bitarte, alde dominio jabetza, mende
distante urruti, urrun don (gracia) dooi, doe
distinguido nabormen, bikain donaire politosun
distinguir (diferencia) ezagutu donativo emoitz
distinguir(se) nobarmendu doncella neskatxa, mirabe garbi
distintivo ezaugorri, ezaupide dónde nun, non
distinto bono dondequiera edonun, nunai
distraerse oarkobetu dorar urreztatu
distribuir bonondu, banatu dormil6n loci
distrito erriolde dormir lo egin
(barrio) ouzune dormirse lo ortu
diversidn jolas, olgeta dormitorio
divertido jostogarri, barragarri dos bi
divertir aloitu, jolas eragin dos veces bi oldiz, birritan (B)
divertirse jolostu, olgau doscientos berreun
divieso zaldar dosel • erresel
dividir zatitu, puskatu dote ezkontsari
divinidad joinkotasun draga karromarro
divinizar jainkotu drag6n erensuge
divino joinkozko dramaturgo antzerkigille
divisar begiztotu ducha burutik berako bustialdia
división zatiketa duda ezboi, zalantza
divulgador zabaltzaille, banatzaille dudar zalontzon egon, ezbai egon
divulgar zaboldu dudoso bada-ezpadako
dobladillo izur, azpildura duelo (luto) dolu
doblar (plegar) tolestu duende iratxo
doble bikotx (B), bikoitz ( G) dueño jabe, ugazaba
doblez toles, azpildura dulce gozo
doce omobi dulcemente gozaro, gozoki
docena amobiko dulcif icar gozotu, gozotu
d6cil men, esaneko dulzura gozotasun
docilidad mentasun durable iraunkor
docto ikasi duraci6n iraupen
doctrina ikosbide duradero irounkor
documento agerkoi, ogiri, argibide duramente gogor, gogorkt
dolencia aje durante ...koon, bitartean
dolerse mindu durar iraun
dolor min dureza gagortasun
dolorido minbera, mindua duro gogor
domar ezi duro ( moneda) ogerleko
domesticado otzon (correoso) zail
E
leal tsra! elecci6n (votaciOn) auteskunde
ebanista arotz electricidad tximist'indar
ebrio muskor, ordi elEctrico tximist...
eclesiastico (de la Iglesia) elizako elefante elefante
(clerigo) elizgizon elegante apain, dotore
eclipsar itzaldu elegir aukeratu, autatu
eco durundi, oiartzun (G) ellos, as eurak, eurek, areik, aiek
economia ekonomia, ardura elocuencia etorri, itz-etorri
econamico (barato) merke elogiar goratu, goretsi
echar bota elogio gorapen, gorespen
echar a andar abiatu embadurnar(se) basitu
echar a perder ondatu, alperrik embalsamar gantzutu
galdu, lardaskatu embarcar ontziratu
echar a suertes zotz egin embargar baitu
echarse (tumbarse) etzan, etzun (8) embelesar laluratu
edad adin embeleso lillura
edici6n argitaldi embellecer edertu
edificar eraiki, jaso, eregt emblanquecer zurttu
edificio etxe emborrachar(se) moskortu, orditu
editar argitaratu, argitaldu embotado umotz
editor argitaldari, argitaratzaille embotar ornoztu
educación aziera, gizabide embriagar(se) moskortu, orditu
educado ondo azia embrollar nospalatu
educar ezi embrollo nospa, naasmen
efectivamente arean, izan ere embrutecer(se) aberetu
efecto ondore(n) embudo on.a
efectuar zertu, egin embuste maltzurkeri
eficaz eragille embustero maltzur
efimero igarokor embutido andoa
egoisnio berekotkert eminencia garai, muño
egoista berekoi eminente garai
eje ardatz emisora (de radio) irratetxe
ejemplo ( modelo) jarraibide emocian biotz-ikara
(ilustraciOn) adibide empacharse ok egin, okitu
ejercicio jardukizun, ariketa empalagar aspertu, gogattu
(fisico) somketa empalagoso gogaikarri
ejerci to gudart-talde, gudaroste empanada ogi-tarteko
el (ar ticulo) ...a empapar urasetu
(pron.) bera, ura (G) empaquetar bildu, lotu
el mismo berbera empeñarse (esforzarse) leiatu
elâstico elastiku (adquirir deudas) zorpetu
elecc ian (opción) aukera empeño alegin
empeorar - engañar

empeorar txorrera jo, gaizkitu, enano epo, ipotxa


emperezarse nagitu, alpertu enardecer sustotu
empezar asi encanecerse urdindu
empinado piko, piku encargado arduradun
emplasto txaplata encargarse arduratu
empleado langille encargo agindu
emplear (dar trabajo) lono emon encarnado (rojo) gorri
(eman) encender piztu, ixetu
(utilizar) erabilli enc rrrrr ertsi
empleo arazo encia oi
(ocupaciOn) lanbide encima de ...gain, ...gune
(utilización) erabiltze encina arte
emprender ekin encinal artadi
empresa (tarea) eginkizun, arazo enclenque erkin
empresa (lugar de trabajo) Iantoki encogerse kikildu
empujar bultz egin encogido kikil
empuje bultz encolerizarse sutu, sumindu
empujÓn bultzakada enconarse zornatu, zoldu (B)
emulaciÓn leio encontrar aurkitu
en (un sitio) ...n encorvado konkordun
(varios sitios) ...etan encorvarse konkortu
en algún sitio nunbait encrucijada bide-gurutze
i en buena parte! lekutan! encuadernar azala emon (eman)
en cambio ostera encubrir estaldu
en caso de ezkero encuentro alkartze
en cierta ocasidn beñola, bein baten (partido) jokoldi
en conformidad con arabera enderezar zuzendu, arteztu
en cuanto que es danez enderezarse zutundu (B), zutitu ( G)
en euskera euskeraz endrino basaron, sasiokaran
en lugar de ordez endulzar gozotu, gozatu
(con verbo) bearrean enemigo etsai, arerio
en medio de erdian enemistad etsoitasun, areriotasun
en ningn sitio iñunbe, iñun ere (con enemistarse etsai egin, areriotu
la negaciOn «ez») energia kemen, indar
en paz (liquidado) kitu enero urtarril, ilbeltz (G)
en pro de - alde enfadado asarre
en proporciÓn aroberan enfadarse osarretu
en prosa itz-lauz enfado asarre
en silencio ixilik enfermar gaixotu
en total guztira, guztiz enfermedad gaixotasun, gatx
en una de estas olako baten, alako enfermero gaixozoin
batean enfermizo gaixoki
!n verso itz-neurtuz enfermo gaixo
!n vez de (con nombre) ordez enflaquecer orgaldu
(con verbo) bearrean enfrente aurrean
n voz alta oiuka, oiuz, gorako enfriar oitu, otzitu
najenar (vender) saldu enganchar kokotu
namorarse maitemindu engafiar iruzur egin, atzipetu
engaño iruzur, atzipe enterrar luperatu
engatusar li murtu (cadaveres) lur emon (B), lur
engendrar sortu eman (G), obiratu
engordar loditu entibiar epeldu
engrasar koipetu entierro illeta
engret rse arrotu, puztu entonces orduan
engullir irentsi (G), iruntsi (B) entrada sarrera
enhebrar albniotu entraña errai
enigma ezkutapen entrañable kutun
enjugar tzukatu entrar sartu
enjuto zfmef, igar entre artean
enlazar lotu entregar eman (G), emon (B)
enloquecedor zoragarri entrenamiento saio
enloquecer zoratu entrenar saio eragin, jardun azi
enmendar (se) zentzutu, zuzendu entrenarse saiatu, saio egin
enmohecer fizundu, urdindu entretanto bitartean
enmudecer mututu entrenamiento saio, jardun
ennegrecer baltzitu (B), beztu (G) entretener atoitu
enojarse sumindu, musturtu entretenimiento jo,os, olgeta
enojo sumin entristecer(se) illundu, ateskabetu
enorgullecerse arrotu entumecerse sumindu
enorme izugarri, itzal (B) entusiasmar(se) zoletu, berotu
enrarecer(se) bakandu entusiasmo zaletasun, berotasun
enredar(se) naspilfatu, katrabillatu entusiasta .,.zale, gartsu
enredo naspil envejecer zartu
enriquecer(se) aberastu envenenar(se) pozoitu, zitaldu, eden-
enrojecer gorritu du
enrollar biribildu enviar bialdu
enroscar kiribildu envidia bekazkeri, ondamu
ensalada gatzozpin envidiar bekaitz izan
ensalzar goratu, goretst envidioso bekaizti bekaizkor
ensanchar zabaldu enviudar alargundu
ensangrentar odoldu envolver bildu
enseguida bereala, beingoan epidemia izurri
enseñanza (materia de) irakaskizun epistola (carta) idazti
(profesi6n) irakaskintza epoca aro, aldi
enseñar irakatsi equipaje bidegaillu
( mostrar) erakutsi equivalencia orde
ensordecer gortu equivalente ordain, ordeko
ensuciar loitu (B), zikindu ( G) equivocactOn oker, errakuntza, uts
ensueño ames, amets (G) equivocado oker
ente (ser) izate equivocarse oker egon
entender aditu era (campo) larrain
entendimiento adimen erguido lerden, tente
enteramente osoro, guzttz erisipela disi pula
enterar(se) jakin erizo kirikiño (B), triku ( G)
enternecer (se) samurtu ermita basefiza, boseleiz
entero oso ermitaño padar
errata oker, uts, errakuntza escritor idazle, idazIan
error oker, uts, errakuntza escritorio tdozleku
eructar korrok egin escritura idazkera
eructo korrokado (escrito) idazti
erudito jakintsu escrUpulo kezka
esbelto ferden, txairo escuchar aditu, entzun
escabroso (terreno) molkor escudero eskutari
escalera moillodi, zurubi escudo (arma) babeski, erredola
escalofrio otzikara escuela ikastola, eskola
escaldn koska, mailla escupir txistua bota, txu egin (B)
escampada aterrune ese ori
escampar otertu esos orreik (B), oiek (G), orrek (B)
escãndalo gaizpide esfera borobil
escaño zizoillu, txitxillu esforzarse alegindu, saiatu
escapar(se) iges egin, anka egin esfuerzo alegin
escape ttzuri, isuri esdfago estegorri
escapulario gutun espaciar leku egin, bakandu
escarabajo kokarroldo espacio une, leku, toki
escarbar aztarka egin, aztertu, g tza- espada ezpata
parkatu espalda bizkar, lepo (B)
escarcha ontzgar espantadizo izukor
escarda (acciÓn de escardar) jorra espantajo mamu
escardar jorratu espantapšjaros txorimolo
escarmentar zentzatu espantar izutu
escarnio irri espanto izu, ikara
escarpado aldapatsu espantoso izugarri, ikaragarri
escasamente ozto, doi-doi especial berezi
escasez urritosun especialidad berezitasun
escaso urri, bakan especialmente bereziki
escena (espectaculo) ikusgarri, ikus- esparcir banatu, sakabanatu
kizun (extender) edotu, zabaldu
(parte de un acto) agerraldi especie mota, mueta
escenario antzeztoki, agerleku espectculo ikuskizun, ikusgarr,
esclavo otsein, uztarpeko (G) espectador ikusle
escoba errotz espejo ispillu
escocer erresumindu espera itxorocIdi
escoger aukeratu esperanza itxoropen
escombro zabor, zakar esperar itxaron, zai egon, itxoin
esconder ezkutotu espeso (gordo) lodi
escondido ezkutua espia zelatari
escondrijo zirkillu, zokondo espiar zelatatu
escopeta suizkillu espiga buru
escoria (de hierro) zepo espina orontza
escorpidn lupu espinazo bizkar-azur (ezur)
escozor erresumin espino elorri
escribiente idazle espinoso elorritsu
escribir idatzi espiritu gogo
escrito (sust.) idazki espita zipotz, zapotz
esplendido bikain, dirdiratsu estio uda, udaro (G)
esponja belaki estirar teink egin
esponjoso arol, arro, apatz (B) estirCin teinkada
esposa emazte esto au
esposo senar est6mago urdail
espuela aztal estopa amelu
espuma bits (B), opar ( G) estorbar galerazi, eragotzi, galazo (B)
esputo gorro estornudar usin egin
esqueleto ezurruts (G), azurruts (B) estornudo usin
esquilador motzailfe estos oneik (B), onek (B), auek (G)
esquilar moztu estrago triskantza
esquina mutur estratagema maltzurkeri, malmuz-
esquivez mukertasun, mukerkeri keri
esquivo muker, zaputz estrechar estutu
estable iraunkor estrechez estutasun
establecer ezarri, sortu estrecho estu, medar
establo korta, ikullu (G) estrecho y pequeño tutu
estaca taket, esol, tantai estrella izar
estación (del año) urtearo estrepito zarata, astrapala
(del tren) geltoki estribillo errepika
(via crucis) egotaldi estrofa aapaldt
estado (situación) egoera estropear alperrik galdu, ondatu
(del cuerpo) gorputzaldi estrujar lardakatu
(organización) laterri estuco iztuku
estallar estanda egin, lertu estudiante ikaslari
estampa irudi estudiar ikasi
estante apal, balda estudio ikaskuntza, ikasketa
estar egon, izan estudioso ikostun
estar ocupado jardun, ori izan estufa berogaillu, sutontzi
estar alerta erne egon estupendo arrigarri, bikain
estar atento zur egon estupidez zozokeri, kirtenkeri
estar conforme batera egon, ...kin est6pido zozo, kirten
egon estupor orritosun
estar de pie zutunik egon, zutik egon eternidad betikotasun
estatua gizairudi, irudi eternizar(se) betikotu
estatuto araudi eterno betiko
este ou euforia gar, berotasun, sasoi
(punto card inal) sortalde evangelio Barri-on (B), Berri-on (G)
estera zerra, oinpeko evaporar(se) lurrindu, lurrundu (B)
estercolero sastegi (B), zimaurtegi ( G) evasiOn iges, itzuri
esteril (tierra) elkor evidencia argibide
(animal) antzu evidente agiri, agiriko
estiercol sats (B), zimaur ( G) evitar alde egin, aldendu
estilo ero exactamente zeatz
estimable aintzagarri exagerar aunditu
estimar aintzat artu exaltaci6n gar
estimular eragin exaltado gartsu
estimulo eragingarn examen azterketa
examinar (someter a prueba) oztertu explorar ikuskatu, billatu
( mirar con atención) oro- explosidn estando
kotu explotar estondo egin, lertu
excavar zulatu, zulo egin exponer (arriesgar) arriskatu
excelente bikain (explicar) ozoldu, aditzera
excepto ezik, izan ezik emon (eman)
excesivo geiegizko, larregizko (B) ( mostrar) erakutsi
excitante pizgorri, bizkorgarri, kili- exposición erakusketa
kagarri expresar eson
excitar piztu, bizkortu, kilikatu expreso argi, argi ta garbi
exclamar oiu egin, deadar egin expulsar jaurti
excluir baztertu exquisito bikain, gozo-gozo
exclusivo soit extasiarse txunditu, arritu
excremento gorutz extender zabaldu, edatu
(humano) kaka extenuar(se) auldu, ebaindu
(de las aves) zirin exterior kanpo, azal
(de oveja) ardi-korotz exteriormente kanpotik, azalez
(de vaca) bekorotz exterminar triskatu, ezeztatu, suntsi'
excursidn ibiltaldi, txango tu
excusa aitzaki, atxaki (B) exterminio triskcntza
excusar zuritu, garbitu externo kanpoko, azaleko
exhibir erakutsi, aurkeztu extinguir(se) itzali
exhortacidn eskabide extirpar errotik atera
exigir eskatu, galdetu
extranjero atzerritar, erbesteko
existir izan
exito ondore en (pais) atzerri, erbeste
experiencia oar ikaspen extraño orrotz
experirnento azterketa extraordinario oiezbezelako (G),
experto trebe oiezlako (B)
expiar ordaindu, zurttu extravagante nabarmen
expirar extravagancia nabormentasun, nabar-
explicacidn azalpen menkeri
explicar azaldu, aditzera emon extraviarse bidea galdu, aldendu
explicito argi ta garbi, argi extremaunciÓn azken igortze
explorador billakori, ikuskari extremo mutur, ertz

fâ. brica ola, lantegi facilitar erreztu


fa. bula alegia, ipuin faciimente errezki, errez
faeil errez factura ordainkizun
facilidad erreztasun facultad eskubide
fachada - fijarse

fachada aurre-alde, orpegi favorecedor (que hace bien) ongille


faja gorriko (B), gerriko (G) favorecer lagundu, mesede egin
falda gona favorito kutun, aldeko, begiko
fallar uts egin faz arpegi, mosu
fallecer il fe siniste, sinismen, fede
fallecimiento eriotza fealdad itxusitasun, moztasun (B)
fallo (sentencia) epoi febrero otsail, zezeil (B)
(pifia) •,ts fecundar estaldu, ernaritu
falso (persona) guzurtsu (B), gezur- fecundo (fertil) emankor, jori, naro
tsu (G) (prolifico) umetsu, umekor
(cosa) guzurrezko, gezurrezko fecha egun, urtegun
falta (fallo) uts felicidad zor on, zoriontasun
(carencia) eza, gabetasun felicitaciön zorion-agur
(culpa) erru, oben felicitar zorionak emon, zoriondu
(necesidad) bear, bear-izan (B) feligres eliztar
faltar uts egin feliz zoriontsu, zorioneko
faltriquera zorpo felizmente zorionez, zorionean
fama ospe, entzute femenino eme, andrazko
familia sendi feu itsusi, motz, ezain (B)
familiar senitorteko, senditar feretro zerraido
familiaridad borrukotosun feria ( mercado) azoka, feria
famoso ospetsu, ospatsu, entzutetsu (dia de la semana) astegun
fanega anega ferrnentar (pan) jaiki (G), jagi (B)
fanfarr6n arroputz (v ino) irakfn
fango !okatz, basa, lupetz fermento orantza, azk 'cirri, legami (G)
fantasia (facultad) irudimen feroz izu, izugarri
(objeto) Jrudipen, ameskeri ferreria ola
fantasma mamu, mamarro ferrocarril burdinbide, trenbide
farmacia sendagoitegi, osakaitegi fertil jori, emankor (G), emokor (B)
faro itxasorgi fervor gar
farol argi-ontzi, krisallu fervoroso gartsu
farsante itxurogille festividad jai, jaiegun
fascinaciUn fetidez kirats, sunda (B)
fascinador lillurogarri fetido kiratsdun (G), atsitu ( B)
fascinar ltllurotu fiado (al fiado) zorretan
fascinante lillurogarri fiador (responsable) jaube urten
fastidiar gogait eragin fibra izpi, ari, giar
fastidiarse gogaitu, ospertu fidelidad zintzotasun
fastidioso gogaigorri, ospergorri fiebre sukor
fatalidad ahabear fielmente zintzo, ziñez
fatiga neke fiel ztntzo, bertako (B)
fatigarse nekatu fiera basap■zti
fatigosamente nekez fiero izu,
fatuidad arrokeri, gangarkeri fiesta jai, joiegun
fatuo arro, gangar figura irudi, antz
favor mesede figurarse iruditu, begitandu (B)
(por) mesedez, arren, otoi fijar finkatu, gogortu
favorecedor (que ayuda) laguntzaille f ijarse ondo begiratu, oartu
fila - frente a frente

fila lerro, erreskada forma era, itxura, taju (B), tan-


filo ao, sorbatz (B) kera (G)
filtrar(se) irazi, iragazi formal benetako, ben, zintzo
filtro irazki formalidad benetasun, zintzotasun
fin amoi, azken, bukaera (G) formalizarse zintzotu, zentzutu
(prop6sito) asmo, xede formalmente benetan, egitan
final azken formar eratu, antolatu
finalidad elburu, jo-muga (educar) azi, ezi
finalizar amaitu, bukatu (G) formidable 1<. aragorri, izugarri
finalmente azkenez, azkenean f6rmula ero, ...bide
fingir itxura egin, ...rena egin forro azal
fino zintzo, fin fortalecer indartu, sendotu, gogortu
firmamento ontzi, zeru-sapai fortaleza (vigor) indar, sendotasun
firmar izenpetu fortuito ustegabe, ezusteko
firme ttnko, sendo, gogor fortuna (suerte) zori, adu
firmeza sendotasun, gogortasun (riqueza) ondasun, aberas-
fisonomia orpegikera, arpegi tasu n
flaco argal, mee forzosamente (por necesidad) nattez
flamigero gartsu, gardun (a la fuerza) indarrez,
flaqueza argaltasun, makaltasun gogorrean
flauta txistu, txilibitu, txirula fosa obi, zulo
flecha azkon, gezi f6sforo poxpolo
fleje zimitz fotografia argazkt
flema gorro fotografiar argazkia egtn
flexible biurkor, toleskor fot6grafo argazkille, argazkigille
flojedad (pereza) zabarkeri, nagikeri fracasar uts-egtn, pot egtn
flojo ( mal atado) nasai, lasa (G) fracaso porrot, mokolot
(perezoso) zabar, alper, nagi fracciOn zati
(poco vigor) makal, motel fragil auskor
flor lore, lora (B), fragilidad auskortasun
florecer loratu fragmento atal, zati, puska
florero lore-ontzi fragua sutegi
florido loratsu fraile lekaide, praille
flota ontzidi francamente argi ta garbi
flotar (estar flotando) urgaifiean egon franco (sincero) zintzo, egizale
(salir a flote) urgaiñeratu franja zerrenda, mendel
fluidamente oparo franqueza zabaltasun
fluir jarion, isuri frase esakune, esaera
flujo y reflujo (del mar) goraberak fraternidad anaitasun, senidetasun
fofo arro, arol, apatz fraude marro, iruzur, azpikeri
fog6n sutegi frecuente sarriko, maizko (G)
fogonero sugin frecuentemente sarrt, sarritan,
fogoso sutsu maiz (G)
fomentar berotu, bizkortu freir erregosi, prejitu (G), prijidu (B,
fonda ostatu, jatetxe freno galga
fondo ondo, barren frente bekoki, kopota (G)
forastero kanpotar, orrotz frente (al, en) -aurreon
forja sutegi frente a frente aurrez ourre
fresa malluki (B), marrubi (G) fuerte (ftrme) sendo, gogor
fresco (temperatura) ozkirri (forzudo) indartsu
(reci&I cogido) samur (sano) osasuntsu, bizkor
(sin vergrierha) lotsagabe (G) fuerza indar
lotsabako (B) (por la...) indarrez, gogorrean
frescura (que hace) ozkirri fuga iges
fresno lizar (G), lexar (B) fugarse iges egin, ospa egin
frialdad oztasun fulano urlia
frio otz fumador erretzailfe
frioiera (poca cosa) usken, ezgauza fumar erre
friolero ozpera funcinn (de iglesia) efizkizun
fritada koipetsu funda zorro, azal
frivolo txoriburu, goi-arin fundacidn sortze, iraspen
frontera muga fundamento oiñarri, zimentarri
frotar igurtzi, igurdi (B) fundar sortu, eraiki
frunce tximur, izur fundlcidn (alto) urtze, galda
fruncir tximurtu, izurtu (taller de) burdiñola
frusleria uskeri, ezgauza fundir urtu
fruta fruta funeral illeta
fruto igali, emaitz, frutu funesto zorigaiztoko
fuego su furia sumin, asarre bizi
fuegos artificiales sukurpillak fusil suizkillu, txispa
fuelle auspo fuste ganora
fuente iturri futesa uskeri
fuera kanpoan futil zirtzil, txatxar (B)
fuerista foru-zale futuro (sust.) etorkizun. gero
fuero, foru, legezar (adj.) geroko

G
gaban soingaiñeko gamo orein
gacha morokil gana (deseo) gogo, ...gura
gafas betaurreko ganado abere, azienda (G)
gajo (de naranja, de ajo, etc.) atal ganancia irabazi, irabazte
garan galoi ganar (algo) irabazi
galerta solairu (vencer) garaitu
galerna enbata, galarren gancho kako
galope fauoinka gandul kankailiu, babalasto
gallardia txoirotasun ganga txoko (B), mauka (G)
gallardo txairo gangrena posmo, aratustel
gallina otllo, oIlo gangrenarse posmau, usteldu
gallo oillar, ollar ganso antzar
garabato zirriborro girar biratu, itzuli
garage garaje, berebil-toki giro itzuli, bira
garantia bahi, eusgarri gitano motzole, ijitu
garantizar jabe urten (B), jabe ir- gladiolo urezpata
ten (G), erantzun gloria aintza, ospe, omen
garbanzo txitxirio, garbantzu gloriarse arrotu, illaraindu
garbo txoirotosun, yas (B), ganora glorificar ointzoldu, goratu, goretsi
garboso txoiro, lirain glorioso goragarri, doatsu
garduña katamierle glotbn saIo, tripazai
gargajo gorro glotoneria salokeri
garganta eztarri, zintzur gobernador jourlari
garra erpe, atzapar gobernar jaurri, zaindu
garrapata kapar, akain gobierno jaurlaritzo, gobernu
garrotazo makillakoda goce gozamen
garrote mokilla golfo (geografico) ugolko, itxaskoiko
gas gas (truhan) txori-galdu
gastar eralgi, gastatu golondrina elai (B), enaro (G)
gasto gastu, eralgi golosina mizkinkeri, kuzkeri (B),
gato katu litxarkeri (G)
gato mont e s basakotu goloso mizkin, fitxar (G), kuz (B)
gavilan miru golpe ...kada, danbateko
gavilla eskutado, azao (B), espal (G) golpear jo, astindu
gaviota kaio, txirri goma liko, txori negar
gemelo biki, bizki (G), bikotx (B) gordinfl6n potolo, lodikote
gemido antzi, intziri, zizpuru (B) gordo lodi, gizen
generacidn belaunaldi, gizaldi gordura loditasun, gizentasun
general (comUn) arrunt gorgojo kotxorro
( militar) gudalburu gorjeo txio, txorrotxio
generalmente geienetan, geienean gorra txapel, txono
g&lero ( mercancia) salgai, eroskai gorrión artatxori, ormatxori, kur-
generosamente oparo loi (B), txoarre (G)
generosidad zaboltasun, oparotasun gorro txano, txoto
generoso eskuzobol gota tanta, tantaka (B), tanto
gente jende, lagun-talde gotear erion, tantakatu
gentil (apuesto) galant, lirain gotera itogin, itusura
(pagano) sinisgabeka, jentil gozar atsegindu, poztu
gentilhombre aitoren seme gozo otsegin, poz
gentio jendetza, oste gracia (don) dooi, doe, grazia
genuino jator, legezko, garbi (donaire) goiz, politasun
gerencia zuzendaritza, ardura (agradecimiento) esker
gerente zuzendari, arduradun gracioso barregarri (B), parragarri (G)
germen ernomin, azi grada mailla, koska
germinar erne, ernemindu grado mailla
gesto keiñu, ziñu gradual maillazko
giba konkor, kokotx (de la misa) bidezko
giboso konkor gradualmente maillako
gigante erraldoi grajo belotxiki, belatxingu
gira txango granar burutu, aletu (G), garandu (B)
grande aundi, andi grupo talde, moltso, aldra, sail
grandeza aunditasun gruta arzulo, lurzulo, arpe
granero mandio (G), galtegi (B) guadaña koda4a, Bega
granizo txingor, kaskabar guante eskunarru (B), eskularru ( G)
granja landetxe guapo galant
granjearse irabazi, bereganatu guarda zaintzaille, ...zai(n), jagola (B)
grano garaun (B), ole (G) guardar gorde, zaindu, jagon
grasa koipe, gantz guardia ...zain (B), ...zai ( G)
(de pescado) sain, lumera guardian zaintzaille, j agola (B)
( mugre) uger
guarida kabi (G), abi (B), zulo
grasiento koipetsu
guerra guda, gerra, gudu
gratificackm sari, eskupeko
gratis doan, utsean guerrero gudari, arma-gizon
gratitud eskerron guia (publicaciOn) erakusle, gidari
gratuito doako (persona) zuzentzaille, gidari
gravamen zor, petxa, zerga guiar zuzendu, gidotu, ...ratu
grave astun, larri guijarro errekarri
graznido karraskado guijo arrikoskor
gremio lagunarte, batza guinda ginda
gre fia txima, sapa guindilla pipermin
grieta zirriztu, arrakala guiñar kiñu egin
grifo txorrota guiño kiriu
grillo kirkir, txirritxirri (B), kilker (G) guisar sukaldu, maneatu
gris arce gula mizkinkeri, salokeri
gritar deadar egin, oiu egin guitarra kitarra
grito deadar, oiu, garrasi gusano ar, koko
groseria zantarkeri gustar (sentir placer) atsegin izan
grosero gaizki-azia (G), txarto-ika- (probar) dastatu
sia (B) gusto (sentido) gozamen
grosor lodiera (placer) atsegin
grotesco irrigarri, barragarri (B) (deseo) gogo, nai
grueso lodi, gizen (de liquidos) edakera
gruñido kurrinko gustosamente atsegiñez, pozik, gogoz

H
haba baba habilmente trebeki, tajuz
haber (tener) izan, euki habitante biztanle, bizi-lagun
(credito) artzeko, arturen (B) habito (costumbre) oitura, ekandu (B)
habichuela indaba, baberrun (G) (vestido) j azkera, soiñeko
habil trebe habitual oiturazko, oi dan
habilidad trebetosun, antze habituarse oitu
hablador berritsu (G), berbaldun (B) helada izotz, lei
hablar itz egin, berba egin, min- helar(se) izoztu, leitu
tzatu (G) helecho ira, garo (G)
hablilla esames, txutxu-putxu hembra eme, andrazko
hace años urteak dira (de animal) urruza, ...eme
hace mucho (tiempo) aspaldian hender arraildu, arrakaldu
hace poco arestian, oraintsu hendidura irrirlarte, arrakala (B)
hacedor egille heno albitz, bedar siku (B)
hacendoso marotz heredad solo (B), soro (G)
hacer egin heredar jarauntsi, oiñordeko izan
hacer andar erabilli herencia seniparte, ondore
hacer decir eroso herida zauri
hacerse ilusiOn begitandu herir zauritu
hacia (un sitio) ...rantz hermana (de varOn) arreba
(varios sitios) ...etarantz (de mujer) aizpa (G), aiz-
hacia aqui onuntz ta (B)
hacienda ondasun hermanastra (de varOn) arreborde
(propiedad inmobiliaria) (de mujer) aiztu-orde (B)
etxalde, etxaguntza aizporde (G)
hacha oizkoro hermanastro (de vardn) anai-orde
hada maitagarri (de mujer) anai-orde (G)
hado adu, alabear (G) neborde (R)
halagar palagatu, losentxatu (G) hermandad anaitosun, senidetasun
halago palagu, losentxa (G) hermano (de varOn) onai, senide
hallar aurkitu, idoro (de mujer) neba (B),
hambre gose anai (G)
hambriento goseti, gose, gosekil hermanos (en general) anai-arre-
haragin alper bak (G), nebarrebak (B), senideak
harapo zarpa, zirpil hermosamente ederto (B), eder-
haraposo zarpatsu, traskil ki (G)
harina irin (G), urun (B) hermosear edertu
hartar asetu, ase hermoso eder
hartarse ok egin, okitu hermosura edertasun
hartazgo betekada, asealdi hernia eten, gi-eten
harto ase herramienta iontresna, tresna
hasta (tiempo) arte h rrrrr perratu
(lugar) ...etaratio h rrrrr o errementari
hastiar (se) aspertu, gogaitu, gogait herrumbre erdoi, uger (B)
egin hernembroso erdoitsu, ugertsu (B)
haya pago hervir irakin
hayal pagadi, pagatza hez ondar
hayedo pagadi, pagatza hez de la leche crroka
haz sorta hidalgo oitoren seme
hebilla bearri (B) hiedra untz, untzorri (B)
hebra albaifiu hiel beaztun (B), beazun (G)
hechicero sorgin, azti hielo izotz, lei
hecho de ...zko, ...z egindako hierba belar, bedar (B)
hedor kirats, uts, sunda (B) hierro burdiña, burni (G)
higado - huir

higado gibel hondonada mendarte, troka (B)


higo piko, iko (B) hondura sakontasun
higuera pikondo honestidad garbitasun, txuk untasu n
hija alaba honor ospe, omen, dedu
hijastra alaba-orde honra ospe, dedu, izen-on
hijastro seme-orde honradez zuzentasun, zintzotasun,
hijo seme prestutasun (B)
hijos (en general) seme-alabak honrado zuzen, zintzo, prestu (B)
hilacha altzi honrar (enaltecer) ospatu, goratu
hilar irun, goruetan egin (B) hora ordu
hilera lerro, erreskada hora (entera) ordubete
hito ori, firu horca (suplicio) urkamendi
hilvan albaifia, albaiñu (instrumento agricola) sarde,
hilvanar afbaindu, albiñotu sarda (B)
himno ereserki, goratzarre horizonte zeru-muga, odaiertz
hinchado aunditua, puztua horma orkoi, oiñetxe
hinchar aunditu, puztu hormiga tx ingurri
hinchazÓn aunditu, tontor hornada lcboldi
hipo zotin hornero labazain, labezai
hipocresia azaluskeri horno Jabe, laba (B)
hip6crita azal-uts horquilla urkuillu, urkullu
hipoteca baituro horrible izugarri
hipotecar baitu horror izugarrikeri, zarrada
hirviente gori, irakin hortaliza ortuari (B), barazki (G)
histerismo zain-dardaro, kirio-izu hospedaje ostatu
historia kondaira, edesti hospedero ostatori
hocico mustur, mutur (G) hospicio babes-etxe
hogaño aurten hospital gaixotegi, gatxo-etxe
hogar (casa) etxe, bizi-leku hosteria ostatu, ostal-etxe
(fogán) sukalde, supazter hostia oparr, oteun
hoguera su-meea hostigar zirikatu, kifiatu
hoja orri, osto hotel hotel, ostal-etxe
(de cuchillo) sorbatz, ao hoy gaur
(de maiz) sapa hoyo zulo, zilo
ihola! kaixo! hoz tgitai
holgado nasar (B), lasai ( G) hucha itsulapiko (B), eltze-itsu (G)
holgazan alper, nagi hueco (vacio) uts
holgura nosastasun, lasaitasun (sitio vacio) utsune
(anchura) zabalera huelga opor, oporketa
hollin kedor huefla (rastro) oztarren, iorrar.z
hombrada gtzonkeri (de pie) oiñatz
hombre gizon huerfano umezurtz
hombro sorbalda huerta baratz, ortu
homenaje omenaldi hueso azur (B), ezur (G)
homenajear omen egin huēsped orrotz
homicida gizon-iltzaille, eraille huevo orroutza, arraultze
honda abail huida iges, iñes (B)
hondo sakon huir tges egin, ospa egin, anka egin
hulla - impetu

hulla orrtkatz humilde apal, umil


humanidad (genero humano) gizadi humillar apaldu, umildu
(naturaleza humana) gi- humo ke, kei (B)
zatasun humor umore, aldarte
humano (referente al hombre) giza..., humorada ateraldi
gizonen humoso ketsu, kedun
(compasivo) errukior, erru- hundir(se) ondatu, ondoratu
kitsu huracãn aizete, aizebeltz
humedad ezetasun, ezkotosun huraño muker, saputz
humedecer ezkotu, busti hurtar ostu, ebatsi
hiimedo ezko, eze, busti hurto lapurreta
hilmero besondo, besaburu husmear somatu, usmatu
humildad apaltosun, umiltasun huso ardatz

ictericia laruen, min ori (G) i magen irudi, antz


ida ! ookera (B), joate (G) i maginacien irudimen, irudipen
idea burutosun, asmo i maginar(se) iruditu, asmatu, begi-
idioma izkuntzo, berbeta tandu (B)
idiota ergel i mbecil ergel
idolo sasi-jainko i mitar antzeko izan, antzera egin
idóneo egoki, berebiziko i mpaciencia artegatasun (8), urdu-
iglesia eleiza, eliza ritasun (G)
ignominia laido i mpacientarse artegatu (B), urdu-
ignorancia ezjakite, ezjakin ritu (G)
ignorante ezjakin i mpaciente artega (B), urduri (G)
ignorar ez jakin i mpar (nUrnero) bokotx (B), bakoitz
ignoto ezezogun ( G)
igual bardin (B), berdin (G) (sin igual) berdin-gabeko,
igualar bordindu (B), berdindu ( G) pare-gabe
igualdad bardintasun (B), berdinta- i mparcial alderdi-gabeko
sun ( G) i mpedido elbarri
legitimo (no legitimo) bidegabeko, i mpedimento eragozpen
lege-kontrako i mpedir eragotzi, galerazi (G), ga-
(bastardo) sasiko lazo (B)
li mitado muga-gobeko, azkenbako (B) i mperfecto akostun
luminar argitu i mperio (reino) oginterrt
lusien ames, irudipen, begitaziño (B) ( mando) aginte
lustrar argitu i mpertinente gupera
lustre argi, ospetsu i mpetu oldar
i mpetuoso oldarti, oldar-aundiko incandescente gori
i mpfo fedegabe, eliz-etsai incansable aspergaitz, nekaeziña (G)
i mplacable biotz-gogor, biotz-gabe incapaz geldo, gauza-eza
i mponer ezarri incendio su
i mportancia garrantzi, gora incensario intzentzu-ontzt
i mportante garrantziko, gora-aun- incertidumbre ezbai, zalantza
diko incienso intzentzu
i mportar (tnteresar) ardura emon (B), incitar kiñatu, zirikotu
ajola eman (G) incivil basati, gaizki-azi (G)
(valer) balio izan inclinacidn (acciOn de inclinar) ma-
i mporte balio kurtze
i mposibilidad ezin, ezintasun (afecto) griña, zaletasun,
i mposibilitar ezindu joera
i mposible ezin inclinado makur
(lo) eziña inciinar(se) makurtu, okertu
i mpotencie ezintasun incluir sartu, barruratu
i mprecaciÓn arao incomodarse sapuztu
i mprenta irarkola incomparable berdingabe, paregabe
i mprescindible ezin-besteko, nora- incompatible batera-eziña, alkartu-
ezeko eziña
i mpresiOn zartada, zirrada incompleto betetzaka, osotugabe
i mpreso irarki, moldezko incomprensibLe ulerkoitz, ulertu-
i mpresor irarle, irarlari eziña
i mprevisto ustegabeko, ezuszeko incomprensiOn ulertu'eziña
i mprimir irarri inconstante aldakor
i mprovisación bat-bateko, otoz-otoko inconcebible asma-eziña
i mprudencia zentzugabekeri inconveniente (sust.) erogozpen
i mprudente zentzugabe (adj.) ez-egokt, egoki-
i mpudicia lizunkeri ez
i mpuesto zerga, petxa incorrecciOn okerkeri
i mpulsar eragin, bultz-egin incorrecto oker, akasdun
i mpulso bultzada increduto sinisgogor, sinisbako
i mpureza foikeri, ziktnkeri increible sinisgaitz, siñistu-eziña
i mpuro loi, zikin, zantar inculpar errua egotzi
i mputar egotzi, bota inculto ezjakin, aketo, eskolagabeko
inacabable bukagaitz (G), amaitu- incurable sendagaitz (G), osagatx (B)
ezin ( B) indagaciOn billakuntza, arakatze (B;
inadvertidamente oartzaka, oarka- indagar billatu, arakatu (B)
bez indecente zikin, zantar
inagotable agorkaitz indecible ezin-esan, ezin esan-alako
inaguantable josangaitz, eraman- indecisiOn zalantza, ezbai
ezin (G), eroan-eziña (B) indemnizaciOn ardainketa, ordaintz
inapetente jangartzu, jakan (8) independencia buru-jabetasun, aska
inaudito entzungabe (G), entzunba- tasun
ko (B) independiente buru-jabe, aske
inauguraciOn zobalkunde, aste indicar erakutsi, adierazi ( G)
inaugurar zabaldu, asi indice arkibide
incandescencia goritasun indicio ezaugarri, zantzu ( G)
indigesto egoskaitz, eiogatx (B) ingenioso asmutsu, burutsu
indignacilm sumin, aserre, asarre ingenuo tolesgabe (G), tolesbako (B)
indispensable bear-bearrezko ingerir irentsi, iruntsi (B)
indole seta (G), mendu (B) ingles ingeles
indolencia nogikeri, alperkeri ingratitud esker-txor, esker-gaizto
indolente nogi, alper, zabar Ingrato esker-txarreko
indomable ezikoitz, ezi-eziña Ingresar sartu
ind6mito ezigabe (G), ezibako (B) inhumano onker, biotz-gogor
indudable duda-eziña, dudagabeko (B) iniciar asi
indulgencia parkomen, barkamen iniquidad zuzengobekeri, bidegabe
industria lantegi..., ...gintza injertar txertatu, mendau (B), ez-
industrial (referente a la industria) titu (B)
lantegi... injerto txerto, mendu (B)
(fabricante) ola-jabe i njuria irain, laido
inesperado ustegabeko, ezusteko injuriar iroindu
inestable aldakor injusticia bidegobekeri
inexpugnable ortu-eziño, mendera' injusto bidegobeko (G), bidebako (B)
kaitz inmediatamente berealaxe, beingoan
infame lotso golduko, izen-txorreko inmediato urrengo
infamia laido, belzkeri, lotsari inmejorable eziñ-obe
infancia aurtzaro, seintzaro inmenso neurrigobe
infante aur, sein (B), umetxu inmerecido merezi-gabe
infatigable aspergoitz, nekatu-eziño inmodesto eragabe, nabarmen
infectar kutsatu inmoralidad zontarkeri, lizunkeri
infeliz (desgraciado) zoritxarreko, inmortal illezkor
zorigaiztoko inmortalidad illezkortasun
(cuitado) gizajo inmundicia zontorkeri, zikinkeri
inferior ozpiko, beeko inmundo zontor, zikin, loi
infiel (incrtdulo) sinisgabe, fedebako innato joiotzetiko, berezko
(desleal) gizatxar inocencia erru-eza, errugabetasun
infierno inpernu, gaiztoki inocente errugabe (G), errubako (B)
infimo berengo, beeneko inofensivo kaltegabe (G), kalteba'
infinidad aleun (G), edozenbat (B) ko (B)
infinito azkengabe, amaigabe inquietar kezkorozi, artegatu (B)
inflamacián ounditu inquietarse kezkatu, artegatu
inflamarse gortu, su artu inquieto urduri, kezkati, artega (B)
inflar aizatu, puztu inquietud urduritasun, kezka, arte-
intluencia (intercesiOn) bitortekotosun gatosun (B)
(poder) erogin, indar inquilino maister, errentadore
influenciar eragin, bultzatu insaciable asekoitz, ase-eziña
informaciÓn argitasun, berri (G), inscribir(se) izena emon (eman)
barri (B) insecto mamorro, koko, zomorro
nformar barri emon (B), berri inseguro bodoezpodako, kili-kolo
eman (G) insensatez zentzugabekeri, zorakeri
nforme argibide, argitosun insensible sor
nfortunado zoritxarreko, zorigabe insidia marrokeri
nfortunio zaritxor, ezbear insigne ospetsu, argi
lgenio osmu, asmamen insignia ikur
insignificante txatxar intÉrprete adierazle
insipido geza (G), gaza (B), gazbako (traductor)
insistencia ekite, jardun interrogar itandu (B), galdetu (G)
insistir ekin, jardun galde egin (G)
insolente lotsagabe, lotsabako (B) interrumpir eten, geldiarazi
insoportable josangaitz, eroan-eziña (la conversaciÓn) itza
ebaki
inspeccionar arakatu, ikertu
intervalo une, tarte, txolarte (G)
inspector ikustai(le, ikertzaille
Intervenir eskua sartu, esku artu
inspirar (iluminar) argitu
intestino este
instancia eskabide
intimidaciÓn larderia
instante une, lipar
intimidad barrukatasun, kutuntasun
instar ekin, feiatu
intimidar bildurtu
instinto sen
intimo barruko, kutun, mami
instituir sortu, jarri, irazan
intolerable josangoitz, eroan eziña
instruir irakats, eskolatu
intranquilo larri, artega, urduri
instrumento tresna, lankai
intransigente temati, zorrotz
insufrible jasan-eziña
intratable saputz, betastun (B)
insulso gelbera, gazbako (B)
intrèpido ausart, izukaitz
insultar Jramdu, irain egin
intriga azpikeri, azpijoko
insulto irain
introducciÓn itzaurre, sarrera
insurrecciön matxinada
introducir sartu, sartuazi
insustancial txoldan, ganorabako (B)
inundaciÓn uriol (B), ugolde (G)
insustancialidad txaldankeri
inundar(se) urpetu, urez bete
intachable itzalgabe, egin-egineko (B) inutil alperreko, gauzaez
integridad osotasun inutilizar alperrik galdu, ondatu
integro oso inutilmente alperrik
inteligencia ulermen, adimen invalido elbarri, kaden (B)
inteligente argi, ulermendun, buru- invariable aldakaitz, aidaezirla
argi invencible garai-eziña
intenciÓn asmo, xede invenciÓn asmaketa, asmatze
intentar alegiña egin, alegindu inventar asmatu, sortu
intercalar tartekatu, tartean sartu invento asmakizun
intercesiÓn bttortekatasun inventor asmatzaille
intercesor bitarteko invernada negute
interēs ardura, ajola invernar negua igaro, negua emon
(bancario) mozkin, korritu inverosirnil siniskaitz, itxuragabeko
interesante ardurazko, ...garri invertir (voicar) irouli, itzuli
interesar(se) arduratu, ajolatu (emplear) ezarri
interferir tartean sartu, nastu investigar azterkatu, billatu
interino ordezko invierno negu
interior barru, barren (G) invisible ikus-eziña
intermediario bitarteko invitaciÓn dei
intermedio bitarte, tarte invitado deitua
interminable amaigabeko, azkenba- (a comer) bazkaldar
ko (B) invitar deitu, dei egin
internacional erriarteko, nazioarteko invocaciOn dei, oles
interpretar odierazi, azaldu invocar deitu, dei egin, oles egin
193 involuntariamente - junio

involuntariamente noi ezik, naiga- irrealizable egin-ezitio


be (G) irremediable osatu-eziria, osakatx (B)
inyecci6n ziztada irremisiblemente nai ta nai ez
inyectar ziztatu irritaciÓn sumin, erre
ir joan irritarse sumindu, aserretu
ira sumin, aserre, asarre isla izaro, ugarte
irascible suminkor, osorrekor izquierda ezker
iris (arto) ortzodar, Erromako zubi izquierdo (que esta a la izquierda)
(del ojo) ezkerreko
ironia irri, .maixeo (que usa la mano izquierda)
irracional adimen-gabeko, senbako (B) ezkerti

jabali basurde joyeria pitx i tegi, bitxitegi (B)


jabim joboi jUbilo poz, pozkario (G)
jabonera jobofrontzt jub6n juboi
jactancia arrokeri, arropuzkeri judio j udutar, judu, judegu (B)
jactancioso arro, arroputz juego (diversian) jo/as, olgeta
jactarse arropuztu, arrotu (deporte) kirol
jamis egundo, iñoiz, sekula (de dinero) joko
jamCin urdaiozpiko, pernil (B) (partida) jokoldi, joko
jaqueca buruko-min, bururengo jueves ostegun, eguen
jardin lorategi, boratz juez epailari, epaille
jardinero lorezoin jugada jokaldi
jarra pttxor, murko, txarro jugador jokalari
jaula kaiola jugar (divertirse) jolastu, olgou (B)
jefe nagusi, ...buru, buruzagi (dinero) jokatu
(de estación) geltokiburu jugo ur
jergOn lastaira, lastamarraga (B) juguete jostaillu
jerigonza mordollo juicio (opinion) uste, aburu, eritxi (B),
jeringa bisustera iritzi (G)
jeta mutur, mustur (proceso) auzi, epaiketa
jibia tximinoi (sentido) sen, ezaguera, zentzun
jilguero karnaba (G), kardantxillo (B) juicioso zuur, zentzuzko, zentzune-
jinete zaldizko ko (B)
jornal aloger, lansari julio uztail (G), garagarril (B)
jornalere ologereko jumento asto
ioroba konkor, korkotx (B) juncal ziadi, iitoki
o y en gazte junco zn, ii
oya bitxi (B), edergaillu junio bagil (B), garogarril ( G) ekaina
junta (reuniOn) batzar, billera (G) justicia zuzentasun, zuzenbide
juntamente batera, batean justificar(se) burua garbitu
juntar batu, bildu (G) justo (recto) zuzen, artez, bidezko
juntarse alkartu, alkar artu juventud (gente joven) gaztedi, gaz-
junto a ondoan, alboan teria
juntos elkarrekin (G), alkarregaz (B) (años de) gaztaro
juramento zin (calidad) gaztetosun
jurar zin egin juzgado (tribunal) auzitegi
justamente (a duras penas) ozta-ozta, juzgar (opinar) uste izan, eritzi, ert-
doi-doi txi (B)
(rectamente) zuzen (sentenctar) epaitu, ebatzt

L
la .a lamentar tomal izan, Bolu izan
labi9 ezpatn, ezpan (B) lamento erosto, illeta
labor lan, eginbear, zeregin lamer miazkatu
laborable (dia) astegun lamia (bruja) lamiña
laborioso (persona) langille, bear- lampara argiontzi
gin (B) lana artille, artule (B)
(trabajoso) neketsu lancha (pequena) txowpa, ontzi, txa-
labrador nekazari, nekezale (B), lugin nela
labranza nekozaritza, lugintza langosta (crustaceo) otarrain
labrar landu (de campo) saltamatxino (B),
lacra orbon matxin-salto (G)
ladearse saiestu, alboratu lanza !antza, aztamakilla
ladera egi, alde lanzadera anezka
lado alde, albo, ondo lanzar jaurti (B), bota
lado (al... de) ondoan, alboan, lapa lopa
aldean lapiz orkatz
ladrar zounko egin, aus; egin largo luze
ladrido zaunka, aust larguirucho luzanga
ladrillo adrillu largura luzero
ladrÓn lapur, ebasle laringe eztarri
lagar doloro las ...ak
lagartija suangilla, sugelindara lascivia lizunkeri, aragtkeri
lagarto musker lascivo lizun, orogikoi
lago zingira, aintzira lastima tomat, erruki
lagrima maIko, negar-anpulu (B) lastimoso errukarri
laguna zingira, aintzira lata ontzi
lamentable negargarri, tamalgarri latido taupada,
latrocinio lapurreta lentamente geldiro, asttro, poliki
laudable gorogorri, txologarr■ lenteja tilista, txilista
laurel erromu, ereiñotz lento geldi, sor, astidun
lavandera lixiba-jotzaille, ikuzle leña egur
lavar garbitu, ikuzi leño egurki
lavativa bisusturo, xirrista león leoi
lavatorio (acciOn) garbiketa, ikuzpen lepra legenor
(lugar) gorbitegi leproso legenordun
laya Iaia letargo lozorro, korromorro (B)
layador laiari letra izki, letra
layar loiotu letrado (abogado) lege-gizon, le-
lazada txibisto tradu (B)
lazarillo itsumutil, itsu-aurreko (culto) jakttun, jokintsu
lazo (lazada) korapillo, txibista letrero idazkun
(trampa) lakio levadura orantza, legami
leal leial, zintzo, kirmen (B) levantamiento (de peso) josotze,
lealmente leiolki, zintzoro josoketo
lealtad leioltosun, zintzotosun ( motin) matxinada
lección ikaskoi, ikoskizun levantar jaso
lector irakurle (un edificio) eroik■
lectura (tema) irokurgoi
levantarse jaiki, jagi (B)
(tiempo) irakurroldi
leche espe (ponerse de pie) zutttu,
lechero (vendedor) esne-saltzaille zutundu
lecho (cama) oe, oge levante sortalde, eguzki-alde
(de un rio) uberka leve arin
lechuga urrozo, letxu ley lege, arau
lechuza ontz, gabontz lezna ezten
leer irakurri libelula mariorratz, mariburduntzi
legado ( manda) agintza libertad askatasun
legal legezko libertar askatu, jaregin
legalmente legez libertino nabarmen, lasai, nasai
legaña mokor (G), pizta (B) libra li bera
legislador legegin, legegille obrar askatu, jaregin
legisiar legeak egin (emon) librarse onez irten (G), onik urten (B)
legitimo legezko, bidezko libre aske, burujabe
legumbre barazkt, ortuari (B) libreria (armario) liburutegi, idoztegi
lejano urruneko, urrutiko (tienda) liburu dendo
iejia lixiba libro liburu, idazti
lejos urrun, urrutt licencia boimen
lelada tentelkert, ergelkeri licencioso lizun, lasai, nasai (B)
lelo tentel, kokolo (B), iñozo (G), min licito zillegi, bidezko
lema ikurritz, goiburu liebre erbi
lenceria eungintzo liendre bartz
lengua miin (8), mingain (G), min lienzo eun, miesa (8)
lenguaje izkuntza, berbeta (B), iz- ligadura lokarri, lotura
kera ligar lotu, batu
enitivo aringarrl, azkarri ligeramente arin
ligereza (agilidad) bizkortasun, arin- lotura zorotasun, erotasun
tasun (acciOn alocada) zorokeri, ero-
(irreflexivo) artnkeri keri (G)
ligero (agil) bizkor, arin locutor esale
(leve) arin lodazal lokatza, basatza
li maco bare lodo lokatz, basa
li mitar mugatu, mugarritu lograr lortu, jaditsi (B)
li mite muga loma bizkor
li mOn lombriz zizari (G), ar (B)
li mpiamente gorbiro
(intestinal) txitxare (G), bt-
li mpiar garbitu
zio (B)
li mpieza garbitasun
lomo ozptrun, solomo
li mpio gorbi
longaniza lukainko
linaje Jatorri
longitud luzera
linde muga, mun (B)
loor otntza, goropen
lindo polit
loquero zorozain
linea lerro, marro
los ...ak
liquidar garbitu, kitatu
lote soit, zati
liquido irurkat, ubil ( G)
loteria zozketa
lirio fili, zitori
lozania mardultasun, guritosun
liso (au (B), berdin, zapal
lozano mardul, guri
lisonja zurikeri, palagu, koipekeri
lubina
lista tzenlerro, izendegi
lutero artizar
listo (espabilado) argi, azkar, zuur
luciernaga epertarg) (B), ipurtargt ( G)
literariamente elertiz, elerti-arauz
literatura elerti lucha burruka, gudu
litigio auzi, eztabaida luchador burrukalan, burrukan
litoral itxas-bazter, izpaster (B) luchar burruka egin, burrukatu
liviandad nasatkert luego gero
liviano arin, lasai (G), nasai (B) lugar leku, toki, tegt
lividez ubeltosun lugar de reunión batzoki, biltoki
livido ubel, zurbil lujuria oragikert
lo ...o lumbre su, argi, sutargi
lobezno otsoko luminoso argi, argttsu, argi...
lobo otso luna illargi, iretargi (B)
local (adjetivo) tokiko, lekuko, bertako lunar (peca) orein, orainen (8)
(sustantivo) toki, leku lunes ostelen
loco zoro, ero (G) luto dolu, lutu
locuaz )ztun (G), berbaldun (B) luxaciein zain-tiratu, biurri
(charlatan) berritsu (G), ba- luz argi, argltasun
rritsu (B) luz electrica tximistargt
LL
Ilaga zauri Ilave giltz
Ilagar zauritu Ilegada elduera, eltze
Ilama gar llegar eldu, irttxi (G)
llamada dei Ilenar bete
Ilamador deitzoille, dei-egille Ileno bete, beterik
Ilamanniento dei Ilevar eroan (B), eraman (G)
Ilamar det egin, ots egin, deitu Ilevar a cabo zertu, burutu
Ilamarse eritxi, izena euki llorar negar egin
Ilamarada sugar lloriqueo muxin, moño
Ilamativo nobarmen Iloro negar
Ilaneza lau(n)tasun IlorOn negorti
llano lou(n), zelai Ilover euria egin, euria izan
Ilanto negar llovizna langar
Ilanura zelai Iluvia euri, ebi (G)
Ilar laratz Iluvioso euritsu, ebitsu (G)

M
macerar beroztu, beratu madurarse (las heridas) zoldu
macizo trinko, sendo maduro eldu, umo
machacar zeotu, zapaldu maestra maistra, andereño
machete oiotz maestria MOISUIZO, irakasletza
macho or (destreza) trebetasun
( mulo) mando maestro maisu, irakasle
madeja motaza magia sorgtnkeri, aztikeri
madera zur, zul (B) màgico sorginkerizko, aztikerizko
maderamen zureri, zuleri (B) ( maravilloso) arrigarri, mua-
madrastra amorde, ugazama garri
madre oma magnate andiki, aundiki
madrina omobitx, ama ponteko, ama magnifico bikain, itzelezko
besoetako mago sorgin, aztt
madroño gurbiz, burbux (B) magro giarra
madrugada goizalde, egunsenti maiz arto
madrugador goiztor maizal artotzo
madrugar goiz jagi (B), goiz jeiki (G) majaderia ka,kukeri, kirtenkeri
madurar eldu, ondu, umotu majadero koiku, kirten
mal (enfermedad) gaitz, mtn manera de ser izokera
malamente txarto (B), gaizki (G) manga mauka
malbaratar ondatu (de una embarcaciOn)
maldad txarkeri, goutakeri errun (B)
maldecir madarikatu, biraokatu mango kirten, gider
maldiciOn aiñen, birao manicomio zoroetxe
maldito madarikatua, biraokatua manifestaciÓn agerkunde, agerpen
malear (una cosa) alperrik galdu, manifestante erakusle
lardaskatu (G) manifestar erakutsi, agertu
malear(se) (en sentido moral) galdu, manifiesto ogiri, ageri
golztotu maniobra aruntz-onuntz, joan-etorri
malestar ondoez manjar jaki, janari
maleta Cardel, bide-zorro mano esku
maleza sastrako manojo sorta, txorta, eskutada
malgastar ondatu, parrastatu manosear eskuztatu, maskaldu (B)
malhechor goizkin, gaizkille mansedumbre otzantasun
malicia goLztokeri, txarkeri mansiOn bizitoki, bizileku, egoitza
(astucia) maltzurkeri manso otzan
malicioso maltzur manta burusi, estalki
maligno gaizto, txar, donga (B) manteca (de tocino) urin
malo (cosa mala) txar (derretida) kolpe
(enfermo) gaixo, geixo (sin derretir) gantz
( moralmente) gaizto mantel maizapi, zamau (B)
(per j udicial) kaltegarri, galgarri mantener (alimentar) azi, elikatu,
(picaro, travieso) oker, biurri mantendu
(el) gaizkin, gaizkille mantequilia guen
(acto inmoral) zantar manto estalki, soingaiñeko
malva rnalba, mamukio manual eskuor, esku„.
malvado gaizto, gaizktlle, donga (B) manufacturar egin, eskuz egin
mama ugatz, titi, bular manzana sagar
marnar edoski, titi artu manzanal sagasti, sagardoi (B)
mamifero ugaztun manzanilla kamamilla, larramillo
manantial iturburu, urbegi maña antze, ganora, trebetasun
manar erion mañara (adverbio) biar
mancilla orban (1a) goiz
manco (sin brazo) besobakar, besa- mapa mapa
motz rnLquina makiña, tramankulu, ..kin,
mancha orban, loi ...gaillu
manchar orbondu, loitu mar itxaso, itsaso
manda (legado) agintza maravilla arrigarri, mirari
mandamiento agindu, mandamendu maravillar(se) arritu, miraritu
mandar (ordenar) agindu maravilloso arrigarri, miragarri
(enviar) bialdu, bidalt marca ezaugarri, ezaupide, ikur
mandibula motrail-azur (B), masail- marcar markatu
ezur (G) marcha (partida)
mando agmpide, agintaritza (paseo) ibillera
manejar erabilli (velocidad) abiado
manera era, modu, gisa, era marchar(se) joan, alde egin, abiatu
marchitar igartu, zimeldu maullido mioo
marchito igar, zimel mayo maiatz, orri)
marea itxas gora-bera mayor ( mas grande) aundiago
m aaaaa se zorabiatu (principal) nagusi
mareo zorabio mayoria geienak
marfil marfil, boli mazmorra ziego
margen ertz, bazter mazo gabt, maillu
marido senar mazorca artaburu
marinero itxasgizon, mariñel mear txiza egin (B), pixa egin (G)
marino (referente a la mar) itxaso - meca"nico (obrero) makifialari
ko, dxastar, (relativo a la mecanica)
mariposa mitxeleta, inguma makiña...
marisabldilla pertzeta mecer kulunkotu
marisma padura, urtoki medalla domifia
marmita tupin media galtzerdi, gaItza (B)
mármol atxurdin, nabarri (G) (promedio) botaz-beste
marmota musor, mixar (B) mediaciön bitartekotasun
marrajo maltzur, malmutz (B) mediador bitarteko
martes astearte, martitzen (B) medianamente erdipurdi, alan-olan
martillador maillukari mediano (de estatura) bardingo (B)
martilleo mailluketa (de calidad) alan-olango (B),
martillo maillu erdipurdiko (G)
mârtir martiri, ziñopa (intermedio) arteko
marzo epail, martxo, marti (B) medianoche gaberdi
mas ...ago, geiago mediar bstortetu, bitarteko egtn, eskua
mas (pero) baiña, baña sartu
m a s alta arogo, aruntzago medias (a) erdizka
m a s temprano goizogo medicina (ciencia) osagarri, sendagat
masa ore (profesiOn) sendakintza,
mãscara marro med ikutza
masculino or medicinal osa..., sendo..., osagorri,
(varón) gizonezko sendagarri
masticar zeatu, mamurtu (B) medico osagille, sendagille
masto, ontzi-aga medida neurri
matanza iltze, ilketa medidor neurtzaille
(degollina) triskantza medio (centro) erdi
matar il ( modo) ...bide
materia (asunto) ...gai mediocre ala-olako, zelan-alango (B)
(pus) zorna mediodia eguerdi, eberdi (B)
material (para hacer algo) goi, mediodia (sur) egoalde, ego
...kai medir neurtu
maternidad amatasun meditaciOn gogorte
matorral sasttza, sastraka (B) meditar ausnartu, gogoon erabilli
matrimonio (sacramento) ezkontza medroso bildurti
( marido y mujer) se- medula muin, un, gun
nar emazte mejilla matrailla (B), masailla ( G)
matriz emasabel, umetoki mejor (adverbio) obeto, obeki
matutino goizeko, gotz... (lo... postble) alik ondoen
mejor (adjetivo) obe, oba (B) mercado azoka, merkatu
(lo) onen, oberen mercancia salgai, erosgai
mejorar ondu, obetu, obeagotu merced mesede, doai, doe (B)
mejoria obakuntza, oberako (B) merecer merezi, gai izan, duin izan
melancolia goibeltasun, kadentasun merendar oskoldu
melancelico goibel, kaden (B) meridional egoaldeko, ego...
melena adats, galpar merienda askori, arratsaldeko (G)
melindroso mizke, gupera, milika mérito merezimendu, meritu
melodia soiñu, doiñu merluza legatz, lebatz (B)
mella akots, koska mero (pescado) mero
mellar akastu, koskatu (solo) uts, soil
mellizo btki, bizki, bikotx mes il
membrana mtntz mes (entero) illabete
membrillo irosagor mesa mai
memez txaldankeri mescolanza naste-borraste
memo txaldan meseta ordeka
memorable oroigarrt, gomutagarri mesen ostatu, ostal-etxe
(B) mesonero ostalari
memoria oroimen, gomutamen (B) meta (finalidad) elburu, xede
memorias (recuerdos) gorantziak (B), metal metai, tupiki, txilinki (B)
eskumiñak (G) meter sortu
memorien oroikor, burutsu metodo ikasbtde, irakasbide
mención aipamen, aitamen (B) metro metro, neurkin
mencionar aipatu, aitatu (B) mezcla naste, naaste
mendigar eskean ibilli mezclar nastu, nastatu
mendigo eskeko, eskale mezquindad zekentasun, zikoizkeri
menear eragin, astindu mezquino zeken, zikoitz
menesteroso beartsu, ezeukt mi nire, nere, ene, neure
mengano olako, sandia microbio mikrobio, xomorro
menguar urritu, laburtu miedo bildur, beldur
menor txikiago miedoso bildurti, beldurti
(el) txikien miel ezti
menos gutxiago, gitxiago (B) miembro (del cuerpo) gorputz-zati,
menospreciar gutxietsi soin-atal
mensaje mezu, mondatu, gaztigu (socio) ...ktde
mensajero mezulari, mandatari mientras bitartean, arteon
mensualmente illero mientras tanto bitartean, artean
menta botan miercoles asteazken, eguazten
mentar aipatu, aitatu mierda kaka
mente (pensamiento) gogo, adimen (de ganado) korotz
mentir guzur esan (B), gezur esan ( G) miga mami, mamin
mentira guzur (B), gezur ( G) migaja apur
mentiroso guzurti (B), gezurti (G) mil mille
menudo ze, zee milagro mirari, alatz
meñique atxikin (B), beatz txikar (G) milagroso miraritsu
meen txizeti (B), pixontzi (G) milano miru
meramente soillik (G), utsik millar millako
mercader salerosle, merkatari millen milloi, milloe (B)
mimar - moradura

mimar lausengatu, palagatu, mizke modesto (humilde) opol


azi (B) (recatado) eratsu, begi apal
mimbre zume, mimen madico urri, txiki, gutxi
mimo eredu, pa/agu modismo esokero
mina meategi, meatoki modo era, modu, gisa
mineral mea modo de estar egokera
minimo txikien modo de vivir bizikera, bizimodu
ministro ministru modorra lozarro
minuciosamente zeoro, zeatz-meatz mofa iseka, irri
minucioso zeatz moho lizun, urdin
minuto miñutu mojado busti
mio nire, nere, neure mojar(se) busti
mirada begiraldi, begirada, begira- mojón mugorri, munarr,
kune (B) molde eredu, orkoi
mirar begirotu, begitu (B) moler eio, zeatu, birrindu
mirlo zozo molestar nekarazt, gogoit eragin
mis nire, nere, neure txutxu eragin (B)
misa meza molestia (extorsiOn) neke, kalte, oker
misa mayor meza nogusi molesto (enfadado) osorre
miscelanea naste-borraste, naos-maas (fastidioso) nekagarri, gogai-
miserable errukarri, zoritxarreko korri
miseria mixeri, bear gorri, ezeuki molinero errotari
misericordia erruki, errukitasun molino errata, bolu
misericordioso errukitsu, errukior momento une
misian mixio, misiño monaguillo eliz-mutil
misionero mixiolari monarca errege, bakaldun
mismo bera, ...xe, ...txe monasterio bokartegi, prailletxe
misterio ezkutopen, misterio moneda txanpon, diru
misterioso ezkutuzko, misteriozko monja moja, lekaime, serora
mitad erdi mono tximiño (B), tximu (G)
mitigar orindu, gozatu monalogo bakarrizketa
mobiliario tresneria, tresnak monstruo momu
mocetan morrasko monstruoso izugarri, itxura-gabeko
mocita neskato montaña mendt
mocito muttko montañero mendizole, mendlgotzole
moco mukt, zintz, muskil (B) montafias menditor, mendiko
mocoso mokoti, mukizu (G), zintli montañoso mendttsu
mochuelo mozolo montar (subir) igo, goratu
moda .,.ero, modo, eraberri monte mendi
(de vestido) jazkero, apam- monton pillo, meea, moltso (B)
kera montuoso menditsu
modales gizabide montura (arreos) basta
modelo eredu monumento oroigaillu, oroitarri
moderar eratu, neurritu, eztitu moño matots
modernizar(se) gaurkotu, eraberritu mora masusto
moderno oraingo, orain-aldiko morado ubel, more
modestia (humildad) apaltasun moradura ubelune, odolbtldu (G),
(recato) begirune, eratasun odolbatu (B)
moral - musical

moral on, zuzen, zillegi mudar(se) aldatu


(arbol) masustondo mudez mututasun
(la) moral, zuzen-lege mudo mutu
morcilla odoloste (B), odolki (G) mueble errediza, tretxu (B)
morcillen mondongo, buzkantz (B) ( movible) aldakor
mordaza muturreko mueta siñu, keiñu
mordedor aginkari muelle (del puerto) nasa, kai
mordedura aginkada, usikada, ozka (flexible) molgu, zalu
morder aginka egin, usigi (resorte) bultzaki
mordisco aginkada, kauskada, kozka muerte eriotza, erio
moreno beltzaran (G), baltzaran (B) muerto ildako
morir (poco activo) motel
moroso luzokor, nagi, zabar muestra erakusgarri, eredu
morro mustur (B), mutur (G) mugido oTro, marrusa (B), marru (G)
mortaja il-jantzi mugir orru egin
mortal ilkor, ilgarri mugre uger, koipe, tortika
(pecado) astun mugriento koipetsu, ugerdo (B)
mortero motroil/u mujer emakume
mortificacien ildura (esposa) emazte
mortificante mingarri, nekagarri mujeriego andrazale, gonazaie
mortificar ilduratu, nekatu mulo mando
mosca eull mueta isun, diru'zigor
mosquito eltxo multar isundu
mostrar erakutsi multiplicar ugaritu, ugaldu
mota izpi, samar multitud talde, aldra
mote (apodo) ezizen, izengoiti (de gente) jendetza, giza-
motin matxinada, zalaparta talde
motivo arrazoi, zio, zergaiti mullido astin, arro, bigun
motor motor, eragille mullir astindu, arrotu
movedizo loka, koloka, igikor mundano mundutor, mundukoi
mover eragin, mugitu mundo ludi, mundu, lurbira
moverse igitu, zirkin egin muñeca (del brazo) eskutur, besamu-
movimiento zirkin, igidura tur
moza neska, neskotillo, neskatxa (G) (juguete) androkina (B), po-
mozo mutil, morrosko piña, panpin
muchacha neska, neskatilla, neska- muralla esi, arresi, murru
txa (G) murcielago saguzar
muchachita neskato murmullo marmar, zurrumurru
muchachito mutiko murmuracien esames, marmar,
muchacho mutil, morrosko (B) TaX10
muchas veces amaika aldiz, askotan murmurar (cuchichear) marmar ori
muchedumbre (humana) jendetza, (hablar mal) maxiatu,
giza-talde gaizki esan
( multitud) pillo, al- murria trIstura, Ifarritasun
dra (B) mUsculo giarra, zozko (B)
mucho asko musgo oroldi, goroldio
mucho mas areago, askoz geiago musica soiñu, eresi
mudable akiakor musical eres...
musico soMulari, eresIari mutilar moztu, ebaki, ebagi
muslo istar mutuamente alkar, elkar
mustio (sin vigor) igar, zimel mutuo alkar..., bata-beste
(triste) betillun, kaden muy oso, guztiz, txit
mutabilidad aldakortasun muy bien ederto (8), ederki (G),
mutaciÓn aldakuntza, aldaketa oso ondo (8), guztiz ongi (G)

N
nabo arbi, nabo necesariamente naita naiez, olan be-
nacer jaio, sortu arrez, naita ez, ezinbestez
(las plantas) erne necesario beorrezko, premifiazko (B)
nacimiento jaiotza, sortze necesidad bear, premiña (8). bea-
nación erri, errialde rrizan (B)
nacional erriko, errietako necesitado beartsu
nada ezer ez, ezebez (B) necesitar beor izon
nadar Igeri egin, uger egin (B) necio ergel, ero, burubako (B), bu-
nadie iñor ez, iñorbez (B) rugabe (G)
negacinn ez, ezetz
nalga mokor, epermokor (B)
negar ukatu, ezetz esan
naranja laronja
negativa ukotze, ukomen
narciso onbulo
negligencia zaborkeri, itxitasun (B)
narigudo sur-luze, sudur-andi
negligente zabor, itxi (B)
nariz sudur, sur
negociante salerosle
narrar edestu, esan
negociar salerosi, tratuan ari (jardun)
narria narro
negocio irabozpide, dirubide
nata mintz, esne-gain, kipur
negro beltz (G), baltz (B)
natilla ai-ori, burin (G) negrura belztosun, baltzitasun (B)
natural de ...tar negruzco boltzizko, beltzaran
naturaleza (esencia) izate, izakera,
nene aurtxo, umetxo, sein (B)
izatasun nervio kirio
(universo) izadi
nervioso urduri (G), artega
naturalidad berezkotosun neto uts, garbi
naufragar ontzia galdu neutral alderdigabeko
nãusea goragole, okada neutralidad alderdibagetasun
navaja labana, labaiña nevada (cantidad) edurtza (B), elur-
nave ontzi, itxasontzi tza (G)
navegar ontztz joan, itxasorotu (tiempo) edurte (B), elurte (G)
navidad gabon, eguberri nevar edurra egin (B), elurra egin (G)
nebuloso loMotsu ni ez
necedad ergelkeri, zorakeri, erokeri, ni...ni ez . ez
burugabekeri ni palabra tutik ere ez, txistik ere ez
ni siquiera ezta... ere (bere, be) novela eleberrt
nido abta (B), kabi (G) novena (novenario) bederotziurren
niebla laiño noventa larogettamar
nieto billoba, lloba (B) novia emaztegai
nieve edur (B), elur (G) (recien casada) ezkonbarri (B),
ninguno iñor ez, iñorbez (B) ezkonberri (G)
nifia neskato noviembre azIl, azaro (G), zemen-
(del ojo) betsein di (B)
niñada umekeri novilla bigantxo, biga
nifiera umezoin, aur-zar ( G) novillada zekorketa
niñeria umekeri novillero zekorkar,
niñez umezaro, aurtzaro novillo zekor, idisko
niño ume, sein (B), aur (G) novio senarga/
nispero mizpira novios ezkongarak
nivel galga nube oder, edoi
nivelar bordindu, galgatu (del ojo) fauso, gandu
no ez nublado odeitsu, goibel
no obstante ala ere (G), alan bere (B) nublarse odeitu, lcuriotu
no poder ezin nuboso odettsu, laiñotsu
noble (de caracter) mosal, prestu nuca gorezur, lepazur
(hidalgo) cutoren seme nudo korapillo, orapillo
nocedal intxausti (de la madera) odabegi, lakatz
nocivo kaltegarri nuera erran (B), erram (G)
noche gau nuestro gure
(anoche) bort nueva (noticia) barri (B), berri (G)
nochebuena gabon nuevamente ostera, barriro (B), be-
nochevieja gobonzar rriz (G)
nodriza iñude, aña nueve bederatzi
nogal intxaur nuevo barri (B), berri (G)
nombrar izendatu, izentau (B) nuevo (de) ostera, berriz (G), ba-
nombre Izen rriro (B)
norma eredu, arau nuez mtxaur
norte ipar, ifar (de la garganta) zintzur, gor-
nosotros gu goil (B)
nostalgia (errimin) nulidad utsaren urrengo
nota (advertencia) oar número (cantidad) zenboki, kopuru
notable naban, oargarri numeroso ugari
notar oartu, nabaritu nunca iñoiz ez, iñoizbez (B)
noticia albrsta, barri (B), berri (G) nutria urtxokur, ugabere
notorio agiriko, ezagun nutrir azi, elikatu
o
o edo, ala, nai(z), • nai(z) ocasi6n era, abagadune (B)
obcecaciÓn itsukeri, Itsumen occidente sartalde, mendebal
obedecer esanak egin, obeditu oceano itxasaundi, ttxaszabal
obediencia esanekotasun, menpetasun orio asti, txolarte (G), oldorte (B)
obediente esaneko, esangin, men (B) ocioso astrtsu, alper
obeso potolo octavario zortzturren
bbice eragozpen, oztopo (G) octubre urrtl, urrt
obispo gotzain, apezpiku ocultar ezkutatu, ostendu (B)
objetar kontra j arrt, jarki oculto ezkutu, gorderik
objeto (cosa) gauza, zer ocupackin zeregin, arazo
(fin) elburu, xede ocupado (atareado) lanpetu, orozopetu
oblacibn eskeintza, opakuntza ocuparse ari izan, jardun (B)
oblicuo zear, eslai ocurrencia ateraldi, burutaldt
obligackin betebear, eginbear ocurrir (pensar) otu, bururatu
obligar beartu, - erazo (B), -• arazi (suceder) jazo (B), gertatu (G)
( G), azo (B) ocho zortzi
obligarse beartu, lotu ochenta larogei
obligatorio bearrezko odiar gorrotatu, gorroto izan
obra lan, bear odio gorroto
(acci6n moral) egintza, egite odioso gorrotagarn
(literaria) idazian odre zagi, zaragi
obrar ari izan, jardun neste sortalde, mendebal
obrero langille, beargin (B) ofender tratndu, mindu
obscenidad zontarkeri, Itzunken ofensa irain
obsceno zantar, lizun oferta esketntza
obscurecer illundu, goibeldu oficina idazgela, bulego
obscuridad illuntasun, illunpe oficinista idazlari
obscuro illun, goibel oficio ogibide, langtntza
obsequio eskuerakutst ofrecer eskeiñi, opa izan, opatu (B)
observación oar ofrecimiento esketntza
obshvar (cumplir) bete, gorde, eutsi ofrenda eskeintza
(examinar) ozterkatu, ara- ofuscacin itsumen
katu ofuscar stsutu
( mirar) oartu, begtra egon oible entzungarri
obstaculo eragozpen, oztopo oido entzumen
obstante (no) ala ere (G), alan oir entzun, aditu (B)
bere (B) ojal botoi-zulo, aiu (B), aletxe (G)
obstinacicin itsukeri, tema, seta iojala!
obstinado temati, buru-gogor ojeada begiraldi, gain-begiratu
obstinarse temotu, setatu ojo begi
obstruir Itsutu, itxi Ola ain
obtener lortu, eskuratu cileo oho, orio (B)
oler usain egin, usmatu ordeñar eratsf, batu
olfato usmo, usaimen ordinario (basto) trakets, baldres
olivo oliondo (cormin) arrunt, oiko
olmedo ezkurdi (B), zumardi (G) orear egurastu, aizetu
olmo zumar oreja belarri
olor usain (B), unai (G) orfandad zurztasun
oloroso usaintsu orfe6n obesbatza
olvidadizo aiztukor, aaztukor organismo (humano) zozko (B)
olvidar aiztu, aaztu organizar eratu, antolatu
olvidarse aiztu, aaztu organización erabide, antolaketa
olla lapiko, eltze (G) orgullo arrokeri, antuste
ombligo orgullosamente arrokeriz
omitir utzi, ez egin orgulloso arro, arroputz
omnipotente guztialdun, alguztidun oriente eguzkiolde, sortalde
once amaika orif icio zulo, zilo
onda ozka origen jatorri, astera
ondulaci6n ozko original leen, len...
onza ontzo (peculiar) jatorrizko
operaci6n (quirtirgica) ebakuntzo (primera copia) eredu
operario langille, beargin originalmente jatorriz
opinar uste izan, eritx‘ (B) originariamente jotorriz
opini6n uste, iritzi (G), eritxi (B) orilla bazter, ertz
oponerse aurka egin, kontra jarri orillo mendel
oportunidad abagodune (B), mu- orin (herrumbre) erdoi, uger (B)
gon (G) orina txiz, garnu, piz
oportuno egoki, erazko orinal txiz-ontzi, garnu-ontzt
oposici6n mukertasun orinar txiza egin, garnu egin
opresión zapalketa oriundo de ...tar
opresor zapaltzaille ornamental apatngarri
oprimir zapaldu, sakatu ornamentar apaindu, edertu
optimista baikor ornamento apaindura, edergaillu
opuesto aurkako, beste aldeko (de iglesia) eliz-jantzi
opulencia aberastasun, oparotasun oro urre, urregorri
opulento eukitsu, dirutsu ortiga asun, osin (G)
op6sculo idaztiño, liburuska oruga lupu (B), lipu (G)
oraciOn otoitz orujo pats, bats, beiña
orador izlari, iztun orzuelo begitxindor
orar otoitz egin osadia ausardi, azartasun (B)
oratorio oto,ztegt osado ausorta, azarri (B)
orden (colocaciOn) ...era osario azurtegi (B), ezurtegi (G)
(de sucestOn) lerro, erreskoda oscilaci6n zabu
( mandato) agindu 6sculo (en la tara) lozton, pa, mosu (B)
ordenar (colocar en su sitio) atondu, (en la mano) mun (B), muin (G)
talUtU oscurecer illundu
( mandar) ogtndu oscuridad illuntasun, illun
(poner en fila) lerrotu, le- oscuro sflun
rrokatu oso artz
(sacerdotalmente) ordendu ostentaci6n arrandf, arropuzkeri
otoño udazken, udagoien (B) oreja ardi
otra vez barriro, astera, berriz (G), ovejero ortzoi (G), artzain (B)
barriz (B) ovillo aril
otro beste oyente entzule

pacer bazkatu, larratu, alatu pilido zurbil


paciencia eroapen, eramanpen, arte palillo zotz
paciente eroapentsu, epetsu paUza jipoi
pacificador bakegille palmera palmondo
pacificar baketu, bakeak egin, paketu palmo orra, orrabete
pacIfico paketsu (G), baketsu (B) palo (garrote) makilla
pacto itun, egiune (vara) aga
pachorra patxada, gibel paloma uso
padecer nekatu, jasan palomar usategi
padrastro ugazaita, aita-orde palometa (pez) papardo
padre aita palpar oztotu, ukutu (B), ikutu (G)
Padre Santo Aita Santu palpitacihn biotz-pilpira, taupada
padres gurasoak, aitatuak plimpano aien
padrino aitabitxi, aita ponteko, aita pan ogi, opil
besoetako pan de cebada garagar opil
pagador ordantzaille, pagatzaille panaderia okindegi, ogindegi
pagar ordaindu, pagatu panadero (fabricante) okin, ogigin
página orrialde, orri (vendedor) ogidun, ogi sal-
pago ordain, sari tzaille
pagar (acciOn de pagar) ordaintze, panadizo zoltzain, zoldu
ordainketa panal aboo, abaraska (G), orrazi (B)
pais erri, errialde, lurralde panecillo opil
pais extranjero atzem, erbeste panorama ikuspegi, ikuskizun
paisano erritar pantalhn (laka, praka (B), gaItza (G)
paja losto, agotz pantano zingira, padura (B)
pajar saboi, lastategi pantanoso istiitsu, loitsu
pi jaro txori pantorrilla zonko, berna
pala pora ; endai; pala panza zilbor
palabra itz, berba (B) pañal our-zapr, mantar
palacio jauregi paño oial
paladar aosapoi, ago sapai pañuelo zopi, sudur-zopi
palanca eskuoga, palanka papa (Santo Padre) Aita Santu
palangana ospil papada okozpe, okozpeko
paliar urindu, gozatu papel paper, ingi
palidecer zurbildu papeleria papertegr
papilla parroco parroku, erretore
paquete fardel, zorro parroquia porrokia
par biko, btkote, pare parte (porci6n) zail, otoI, puska
para (con infirutivo) ...teko, ...tzeko (lado) alde, alderdt
(a...) (con nfinitivo) ..,tera, (sitio) leku, toki
...tzera partes (sexo) lotsari
(alguten) ...arentzat particular berezi
(algunos) ...entzat particularidad berezitasun
(algun sitio) ...rako partida (de juego) jokaldi, joko
para despues gerorako, geroko (salida) urteera (B), irtera (G)
para ēl o ella beretzat, arentzat partidario aldeko, alderdikide
para as eurentzat, areintzat (B), partido (bando) alderdi
aientzat (G) partir (dividir) zatitu, puskatu
para mi niretzat (salir) urten, irten, abiatu
para nosotros guretzat parto aurgintza (G), seingintza (B)
para que zetarako, zertarako pasadizo igarobide, bidetxo
para quien norentzat pasado j oan dan, joandako, leengo
para ti zuretzat pasado mañana etzi
para vosotros zuentzat pasaje igarobide, igarotoki
parada (acciOn) gelditze pasamano eskudel
(sttio de) ge l tokt pasaporte mugo-txartel
(tiempo de) geldt-une pasar igaro, iragan
paradero azken (suceder) jazo (B), gertatu (G)
paraguas aterkio pascua pazko (G), bazko (B)
paraiso paradisu pasear (se) egurastu
paraje alderdi, aide paseo (tiempo) ibillaldi
paralisis kadentasun (B), elbarri (lugar) egurastoki
paralitico eIbar, kaden (B) pasillo igarobide, bidestu
paralizarse elbarritu, kadendu (B) pasión (inclinaciOn por...) griña, zale-
parar geldttu, geratu, lotu tasun
pararrayos txrrust-orratz (padecer) nekaldi, pasiño (B),
parcela arlo pasio (G)
pardo nobar, arre paso oinkada, pausu, urrats
parecer (opiniOn) uste, iritzi pasta ore
(opinar) eritxi, uste tzan pastar bazkatu, larratu
(semejar) emon, eman pastel gozo, gozokt
parecido (sustantivo) bntz pastizal larre, larra (B)
(adjetivo) antzeko pasto bazka
pared orma, pareta (G) pastor artzain (B), artzai ( G)
pareja bikote, pare (de vacas) be,zoin, una
parentela senitorte; aideak (de cerdos) txarrizain, txe-
parentesco aidetasun, senidetasun rrizai
parentesis tarte, (entre...) mako-ar- (en general) ...zain, ...zai
tean pastoreo artzatntza
pariente senide, aide pata anka, zanko
parir aur egin, erditu patada ostikada
parpado betazal patata lusagar, potata
parque zugazti, zumardi, ezkurdi patente (manifiesto) agiri, nabari
patente (documento) agiri, txartel pelea burruka, gudu
paternidad aitatasun pelear gudukatu, burrukan egin
patinar irrist egin (G), laban egin (B) pelicula mintz, pelikula
patibulo urkomendi peligro arrisku, galbide
pato paita (B), aate peligroso arrisku aundiko, arrisku-
patria aberri, sorterri garri
patriarca aitolen, patriarka pelo ule (B), ille (G)
patrimonio (bienes) ondasunak pelota pelota
patriota abertzale, errizale peludo uletsu (B), illetsu ( G)
patriotismo obertzoletosun, erriza- peluquero mozkin, motzallle
letasun pellejo azal, narru (B), larru (G)
patrocinar babestu, babespean artu (odre) zagi, zaragi
patrÓn (amo) nagusi, ugazabo pellizcar atximur egin, zimiko egin
patrono zaindari, patroi pellizco atximur, txitximur
pausa geldialdi, egonaldi pena (dolor) tomol, naigabe
pava indioillo (lastima) erruki, kupida (G)
pavesa txingar, geldo (tormento) oiñaze, ala
pavimento zolo, azpi (castigo) zigor
(de tabla) saIa, solairu pendencia matraka, atralaka
pavo indioillar pendenciero otrakalari, burrukari
pavor izu, ikara pendiente (cuesta) aldatz, aldapa
paz bake, pake (G) (colgado) zintzillika (G),
peca orein dindllizka (B)
pecado pekatu, oben, ogen (joya) belorrietako, arra-
pecador pekatari, obendun kada
pecar pekatu egin, oben egin penetrante sarkor, zorrotz
pecho bular penetrar sortu
pechuga popor penoso nekezko, zail, neketsu
pedacito pixka, txatal (B) pensamiento gogapen, gogamen
pedazo zati, otoI, puska pensar gogoratu, pentsotu
pedernal suarri, sukarri (opinar) uste izan
pedir eskatu, galdetu (G) penUltimo atzenurren, azken-bigarren
( mendigar) eskean peña aitz, atx (8), arkaitz
pedo uzkur, puzkar peonada gizalan
pedorrero uzkarti peor (adj.) txarrago, gaiztoago
pedrada arrikoda (adv.) txartoago (B), gaizkia-
pedrisco arri, iFietasi go (G)
pednculo txorten, ailla pepita pipita
pegar (golpear) jo, astindu pequeñez txikitasun
(unir) erantsi, itsatsi pequeño txiki, txiker
(contagiar) kutsutu, erantsi pequeño y estrecho tutu
peinado orrozkero pera madari, udare
peinar orraztu percibir (notar) somatu, asmatu
peine orrazi (recibir) artu
pelado murritz, mota percha aga, kako
pelar (el pelo) ulea (illea) moztu perdedor galtzoille
(mondar) zuritu perder galdu
peldaño moillo perdiciÓn ondamen, ondamendi
perdida goltze, kolte perteneciente dagokion
perdiz eper perturbar nastu, naasi
perdOn barkamen (G), parkaziño (B) p eeeee sidad goiztokeri
perdonar barkatu, asketsi perverso gaizto, zital
perdulario galgarrt, ondatzaille pervertir gatztotu, galdu
perecer galdu, aitu pesadez ostuntosun
peregrino erromes pesado astun
pereza nagdasun, oiperkert pesar pixatu, aztatu
perezoso alper, nagt (arrepentimiento) damu,
perfectamente oso ondo, oso ongt garbai
perfecto bikain, oso-osoa (pena) naigabe, biotzmin
perfido saltzaille, saldu (tener) domu izan, damutu
perfumar usain, gozotu pesaroso domutsu, naigabetsu, atse-
pergamino larrutx kabetsu
periOdico (diario) izparrIngt, egune- pesca arrantza
roko pescaderia arraindegi
(revista) aldizkari, albistari pescado orroin, arrai
periodo aldi, aro, garai (G) pescador arrantzale, mariñel
perjudicar gaitz (gatx) egin, kolte egtn pescar arrontzuan egin, arraiñetan
perjudicial golgarn, kaltegarri ibilli
perjuicio kalte, oker pescuezo sama, idun (B), lepo (G)
perla pitxi, txtrlarrt pesebre asko, ganbela
permanecer iraun pesimista ezkor
permanente iraunkor pesimo zantar, ezin-txarrsgo
permiso boimen peso p zta, pixu
permitido zillegi pesquisa ozterketa
permitir utzt, laga, ttzt pestafia betule, betille (G)
permutar truk egtn peste izurri, kutsu
pernicioso galgorrt, kaltegarri pestillo maratilla, kriiket
pero baña petacho adoba,
perpetuo betiko petición eske, eskari, eskaera
perreria txakurkero petirrojo txantxangorri, txindor
perro txakur, zakur petrOleo petrolio, arrolio
persecución (ataque) eroso, jazarpen pez (ammal) orrain, arrai
perseguir (hostigar) jazorri (sustancia piko, ut
(segutr) jarraitu pezOn erro, titi
perseverancia iraupen pezu iia opotx, azkazal
perseverante graunkor piadoso errukitsu
perseverar iroun (devoto) Jainko-zale
persiana lewsore picante min, garratz
(de madera) zulsore picaporte kisket, txaranbel (B)
persona persona, lagun, notin picar ztztatu, usiki
personalidad nortasun picardia okerreri, maltzurkeri
perspicaz zoli, zorrotz picaro borrobon (B), maltzur, oker
persuadir buruan sartu, li murtu picarse (agriarse) garraztu
pertenecer ...rena izan, ..,ri egoki picatronco (pajaro) okil
pertenecer a (formar parte de) baz- picaza (pajaro) miko
kide izan picaz6n azkura, azgale
pico moko pizarra (encerado) olbaltz (B),
pich6n usakume olbeltz (G)
pie oin pizca apur
(a pie) aiñez placer atsegin
(de pie) zutik, zutunik (B) plaga izurri, gattz
piedad erruki, kupida (G) plan asmo
(devociOn) jaiera, oneraspen planear (hacer planes) asmoak egtn,
piedra arri eratu
piedra de afilar zorroztorri, eztera (G) planicie zelai, zelaigune
piedra sillar arlosa plano (adj.) zelai, lau
piel azal, mintz planta landara (B), landare
(cuero) narru (B), larru ( G) plantar landatu, aldatu
pierna onko, zonko, berna plantel mintegi
pieza zatt, otoI, puska plantilla (de empleados) besaert
pifia mirri, uts plata zillor (G), zidar (B)
pila pilla, meta platear zillarreztatu (G), zidartu (B)
piloto lemazoi (G), lemazain (B) platero zillargin, zidargin (B)
pillar arrapatu, atrapau plato p/ater, aspil
pimienta piperbaltz, piperbeltz playa ondartza, ondarreta
pimiento ptper plaza enparantza, plaza
pimpollo kimu (de mercado) azoka, plaza
piniculo gallur, gaillur, tontor plazo epe
pinar lerdoi, piñadi plegar tolestu
pinchar ziztatu, kin egin pleitista auzilari, auzi-zale
pincho ztri, akuillu pleito auzi
pingajo zirtzil, dindirri plenitud betea, osotasun
pino ler pliegue toles
pinta itxura, mota plomo berun
pintar morgotu, rnargoztatu pluma (de ave) luma
pintor margolari (de escribir) idazkortz, luma
pintura (arte) margokuntza población (nUmero de habitantes) biz-
(color) margo tanleak; jendetza
(cuadro) irudi, margo, lauki (ciudad) uri,
pinz6n elur-txori (G), txonta (B) pobre txiro, beartsu, ezeuk i
piojo zorrt ( mendigo) eskeko, eskale
piojoso zorritsu pocas veces gitxitan (B), gutxitan ( G)
P i P a PiPa pocilga txarrikorta (B), txern-
piqueta tantai toki (G)
pira txondar poco gitxi (B), gutxi (G), apur
pirata ttxas-lapur poco mis o menos gitxi (gutxi) gora
pisada aztarren (G) bero
pisar zapaldu, oinperatu poda tñauste, ifiausketa
piscina tgeritegr, urtegi podadera diauskar
piso (habitaciOn) etxebizitza podador iñaustari
(suelo) bee, zola podar iriausi, moztu
pista lorratz, aztarna poder al izan
pito txtstu (no poder) ezin izan
pizarra arbel (el) al, almen
poderoso altsu por un lado alde batetik
podrido ustel por una parte batetik
podrir usteldu por ventura bear bada, menturaz
poema poema porfia tema, leia, seta
poesia olerki porfiado temati
poeta olerkari porfiar tematu, ekin eta ekin
polea txirrita pormenor zeaztasun, zertzelada
polémica eztabaida porque ...lako
polilla sits, pipi, zeren (B) porquerla zikinkeri, txarrikeri (B)
policia (cuerpo) ertzaiñak porquero txarrizain (B), txerrizai (G)
(individuo) ertzain portada ...aurre, ataurre
politica erriarazo, politika portal atan, atarte
politico errijaurle, politiku portamonedas katanarru, diru-zizku
polo ...buru portarse jardun, jokatu
polvo auts porte ( manera de andar) ibilkera
põivora sutauts portentoso miragarri, arrigarri
polvoriento autsez bete, autseztatua portero atezain (B), atezai (G)
polla oillando partico aterpe, arkupe
pollino astakume (de la iglesia) elizpe
pollo ollasko porvenir etorkiZu n, gero
polluelo txita posada ostatu - 3
pompa andikert, aundikeri posadero ostalart
pamulo matraillazur posarse (los liquidos) jalki, jalgi
poner ipiñi, imiñi (las aves) kokatu, jarri
(huevo) errun, ipiñi poseer euki, jabe-izan
ponerse de pie zutitu (G), zutu ndu (B) posesiOn (acto de) eukitze, eukite
poniente sartalde, mendebal (pertenencia) ondasun
ponzoña pozoin, eden (en tierras) etxalde
popa txopa posible izakizun, izakor, izan-aal, izan
popular erritar, errikoi, erri... daiken (diteken)
por (tiempo, modo)... z posición (lugar) toki, leku
(un sitio) ...tik, ...dik (postura) egoera, egokera
(el) ...agaitik (B), ...agatik (G) (rango) mailla
(los) ( B), engatik (G) poste abe, zut-abe
(en favor de) alde, ...tzat posteridad ondorengo, ondore
por aqui emendik, emetik (B) posterior osteko, atzeko, geroko
por cierto bai orixe posteriormente gero, arrezkero
por consiguiente beraz postigo gibelate
por desgracia zoritxarrez postizo gezur (guzur), orde
por ejemplo adibidez, esate-baterako postrado auzpez; jausia, kikildua
por eso orregaitik, ori dala-ta postrarse ouzpeztu
por favor mesedez, arren postre mai-azken
por largo tiempo luzaro postrero azken
por otra parte bestetik pastumo il-ondoko, il-osteko
?por que? zergaitik?, zer dala-ta? postura egokera, egoera
por si acaso bada ezbado potaje lapikoko (B), e/tzeki (G)
por separado banon, banazean potentia aimen, jndar
por supuesto jakiña potestad aal, oginpkie
potranca beoka, beorkume presenciar begiz ikusi
potro moxal, txiko presentación aurkezpen
pozo osin, patin presentar(se) aurkeztu, erakutsi
prectica egikuntza presente (que est4) dagoon, aurreko
practicar (håbito) jardun, oitura, ari (regalo) eskuerokutsi, bezuza
izan (G)
preservar zoindu, gorde, jagon
pradera landa, zelai
prado lorre, larra, landa presidencia (de mesa) maipuru, mai-
preimbulo itzourre buru
precepto agindu presidente lendakari, ...buru
precio salneurri, balio presidir maiburuan jarri, buru egon
precioso bikain, baliotsu ( mesa, tribunal...) maibu-
preciplcio amiltegi ruan jarri
precipitacien larritasun, urduri- preso espetxeko, giltzapeko
keri (G) prestado baitura
precipitar(se) amildu prestar baitu, aurreratu
preciso bearrezko presto (preparado) gertu, prest
(exacto) doi, dui presumido orro, arrosko
precoz ourrero, goiztar presuncien arropuzkeri, aundiuste
predestinado sutu, autetsi pretender nai izan, gogo izan
predicar sermoia egin pretensien uzi, gurari
prediccien igarkizun, igorpen pretexto aitzaki, atxaki (B), akia-
predilecto kutun kula (G)
preferido kutun, begiko, maiteago prieto estu
preferir naiago izan, gurago izan prima lengusiria
pregen dei, aldarri (premio) obari, sart
pregunta itaun, galdera (G) primavera udaberri (G), udabarri (B)
preguntar itandu, galdetu (G) primero lenengo
prejuicio aurre-iritzi, aurre-asmo primicia asikin
premiar saritu primitivo lenagoko, leen...
premio sari primo lengusu
prenda (fianza) baitura primogenito leenseme
(vestido) jantzi, soiñeko princesa erregingai, errege-alaba,
prender atzeman, baitu printzesa
prendimiento arrapatze, baitura principal nagusi, geien, aurren, bei-
prensar trinkatu ñen (B)
preñada ( mujer) aurdun (G), sein- principalmente batez ere, batez
dun (B) bere (B)
(bestia) ernari, umedun principe printze, erregegai, errege-
preocupación orduro, kezka seme
preocupado arduratsu, kezkati principiar asi, abiatu
preocuparse arduratu, kezkatu principio asiera, asikera
preparaci6n gertuera, prestaera pringoso koipetsu, koipezto
preparado gertu, prest prioridad leentasun
preparar gertu, gertau, prestatu prisa leia, larri
preparativo gertu-lan, prestaera prisien espetxe, presondegi, kartzela
presa (botin) arrapakin prisionero espetxeko, giltzapeko
(dique) urarka (G), ueska (B) privado isilleko, ezkutuko
privado - provecho

privado (particular) norbaiten, berezi promesa agintzori, itz, eskeintza


proa branka, aurre prometer agindu, eskeiñi, itz emon
probable daitekena, egiantzeko, egi (eman)
itxurako prominencia tontor
probablemente aurki, noski, nunbait, prominente gaillur
urrean promotor eragille
probar (demostrar) egiztu, ziurpetu promover eragin
(exarMnar) aztertu, arakatu pronto laster, arin, aguro, bereala
(gustar) dastatu pronunciaci6n oguzkera
problema asmakizun, arazo, auzi pronunciar oguzi, esan, ebaki
procesar auzipetu propaganda zabalkunde
procesi6n elizbira propagar zabaldu, barreatu
proceso auzibide propensien grtña, joera
proclama deiera, deiune, dei propenso ...koi, ...bera
(en la iglesia) eliz'dei, propiamente berariz, egokiro, ongi
deion propiedad (dominio) jaubetza, jabe-
procurar alegindu, saiatu (G) tza, jabego
pr6digamente oparo (cualidad) ...tasun, egoki-
prodigio mirari tasun
prodigioso miragorri, arrigarri propietario jabe, jaube
pr6digo ondatzaille, etxe-kalte (de casa) etxagun, etxe-
producir (hacer) egin jabe
(originar) ekarri, sortu propina eskupeko
(fru t os) ekarri, emon (B), propio (de alguien) ...(r)en
eman (G) (apropiado) berezi, egoki, bera-
producto mozkin, obari, etekin rizko
profecia igarkozun, igarpen proponer adierazi, agertu, jakirierazi
profesi6n lanbide, bizibide, ogibide proponerse erabaki, erabagi (B),
profesor irakasle asmoa artu
profeta igarle, profeta proporci6n neurrt, ein
profetizar igarri, iragarri proporcionalmente oroberon, gi-
profundidad sakontasun ñoan (B)
profundizar sakondu proporcionar (disponer) ainbanatu
profundo sakon, zador (agenciar) eskuratu,
programa egitarau, azalbide, egitamu lortu
(de asignatura) ikasgai, prerroga luzapen, luzapide
ikaskizun prorrogar luzatu, atzeratu
progresar aurreratu, aurrera egin prosa itz-lau-
progreso aurrerakuntzo, aurrerapide proseguir jarraitu
prohibici6n eragozpen, debeku prosperidad zorion, onaldi, ongiro
prohibido debekatu, eragotzi prosternarse auzpeztu
prohibir debekatu, eragotzi, galera- proteccien babes, magalpe, laguntza
zo (B) protector zaintzatlle, zatndon, lagun-
prohijar semetzat (alabatzat) artu tzaille
prejimo lagun-urko, geide' proteger zamdu, babestu, estalpetu,
prólogo itzaurre jagon
prolongar luzatu protestar aurka atera (egin)
promedio bota beste, ein provecho irabazi, onura, etekin (G)
215 provechoso - putrefaccton

provechoso onurokor, ongorri pulmonia alborengo, alboko miña


proveer ornitu, ornidu (B) pulpo olagarro, amarratz (B)
proverbio esaera, otsotitz, esakune pulsar (tocar) ikutu, jo
providencia ardurapen pulsera eskuturreko
provisional bein-beineko pulso toupada, pultso, pilpira
provocach5n kitiada, zipo (G) pulverizar austu, birrindu (B),
provocar kiñotu, zipo egin ( G) txetu (G)
prÓximo ur, urko, urrengo, ondoko punta mutur (G), mustur (B)
proyectar (planear) asmoak egin, puntada orroztodo, sastada
aSmatu puntal euskarri, zurkaitz, abe
(arrojar) jaurti puntapió ostikada
proyectil jaurtiki puntilloso pirri
proyecto asmo, erabaki punto pundu
(esquema) zirriborro (asunto, tema) gai, arazo
prudencia zurtasun, zentzu (n) (ortograftco) kulatz
prudente zur, zentzundun puntual ordutsu, zintzo, zuzen
prueba (demostraciOn) argibide, ager- puntualmente ordu-orduan, zeazki
bide punzada sostodo, ziztado, zirikada
(examen) azterketa punzante zorrotz, ziztagarri
p6a ortz, zi, ezten punzar ziztotu, zirikotu
publicaci6n oldizkori punz6n puntzet, ezten
pithlicamente agirian, zabal-zabal pufiado eskukado, eskubete
publicar orgitorotu, orgitaldu, azaldu puñetazo ukabilkado, zartako
p6blico (notorio) agiri(ko), jakin, puño ukabil
ezogun (de camisa, etc.) eskutur
puchero lapiko, eltze (G) pupila begi-nint, betsein
pudor totso pupitre idaz-mai
pueblo erri puramente garbtro, soilki, bakarrik
puente zubi pureza gorbitasun
puerto txarri (B), txerri (G), urde purgante aringarri, bigungarri
puerro porru purgar arIndu
puerta ate, arrate (li mpiar) garbitu
puerto kai, portu purgatorio garbitok i
pues bo, bodo purificar garbitu
puesto que ...nez gero, ...n ezkero puro (li mpio) garbi
pulga ardi (B), arkakuso (G) (cigarro) txokor
pulgada ontza, atz, atzbete (solo, si mple) uts, sotl
pulgar (dedo) erpuru, orkoro (8) pus zorne, sedal (B)
pulir legundu, guritu pusilanime txepel, mengel
pulmem birika, biriki putrefaccitin usteltze
ique? - rallar

ique? zer? querer (desear) nai izon (G), gura


que (relativo) ...n izan (B)
(conjunciÓn) ...la (amar) maite izan, maitatu
(comparativo) baiño querido marte, laztan
que clase de zelango (B), nolako (G) quesero (que hace) goztogin
quE cosa zer
(vendedor) gaztaidun, gaz-
que no ezetz
taisaltzaille
que si baietz
quebradizo auskor queso gaztai, gazta, gazna
quebrantador ausle quicio orpo
quebrantar ausi quiebra porrot, molokot, krak
quebranto kalte quiEn nor
quebrar (romper) ausi, eten quiEnes nortzuk
(negocio) krak egin, porrot quienquiera nornai, edonor
egin quietamente geldiro
quedarse gelditu, geratu quieto geldi
qaehacer zeregin, arazo, eginkizun quietud gelditosun
queja erosta, illeta, arrenkura (calma) baretasun
quejarse erosto jo, illeta jo quijada motrallozur
quejido ulu, erosta quimera (fantasta) ameskeri, irudikeri
quejoso erostotsu, mainantzi, negarti quince amabost
quema erretze quisquilla izkira, kiskilla
quemador erretzaille quisquilloso pirri, minberakor, erre
quemadura erre, erreduro quitar kendu
quemar erre quizi bear bada, ausaz, agian, urrean

R
raba mozi radio irrati
rthano arbizka raer korroskotu, maiztu (B)
rabia omorru råfaga bolada
rabiar amorratu rail burdinbide r burnibide
rabo buzton, isats (G), aille raiz sustroi, erro, suster
racimo mordo raja irrikitu
rackin ano rajadura brintzo
racional adimendun, orrozoizko rajar kirrikotu, arrakaldu (B)
radiar irratiz emon (emon) rallar garandu, papurtu
reina erregiña rencoroso gorrototsu, gorrotobero
reinar errege izan, errege egon rendido (extenuado) unatua
reir barre egin (B), parre egin (G) rendija irrikitu, zirrikitu
reiterar berriztu rendir (vencer) menderotu, menpera-
reja ote-sare tu, azpiratu
(de arado) goldo-mutur (producir) ekarri, emon
rejuvenecer gaztetu rendirse uko egin, pot egin
relacibn (conocimiento) ezoupide, rengl6n lerro
artuemon renombre ospe, entzute, aipu (G)
(informe) txosten, argitasun renovar berritu (G), barriztau (B)
relacionar elkartu, elkarganatu renovarse eraberritu
relaciones ezoupide, artuemon, adis- renta ologer, errenta
kide renuncia uko, uko egin
relãmpago tximista, oiñaztarri renunciar uko egin
relatar edestu, joulki, esan reñir (enfadarse) asorratu
relente intz, iñontz (reprender) oserre egin, erritan
religidn erlejiño (B), erlijio (G) egin (G)
rellgioso joinko-zale (luchar) burrukatu, burrukan
(fraile) lekaide, praille egin
relinchar irrintzi egin reo errudun
reliquia ondokin, erlikia reparar konpondu, antolatu
reloj erloju, orduari reparo atzerabide, ingira, eragozpen
relucir dizdiratu reparticiÓn banaketa, banatze
rellenar bete, berriz bete repartir banatu, zatikatu
remar arrounean egin, arraunkatu repentinamente bot-batean, bapa-
remediar zuzendu tean, beingoan
remedio zuzenbide, erremedio repentino bot-bateko
remendar adabatu, konpondu repetir berriz (barriro) egin (esan)
remero arraunlari replica erantzun, atzerako
remiendo odobaki, adaba, txatal replicar jardetsi, erantzun
remitir bialdu, igorri (G), bidali repollo azaburu
remo orraun, erramu reposar atseden artu, atsedendu,
remojar berotu kokatu
remolino zurrunbtllo reposo atseden
remol6n zabar, nogi reprender agiraka-egin, erritan
remolque otoi egin (G)
remontar goratu, gora foso reprensiÓn agiraka
remordimiento kezka, arra representante ordezkari
remoto urrungo, urrutiko, urriñeko representar (en teatro) ontzeztu,
remover (trasladar) aldatu agertarazi
(agitar) erogin, erabilli (a otro) ordezko izan,
remoyuelo birzai ordezkoa egin
remuneracidn sari reprobar gaitzetsi
remunerar saritu reprobo zorigaiztoko, galdu
renacer birjaio, biztu reproche esankizun, agiraka
renacimiento pizkunde, birjaiotza reptil norrazti
renacuajo sopoburu repbIica erkal, errepulika
rencor gorroto, giarre, inkurrio (G) repudiar zopuztu, utzi
repugnancia iguin, nazka, enpagu resqu icio zirrikitu, tarte
repugnante iguingarri, nozkogorri restablecer lengoratu
repugnar iguindu, iguin izan, nazkatu restante enparau (B), gaiñontzeko (G)
repulgo azpilduro restaurante jatetxe
repulsivo iguingarri, nazkagorri restaurar lengoratu, berriz ezarri
reputar eritzi, etsi restituci6n biurrera
reputaci6n ospe, entzute, omen restituir biurtu, itzuli (G)
requerir eskatu, galdetu (G) resto ondakin, ondar
reques6n gaztanbera restregar igortzi, igu rtzi
resbaladizo laban, irristokor (G), resucitar biztu, berpiztu
li muri resultado ondorengo, ondoreko
resbalar(se) labon egin, laprast egin resurrecci6n biztuera, berbizkunde
(B), irrist egin (G), resumen laburpen, laburtzapen
resbal6n laprostodo, irristada retama isuts
rescatar askatu, jarein, atara retardar berandutu, atzeratu, luzatu
rescate (acciOn) erospen, jaregite, retirar baztertu, alboratu
jareikuntza retiro (pensiOn) zaar-sori, zarsari
(precio) eros-sari, jareisari, (edad de) atseden aldi, atseden
ordain adin
rescoldo txingar-auts, ausbero retoñar aldaskatu, motatu
resentimiento erresumin, arrangura retorcer biurtu
resentirse mindu, erresumindu retornar biurtu, itzuli (G), berriz
resfriado atzeri, marranta etorri, atzera egin
resfriarse oztu, otzitu retorno itzulera, onantz alde
residencia egoitza retra‘do uzkur, atzera
residuo (resto) ondar, ondakin retraimiento atzerapen, uzkurtasun
(de fruta) muskil retrasar(se) atzeratu
resignarse erts, retraso atzerakuntza, atzerapen
resina erretx;no, txori-negar retratar argaztu, erretratau, argazkt
resistencia gogortasun atera
resistir gogor egin, jarki, eutsi retrato argozki, erretratu
resoluci6n burubide, erabaki retrete komun, irola
resolver (decidir) ebotzi, erabagi (B), retroceder atzera-egin, eurt (esti)
erabaki (G) egin
resonancia durundu retroceso atzerokodo
resonar durundu egin reuma umore, erreuma
respecto a ...(r)i buruz (begira) reunión batzar, batzarra, biltzar,
respetable agurgarri, itzalgarri billera
respetar begirune izan, lotsa izan reunir(se) batu, alkartu, bildu,
respeto lotsa, begirune, itzal elkortu ( G)
respiraci6n arnasa, ats revelaci6n agerpen, agerkunde
respirar arnasa artu, ats artu revelar azaldu, agertu, agertarazi
resplandor diztira reventar lertu, ler egin, estanda egin
responder erantzun, jardetsi revent6n ler, estanda
responsabilidad erantzukizun, eran- reverencia agur, men
tzupen reverso aiderantzi, atzekalde, iruntzi
responsable arduradun revisar aztertu, arakatu
respuesta erantzun, erantzuera revisor aztertzaille, ikuskari
revista ikusketa robusto indartsu, sendo, mardul
(publicaciOn) aldizkari roca aitz, arkaitz, atx (B)
revivir berpiztu rociar zipriztindu, txipriztindu
revocar desegin, ezereztu rocio intz, rriontz (B), garo (B)
(paredes) zuri-berritu rodaja txirrindola (B), zerra (G)
revoltoso (travieso) biurri, oker rodar biratu, pirrikatu
(sedicioso) zolopartari, rodear inguratu, inguruan ibilli
matxino (B) rodeo inguru
revolucidn matxinada, iraultza rodilla befoun
revolver irabiatu, irauli rodillas (de) belauniko
revuelta (ael camino) biurgune, bide- rodillo alper, alper-arri
biur roer marraskatu, ortzikatu (G)
rey errege rogar erregutu, otoiztu
reyerta asarre, eztabaida rojez gorritasun
reyezuelo (r)jaro) txepetx rojizo gorrizka
rezar otoitz egin, otoi egin rojo gorri
riachuelo erreka rollizo guri, mardul, mardo
riada uriol, ujol (G) rollo borobil
ribazo muno romeria erromeria
ribera ibar, ur-bazter rompecabezas buruouste, asmakaitz,
rico aberats itz nastu
ridiculo irrigarri, barragarri (B) romper ausi, autsi, eten, apurtu
rienda ugal roncar zurrun egin, zurrukatu
riesgo arrisku ronquido zurrungo, korroskada
rifa zozketa roña uger, ugar (B), erdoi (G)
rigido gogor, ten (B) roñoso erdoitsu, ugertsu (B)
rigor gogorkeri, gogortasun ropa jantzi, soiñeko, jazki
riguroso gogor, zorrotz ropero jantzttegi
rinc6n bazter, txoko rosa larrosa (B), arrola (G)
riña aserre, oserraldi, asarre rosado larrosa-antzeko
rifidn kuntzurrun (B), giltzurrir, (G) rosario errosario, agurtza
rio ibai rosca kiribil
riqueza aberastasun rostro arpegi (aurpegi), begitarte,
risa barre (B), parre (G) mosu (B)
risa estrepitosa algara, barresantso roto ausi, apurtu, puskatu
ristra korda rdtula belauntxoko, belaunburu
risueño irritsu, barretsu (B), pa- rdtulo idozburu, iragarki
rretsu (G) rotundo borobil
rival etsai, arerio, naikide rotura korrokado
rivalizar zein geiagoka ari (jardun) rozadura urratu
rizado kizkur rozar urratu
rizar kizkurtu, kirimillatu rubio kirru, gorrizka, bellegi (B)
rizo kizkur rubor lotsari
robar ostu, ebatsi, lapurtu ruborizarse lotsatu, gorri egin
roble aritz, aretx (B) rudeza laztasun, zakarkeri
robledal arizti, aresti (B) rudo latz, zakar
robo lapurreta, lapurreria, ebasko rueca goru, killu, linai (B)
robustecer indartu, sendotu, marduldu rueda gurpil, burpil, txirrinka
ruedo - salto

ruedo (de la ropa) magal, barren ruiseñor urretxindor


ruego otoi, orren, erregu rumbo (direcciOn) bide, joera, ban-
rugido orroi, orroe, marru, marruma da (B)
rugir orroi egin (ostentaci6n) otsandi
ruido ots, zarata (B) rumboso otsondiko
ruidoso zaratatsu, ots andiko rumiar ausnartu, ausnor egtn
ruln doillor, kaskor rumor zurrumurru, berbots (B)
ruina ondamen, ondamendi rUstico baserriko, baserritar
rulndad doillorkeri, kaskorkeri ruta bide

sibado larunbat, zapatu sagrado sakratu


sibana izara (B), maindire (G) sainete jostirudi
sabandija sugemandila sal gatz
sabaddn azkordin, ozpel saIa areto
saber jakin salado guzi
sabiduria jakituri, jakinduri salar gozitu
sabio jakitun, jokintsu salario aloger,, sari, lansari
sable ezpata saldar zorra garbitu, kotatu
sabor (de los liquidos) edakera salero (recipiente) gatzandel, gatzon-
(de los manjares) jokera tzt
(en general) sopore salida (acciOn) urteera (B), irteera (G)
saborear dostatu, mustau (B) (lugar) urtepide (B), trtenle-
sabroso gozo ku (G)
sacar atara, atera salir urten, irten, atera (G)
sacerdocio apaizgo, abadetza (B) salitre (agua) kresal
sacerdote apaiz, apez, abade saliva txistu, listu, txu
saciarse ok egin, okitu (G) salmdn izokM
saco zorro, soku salmonete barbortn
sacramento sakramentu, ikurton salmuvra gatzun, gesal
(Ultimos) e/izakook salobre gazi, gaztun
sacrificar opari egin, opaldu saldn gela nagust, areto
sacrificarse ukatu, uko egin salpicadura ziprtztin, txipristm
sacrificio (abnegaci6n) . uko, ukatze salpicar zipriztindu, txipristindu
(oblaciOn) opori salsa saltsa, pilpilada
sacristZn sakristau saltador trtskari, saltari
sacristia eliz-gela saltamemtes matxin-salto, saltama-
sacudida astinketa txino (B)
sacudir astindu, iñarrosi saltar ,riskatu, salto egin, jauzt
saeta gezi, azkon saltarin triskari, saltokart, jauzkari
sagaz zuur, zorrotz salto tr Isko, salto, jauzi
salud osasun satisfecho (presumido) buru-eritzi
saludable osasuntsu, osasungorri (harto) loso, bete
saludar agur egin, agurtu, oles egin sauce sarats
saludo agur, oles saco intxusa
saludos goraintzi, eskumuin savia izerdi, mun, esne
salutación agur, agurtze sara gona
salvaci6n gaizkapen, solbozi(ñ)o, sal- sazón oro, giro (G), sasoi
bamen (epoca) aro, aldi, garai (G)
salvado zai, birzai sazonado eldu, umo, umoo
salvador gaizkatzaille, salbogille, sazonar ztotu, tu
salbatzaille sazonarse (Ia fruta) eldu, umotu
salvaje basati sea lo que sea dona dola
salvar goizkatu, salbatu secar legortu, siketu
sanar sendotu (G), osatu (B) secarse (liquidos) agortu
sandez zorakeri, kaikukeri (plantas) igartu
sangrar • odola goldu, odol ustu sección sail
sangre odol seco (fuentes, rios) agor
sangriento odoltsu, odolezko (plantas) igar
sanguijuela usan (B), izain (G) (tierra) legor, idor (G)
sanguinario odolzole secretario idazkori
sanguineo odoltsu secreto isil, isileko, isilpeko, ezkutu-
sano (de salud) osasuntsu, osasundun (ko)
(sin vicio) zindo secuaz jorraitzaille
santidad donetasun, santutasun secuestrar atxitu, atxiki, baitu
.antificar sontu egin, sontutu, donetsi secuestro baitura
santo santu, done, deun, guren sed egarri
santuario sontutegi seda seda, zeta, ziriko (G)
sapo apo, Bapo, txantxiku sede (asiento) jorleku, aulki, aurki (B)
saquear arrapillatu, lapurtu, bipildu ( morada) bizitoki
sarampiÓn elgorri sedicidn matxinada, zalaparta (G)
sarcasmo irrizuri, eztenkada sediento egarri, egarritsu, egarbera
sarao bigira seducir lillurotu, zoratu
sarcoma kizkirri segador segalari, segari, igitari
sardina sordifia segar itaitu, ebagi (B), ebaki (G)
sarmiento aien seguida (en) bereala, laster, aurki,
sarna atz, ozteri beingoan (B)
sarpullido legen seguidor jorraitzaille
sartEn sartagin, padera (G) seguir jarraitu
sastre jostun, joskille, josle (B) según (con verbo) ...n lez, ...nez, ...n
sastreria jostundegi bezela
satira zirto, eztenkada (conforme a) ...(r)en arauza
satisfaccidn atsegin según parece agiri danez
satisfacer (contentar) atsegindu, segundo (de tiempo) segundu
poztu (despues del primero) biga-
(pagar) ordaindu rren
satisfacerse ase, naikotu seguramente aurki, nonbait, nos-
satisfactorio pozgarri ki ( G)
satisfecho (contento) pozik seguridad ziurtasun
seguro - ser viviente

seguro ziur sensualidad aragikeri, lizunkeri


(protecciOn) babes sentarse jarri, jesarri (B), eseri (G)
seis sei sentencia (axioma) esakune, esaera,
seiscientos seireun esalege
seieccitin aukera, autatze, autakun- (fallo) epai
tza (B) (opinion) aburu, eritzi,
seleccionar aukeratu, autatu uste
selva oian, baso sentenciar erabagi (B), erabaki (G)
seh4tico basati, basa sentido (ofendido) mindu, erre
sellar sillatu
(raz6n) zentzu(n)
sello sillu, ikurratz
(sensibilidad) konorte, kor-
semana aste
de (G)
(entera) astebete
(significado) esanai, adiera
semanalmente astero
semanario asteroko, astekari sentimental biotz-bera,
semanero osteko sentimiento (aflicci6n) samintasun,
semblante begitarte naigabe, atsegabe, sen-
sembradio alor dimendu
sembrar erein sentir (percibir) oartu
semejante antzeko, iduriko (irudiko) (notar) somatu, izan, (min,
semejantemente antzera otz, bero, egarri, logura, ...)
semejanza antz, iduri, irudi seRa keiñu, siriu, kiñu (B)
sementera (epoca) azaro señal ezaugarri, seiriale, ezaupide,
semi... erdi zantzu (G)
semilla azi, ale (G) señalar ( marcar) markatu, zantzutu
semillero mintegi ( mostrar) erakutsi
seminarista apaizgai (G), abadegei (B) señas (direcciOn) zuzenbide, ezaugarri
sencillez xalotosun, zintasun, lauta- señor jaun
sun (B) señora andre (G), andra (B)
sencillo (facil) errez señorita andererio
(ingenuo) tolesgabe señorito zaldun gazte, jaun gazte
(natural, simple), bakun, lau, separackm berezketa, banatze
xalo separadamente berezki, banan, bana-
senda zidor, bidezior, bidexka zean
sendero zidor, bidezior separar berezi, banandu, banatu
senectud zartzaro, zaartza (B) septiembre irail, agor (G)
seno kolko, altzo septimo zazpigarren
Mero) sabel, umetoki sepulcro illobi, obi
sensación biotz-ikara, zauzkada, sa- sepultar obiratu, lupetu, eortzi
rrastada sepultura illobi, obi
sensatez zentzu(n), zuurtasun sequia legorte, agorte, idorte
sensato zentzundun, zuur ser izan
sensibilidad konorte, korde (G) (cosa, ente) izaki, gauza
sensible (i mpresionable) minbera, (esencia) izate
bera, sentikor ser humano gizaki, gizakume
(perceptible) oargarri, ser preferible naiago izan, gurago
...garri izan (B)
sensual aragikor, aragikoi, lizun ser viviente bizidun
serenar (calmar) baketu, baretu sierra zerra
serenata tobera siervo jopu, otsein, mirabe, neskame,
sereno (cielo) oskarbi morroi
( mar) bare slesta biago, eguerdi-osteko, bazkol-
(tiempo) aterri ondoko
(vIgilante) gou-zoi(n) siete zazpi
seriamente benetan, benaz sietem«ino zazpiki
seriedad benetasun, serlotasun sif6n sifoi
serio (en) benetan siglo gizaldi, mende
(persona) ben signarse ziñatu, «aitaren» egin
serm6n itzaldi, sermoi, berbaldI (B) significado esangura (B), esanai (G)
serplente suge, sugetzar significar adierazi, adlerazo, esan-nai
serrar zerratu signo ezaugarri, zentzu, seitIale
serrin zerrauts siguIente urrengo, datorren
serrucho zerrota silbador txistulari
servicio (domEstico) serbitzu, otsein- silbar txistu egin, txistua
keta, morrolketa silbato txistu
(ayuda) mesede, laguntza siibido txistu
servidor serbitzari, otsein, morroi, silbo txistu, txilibitu
mirabe, neskame silencio isiltasun, Isilik
servidumbre mendetosun, uztarpe silenclosamente isilik
servilleta maizapi, eskuzapi, zamau sliencioso isil
servir otseindu, serbidu, mirabetu, mo- sillce suarri, muger
rroi izan, otsein lzan silueta inguru
(aprovechar) bolio, ...rako slivestre basoko, basa...
izan, gauza Izan silla aulki, alkl (G), aurki (B)
servirse de baliatu (de montar) zela
sesenta irurogei sl ma leze, leize, lezo (B)
sesi6n batzarroldi, batzar, billera (G) si mlente azi
seso garun, garaun (B) si milar antzeko, iduriko
seta perretxiko, ziza, zun simpatfa begi, begi on
setenta irurogeitamor si mpãtico begiko, atsegin, mual
seto esi si mpatizar begiko izan, gogoko izan
seud6nlmo izenorde simple uts, bakun
severo zorrotz, gogor simpleza ergelkerl, zozokerI
sexo kuntze, seksu simplificar erreztu, bakundu
sexto seigarren si mular itxura egin, irudi egin
si (adverbio afirmativo) bai, ba- simultineaments bateon, batera
si (condicional) ba' sin bage, barik, gabe (G),
(dubitativo) ote, ete, ...n bako (B)
si no bestela sin ambages garbiro, argi ta garbi
sidra sogardao (B), sagardo (G) sin embargo ala ere, alan be(re)
siega (la) itaite (G), galebate (B) sinceramente benetan, zintzoro, ziñez
(tiempo de la) uztaro sincerarse garbitu, zuritu
siembra (la) ereintza sincerldad egi-zaletasun
(tiempo de la) azaro sincero (veraz) egizale, tolesgabe
siempre beti (verdadero) egiazko
sien toki, giltz (B) slniestro galera, kalte, oker, gaitz
sino - someter

sino (conjunci6n) baiño, baizik sociable logungin, gizarteko


(destino) alanbear, patu social gizarteko, gizarte...
sintaxis joskera sociedad (agrupaci6n) alkartasun, al-
sIntesis bateratze, laburpen karte, batza, bazkun, lagundi
sintetizar bat egin, laburtu, bildu socio bazkide, lagun
sinvergBenza lotsabage, lotsabako, socorrer laguntza ekarri, lagundu
lotsa-galduko socorro laguntza
siquiera beiñik bein, beñipein soez doillor, iguingarri
sirena (ninfa) sof isma sasi-arrazoi
(picido) turuta sofocar tto
sir6n ziraun sofoc.arse arnas-estutu
sirvienta neskame, mirabe soga soka
sirviente morroi, otsein sojuzgar azpiratu, menderatu
sistema ( metodo) ...era, ...bide sol eguzki
sitio (ased io) inguratze solamente bakarrik, soillik
(lugar) leku, toki, ..rtegi solar (casa solariega) oin-etxe
situación egoera (egokera) (terreno) orube
sobaco besape solazarse jolastu
sobar maspildu, igurdi (G) soldado gudari
soberanla joubetasun, nausitasun soldar eratxiki, erantsi
soberbla orrokeri, aundikeri soledad bakartasun, bakartade
soberbio arro solemne ospetsu, itzal aundiko
sobornar azpitik erosi, busti solemnemente aundikiro, ots aundiz
soborno azpikeri solemnizar ospatu
sobra ondar, ondakin soler oi izan, ...ten izan
sobrante gaiñerako, gaiñontzeko solicito maratz
sobrar gelditu, gaiñeztatu, gaiñez egin, solicitud (cuidado) ardura, axola (G)
enparau, larregi izan (B) (petici6n) eskaoide
sobre (de carta) estalki, azal s6lidamente sendoro
(encima de) ganean (B), stSlido sendo
gaiñean (G) sof itario bakarti, bokorzale
sobre todo batez be(re) (B), batez solo bakar, soil, uts
ere (G) solomillo solomo, azpizun
sobrecama oozal soltar askatu
sobrehumano gizagaiñeko soltero ezkongai, ezkonga
sobrellevar eraman (G), eroan (B) solter6n mutilzar
sobremesa bazkal-oste, bazkalondo solterona neskazar
sobrenatural izatez-goragoko sol tura askatasun, lasaitasun
sobresaliente nabarmen, gaillen soluci6n erabaki, erabagi (B)
sobresall r nabarmendu, gaillendu solucionar erabaki. erabagi (B),
sobrevenir gertatu (G), jazo (B) argttu
sobrino lioba, loba (B), illoba ( G) sollozar zotinka ari
sobrio (en comer) jangartzu, jan- sollozo zinkurin, zotin
kar (B) sombra itzal, geriza, kerizpe (B)
( mesurado) neurridun sombrero kapelo, ginbel
soc arr6n isekari, moltzur sombrilla eguzkitako
soc arronerla irri, iseka, maltzur- sombrio itzaltsu, illun
ceri someter menderatu, azpiratu
sonajero orintxirrin suavemente leunki, emeki, galdiro
sonar ots egin suavidad leuntasun, biguntasun
sonido ots, soiñu suavizador leungarri, bigungarri
sonoridad ozentasun, zolitdsun suavizar leundu, bigundu, gozatu
sonoro ozen, zoli s6bdito mendeko, menpeko, eskuko
sonrefr irripar egin, irribarre egin (B) subida igoera
sonrisa irri, irribarre (B), irripar (G) subida (cuesta) aldatz gora, aldapa
sonrojarse gorritu, lotsatu subir igon, igo, igan
sonrojo lotsa-gorri stibitamente bat-batean, bapatean
sonrosado zurigorri sublevaci6n matxinada, asaldura
sonsacar eraso sublevarse asaldatu
sonsonete leIo submarino itxaspeko
soñar amets egin, ames egin subordinaci6n menpetasun
soñolencia logura subordinado azpiko
sopa zuku, sopa subordinar menpetu, azpiratu
sopapo zaploda, musturreko substancia (jugo) gun, mami
soplar putz egin, aize emon (eman) ( materia) gai
soplo putz (ser, esencia) izate
soportar jasan, eraman (G) subterr6neo lurpeko
sorber zurrut egin, zurrupatu suburbio uribazter
sorbo zurrutads subvenci6n laguntza
sorda (ave) oillagor subyugar menderatu, menperatu
sordera gortasun, gorreri suceder jazo (B), gertatu (G)
sordo gor (venir despues) ondotik
sorprendente arrigarri etorri
sorprender itsumustuan artu, ustega- sucesivamente urrenez-urren, bein
bean artu bonon
sorpresa ustegabe, itsumustu suceso jazoera (B), gertaera (G)
sortear zotz egin sucesor ondorengo, ondoko, urrengo,
sorteo zozketa oiñordeko
sortija eraztun suciedad loikeri, zabor, zikinkeri
sortilegio sorginkeri, aztikeri sucio loi, zikin, sakel
sosegar baretu, artetu sucursal etxe-orde
sosiego baretasun, arte (B) sudar izerditu
soso geza, gaza (B), gazbako (B) sudario izerkari
sospecha susmo sudor izerdi
sospechar susmatu sudoroso izerditsu, izerpera
sospechoso bada-ez-badako, ezbaizko suegra amogiriarreba, aube (B)
sostEn euskarri suegro aitagiffarreba
sostener eutsi suela azpr, zoru
sota (naipe) txanka, zango sueldo aloger, sori, lansari
s6tano etxabe, beiti suelo be(e), lur
su (de el o de ella) bere, aren, beraren (pavimento) soru, zala
(de Vd.) zure suelto koloka, loko, solte, aske
(de Vds.) zuen sueño (acto de dormir) lo
(de ellos) euren (B), beren (G), (ensueño, deseo) amets, ames
aren (B), aien (G) ((antasia, lotura) lillura, ames-
suave legun, bigun, gozo, eme keri
sueño (ganas de dormir) fogura, lo- suplicar eskatu, otoitz egin
gale (G) suplir ordezkoa egin
(ligero) /okuluska, loarin suponer uste izan, uste egin
(profundo) lozorro supremo gorengo, gaillur
suerte zori, adu suprimir kendu, ezeztatu
suficiente naiko, aski (G) sur ego, egoalde
sufrimiento oiñaze, min, atsekabe surcar ildokatu
sufrir jasan, eraman (G), eroan (B) surco ildo, erreten, azatz (B)
sugerir burura emon (eman), burutan surgir sortu
ipiñi surtir ornitu, ornidu
sugestidn burutasun, gogorakizun susceptibilidad minberatosun
suicida buru-eraille susceptible minbera, damukor
suicidarse (bere) burua if suscribirse arpidetu
suicidio buru'erio, buru-ilte (iltze) suscripciÓn arpide
sujetar lotu, eutsi, oratu, eldu suscriptor arpidedun
sujeto mendeko, menpeko, ...peko suspender (colgar) eseki, eskegi (B)
suma (adiciOn) batuketa (diferir) luzatu, atzeratu
(cantidad) pillo, ...tza, keta suspendido dindilizka (B), zintzi-
(total) kopuru, guztia li k (G)
sumamente oso, guztiz, txit suspicaz irudikor, susmabera
sumar batu, bat-egin, alkar jo, ko- suspiro ontzi, asperen, zizpuru (B)
puratu sustancia onura, urin
sumerglr(se) murgildu (jugo) gun, mami
suministrar arnitu, ornidu ( materia) gai
suministro ornitze, orniaidi (ser, esencia) izate
superar garaitu, goitu sustentar azi, joten emon (emon)
superficial ozoleko, ganeko(B), gaiñe- sustentar(se) efikatu
ko (G) sustento janari, jaki, e■ikatura
superficie azal, gaiñ (G) sustitucidm orde
superfluo gaiñezko, bear ez dan sustituto ordezko, ordeko
superior (de encima) gaiñeko, goiko, susto ikara, izu, larri
ganeko sustraer kendu, atera
(jefe) nagusi, buru, buruzagi suyo (de el o de ella) bere, nren,
superioridad nagusitosun beraren
(autoridades) aginta- (de Vd.) zure
riak (de Vds.) zuen
suplemento geigarri (de ellos o de ellas) euren (B),
stiplica eskari, eskabide, arren, otoi arein (B), beren (G), aien (G)

tabaco toboko, tabakorri taberna ardandegi


tibano ezporo tabique alborma
tabaquera toxo tabla ol
tablado - temer

tablado oltza tap6n topotz, txantol (G)


tablero (encerado) olbaltz (B), ol- taquilla leiotilla
beltz (G) tarabilla txaranbel, maratilla
taburete oulki, zizillu, alki (G), tarambana txariburu
aurki (B) tardanza luzapen, berandutza
tacafierla zekenkeri, zikoizkeri tardar luzatu, berandutu
tacaño zeken, zikoitz tarde (despuês del mediodia) orro-
taciturno isilkor tsalde, arrats, arrasti
tacion takoi, txipo (hacerse, llegar...) berandu,
tacto ikumen, aztu belu (B)
tacha akats, uts tardio berandukor, belukor
tachar okostu tarea arlo, sail
tachuela kotxet tarjeta txartel, txantel
tahona okindegi tartamudez tolestasun, esan-ezin
taimado maltzur, malmutz tartamudo totel, berbartun, tatale (G)
tajar ebaki, ebagi, altxikatu (B) tarugo toskor
tajo ebaki, ebagi (B) taxi taksi
tal (fulano) urlia taza kotillu
taladrar zulatu taz6n konketa
taladro taratulu, laztabin (B), lara- t6 te
tro (B) tea zuzi
talar soildu teatro (arte) antzerti
talega zorro, sakel, takel (B) (edificio) ontzoki
talento buru, adimen, ulerpide techo sapai, sabai
ta16n orpo, (erpo), aztal tedio iguin, asperraldi
talla luzera, goibe teja teilla
talle gerri (garri), lazo tejado teillatu, egaztegi
taller lantegi tejavana eskape, eskepe
tallo lasto, zanko, ...gerri tejedor eule
tamaño neurri, ...besteko, esteri (B) tejer eundu, eun, eo, eio
tambalear zabu(ka) egin, kolokatu tejido eun, oial
también ere, be(re), baita, be bai tej6n azkonar
tambor atabal, arratz, danbor (G) tela ooal, miesa
tamboril danbolin, tuntun telaraña omoroun, ormiorma-sore ( G)
tamizar eralgi, baetu telefonear telefonoz itz egin, urrutiz-
tampoco ezta, ere (bere) ez, be ez kiñez itz egin
tan ain, onen, orren tel6fono telefonu, urrutizkin
tan como bezain, baizen (B), telegrafiar urrutidatzi, telegrafuz
bezin (G) idatzi
tan pronto dagoaneko tel6grafo telegrafu, urrutidazki
Landa txanda telegrama telegrama, urrutidazki
tanto ainbeste, onenbeste, orrenbeste televisi6n telebista, teleikuskin
tanto como ainbat, ainbeste, beste, tema goi
oina temblor Ikaratu, ikara egin, dardara
tapa estalki, baldi egin
tapete temblor ikara, dardaro
tapar estoli, estaldu temer arduratan egon, bildur izan,
tapia arresi, esi-orma larri izan
temeridad azartasun, ausarkeri terrestre (habitante de la tierra)
temeroso bildurti, ikarakor lurtar, iegortar
temible bildurgarri terrible ikaragarrt, izugarri
temor bildur terrÓn sokil, mokil
temperamento izakera, aiurri terror latz-ikara, laztasun
temperatura aro, giro, ozbero tertulla bigira
tempero aro, giro tesorero diruzain (B), diruzai ( G)
tempestad ekaitz (G), ekatx (B) tesoro altxor, gordaillu
tempestuoso ekoiztsu testamento ilburuko, itun, testamentu
templado epel, otzil testiculo barrabil
templar (eI tiempo) epeldu testigo lekuko, ziñaldari
(un tnstrumento) gozatu testimonio autor, aitormen
temple (del cuerpo) gorputzoldi teta ugatz
temporada aldi, ...te, bolada (G) (de animales) erro, errape
textualmente itzez-itz
temporal (de tiempo) aldiko
tia izeko (B), izeba (G)
(tempestad) ekorzte, .te tibia bernazur (B), bernozaki, an-
temprano goizetik, goiz kaezur (G)
tenacidad zailtasun tibieza epeltasun
tenaz zail, gogotsu tibio epel
tenaza urkulu, orrika tiempo (rato) asti, txolarte (G),
tender (alargar) luzatu, tiratu beta (G)
(extender) zabaldu, edatu ( poca) aldi
(propender) griñatu, ...ra jo (atmosfërico) aro (B), giro ( G)
tendero dendari (Id. durante el dia) eguraldi
tenddn siets (G), zan (G), zain (Id. durante la noche) gauaro
tenedor lau ortz, sarde (Id. durante la mañana) goizaro
tener euki, izan, ukan, eduki, iduki (a tiempo) goroiz, sasoiz
tentacidn tentaldi, zirikaldi, tenta tienda denda, saltoki
zi(h)o (de campaña) kapar, etxota
tentãculo erro tierno samur
tentar zirikatu tierra (planeta) ludi, lur, lurbira
tentativa saio, alegin (suelo) lur
tenue me(e) (parte seca) legor
tercio iruren, eren tierra esteril elkor
terco temati, zital, setati tierra extrafia erbeste, atzerri
terminacidn azken, bukaera (G), tieso tente, zut, piku
amaiera (B) tifus sukar-ustel, sukar beltz
terminar amaitu, burutu, bukatu (G) tigre katamotz
termino (fin) azken, amai (B), bu- tijera artazi (B), guraize (G)
kaera (G), amaiera (B) tila astigar-ura
ternera bigantxa, txa(a): tilo ezki
ternero zekor, txa(a)I ti mbre tirrin
ternura samurtasun ti midez lotsa
terquedad zitalkeri, tema, seta timido lotsor, lotsati
terremoto lurrikara ti m6n . lema, endaitz
terreno (espacio para edificar) orube ti monel lemazain (B), lemazai ( G)
(tierra) lur tina tiño, treska (B)
tinala - tragar

tinaja suil, tiñaku torbellino txirimol, aize-bior (B)


tinieblas illunpe torcedura bior, biur, okertasun
tino kontu, ganora torcer biurtu, okertu
tanta tinto, idaztur torcido oker, bior, biur
tintero tint-ontzi tordo zozo
ti fia ezkabi torero zezenkari, toriatzaille
tlo osaba tormenta ekaitz, jasa
tipo (clase) eredu, molde, mota tormento ollfaze, alaketa
(de i mprenta) irarki, elatz tormentoso ekaiztsu
tica zerrenda tornillo garranga
tirano jauntxo torno estoka, tornu
tirar bota, jaurti toro zezen
(disparar) caro egin, danba egin torpe trakets, moldakaitz (G), gano-
(estirar) ten egin, tiratu rabako (B)
tiro tiro, danbada torpeza trakestasun, baldarkeri
tiritar otzikaratu torre torre, dorre
tiron tiraldi torrente uarre, ujol, uiol
titubear zabu egin torta talo, opil
tltulo idazburu, izenburu tortIlla arrautzopil
tiza igeltso, klera t6rtola usapa(
tiznar mazkildu tortuosidad okertasun, okerrune
tiz6n illinti tos eztul
toalla eskuzapi tosto trauskil, zakar, latz
tobillo orkatilla, txorkatilla toser eztul egin
tocamiento ukutze, ikutze tostar kiskaldu, txigortu
tocar (una cosa) ikutu, ukutu total dana, guzti
(un instrumento) jo totalmente guztiz, oso
tocIno urdoi tozudo burugogor, temati
todavla oroindiño, oraindik, ondiño trabajador langille, beargin (B)
todo guzti, guzi, dan, oro trabajar lan egin, bear egin (B)
(entero) oso trabajo lan, bear
todos los... (cada) ...ero (ocupaciÓn) arazo, zeregin
tolerable josongorri, igarogarri (dificultad) neke
tolerar jasan, eraman (G), eroan (B) trabajosamente nekez
tolva tobera tracto luzagarri
tolllno izurde tractor traktore
tomar ortu tradición oitura, tradiziño
tomate tomate tradicional oiturazko, oi dan
tonada doiñu tradicionalismo antzin-zaletasun
tonel upel, upa tradicionalIsta antzin-zale, tradizio-
tonelada tona, upelada zale
tonelero upagin, upelgille traduction itzulpen, biurketa (B)
t6nico bizkorgarri traducir itzuli, ...ratu, biurtu
tortamente ergelki traductor itzultzaille
tonteria ergelkeri, zorakeri traer ekarri
tonto ergel, zozo, iñozo traficante salerosle
tope talka trãfico joan-etorri
topo sotor tragar iretsi, iruntsi (B)
trago - trozo

trago zurrutada, klinkada tregua bakeune, meni (B)


traiciOn saldukeri treinta ogeitamar
traidor azpi-suge tremendamente ikaragarrian
traje soiñeko, jantzi, jazki tremendo ikaragarri, itzal
trarnite bide tren tren, bultzi
tramo une, gune trenza motots, txorta (B)
trampa marro, lakio, sare trenzar txirikordatu, txortatu
tramposo malmutz trepar igon (B), igo (G), igan
trance estualdi, istillu (G) tres iru
. tranqullamente lasai, nasai tribu leiñu
tranquilidad barecasun, bake tribulaciOn lor, elorrio (B)
tranquilizar(se) barecu, paketu tribunal auzitegi, epaimai
tranquifo baketsu, arcetsu tributo zerga, petxa
transeOnte bidazti, bidari triduo irurren
transfiguración antz-aldatze trigal garitza, galsoro (G)
transfigurar antz-aldatu trigueflo beitzaran
transigir amor(e) eman, esanera etorri trigo gari
transitorio igarokor trillar gari-jo, eultzitu
transparente garden trillo eultze, esto (B)
transportar aldatu, eroan (B), era- trinchera lubaki
man (G) trineo naar, lera
transporte lor trinidad irutasun
transversal zearreko, zear trfo iruko, irukote
trapo zator, montar tripa zilbor, tripa
trasero oste, atze tripada betekada
trasladar aldatu, igaro triple irukotx (B), irukoitz (G)
trasluz zear-argi, argi-dirdira tripulaciOn ontzi-gizonak, tostarte'
trasplantar birlandatu, aldatu koak
trasquilar moztu, triskillau (B) triste goibel, itun, triste, illun
trastada biurrikeri, okerkeri tristeza goibelaldi, tristura
trasto tresna, zarkin triturar zeotu, birrindu (B)
trastornar naspildu, nastu, naastu triunfador garaille, irabazle
trastorno gorabera, naspil triunfar garaitu, gaillendu, irabazi
tratado itun, egiune (B) triunfo garaipen, garaitza, gurenda (B)
tratar (con) jardun, artu'emona euki trocar truk egin, trukatu
ar-emana izan trompeta turuta
trato jardun, artu-emon (B), arre- trompo ziba
man (G) tronar trumoiak jo, odeiak jo
través (a traves) zear, barrena tronco mukur, enbor
travesura okerreri troncho kirten, muskil (B)
traviesa (de ferrocarril) langa trono errege-aulki
travieso oker tropel boloda, aldra
traza itxura, taju, tankera tropezar topa egin, beaztopotu
trazar marratu, marreztu tropiezo (traspies) beaztopa, ozto-
trazo marra, lerro, zirriborro po, estropozo
trbol irusta, sekula-bedar (B) (obstaculo) eragozpide
trece amairu trovador bertsolari, koblakari
trecho une trozo zati, ...ki
trucha - usufructuar

trucha arrankari, amorrain t nel mendi-zulo, lurpebide


trueno trumoi, ostots turbar kezkarazi, artegatuazo (B)
trueque ordez, ordaiñez turbar(se) nastu, artegatu (G)
tu zu, i turbina turtukoi
tu mismo zeu, eu
turbio arre, loi
tubo odi
tuerca biorri turismo txangoketa, turismo
tuerto begibokar turlsta txangozale, turista
tuEtano un; gun, muin turnar aldizkatu
tumba illobi, illarri turno txanda, aldi
tumbarse etzan, etzun tutear ika itzegin
tumor aunditsu, tontor tuteo iketa
tumulto zarroparra, zalapart tutor aitorde
tunante porakillo, arlote tuto zure, ire

u (o) edo, ala, nai(z) ...nai(z)... uniEn batasun, batuketa


ubre (de mujer) ugatz, titi unir batu, bat egin
(de animal) errape, erro universal orokor, orotor
ufanarse arrotu universidad ikastetxe-nagusi
ufanfa arrokeri uno bot
ufano arro uno mismo norbero
el Icera zauri unos batzuk
silti mamente azkenez untar igortzi
ultimar amaitu, bukatu (G) unto kolpe, bazi
ultimo azken, azkenengo uRa atzazal, azkazal
ultrajante iraintzaille urbanidad gizabide, gizalege
ultrajar iraindu urgencia presa
ultraje irain, laido urgente presazko, leiazko
umbral brinbel urgir estutu, leiatu, presa emon
una vez bein, baten, bein baten urna kutxa, atabaka (B)
uninimemente ao batez urraca miko, pika
unciEn igortzi, gantzudura usanza oitura, ekandu
uncir buztartu (B), uztartu (G) usar erabilli
ungir igortzi, gantzutu uso (costumbre) oitura, ekandu (B)
unghento ukendu ( manejo) erabilketa, erabiltze
ú nicamente bakarrik, soillik usted zu, berori
ú nico bakar usted mismo zeu
unidad batasun usualmente oi danez, geienetan
unido alkortu, bat batu usufructo gozamen
unigEnito seme (alaba) bakar usufructuar gozatu
usura lukurreri Util (provechoso) onurakor, onuraga-
usurero lukur rri
usurpar indarrez kendu, zurrupa- (apto) ...rako gai, egoki
tu (B) utilidad (provecho) onura, mozkin
utensilio tresna, ...gaillu (aptitud) gaitasun, egokitasun
6tero umetoki, emesabel uva maats

v
vaca bei vano alperreko, utsal
vacaci6n opor, oporraldi (en vano) alperrik
vaciar ustu, utsitu vapor lurrin, lurrun (B)
vaciedad ustasun vaquero beizain, unai
vacilaci6n zalantza, ezbai, koloka vara (palo) zarta, ago, zigor
vacilar zalantzan egon, kolokatu (de medir) kana
vacio (sust.) uts, utsune (de carro) pertika
(adj.) uts aaaaa o zartada, zigorrada
(adv.) utsik varear makillatu, erountst
vacuna txerto, ezti variable aldakor
vacunar txertatu, eztitu variaci6n aldaketa, aldakuntza
vado urmeune, ibi, ubera variar aldatu
vagabundo arlote, alderrai variedad banatasun, bestelakotasun
vagancia alperkeri varios (algunos) batzuk
vagar alderrai ibilli, ara ona ibilli (diversos) bestelako, bana
vago alper, nagi var6n gizakume, gizonezko
vaho lurrin, lurrun (B) varonil gizonezko, giza...
vaina (comestible) leka, zeruka varonilmente gizonki, gizonlegez
(funda) zorro, teka vasco euskal, euskaldun
vaivEn zabu, zabun, kuluka vasc6filo euskaltzale
valer balio izan, gauza izan vascongado euskaldun, euskotar
valiente bioztun, adoretsu Vasconia Euskalerria, Euskadi
valor adore, kemen, biotz vascuence euskera, euskara
(grado de utilidad) balir vasija ontzt, untzi
(precio) balio, ordain vaso edontzi
valla esi vistago aldasko
vallado esparru veces ...tan
valle aran, ibar (a veces) batzuetan
vamos a ver ea vecindad auzo
vanagloriarse arropuztu, illarraindu vecindario auzo, auzune
vanamente alperrik vecino auzo, alboko
vanldad uskeri, arropuzkeri veda (prohibici6n) debeku
vanidoso arroputz, arro (tiempo de...) debekaldi
vedar debekatu, galerazi (G) verse agiri izan
vega ibar verano uda, udara
vegetal belarki (G), bedarki (B) veras (de veras) egitan. benetan
vehemente zakar, gogor, oldarkoi veraz egiti, egizale
veinte ogei verbo aditz
vejez za(a)rtasun, zartzaro verdad egia
vejiga rnaskuri, puxika (B) (en verdad) egiaz, benetan
vela (bulfa) argizai verdaderamente egiaz, benetan
(de lona) aizoial verdadero egiazko, benetako
velada gau-billera verde orlegi
velar ernai egon, itxarrik egon (no maduro) eze
veleidoso gogo-ariña, txoriburu verdugo borreru, urkari
veleta aizeorratz verdura barazki, ortuari (B)
velo estalki, errezel (B) vereda zidor, bidez idor
velocidad abiada, abiadura veredicto epai, erabaki (G)
veloz arin, bizkor verga idizil, zardai
vena zain, zan (B) vergonzoso (objeto) lotsagarri
(estar en...) aldarte (individuo) fotsor, lotsati
venado onein vergenza lotsa
vencedor garaille, irabazle verruga garitx .
vencejo udatxori, txirritxori verosimil egiantzeko
vencer garaitu, irabazi, gaillendu versãLtil aldakor
vendaje lotura verso neurtitz, bertso
vendar lotu vertebra orno
vendaval mendebal, aldaize (G) verter (derramar) isuri
vendedor saltzaille (volcar) itzuli, irauli
vender saldu vertical zut, zutikako
vendimia mordoketa, maspatze (B) vertice erein, gain
veneno zital, pozoi, eden vertigo zorabio
venerable agurgarri vestibulo atari, atalondo
venerar gurtu, agur egin vestido soiñeko, jantzi, jazki
venganza aierkunde, asperkunde vestimenta soiñeko
vengar(se) aiertu, aspertu vestir jantzi
vengativo aierkor, asperkoi veterano aspaldiko
venial arin veterinario albaiter
venida etorrera vez bidor, aldi, bider
venir etorri via (del tren) burdinbide, trenbide
venta salketa, saltze via crucis gurutze-bide
ventaja (diferencia) alde viajar bide egin, ostera egin
(provechoso) obari, onura viaje bidaldi, ostera
(superioridad) gain (excursiOn) txango
ventana leio viajero bidazti, bidari
ventanilla leiatilla vianda jaki, okela
ventarrdn aizete vibora larrasuge, suge-gorri
ventilar oizetu, aizeztatu vibraciÓn dardara
ventisca bisuts vicario ordezko, ...orde
ventura zori vicio oben, bizio, makurkeri
ver ikusi vicioso bigurri, makur
victima opari, opagai visitar ikertu
victorear txalotu, goraka ari vlspera bezpera, aurregun
victoria garaipen, gurenda vista (facultad) ikusmen
vid matsondo (panorimica) ikuskizun, ikuspegi
vida bizi, bizitza vistazo ikustaldi
vidente ikusle vistoso ikusgorri
vidrio berin, leiar vital bizi, bizi...
vieja (anciana) otso vitalicio biziguztiko, il arteko
viejo zor, zaar vitalidad bizitasun, bizkortasun
(anciano) agure vituperar gaitzet.si, txarretsi
viento aize viuda (o) alargun
vlentre sobel viudez alorguntasun, alarguntza
viernes ostiral, bariku (B) vivamente biziro, biziki (G)
viga abe v(veres ozkurriak, orni (B)
vigia zelatari vivero mintegi
vigilancia zaintze, ardura viveza bizitosun
vignante zoin, zai, ernai vivIenda bizIleku, bizitoki
vigilar zaindu, jagon (B) viviente bizidun
vigilla (abstinencia) aratuzte, bijilia vivir bizi izan
vigor kemen vivo bizi
vigoroso kementsu (espabilado) zoli, bizkor, erne
viI zator, sapo, gizatxar vocabularIo iztegi
vileza zatorkeri, sapokeri vocaci6n dei
villa uri, iri (G) vocear oiu egin, deadar egin
villanfa dollorkeri, azpikeri volador egolori
villano dollor volando egaz, egazka
vinagre ozpin volante (direccion) zuzengoillu, bo-
vinculo lokarri, lotura lante
vino ardao, ardo, arno volar egaz egin, egatu
viña masti, maasti volcán sumendi, garmendi
violencia indar, gogorkeri, indarkeri volcar irouli, itzuli
violento gogor, bortitz, oldartsu volea besagain
violin bibolin voluble oldakor, aizakor
virar bira egin, biratu, biurtu voluntad nai, noimen, borondate
virgen birjiña, neskuts voluntariamente gogoz, naita
virginidad birjintasun voluntarlo gogozko, gogatsu
virtud onbide, birtute, onoimen volver biurtu, itzuli (G)
virtuoso onbidetsu, birtutetsu vomitar errebesatu, goragaletu
viruela noporreri, baztanga (G) vos zu
virulento pozoitsu, zitaldun vosotros zuek
viruta txirloro, txirbil (G) vosotros mismos zeuek
viscoso likin votaci6n auteskunde
visible agiriko, ogiri votar autarkia emon (eman)
visidn ikusketa, ikuste voto autarki
visionario ameslori (religioso) eskintzari, boto
visita ikustaldi, agerråldi voz abots, boza
visitador ikustior, ikerle vuelco iraulketa
visitante ikustior, ikerle vuelo egazkoda, egado
vuelta biurrera, bira vuestro zuen
vueltas (a vueltas) bira-biraka vulgo jendexe, lagunabar

y to, eta yermo (desierto) eremu, basamortu


y etcetera to obar yerno sui, suin (B)
ya (adv. de tiempo) onezkero, dagoaneko yerro (falta) uts, utsegite
(afirmativo o interrogativo) ba yerto gogor, igar
yesca ardai, ardagai
ya... ya... bai... bai, nai(z)... nai(z)
yeso igeltsu, kisu
yacer etzan
yo ni
yedra untz, untzorri
yo mismo neu
yegua beor, bior yugo buztarri (B), uztarri (G)
yeguada beorteri yuguero buztargin (B), uztargin (G)
yegbero beortzain yunque ingude, jungura (B)
yema (de huevo) gorringo yunta (de bueyes) idibuztarri
(del dedo) atzamami, ozpuru yuntero buztargin (B), uztargin (G)

z
zafar(se) iges egin zambullirse murgildu, txonbo egin (B)
zafio aketo, ezjakin zanahoria arbigorri, azenori (G)
zaga atze, oste zanca zanko, txanka (B)
zagal ortzoin-mutil zanco txikimako (B)
zagala artzain-neska zancudo txankaluze
zaguin atari, atarte zengano alperrontzi
zaguero atzeko, osteko (insecto) erlamando, erla-
(en el juego) atzelari nagi
zahOrda tegi, txarritokt zanja ugarrain, ubide
zalameria koipekeri, losintxa (G) zanquilargo ankaluze
zalamero koipe, laban zapateria oskitegi, oiñetako-denda
zambo ankoker zapatero zapatari, zapatagin
zambomba eltzogor zapato zapata, oski
zambra zirriparra, zalaparta zarandear artzatu, astindu
zambullida murgil, txonbo (B) zarandeo artzaketa, astindu
zarcillo - zutano 238

zarcillo belarrietako, arrakada zozobrar ondatu, galdu, urperatu


zarpa erpe, erpa zueco txonkfo, txokolo
zarpazo erpada zumbar burrun egin
zarrapastroso baldres, arlote zumbido burrundara
zarza sasi, laar zumo arin
zarzaparrilla sasitsu zurcir sareztatu, Baretu
zipizape zirrif)orro zurda ( mano) ezker
zdcalo orma-oin zurdo (que lo es) ezkerti
zopenco kaiku zurra astilla Idi, ji poi (G)
zoquete kirten zurrar astindu, ederrak emon (B),
zorrerfa azerikeri jipoi ederra eman (G)
zorro azeri, luki (B) zurrdn artzain-sare, zorro
zozobra larritasun, artegatasun zutano alako, berendia

S-ar putea să vă placă și