Biobrnslen och avfall - Brandskerhet i samband med lagring

Anders Lnnermark, Henry Persson och Per Blomqvist, SP William Hogland, Hgskolan i Kalmar

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Frstudie och framtagande av forskningsprogram t BRANDFORSK (projekt 808-081)

Brandteknik SP Rapport 2008:51

Biobrnslen och avfall - Brandskerhet i samband med lagring

Anders Lnnermark, Henry Persson och Per Blomqvist SP William Hogland, Hgskolan i Kalmar

Abstract
Bio fuels and waste - Fire safety in connection with storage
In the report fire risks with handling and storage of different types of biofuels or waste are discussed. The report gives an overview of different types of biofuels, future trends, different ways of storage, experiences from occurred fires, and previous or ongoing research project within the field. The EC Directive on landfill of waste together with the need and interest for biofuels have resulted in increased amounts and a new type of storages. This also means new types of risks. There is therefore a great need for knowledge on the risks for spontaneous ignition and fire characteristics for these fuels and storages. If a fire occurs it can lead to significant problems with emissions and in many cases the rescue services have problems with handling these fires. The fires can also lead to large economic losses. It is, therefore, important to know both how to avoid and how to facilitate extinguishment of these fires. The information gathered and presented in the report has been used to develop a proposal for a research programme, which is also presented in the report. The report deals mainly with solid biofuels and waste, but discussions on liquids and gaseous fuels are also included. Key words: Bio fuels, solid bio fuels, pellets, wood, storage, fire safety, waste, autoignition, detection, extinguishment, guidelines, research SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2008:51 ISBN 978-91-85829-70-5 ISSN 0284-5172 Bors 2008

P rapportens framsida visas 1. Lager av pellets (foto: Ingvar Hansson, SRV). 2. Silobrand (foto: Rddningstjnsten i Hrnsand). 3. Lager av utsorterat verksamhetsavfall (foto: Henry Persson, SP. 4. Lager av balat avfall (foto: Henry Persson, SP).

Frord
SP Brandteknik har under senare r arbetat med brandproblematik i biobrnslen inom en rad olika projekt. Som en fljd av detta genomfrdes under 2007 en frstudie p uppdrag av Stena Metall AB med syfte att studera brandriskerna i samband med hantering och lagring av brnnbart verksamhetsavfall. Resultaten frn frstudien pekade, i likhet med erfarenheterna frn tidigare forskningsarbete inom biobrnsleomrdet, p stora kunskapsluckor och ett strre forskningsbehov kring denna typ av hantering och lagring. SP fick drfr i uppdrag av Brandforsk att genomfra den hr frelagda frstudien med syfte att ta fram ett frslag till ett strre forskningsprogram inom omrdet. Arbetet har genomfrts i samarbete med Professor Hogland p Hgskolan i Kalmar som under mnga r bedrivit forskning kring avfallshantering. Arbetet bygger p sammanstllningar av genomfrd forskning inom omrdet, publicerade rapporter m.m., intervjuer med forskare, myndigheter, rddningstjnst, personer inom branschen, frskringsbolag och andra intressenter, etc.. Information om frfattarna: Dr Anders Lnnermark r sedan 1995 forskare p SP Brandteknik. Anders r i grunden teknisk fysiker och har doktorerat i Brandteknik vid Lunds Tekniska Hgskola. Vid SP har han arbetat bde med experiment och modelleringsarbete och har erfarenhet bde frn modellskalefrsk och storskaliga brandfrsk. Anders har p SP arbetat med flera olika omrden: t.ex. modellering av frbrnning, brandslckning, brand och milj (emissioner frn brnder) samt brnder i tunnlar och undermarksanlggningar. Nr det gller emissioner frn brnder har flera underskningar varit inriktade mot lager (hushllsavfall, elektronikskrot samt bildck). Under ren 2004-2006 var Anders projektledare fr projektet Emissioner frn brnder Metoder, modeller och mtningar finansierat av Rddningsverket. Inom ramen fr EU-projektet TOXFIRE, dr Anders var ansvarig fr planering, genomfrande och utvrdering av de storskaliga brandfrsk, studerades bl.a. brandfrlopp och brandgassammansttning i samband med underventilerade brnder. Henry Persson har arbetat p SP Brandteknik sedan 1979. Henry har som huvudinriktning arbetat med brand- och brandskyddsproblematik inom industrin och rddningstjnsten med slckning av brnder som specialomrde. I flera fall har forskningsprojekten varit av problemlsande karaktr vilket lett till konkreta resultat och tillmpningar, t ex uppbyggnaden av den storskaliga slckutrustning fr cisternbrnder (SMC) som nu finns p fyra orter i Sverige. Sedan ngra r tillbaks har det varit stort fokus p biobrnsle och hr har Henry arbetat med flera projekt relaterade till brandrisker och brandslckning, bl.a. riskerna vid hantering av biobrnslen i siloanlggningar, bde avseende risken fr sjlvantndning samt slckproblematiken. Ett annat omrde berr brand- och explosionsriskerna hos E85 samt brand- och brandslckningsproblematiken vid lagring av etanol och E85 i stora cisterner. Dr Per Blomqvist har i grunden en utbildning i analytisk kemi och har senare doktorerat i brandteknik. Per har under sin anstllning p SP frmst arbetat med omrdena kemisk analys samt emissioner frn material och produkter vid brand, men Per har ven generell kunskap i brandtekniska samt miljrelaterade frgor. Per har specifikt expertis inom omrdet biobrnslen och sjlvantndning d han arbetat inom ett flertal projekt dr brand och speciellt sjlvantndning i lager av biobrnsle har undersks genom mtningar, berkningar och storskaliga experiment. Per har skrivit ett strre antal artiklar fr internationella tidskrifter och konferenser och arbetar aktivt med internationell standardisering inom brandomrdet.

Professor William Hogland r professor i Miljteknik vid Hgskolan i Kalmar. William bedriver forskning inom deponering och lakvattenrening, energi ur avfall, lagring av organiskt material, vatten- och materialflden i urbana omrden, systemanalytiska studier inom industrin, industriell ekologi, marksanering, landfill mining, brnder i avfallsupplag, miljekonomi, mm. Forskningsprojekten genomfrs vanligen i samarbete med kommuner och fretag. Han undervisar inom vatten- och avfallsrelaterade omrden bde nationellt och internationellt. Under frsommaren 2000 brjade William arbeta med GIWA (Global International Water Assessment) och blev ordfrande fr GIWA-Baltic Test Team och GIWAs representant i GEF(Global Environmental Facility)/Baltic Sea Regional Project (bda UNEP-program). Sedan r 2001 har han varit mentor i Sidas Sydost Asien program ARRPET. William ordnar vart annat r konferenserna Kalmar Eco-tech och ungdomskonferensen Eco-Baltica tillsammans med St.Petersburg State Polytechnic University. Han har arbetat med forskning och undervisning i mer n 50 lnder och skrivit mer n 350 rapporter och vetenskapliga artiklar. 2007 etablerade han the Swedish Centre of Excellence for Support of Development of a Sustainable Society in Nepal med std frn Sida. Till projektet knts en referensgrupp bestende av fljande personer: Chris Blueckert, Zurich ke Fors, Brandforsk Lennart Gustavsson, SP Energiteknik Janina Helenius-Bylander, IF Mikael Johnsson, Avfall Sverige Raziyeh Khodayari, Vrmeforsk Mikael Rosvall, Scania Patrick Van Hees, Lunds tekniska hgskola Fljande personer, utver frfattarna och referensgruppen, har bidragit med information: Cecillia Alfredsson, Rddningsverket Petra Andersson, SP Brandteknik Mehrdad Arshadi, Sveriges Lantbruksuniversitet Sune Bengtsson, Vxj universitet Bosse Bjrklund, Sdertrns Rddningstjnstfrbund Gullvi Borgstrm, Vrmeforsk Claes-Hkan Carlsson, Rddningsverket Jessica Christiansen, Avfall Sverige Stefan Dahlgren, Svenska Biogasfreningen och Svenska Gasfreningen Nina Eskilson, Milj- och hlsoskyddskontoret, Norrkpings kommun Anna Forsberg, Energimyndigheten Christer Forsgren, Stena Metall AB Martin Gometz, Lnsstyrelsen i Hallands ln Anders Hedenstedt, Avfall Sverige Jan Hill, Brandskyddslaget Staffan Ivarsson, Trygg-Hansa Andreas Johansson, SP Energiteknik Liselott Johansson, Lnsstyrelsen i Hallands ln Per Johansson, Norrkpings Brandfrsvar Per Karlsson, Gteborgs Energi Kjell Lager, Telge Energi Lars Larsson, Lantmnnen Torbjrn Lestander, Pelletsplattformen, Sveriges Lantbruksuniversitet Johan Nilsson, Rddningstjnsten Gislaved-Gnosj

Martin Olsson, Vrme- och Kraftfreningen Cecilia Petersen, Naturvrdsverket Sven Risberg, Energimyndigheten Marie Rnnbck, SP Energiteknik Li Sundberg, Lnsstyrelsen i Jnkpings ln Ulf Svahn, Svenska Petroleum Institutet Henrik Thunman, Chalmers tekniska hgskola Claes Tullin, SP Energiteknik Martin Uulas, WSP Evalena Wikstrm, Waste Refinery (SP Energiteknik) Hans-Erik Zetterstrm, Lnsfrskringar Hkan rberg, Sveriges Lantbruksuniversitet Catarina stlund, Naturvrdsverket Frfattarna tackar samtliga personer fr deras bidrag.

Frkortningar
BTL CAFS CECOST DME DOAS EEA EERC ETBE FAEE FAME FTIR FT HCB IAFSS LIDAR LMG LNG LRF MS NICe PAH PBDE PCB PCDD PCDF PiR POP RDF RME RVF SBF SEKAB SLU SLUP SMC SPI UBC VOC WPAC SA Biomass-to-liquid (biobrnsle till vtska) Compressed air foam system Centre of Combustion Science and Technology Dimetyleter Differentiell Optisk AbsorbtionsSpektroskopi European Environment Agency Ethanol Emergency Response Coalition Etyl-tertir-butyleter Fatty Acid Ethyl Ester (Fettsyraetylester) Fatty Acid Methyl Ester (Fettsyrametylester) Fourier Transform Infrared Spectroscopy Fischer-Tropsch Hexaklorbensen International Symposium on Fire Safety Science Light Detection and Ranging Liquified Methane Gas (flytande metangas) Liquified Natural Gas (flytande naturgas) Lantbrukarnas riksfrbund Mass-spektrometer Nordic Innovation Centre Polycykliska aromatiska kolvten Polybromerade difenyletrar Polyklorerade bifenyler Polyklorerade dibenso-p-dioxiner Polyklorerade dibensofuraner Pelletsindustrins Riksfrbund Persistent Organic Pollutants Refuse Derived Fuels (avfallsfraktion behandlad fr frbrnning) Rapsmetylester Svenska Renhllningsverksfreningen (numera Avfall Sverige) Brandskyddsfreningen Sverige Svensk Etanolkemi AB Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och pelletsindustrin i samverkan Slckmedelcentralen Svenska Petroleum Institutet University of British Colombia Volatile Organic Compounds (flyktiga organiska mnen) Wood Pellet Association of Canada resund Safety Advisors AB

Innehllsfrteckning
Abstract Frord Frkortningar Innehllsfrteckning 1 2
2.1 2.2

3 4 7 8 11 15
15 15

Sammanfattning Bakgrund
Ml och syfte med utredningen Frndringar och trender fr framtida energiproduktion och materialtervinning

3
3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6

Fasta biobrnslen
Flis och bark (fuktigt brnsle) Trpellets (torrt brnsle) Spannml Halm Salix, rrflen och andra energigrdor Lagringsformer

21
21 22 22 22 23 23

4 5
5.1 5.2 5.3 5.4

Avfall Vtskebrnslen
Metanol Etanol FAME Biobrnslen till vtska (BTL-Biomass-to-liquid)

25 27
27 28 28 28

6
6.1 6.2 6.3

Gasformiga brnslen
Biogas genom rtning Biobrnslefrgasning Vtgas

30
30 31 31

7
7.1 7.2

Lagringsproblematik och brandrisker

Sjlvantndning i lager av fasta biobrnslen/avfall Brandskerhet i vtske- och gasformiga brnslen

32
32 40

8
8.1 8.2 8.3

Incidenter och brnder

Brandincidenter i fasta biobrnslen och avfall Brandincidenter i vtske- och gasformiga biobrnslen Kommentarer kring detektion, brandfrlopp och slckning

42
42 47 48

9 10 11

Riktlinjer Summering av problemstllningar Internationell utblick

51 55 57

12
12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6 12.7 12.8 12.9 12.10 12.11 12.12

Frslag till forskningsprogram

Delomrde 1 - Programkoordinering Delomrde 2 - Sammanstllning av statistik ver incidenter och brnder Delomrde 3 - Definiering och karaktrisering av olika typer av avfall och biobrnslen Delomrde 4 - Lagring Delomrde 5 - Detektion Delomrde 6 - Emissioner frn brnder i lager och annan miljpverkan Delomrde 7 - Slckning Delomrde 8 - Modellering Delomrde 9 - Storskaliga brandfrsk Delomrde 10 - Kostnad/nytta och riskanalyser Delomrde 11 - Rekommendationer och riktlinjer Delomrde 12 - Rapportering, resultatspridning och utbildningsmaterial

60
60 61 62 63 64 65 67 68 69 70 70 71

13 14

Forskningsaktrer Referenser

73 75

10

11

Sammanfattning

Denna rapport belyser brandriskproblematiken vid hantering och lagring av olika typer av biobrnslen, verksamhetsavfall eller andra typer av mellanlager i avvaktan p upparbetning. Rapporten ger en versikt av olika typer av biobrnslen, framtida trender, olika lagringsstt, erfarenheter frn intrffade brnder samt tidigare/pgende forskningsarbeten inom problemomrdet. Med detta som grund kompletterat med ett stort antal kontakter med olika intressenter har ett frslag till ett strre samlat forskningsprogram utarbetats. Hantering och lagring av fasta biobrnslen och avfall kommer att ka dramatiskt Bakgrunden r att klimatfrndringar och en kad medvetenhet om ett verutnyttjande av jordens ndliga resurser stter politiker, industri och allmnhet under stor press att strva mot ett resurssnlt samhlle som nyttjar frnyelsebar energi och maximal resurstervinning. En globalt kad efterfrgan p energi samt ett importberoende av olja som bedms som en politisk och ekonomisk riskfaktor har ocks kat trycket fr omstllningar i energisystemet. Detta har redan lett till stora frndringar i samhllet och fortsatta frndringar r att vnta. P energisidan innebr det en vergng frn fossila brnslen till frnyelsebara energikllor och anvndningen av olika former av bioenergi kar kraftigt. Fr att optimera resursanvndningen i samhllet stlls ocks stora krav p tervinning. Genom Deponeringsdirektivet (1999/31/EC ) har det kommit strre krav p sortering av avfallet eftersom hushllsavfall och annat organiskt avfall inte lngre fr deponeras. Detta har lett till en mycket omfattande verksamhet med sortering, insamling och upparbetning av avfall i olika specialbyggda anlggningar fr senare anvndning som ny rvara eller i vissa fall brnsle/energi. Totalt sett innebr detta att det byggs upp mycket stora produktions- och hanteringsanlggningar med stora lager. Frn industrins sida r oftast hantering och lagring fokuserad p maximal effektivitet. Biobrnslen kan hanteras och lagras utomhus nr det gller fuktiga brnslen (sgspn, trflis, halm, etc.) eller inomhus i stora planlager eller i stora siloanlggningar nr det gller torra brnslen (t.ex. trpulver, pellets och briketter). Avfall som skall anvndas fr energitervinning lagras normalt utomhus och eftersom avfallet produceras relativt jmnt under ret medan behovet av vrme och energi r strst under vinterhalvret s kan det bildas mycket stora lager. Lagringen sker ofta i stora stackar, antingen lst (kompakterat eller icke kompakterat) eller i form av staplade balar (runda eller fyrkantiga). Vidare frekommer kompaktering och inplastning i lnga limpor och i vissa fall kan avfall pelleteras. Den successiva vergngen frn fossila brnslen till olika typer av biobrnslen/avfallsbrnslen kommer att leda till betydligt mer omfattande hantering och troligen nnu strre lager. Vrmevrde och bulkdensitet fr de flesta fraktioner r dessutom lgre n fr olja vilket leder till en ytterligare kning av hanterings- och lagringsvolymerna fr en given energimngd. Eftersom materialet skall anvndas som ett hgvrdigt brnsle stlls ocks kade krav p lagringstekniken. Sannolikt kommer det ocks att finnas starka nskeml att lagren skall kunna placeras nra eller p ett rimligt avstnd frn bebyggelse, t.ex. i anslutning till en industri eller ett kraftvrmeverk fr att minimera transportbehovet. Kunskap behvs fr att bedma de nya riskerna och vidta kostnadseffektiva tgrder Det finns sledes ett stort behov av att denna utveckling tfljs av en relevant riskvrdering och vl avvgda riskreducerande tgrder s att inte utvecklingen leder till

12

stora kostnader i form av direkta och indirekta skador frn brand, explosioner, etc. Tyvrr r kunskapsbristen ett stort problem i dagslget och till stor del saknas generella rd och riktlinjer. Den kanske vanligaste brandorsaken i stora bulklager r sjlvantndning. Sjlvuppvrmning erhlls frn bl.a. mikrobiell aktivitet, kemisk oxidation samt fysikaliska processer och kan leda till sjlvantndning redan efter ngra f dagar, men mer vanligt efter ngra mnader eller lngre, beroende p omstndigheterna. I dagslget r det mycket svrt att avgra vad som r en normal temperaturhjning respektive en farlig temperaturhjning som leder till sjlvantndning. ven andra brandorsaker kan naturligtvis frekomma i form av olika externa antndningskllor (brand i lastmaskiner, ska, grsbrand, anlagd brand, etc.) som ocks mste beaktas. Om brand uppstr erhlls ofta stora problem med emissioner (rk, lukt, giftiga gaser, slckvatten) till omgivningen och det stlls mycket stora krav p den lokala rddningstjnsten som i dagslget inte r dimensionerad och utrustad fr denna typ av brnder. Rddningstjnsterna kan genom kad kunskap ges en rimlig chans att hantera denna typ av brandscenarier genom utbildning, anskaffning av relevant utrustning och tillmpning av rtt taktik. En aspekt som r mycket viktig att beakta och som ocks framkommer i flera av rapporterna frn intrffade brnder r arbetsmiljaspekterna i samband med en slckinsats. Fr anlggningsgarna handlar det om att om mjligt redan vid planering och byggnation vidta lmpliga riskreducerande tgrder s att brnder i mjligaste mn undviks eller begrnsas i omfattning. Lagringssttet har naturligtvis stor pverkan p riskerna och hr finns mnga frgestllningar som det r viktigt att industrin fr ett snabbt svar p: Hur stora hgar kan man lgga upp av olika material utan risk? Vad r minsta skerhetsavstnd mellan lagringshgar? r planlagerhantering skrare n silohantering? Skall biobrnslen respektive avfall kompakteras eller inte? Minskar riskerna vid lagring av utsorterade material? Hur skert r lagring av balat material? Vilken r skillnaden mellan olika typer av balar?, etc. Eftersom biobrnslen och olika avfallsfraktioner hanteras och lagras i stora mngder i olika industriella anlggningar (t.ex. hos biobrnsletillverkare, anlggningar fr avfallssortering och upparbetning, kraftvrmeverk, industrin) s finns det en stor risk att en begynnande brand i brnslet snabbt kan sprida sig i anlggningen via transportrer, elevatorer, etc. och p s stt stadkomma mycket stora skador. ven brand i utomhuslager kan p olika stt (gnistor, strlningsvrme, etc.) sprida sig till angrnsande byggnader och anlggningar. ven hr krvs kunskaper kring antndnings- och brandfrlopp fr att vidta rtt skerhetstgrder Slutligen kan man inte bortse frn de ekonomiska aspekter som en brand i ett stort brnslelager medfr. Dels kan de direkta kostnaderna fr det frstrda brnslet, skadade anlggningsdelar, etc. respektive de direkta rddningstjnstinsatserna naturligtvis vara mycket omfattande men det uppkommer ocks en mngd indirekta kostnader som i mnga fall aldrig kommer med i en slutlig summering av den totala skadekostnaden. Detta kan vara stillestndskostnader, bde i den drabbade anlggningen men kanske ocks fr omgivande verksamheter som mste stngas p grund av rk, etc. Boende i angrnsande bostadsomrden kan bli berrda och inte minst kan det uppst lngsiktiga kostnader p grund av froreningar till luft, mark och vatten. Intrffar en brand under den kalla rstiden och en kritisk anlggningsdel i ett kraftverk sls ut s kan det ocks drabba tredje man hgst ptagligt genom att t.ex. fjrrvrmen sls ut.

13

Kunskapsbristen kring vtske- och gasformiga biobrnslen mer vldefinierad Fr att lyckas med att erstta oljebaserade brnslen med frnybara brnslen krvs, i varje fall p kort sikt, att man kan tillverka vtskeformiga biobrnslen som kan utnyttjas som drivmedel inom transportsektorn. I dagslget r det framfrallt anvndning av etanol och FAME (dieselbrnsle frn vegetabiliska oljor) som dominerar. Sannolikt kommer ven gasformiga brnslen att bli viktiga inom drivmedelssidan, d frmst i form av biogas. Den vanligaste framstllningsmetoden fr biogas r genom en rtningsprocess av organiskt material (t.ex. matavfall) i en syrefri milj men den kan ven framstllas genom termisk frgasning. Rvaran kan utgras bde av fasta biobrnslen eller olika typer av avfall. ven vtgas r ett intressant framtida brnsle men anvndningen r sannolikt frhllandevis begrnsad p kort sikt. Brandproblematiken med brnslen i vtske- respektive gasform skiljer sig frn fasta biobrnslen och fast avfall p flera fundamentala stt. Hanteringen av vtskor sker till strsta delen i slutna system och de stora volymerna lagras antingen i cisterner eller i bergrum medan gasformiga brnslen hanteras i helt slutna system. Fr brandfarliga varor, som r den vergripande benmningen, finns definierade riskparametrar ssom flampunkt, termisk tndpunkt, brnnbarhetsomrde, explosionsgrupp, etc. som gr att man kan kategorisera olika produkter ur risk- och hanteringssynpunkt. En omfattande lagstiftning reglerar hela omrdet och det finns dessutom mycket rd och riktlinjer som baseras p lngvarig erfarenhet (och naturligtvis mnga brnder). Riskparametrarna ingr i lagstiftningen och dessa utgr ocks grund fr de skyddstgrder som krvs. De nya risker som kan upptrda i och med introduktionen av vtskeformiga biobrnslen r framfrallt att dessa kan ha andra egenskaper jmfrt med existerande brnslen. Ett exempel r att mnga av de nya brnslena, t.ex. etanol, r vattenblandbara (polra) vilket gr att man mste ha speciella, s.k. alkoholbestndiga skumslckmedel och speciell pfringstaktik fr att inte skummet skall brytas ner omedelbart av brnslet. Nr det gller gasformiga biobrnslen s innebr dessa inte ngra direkta nya brandproblem frutom att nya risker kan skapas i nya transport- och distributionssystem p grund av de betydligt strre hanteringsvolymerna. Freslaget forskningsprogram kommer att ge konkreta svar till berrda intressenter Utredningsarbetet och denna rapport visar tydligt p den stora omstllning som har inletts fr att erstta fossila brnslen med olika typer av bioenergi. Fr att klara detta kommer det att krvas mnga olika energialternativ och tekniska lsningar. Inom brandskerhetsomrdet kan man notera fljande huvudsakliga kunskapsbrister: Det saknas riskparametrar fr de olika nya fasta biobrnslena och avfall, motsvarande dem som finns fr traditionella brnslen i vtske- och gasform. En av mlsttningarna med freslagna insatser r att ta fram mer kunskap kring olika brnsletyper och deras karaktristiska beteenden med avseende p brand och drmed p sikt ocks kunna ta fram specifika parametrar som kan anvndas vid riskbedmningar samt framtagande av riktlinjer och rekommendationer fr lagring, frebyggande insatser, slckmetoder, etc. Statistik ver lagring och brnder samt detaljinformation frn olika brnder saknas. Fr att lra av de erfarenheter som vunnits hittills genom intrffade brnder och incidenter kommer en viktig del vara att ta fram och analysera denna information. Nya brnslen och lagringsmetoder (t.ex. balning) ger frutsttningar fr nya och eventuellt strre risker vad gller antndning och brandspridning. Hr krvs ny kunskap fr att kunna utfra korrekta riskbedmningar.

14

Intrffade brnder har visat att slckning r ett mycket stort problem. Hr behvs mer kunskap fr att kunna hjlpa bde anlggningsgare och rddningstjnster att hantera en uppkommen brandsituation och detta problem fr ocks en stor tyngd i freslaget FoU-program. Delvis kan det handla om att utveckla nya slcktaktiker med mlsttningen att bde reducera den direkta skadan, upprtthlla en hg brnslekvalitet p materialet som ej varit utsatt fr direkt brand samt minimera pverkan p mnniskor och milj. Brnder i lager av biobrnslen och avfall ger upphov till stora emissioner som kan ge omfattande konsekvenser fr milj och samhlle. Mer kunskap behvs fr att kunna kvantifiera mngderna och dess konsekvenser.

Sammantaget har denna frstudie lett fram till ett frslag p forskningsprogram som frutom projektkoordination redovisar behov av insatser inom fljande omrden: sammanstllning av statistik, karaktrisering av avfall och biobrnslen, lagringsproblematik, detektion, emissioner, slckning, modellering, storskaliga brandfrsk, kostnad/nytta och riskanalyser, rekommendationer och riktlinjer samt resultatspridning och utbildning. Forskningsprogrammet fresls ha en varaktighet p 5 r.

15

Bakgrund

Klimatfrndringar och en kad medvetenhet om ett verutnyttjande av jordens ndliga resurser stter politiker, industri och allmnhet under stor press att strva mot ett resurssnlt samhlle som nyttjar frnyelsebar energi och maximal resurstervinning. En globalt kad efterfrgan p energi samt ett importberoende av olja som bedms som en politisk och ekonomisk riskfaktor har ocks kat trycket fr omstllningar i energisystemet. Detta har redan lett till stora frndringar i samhllet och fortsatta frndringar r att vnta. P energisidan innebr det en vergng frn fossila brnslen till olika typer av frnyelsebara energikllor och anvndningen av olika former av bioenergi kar kraftigt. Fr att optimera resursanvndningen i samhllet stlls stora krav p tervinning. Detta innebr en omfattande sortering av avfall fr att detta skall kunna nyttjas, antingen som en rvaruresurs eller fr energiproduktion. Denna utveckling har lett till att det under de senare ren har byggts upp produktionssystem fr olika typer av biobrnslen samt mellanlager och logistiska system fr att hantera avfall som skall tervinnas eller frbrnnas. Om inte denna utveckling tfljs av en relevant riskvrdering och riskreducerande tgrder finns det stor risk att man bygger fast sig i ett system som kan orsaka stora kostnader i form av direkta och indirekta skador frn brand, explosioner, etc. p grund av avsaknad av relevant kunskap. Om dessa aspekter tas med i ett tidigt skede, t.ex. redan vid lokalisering av en anlggning, i samband med den vergripande planlggningen och senare i detaljutformningen av olika system, finns frutsttningen att mnga mycket viktiga tgrder ur risksynpunkt kan stadkommas till frhllandevis lga kostnader.

2.1

Ml och syfte med utredningen

Denna frstudie syftar till att belysa brandproblematiken kring hantering och lagring av olika typer av biobrnslen och verksamhetsavfall, inklusive olika typer av mellanlager i avvaktan p upparbetning. Bland biobrnslen kommer, utver fasta brnslen, ven vtskor och gasformiga brnslen att inkluderas, men de senare kommer att analyseras mer ytligt n de fasta brnslena. Projektet syftar till att kartlgga och sammanstlla statistik och erfarenheter frn intrffade brnder samt tidigare/pgende forskningsarbeten kring brandrisker, brandfrlopp, detektion och slckning. Underlaget skall utgra grund fr planering och inriktning av ett strre samlat forskningsprogram med mlsttning att ta fram kunskap som r direkt tillmpbar fr berrda intressenter. I frstudien kommer vi att grovt skissa p detta forskningsprogram.

2.2
2.2.1

Frndringar och trender fr framtida energiproduktion och materialtervinning

Politiska beslut och drivkrafter

Klimatfrndringarna r ett faktum som ftt stor betydelse p politisk niv och som medfrt att det behvs en bred och lngsiktig ansats i politiken. Kyotoprotokollet trdde i kraft den 16 februari 2005. I september 2007 hade 175 lnder ratificerat protokollet. Enligt Kyotoprotokollet ska industrilndernas sammanlagda utslpp av vxthusgaser minska med minst 5 % frn 1990-rs niv under den frsta

16

tagandeperioden 2008-2012. EU-lnderna har kommit verens om en intern s.k. brdesfrdelning mellan medlemsstaterna. EG-kommissionen presenterade den 10 januari 2007 en strategisk energiversyn. De freslr bl.a. att EU skall minska sina vxthusgaser med minst 20 % fram till 2020, jmfrt med 1990. Fr frnybar energi r mlet att ka andelen till 20 % till r 2020 och transportsektorn ska ka andelen biodrivmedel till 10 % r 2020. Regeringen tillsatte i december 2005 en kommission (Kommissionen mot oljeberoende) som skulle utarbeta ett vergripande program fr att minska Sveriges oljeberoende. Frutom klimatfrndringarna fanns ytterligare flera starka argument fr att minska Sveriges oljeberoende, bl.a. att oljepriset pverkar Sveriges tillvxt och sysselsttning och att oljan alltjmt spelar en stor roll fr fred och skerhet i hela vrlden. Man konstaterade ocks att det finns en stor potential fr svenska rvaror som alternativ till oljan. I den rapport som Kommissionen mot oljeberoende presenterade 2006 [1] fresls en rad lngtgende, konkreta tgrder som till r 2020 kan bryta vrt oljeberoende och ptagligt minska anvndningen av oljeprodukter. Mlen r fljande: Svenska samhllet br i sin helhet genom energieffektivisering kunna minska energianvndningen med 20 % till 2020. Vgtransporterna, inkl transporter inom jord, skog, fiske, byggande, skall genom effektivisering och nya brnslen minska oljeanvndningen med 40-50 % Uppvrmning av bostder och lokaler skall i princip ske helt utan olja Industrin skall minska sin oljeanvndning med 25-40 %.

P avfallssidan har behovet av lagring av avfallsbrnslen kat och frndrats kraftigt under de senaste 10 ren sedan EUs avfallsdirektiv infrdes (EU-Council Directive 1999/31/EC of 26 April 1999 (EU-Council, 1999)). Direktivet innebr i princip ett frbud mot att deponera avfall. Avfallet skall antingen tervinnas som en rvaruresurs eller som energi. Sedan 2002 r det frbjudet att deponera utsorterat brnnbart avfall. 2005 utkades frbudet till att omfatta allt organiskt avfall med vissa undantag. Deponeringsfrbuden finns i 910 frordningen om deponering av avfall (2001:512). Naturvrdsverket har frtydligat reglerna i vra freskrifter NFS 2004:4 och allmnna rd om hantering av brnnbart avfall och organiskt avfall.

2.2.2

Energifrsrjning och framtida trender

Ser man till den totala energifrbrukningen i Sverige s anvndes under 2005 totalt 89 TWh fr uppvrmning av bostder och lokaler, inklusive varmvatten [2]. Av dessa anvndes 37 TWh (42 %) i smhus, 28 TWh (32 %) i flerbostadshus och 23 TWh (26 %) i kontors- och affrslokaler samt offentliga lokaler. I smhus r det vanligt med kombinationer med direktverkande el. r 2005 hade ungefr 40 % av smhusen ett uppvrmningssystem med ngon typ av kombination med el. Energianvndningen i transportsektorn uppgick 2006 till ungefr 126 TWh [2], av vilka 93 TWh var inrikestransporter. Av inrikestransporterna utgjorde bensin och diesel 89 %. r 1980 stod olja fr 90 % av den tillfrda energin i fjrrvrmeverken [2]. Ur klimatsynpunkt r energiomstllningen fokuserad p att reducera anvndningen av fossila brnslen, d.v.s. kol och oljebaserade brnslen. Fr svensk del innebar industrialiseringen och urbaniseringen under 1900-talet ett kraftigt kat energibehov och en stor del av denna energi kom frn olja. Svenska Petroleuminstitutet redovisar rligen en sammanstllning av oljeleveranserna till Sverige som strcker sig tillbaks till 1946. Som framgr av Figur 1 s kade oljefrbrukningen stadigt fram till brjan av 1970-talet fr att drefter plana ut och sedan minska under framfrallt 1980-talet. Som framgr av

17

statistiken var det frmst anvndningen av eldningsolja som minskade medan frbrukningen av drivmedel legat kvar eller kat ngot.

Figur 1 Sammanstllning av oljeleveranser i Sverige [3].

Som tidigare nmnts har Oljekommissionen som ml att vi till r 2020 skall bryta vrt oljeberoende och ptagligt minska anvndningen av oljeprodukter. Fr att uppn detta ml krvs enligt rapporten bl.a. att personbilsflottan energieffektiviseras. ven behovet av fysiskt resande skall minskas genom nyttjande av modern teknologi som resulterar i mjlighet till distansarbete och resfria mten. Staten skall medverka till storskalig produktion av nya, inhemska biodrivmedel frn skog och kermark. Kollektivtrafiken skall ges kade resurser fr att detta skall bli ett snabbare, bekvmare och mer prisvrt alternativ n idag. Detta leder till minskade utslpp av vxthusgaser men ocks till en mer tryggad energifrsrjning, frstrkning av landets ekonomi och en tillvxt fr svenskt nringsliv som en ledande nation fr hllbar utveckling. Man konstaterar att arbetet i sig inte r ngon nyhet, oljeanvndningen fr uppvrmning av lokaler har minskat med 70 % under de senaste 30 ren. Detta har skett genom ersttning av olja mot biobrnsleeldad fjrrvrme, direktverkande el, eldrivna vrmepumpar samt inte minst genom frbttrad isolering av byggnader. Mlet blir ven nu att i framtiden erstta anvndningen av direktverkande el med uppvrmning med biobrnsle. I rapporten ges konkreta exempel p hur omstllning till biobrnslen kan ske och mjliga energieffektiviseringar inom olika omrden. Utredningen visar med tydlighet att det inte handlar om en alternativ lsning utan det krvs mnga olika tekniker och lsningar fr att hitta lmpliga alternativ till olika typer av energifrbrukningar. Det r ocks uppenbart att tekniken fr att n uppsatta ml inte finns idag och man har ocks grovt identifierat behovet av kad forskning inom olika omrden fr att mlen skall kunna frverkligas. En viktig aspekt i detta sammanhang r att bioenergi utnyttjas s effektivt som mjligt beroende p anvndningsomrde och att produktionen sker i s stor harmoni som mjligt med livsmedelsproduktionen och det existerade skogsbruket samt samhllets vriga allmnna ml, bl.a. biologisk mngfald, naturvrd och friluftsliv i skogs- och odlingslandskapet. I rapporten redovisas en sammanstllning av dagens bioenergipotential samt prognoser fr 2020 respektive 2050, se Tabell 1. Man nmner att biobrnslemarknaden var ca 40 TWh p 1970-talet och uppgr idag allts till ca 110 TWh och kommer allts att ka kraftigt i framtiden. I sammanstllningen ingr ocks energitillskottet frn energitervinning av avfall.

18

Tabell 1

Sammanstllning av tillgnglig bioenergipotential respektive anvndningsomrde fr 2005 samt prognos fr 2020 respektive 2050 [1].

Anvndning av bioenergi i dagslget Energimyndigheten ger varje r ut en sammanstllning av energianvndningen i Sverige (notera att angivna siffror inte stmmer helt verens med siffrorna i Tabell 1 vilket sannolikt beror p olika definitioner). Enligt sammanstllningen fr 2006 har anvndningen av bioenergi kat under de senare ren frn 10 % av den totala energianvndningen 1980 till 19 % 2006 [4]. Den strsta delen av denna kning har skett inom industrin och fjrrvrmeverken, men ven inom bostadssektorn kar bioenergianvndningen. Totalt anvndes under 2006 biobrnslen, torv 1, avfall mm motsvarande 116 TWh [4]; 53 TWh anvndes inom industrin, 14 TWh anvndes inom sektorn bostder och service (exklusive fjrrvrme), 36 TWh fr fjrrvrmeproduktion, samt drygt 2 TWh fr transporter [4]. Den totala energitillfrseln i Sverige var 624 TWh under 2006. Mellan 1980 och 2006 kade anvndningen av biobrnslen, torv, mm med 142 % (frn 48 TWh till 116 TWh). Mellan 1985 och 2006 kade anvndningen av biobrnslen, torv, mm inom fjrrvrmeverk med nstan 530 % (frn 6,7 TWh till 42 TWh). Av dessa r 35,6 TWh fr vrmeproduktion och 6,1 TWh fr elproduktion. Fr fjrrvrmeproduktion var 2006 andelen biobrnslen 65 %. Enligt Energimyndigheten r siffrorna preliminra och mindre justeringar kan bli aktuella fr de slutliga siffrorna. Energianvndning av frnybara drivmedel har ocks kat kraftigt under de senare ren. Anvndningen av etanol har kat med ver 1000 % (frn 0.16 TWh r 2000 till 1.89 TWh 2006). Nstan lika stor relativ kning (ungefr 950 %) har det varit i anvndningen av

Energimyndigheten har slagit samman torv och andra biobrnslen i sin statistik. Dessa gr allts inte alltid att separera. Torv r emellertid inte inkluderat i vrigt i denna rapport. Ibland redovisas torv som ett lngsamt frnybart brnsle (Herland, E., "LRFs energiscenrio till r 2020: Frnybar energi frn jord- och skogsbruket ger nya affrer och bttre milj", LRF, Andra remissversionen, 2005). Sveriges torvtillgngar r mycket stora.

19

FAME (frn 0.06 TWh 2000 till 0.60 TWh 2006). Under samma period har anvndningen av biogas som drivmedel kat med 360 % (frn 0.05 TWh 2000 till 0.23 TWh 2006) [4]. Hantering och energitervinning av avfall Genom Deponeringsdirektivet (1999/31/EC ) har det kommit strre krav p sortering av avfallet eftersom hushllsavfall och annat organiskt avfall inte lngre fr deponeras. Det finns flera anledningar till detta. Resursekonomiskt r det ohllbart i lngden att deponera avfall som kan anvndas till annat. Det organiska avfallet r ven problematiskt eftersom det ger emissioner av metan till atmosfren och orsakar sttningar p deponin. I takt med att frbttrad rkgasreningsteknik har utvecklats har ocks intresset fr frbrnning av avfallet och anvndandet av dess energiinnehll fr uppvrmning i vrt samhlle eller fr produktion av elektricitet kat. nda sedan 1970-talet har avfall anvnts i fjrrvrmeproduktionen. Mellan ren 1990 och 2006 frdubblades anvndning, frn motsvarande 4 TWh till drygt 8 TWh [2]. kningen frvntas fortstta och i Oljekommissionens utredning frutsps ett energitillskott p 15 TWh respektive 31 TWh r 2020 respektive r 2050. Lagring av brnsle behvs frmst eftersom behovet av vrme under sommarperioden r litet och utgr under juli-augusti endast en liten del av behovet under januari-februari. 1990 frbrndes 55 vikt-% av hushllsavfallet och endast 5 % av industriavfallet vilket motsvarade ca 30 % av avfallets gemensamma energipotential [5]. Under 2004 var den totala mngden avfall frn hushllen i Sverige drygt 4,8 miljoner ton vilket innebr ca 530 kg skrp per person och r. Det finns cirka 30 anlggningar i Sverige fr frbrnning av hushllsavfall. Mngden avfall som gr till frbrnning har kat under senare r, bland annat beroende p att det nu r frbjudet att deponera brnnbart och organiskt avfall. Enligt Avfall Sveriges (tidigare Svenska Renhllningsverksfreningen, RVF) statistik frbrnde man r 2006 ungefr 2,1 miljoner ton hushllsavfall. I samma anlggningar brndes ocks ungefr 2 miljoner ton avfall av annan typ. Den energi som alstras vid frbrnning blir vrme och i viss mn el. Vid anlggningarna som frbrnner hushllsavfall utvann man under 2006 11,5 TWh energi, varav 10,3 TWh vrme och 1,2 TWh el. (Avfall Sverige). Vrmen frn frbrnning av avfall tcker ca 20 procent av det totala fjrrvrmebehovet i Sverige (http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-ochbehandling-av-avfall/Avfallsforbranning/Siffror-om-avfallsforbranning-i-Sverige/) Ett av Sveriges miljml r att senast r 2010 skall minst 50 % av hushllsavfallet tervinnas genom materialtervinning, inklusive biologisk behandling [6]. Materialtervinningen (inklusive biologisk behandling) har kat under de senaste ren och var 2007 uppe i 48,7 %. Under samma r behandlades drygt 46 % av hushllsavfallet genom frbrnning och 4 % deponerades (klla: Avfall Sverige, Avfallstrenden 2008). Mngden svenskt hushllsavfall som frbrnns har legat relativt konstant (2,12,2 miljoner ton) de senaste tre ren, medan frbrnningen av vrigt avfall (frmst industriavfall och importerat hushllsavfall) kat. Totalt sett kar avfallsmngderna. Mellan ren 1998 och 2007 kade hushllsavfallet med 24 %. Under samma period minskade deponeringen av hushllsavfall med ungefr 82 %. I slutet av 1970-talet fick man strre insikt i rkgas-emissionernas negativa inverkan p miljn vilket resulterade i hgre reningskrav. Drmed brjade man installera mer avancerad rkgasrening och i slutet p 1980-talet fanns 21 frbrnningsanlggningar fr avfall i Sverige. Vid denna tidpunkt var frsurningsdebatten och debatten om skogsskador och skogsdd i full gng och beroende p den allmnna opinionen ansgs det d orealistiskt att fler frbrnningsanlggningar skulle uppfras. Under 2000-talet har dock frhllandena frndrats och 8 nya anlggningar har tagits i bruk, frmst beroende

20

p frbttrad rkgasrenings- och frbrnningsteknik, men ocks genom en utkad sortering och utseparering av farligt avfall. Det har dessutom framkommit att skogsdden kan ha haft helt andra, naturliga orsaker. Under senare r har ocks frbrnningskapaciteten kats hos gamla anlggningar och anlggningarna byggs numera vanligen ocks fr produktion av elektricitet [5]. En viktig konsekvens av avfallsdirektivet r ocks en kad materialtervinning. Detta har lett till en mycket omfattande verksamhet med sortering, insamling, och upparbetning i olika specialbyggda anlggningar fr senare anvndning som ny rvara eller i vissa fall brnsle/energi. Framtida biobrnslen Ssom nmns i Oljekommissionens rapport s handlar inte energiomstllningen om att ta fram en alternativ lsning utan det krvs mnga olika tekniker och lsningar fr att hitta lmpliga alternativ till olika typer av energifrbrukningar (t.ex. fjrrvrme eller drivmedel till fordon). I vissa fall saknas dessutom tekniken i dagslget varfr forskning behvs fr att kunna utarbeta nya, i vissa fall mer energieffektiva, alternativa brnslen. Totalt sett innebr detta att det byggs upp mycket stora produktions- och hanteringsanlggningar med stora lager av bde rvara och frdig produkt. Frn industrins sida r oftast hantering och lagring fokuserad p maximal effektivitet. Biobrnslen hanteras primrt inomhus i stora planlager eller i stora siloanlggningar. Avfall fr energitervinning lagras tills strsta delen utomhus men lagringsformen kan variera. De biobrnslealternativ som str till buds i dagslget r mnga och i kapitel 3-6 ges en versikt av dessa olika alternativ grupperat som fasta biobrnslen, avfall, vtskeformiga brnslen samt gasformiga brnslen. Kapitlen innehller ocks beskrivningar av de tillverkningsprocesser samt hanterings- och lagringsformer som frekommer fr respektive grupp. Lagringsproblematik och brandrisker fr de olika brnsletyperna beskrivs drefter samlat i kapitel 7 och i kapitel 8 ges exempel p intrffade brandincidenter. Hur stor den verkliga biobrnslepotentialen r beror mycket p prisutvecklingen. Det har visats i siffror av EEA (European Environment Agency), dr totala potentialen 2020 skiljer med flera hundra procent beroende p prisutvecklingen [7]. Enligt SOU 2007:36 uppskattas att avsttningen av biobrnslen frn jordbruket kan ka med 20 TWh inom ett par decennier [8].

21

Fasta biobrnslen

Fasta biobrnslen kan komma frn skogsbruket, men ven odlas p jordbruksmark. I dagslget r brnsle frn skogsbruket dominerande och hr skiljer man p ngra olika typer beroende p rvara. Trdbrnsle definieras som brnsle med skogligt ursprung bestende av ved, bark, barr och/eller lv. Trdbrnslet innefattar alla biobrnslen dr trd eller delar av trd r utgngsmaterial och dr ingen kemisk omvandling av materialet har skett. Brnslet kan ha passerat annan anvndning [9]. Skogsbrnslen r en benmning som oftast har anvnds i betydelsen grenar, toppar frn gallrings- och slutavverkning, stubbar, virke utan industriell anvndning (vanligen olika slag av lvtrd) vrigt, t.ex. kvarlmnade trd vid ordinarie avverkningar, rjningsvirke mm, bark frn industrivirke, flis som biprodukt frn skogsindustri, spn som biprodukter frn sgverk och hyvlerier, vriga trdbrnslen ssom teranvndningsvirke, t.ex. rivningsvirke. Definitionen br ven innefatta de industriella biprodukterna (exklusive lutar) som anvnds som brnsle [9]. Dessa olika typer av rvaror kan sedan utnyttjas i olika former och en grov uppdelning kan gras i torra respektive fuktiga brnslen. Till den frstnmnda hr pulver, pellets och briketter dr rvaran processas genom torkning, malning samt efterfljande komprimering till lmplig form. Till den sistnmnda gruppen hr trflis, halm, etc. som frbrnns utan vidare behandling. r 2004 uppskattade SLU att tillgngen p trdbrnsle (exklusive lutar) skulle kunna kas frn 55 TWh d till ca 94 TWh [10]. Vid samma tidpunkt uppskattade Svebio potentialen till 135 TWh (p 20 till 30 rs sikt). Den strsta skillnaden ligger i potentialen fr avverkningsrester, som allts inkluderas i benmningen trdbrnsle i detta fall.

3.1

Flis och bark (fuktigt brnsle)

Flis kommer till stor del frn grenar, toppar och annan rjningsved som ej lmpar sig fr timmer- eller massavedsproduktion. Materialet samlas ihop p kalavverkningsomrden under vren och sommaren och lggs i stora hgar fr att torka. Fr att skydda mot nederbrd tcks hgen oftast med grovt vderbestndigt papper. Under eldningsssong flisas materialet p plats ner i containrar som drefter fraktas direkt till mottagaren, vanligtvis kraftvrmeverk. Flis kan ven hrstamma frn utsorterat travfall p olika avfallsanlggningar och benmns d returflis. Fr att f en rationell hantering lagras oftast virkesavfallet i stora hgar och nr hgen ntt en viss omfattning flisas materialet upp och lggs d upp i en ny hg ofta i direkt anslutning till hgen med virkesavfall. Inom tr- och pappersindustrin anvnds flis och bark som brnsle fr den egna produktionen och hr kan lagringen omfatta mycket stora stackar. Import av framfrallt returflis sker ven med bt frn framfrallt de angrnsade stersjlnderna.

22

3.2

Trpellets (torrt brnsle)

Trpellets har blivit det dominerande biobrnslet under senare r och en bidragande orsak r sannolikt att pelletsformen gr brnslet mer homogent och ltthanterligt och frbrnningssystem har utvecklats bde fr smskalig anvndning i villapannor och fr storskaliga industriella system fr vrme och kraftproduktion. Under 2006 anvndes 1,7 miljoner ton trpellets (motsvarande ungefr 8 TWh) [2]. Det utgr mer n 1 % av den totala energitillfrseln. Bara mellan 2005 och 2006 kade leveranserna av pellets till den svenska marknaden med 14 %. Det finns idag inom Pelletsindustrins Riksfrbund (PiR) 15 fretag som pelleterar i fabriker p 22 platser i Sverige. Fram till slutet av 2010 pgr forskningsprogrammet Produktionsteknisk plattform fr svensk pelletsindustri, som i dagligt tal kallas Pelletsplattformen, och r ett samarbete mellan pelletsindustrin (via PiR), teknikleverantrer och forskningen (via SLU Biomassateknologi och kemi). Dessutom sker en betydande import via bt, bde frn angrnsande lnder runt stersjn och frn Kanada, fr anvndning i framfrallt i kraftvrmeverk. Utgngsmaterialet till trpellets r vanligtvis sgspn frn sgverksindustrin som transporteras till pelletsfabriken. I tillverkningsprocessen torkas spnet varefter det mals och siktas fr att f en bestmd fraktion. Det finfrdelade materialet pressas drefter till pellets fr att sedan kylas innan det matas ut i ngon form av lager. Briketter tillverkas p samma stt men pressas allts till strre block. Vid trpulvertillverkning sker ingen pressning och materialet r ngot mer finmalet n vid pelletstillverkning.

3.3

Spannml

Spannml (vete) anvnds framfrallt fr etanolframstllning. Det finns en stor produktionsanlggning i Norrkping dr Lantmnnen frbrukar ca 150 000 ton rligen. Under 2008 kommer Lantmnnen att starta upp ytterligare en etanolfabrik i Norrkping och d berknas spannmlsfrbrukningen uppg till totalt ca 500 000 ton. Utbytet r ca 1 liter etanol per 2,6 kg vete. Jordbruksverket bedmer att totalt 20 00030 000 ton spannml anvnds som direkt brnsle idag (t.ex. fr att vrma lantbrukets bostder) [11]. Detta motsvarar en areal mellan 5 000 ha och 10 000 ha. Spannml som brnsle bedms av LRF ha en potential p ca 1 TWh/r. Havre betingade under ett antal r ett lgt pris och blev d populrt som brnsle. Havre kan eldas smskaligt i modifierade pelletbrnnare eller i strre anlggningar p rost eller i fluidicerad bdd. Havrens och ven andra spannml eldas ocks vid lantbrukets kvarnar. Efter att spannmlspriserna generellt steg under 2007 har intresset fr eldning av spannml minskat markant. Partier av smre kvalitet kommer dock troligtvis att eldas av lantbrukarna ven i framtiden. Spannml avsett fr eldning skrdas, torkas och lagras i princip s samma stt som vrigt spannml

3.4

Halm

Halm r en biprodukt frn framfr allt spannmlsodling. Halm r det kerbrnsle som bedms ha strsta tillvxtpotentialen ,tminstone p kort sikt [11]. Halm anvnds bde i hel form och i frdlad form som briketter och pellettar med en densitet p 400-600 kg/m3 [5]. Mngden halm som 1990 var tillgnglig fr energiproduktion berknades under ett r med normal skrd vara ca 3 miljoner ton. Vid 15 % fukthalt har halmen ett effektivt vrmevrde p 4,2 kWh/kg och med dessa siffror ansgs den rliga

23

energipotentialen ligga i nrheten av 12 TWh. rligen producerades d omkring ca 0,5-1 TWh. Idag eldas strax under 0,5 TWh [11]. Idag sker eldning i Sverige huvudsakligen i grdsanlggningar p ngra hundra kW. LRF bedmer den praktiska potentialen till knappt 2 miljoner ton, vilket motsvarar ca 7 TWh/r [10]. Andra bedmer potentialen till ca 4 TWh/r [12]. Lagring och hantering av halm frekommer framfr allt i form av pressade balar, rundbalar eller fyrkantsbalar. Halmen eldas i balar eller riven.

3.5

Salix, rrflen och andra energigrdor

Salix bestr av snabbvxande arter av pil och vide. Stammarna skrdas med tre eller fyra rs mellanrum. I Sverige skrdas rligen ungefr 2500 ha av den totalt 15000 ha odlade kermarken med salix. Salix odlas frmst i sdra Sverige. En negativ egenskap r att salix ltt tar upp olika tungmetaller [13]. Energimyndigheten bedmer Salixarealen r 2020 till ca 100 000 ha (motsvarande 4 TWh/r), medan Naturvrdsverket bedmer potentialen till 300 000 ha vid samma tidpunkt (motsvarande 10-15 TWh/r) [11]. Salix anvnds alltid flisad och liknar brnsleflis vad gller densitet och brnsleparametrar. Rrflen r ett flerrigt energigrs som skrdas rligen. Detta har setts som ett alternativ till Salix i norra Sverige. Enligt underskningar genomfrda av SLU br rrflen frdlas till pellets, briketter eller pulver fre frbrnning [14]. Framfr allt r det briketter som anvnds kommersiellt medan pelleteringstekniken, som idag primrt r anpassad fr sgspn, br utvecklas fr att ka produktionskapaciteten ven om resultaten var acceptabla. En senare underskning av pelletering av rrflen visade att bst resultat erhlls om rvaran frst briketterades, maldes och drefter pelleterades [15]. Efter ett beslut i EU-domstolen blev det 2003 terigen tilltet att odla hampa i Sverige. Under 2006 odlades hampa p sammanlagt 527 ha [13]. Hampa r en ettrig grda som mste etableras p nytt varje r. Hampa skrdas lmpligen nr bladen ramlat av eftersom bladen innehller hga halter av kalium och dessutom ger upphov till en stor mngd aska. Produktionskostnaden fr hampa som energibrnsle r hg i jmfrelse med andra energigrdor. Andra trdslag som har utvrderats i olika underskningar r bl.a. hybridasp och poppel.

3.6

Lagringsformer

Fuktiga brnslen, inkl rvaran (sgspn) fr t.ex. pelletstillverkning, lagras nstan uteslutande i stora stackar utomhus. Torra brnslen ssom trpellets mste frvaras inomhus och detta kan antingen ske i stora planlager eller i siloanlggningar. Transport ut till kund kan drefter ske i bulkform, i storsck eller i sckar. ven ute hos strre kunder/frbrukare kan lagringen ske antingen i planlager eller i silor. Trpulver och briketter hanteras i princip endast i bulkform. Trpulver lagras i silor medan briketter lagras i planlager. I vissa fall sker en snderdelning av pellets/briketter ute hos frbrukaren, d.v.s. man kper in brnslet i form av pellets eller briketter och lagrar de stora kvantiteterna i silo eller planlager. Som en del i frbrnningsprocessen mals sedan materialet ner till pulverform och mellanlagras i en mindre silo fr att sedan blsas in i pannan via pulverbrnnare. I strre pelletsfabriker pgr produktionen dygnet runt och avbrott fr service och reparationer grs normalt sett endast 1-2 gnger per r. Detta innebr att produktionen sker i stort sett med samma kapacitet ret runt medan frbrukningen varierar beroende p

24

rstiden. Stora lager byggs drigenom upp som ofta nr maximal volym under senhsten fr att sedan frbrukas genom den kade frbrukningen under vinterhalvret.

25

Avfall

Avfall r ett mycket vidlyftigt begrepp som kan delas upp i olika undergrupper p mnga olika stt. Enligt EG-direktiv 2006/12/EG om avfall definieras avfall som varje freml, mne eller substans som innehavaren gr sig av med eller avser eller r skyldig att gra sig av med. En indelning som ofta frekommer r hushllsavfall respektive verksamhetsavfall. Denna indelning grundar sig definitionsmssigt frmst p var kostnadsansvaret ligger fr avfallets omhndertagande. Hushllsavfall avser i detta lge allt avfall som genereras frn enskilda hushll eller liknande medan verksamhetsavfall genereras inom olika typer av nringsverksamheter och i bda fallen kan detta avfall best av i princip alla frekommande avfallsfraktioner. I denna rapport anvnds avfallsbegreppen primrt definierat utifrn olika fraktioner och med hushllsavfall menas kks- och grovavfall samt trdgrdsavfall som uppkommer i bostadsfastigheter, avfall frn storkk och restauranger, skolor och liknande dr utsortering av olika tervinningsfraktioner (pappkartonger, hrdplast, metallburkar, etc.) skett i mer eller mindre omfattning. Verksamhetsavfall avser avfall frn olika typer av industrier och nringsidkare som till stor del bestr av en blandning av bl.a. papper plast, tr och textilier. I detta avfall skall sledes inte ing ngot hushllsavfall och det r ofta strre kvantiteter av ngon speciell utsorterad avfallsfraktion, t.ex. rent travfall. tervinningsfraktioner r olika typer av specifikt utsorterade material som omhndertas och upparbetas antingen fr ngon typ av materialtervinning eller i vissa fall fr energiproduktion. Ngra vanligt frekommande fraktioner r papper, wellpapp, hrdplast, metaller, elektronikskrot, bilbatterier, dck. I mnga fall ser man uttrycket RDF. Det r en frkortning av det engelska uttrycket refuse derived fuel och i Avfallsfrordningen [16] likstlls detta med brnnbart avfall (avfallsfraktion behandlad fr frbrnning). Detta innebr att RDF kan innebra olika material beroende p vilken verksamhet det kommer ifrn. En viktig konsekvens av avfallsdirektivet r kravet p materialtervinning vilket allts skapat en mycket stor hantering av olika avfallsfraktioner. Denna verksamhet omfattar sortering, insamling, och upparbetning i olika specialbyggda anlggningar fr senare anvndning som ny rvara eller i vissa fall brnsle/energi. Exempel p detta r metaller, elektronikskrot, batterier, dck och plast. I de fall d hushllsavfall och verksamhetsavfall skall anvndas fr energitervinning finns ett stort behov av att lagra materialet p ett ekonomiskt och effektivt stt. Eftersom avfallet produceras i relativt jmn takt ret runt medan behovet av vrme och energi r strst under vinterhalvret s kan det bildas mycket stora lager. Lagringen mste d ske p ett sdant stt att energi- och massfrlusterna blir s sm som mjligt och att emissionerna till luft och vatten blir sm. Nedan ges exempel p ngra olika och vanligt frekommande lagringstyper. Icke kompakterat lager Det organiska avfallsmaterialet lagras i hgar som r vl ventilerade med hjlp av vinden antingen genom fri eller tvingad konvektion av luft och utan att ngon kompaktering frutom de sttningar som sker av egentyngden. Syftet r hlla en lg fukthalt och lg temperatur i lagringshgen.

26

Hrdkompakterat lager Detta r en anaerobisk typ av lager som anvnds fr att lagra stora kvantiteter av avfallsbrnslen p relativt sm ytor. Med denna metod lggs avfallet ut i lager om 3050 cm som kompakteras varefter ett nytt lager av avfall lggs ut och kompakteras. Lager p upp till 8-10 m hjd kan frekomma. Balning Det finns tv huvudtyper av balningslager fr organiskt avfalls- och tervinningsmaterial: (1) runda balar och (2) rektangulra balar. Dessa metoder utgr rena och vlordnade stt att lagra avfallsbrnslen som ger mindre odr. Balarna r vanligtvis plastade. Frdelarna med balning r att de medfr stabila frhllanden under lagringen, sm energi- och massfrluster, ren och ordentlig transport, volymreduktion genom balningen med 1/3, i stort sett vattentt lagring vid plastning och luktproblem blir betydligt mindre jmfrt med andra lagringsformer. Balarna lagras upp p hjd i stora stackar. Storleken p stackarna kan variera avsevrt men 20 m 50 m och 4-5 balar p hjd r ingen ovanlig storlek. Utomlands frekommer stackar p 50 m 200 m med 10-12 balar i hjd och ofta med flera enheter med ett avstnd p 10-20 m mellan varandra. Limpor fr lagring av avfallsbrnsle Avfallet kompakteras och plastas in kontinuerlig process till lnga limpor som r ca 3 m i diameter och kan vara upp till 100 m lnga. Frdelen r att det gr mindre plast och metoden blir p det sttet mer ekonomisk. Nackdelen r att det krver stor markyta d det inte gr att bygga p hjden. Pellets/pelletering Enligt uppgift pelleteras inte verksamhetsavfall i dagslget i Sverige och det verkar inte finnas ngot strre intresse av att gra det enligt dagens pelleteringsfretag [17]. Dremot finns det uppgifter som sger att det importeras pelleterat verksamhetsavfall [18].

27

Vtskebrnslen

Bensin och diesel kommer enligt en rapport frn VTT frmodligen att fortfarande 2030 vara de dominerande fordonsbrnslena [7], men man sger i samma rapport att alternativa brnslen d kan representera 1030 % av det totala transportbrnslet. Det verkliga utfallet beror dock p vilka policybeslut som fattas under perioden. Fr att lyckas med att erstta oljebaserade brnslen med frnybara brnslen krvs, i varje fall p kort sikt, att man kan tillverka vtskeformiga brnslen som kan utnyttjas som drivmedel inom transportsektorn. Som framgr av Figur 1 s utgjordes ca 75 % av de totala oljeleveranserna 2007 av bensin och dieselbrnsle. En process pgr fr att erstta de fossila brnslen med frnybara brnslen och kningen har varit mycket kraftigt under de senaste ren. Mellan 2000 och 2006 kade anvndningen av etanol som drivmedel med nstan 1100 % (frn 0,16 TWh till 1,89 TWh) [4]. Under samma period kade anvndningen av FAME med ungefr 900 % (frn 0,06 TWh till 0,60 TWh). I dagslget (2007) utgr frnyelsebara brnslen ca 4 % enligt statistik frn SPI, se Figur 2. Som framgr av figuren utgrs den stora andelen av lginblandning av FAME i dieseloljan respektive etanol i bensinen, men det sker ocks en vergng till rena biobrnslen. Mest omfattande r satsningen p E85 till s.k. flexifuel-bilar och totalt fanns ca 80000 flexifuel-bilar i slutet av 2007 med en kning av ca 2000 bilar per mnad. Antalet tankstationer med E85-pumpar vxer ocks mycket snabbt och verstiger nu 1000 stationer.

Figur 2 Anvndning av frnybara brnslen inom drivmedelssidan [3].

Nedan fljer lite mer specifik information kring de olika drivmedelsalternativ som anses intressanta i dagslget.

5.1

Metanol

Metanol framstlls i stora mngder frn naturgas men anses i dagslget tveksamt som fordonsbrnsle. Metanol r toxisk, korrosiv och inte lika lslig i bensin som etanol. Frsk med M85 p 1980-talet innebar stora materialproblem hos fordonen [7]. Det finns dock intressenter som menar att metanol r bttre n etanol, speciellt baserat p det faktum att energieffektiviteten r hgre vid framstllning frn skogsrvara genom frgasningsteknik. En satsning pgr drfr i Sverige att bygga en metanolfabrik i Vrmland som skall st klar 2011 och ha en produktion av ca 300 000 L per dygn. Inledningsvis r metanolen planerad att anvndas fr lginblandning i bensin [19-21].

28

5.2

Etanol

I dagslget r etanolfrbrukningen ca 310 000 m3 varav 70000 m3 tillverkas av Lantmnnen i Norrkping, 10000 m3 av SEKAB medan ca 230000 m3 importeras (uppgiften osker, finns ocks uppgifter om en import p ca 310000 m3). Frmst sker importen frn Brasilien men en betydande import sker ven frn flera europeiska lnder (frn vin). Import sker bde via SEKAB och av oljebolagen direkt. Idag anvnds 250000 m3 fr lginblandning och ca 60000 m3 till E85.Utver detta importeras etanol fr vrig anvndning inom industrin. Etanol anvnds ocks till viss del som ersttning fr diesel i framfrallt bussar. Brnslet bestr d av ca 95 % etanol samt 5 % tndfrbttrande tillsatser, denatureringsmedel, m.m. Nr Lantmnnen startat upp sin andra etanolfabrik planeras deras totala etanolproduktion att uppg till ca 200000 m3 etanol. I vriga Europa anvnds inte lika mycket etanol som biodiesel nr det gller fordonsbrnsle. Istllet konverteras etanolen framfr allt till ETBE (etyl-tertir-butyleter), som sedan anvnds som inblandningskomponent i bensin. Det forskas ven p tyngre alkoholer, t.ex. biobutanol. Biobutanol har flera frdelar jmfrt med etanol, t.ex. lgt ngtryck med mindre emissioner som fljd, bttre energiinnehll samt frdelen att biobutanol kan utnyttja industrins befintliga distributionsinfrastruktur [7].

5.3

FAME

FAME r en frkortning av fettsyrametylestrar (Fatty Acid Methyl Ester) och r ett dieselbrnsle. Tekniska krav fr FAME finns i SS-EN 14214. Som alternativ till FAME finns ven FAEE (Fatty Acid Ethyl Ester). RME (rapsmetylester) som framstlls av rapsolja r den vanligaste rvaran till FAME. Det finns dock mnga alternativ, t.ex. solrosmetylester, olivoljametylester, talloljemetylester, etc. r 2004 bedmdes odlingspotentialen fr oljevxter att ligga mellan 150 000 ha och 200 000 ha [10]. Frn och med 1 augusti 2006 r lginblandning av 5 % FAME i diesel tillten och detta utgr den vervgande frbrukningen. I december 2006 innehll 60 % av all diesel lginblandad FAME. Lginblandning av FAME innebr 5 % sommartid och 0 % vintertid (sedan vintern 2007) i Norrland medan inblandningen r 2 % i vriga landet (detta p.g.a. problem med motorer i vissa tyngre fordon). SS 155435 stller tekniska krav p FAMEdieseln.

5.4

Biobrnslen till vtska (BTL-Biomass-to-liquid)

P samma stt som det gr att omvandla en syntesgas 2 (CO/H2) med ursprung frn naturgas till flytande kolvten s gr detta att gra utgende frn biobrnslen. Ett av de mest intressanta BTL-brnslena fr framtiden anses vara FT-diesel (Fischer o Tropsch). FT-dieseln r mycket ren och ger lga utslpp. I dagslget finns dock ingen tillverkning i Sverige.

Syntesgas r en blandning av kolmonoxid och vtgas som anvnds mycket inom kemisk industri. T.ex. metanol framstlls ur syntesgas.

29

Ett annat BTL-brnsle som bedms ha en framtida potential r DME (Dimetyleter). I dagslget framstlls DME i liten skala i Pite frn svartlut som r en energirik vtska som blir ver vid kokning av trflis nr pappersmassa tillverkas. En strre fabrik r planerad inom ngra r som skall producera ca 4-5 ton DME per dygn. DME r en kondenserad gas som har ungefr samma egenskaper som gasol [22].

30

Gasformiga brnslen

De gasformiga brnslen som anvnds i strre kvantiteter idag utgrs av naturgas, gasol samt biogas. ven vtgas r ett intressant framtida brnsle men anvndningen r frhllandevis liten. I Figur 3 redovisas frdelningen av leveranser av energigas under 2007 och som framgr av detta r nnu s lnge naturgasen helt dominerande. Naturgas och gasol r dock fossila brnslen och mlsttningen r allts att erstta dessa med gas frn frnyelsebara kllor vilket innebr ett stort behov av utkad produktion av biogas/syntesgas. Nedan ges lite ytterligare information kring produktion och anvndning av dessa.

Figur 3 Leveranser av energigaser under 2007 (TWh) [23].

6.1

Biogas genom rtning

Den vanligaste framstllningsmetoden fr biogas r genom en rtningsprocess av organiskt material i en syrefri milj. Ltt nedbrytbart organiskt avfall (t.ex. matavfall), slam frn avloppsreningsverk och gdsel kan rtas fr produktion av metangas [24]. Det var drygt 200 biogasanlggningar i drift 2006 i Sverige. De flesta finns i vattenreningsverk, dr rtning sker av slam, samt p avfallsdeponier. Fr att kunna anvnda biogas till fordonsdrift krvs en extra reningsprocess fr att uppn den kvalitet som krvs fr att definieras som fordonsgas. Det finns i dagslget ca 90 tankstllen fr fordonsgas idag och ytterligare 70-75 st r planerade fre utgngen av 2009. Biogas frutsps bli ett mycket intressant energialternativ i framtiden, dels fr mjligheterna att anvnda olika typer av rvaror men inte minst fr att man genom biogasproduktionen samtidigt reducerar utslppen av metangas. Eftersom metangas har ca 22-23 ggr strre vxthuseffekt n koldioxid, r det ur klimatsynpunkt av mycket stort intresse att reducera dessa utslpp och som bonus tervinner man allts energi. Nr det gller hushllssopor r det betydligt mer energieffektivt att rta dessa till biogas jmfrt med frbrnning. Kostnaden fr rtningsanlggningarna r dock fr hg i mnga fall, men detta styrs av pris och politik och kan naturligtvis snabbt ndras.

31

6.2

Biobrnslefrgasning

Biogas (syntesgas) kan ven framstllas genom termisk frgasning. Rvaran kan utgras bde av biobrnsle eller olika typer av avfall. Frgasningen sker genom kontrollerad uppvrmning av brnslena och kan ske bde under tryck eller utan tryckfrhjning. Vid uppvrmningen avges olika gaser frn avfallet och trdbrnslet, och beroende p processens uppbyggnad och hur denna styrs kan man inrikta sig mot att producera antingen en metanrik gasblandning (d.v.s. liknande biogas frn rtning) eller en blandning av kolmonoxid och vtgas. Den senare gasblandningen r framfrallt intressant om man avser att raffinera gasen ytterligare till olika vtskeformiga brnslen (BTL), t.ex. metanol, FT-diesel, DME. Tekniken r fortfarande till stor del i ett utvecklingsstadium och det finns frsksanlggningar i Vrnamo (CHRISGAS-projektet), Pite (frgasning av svartlut) samt en nyinvigd anlggning i Gteborg fr produktion av biometan. Produktion av biogas genom frgasningsteknik ligger mycket bra till sett ur total energiverkningsgrad och ses drfr som ett mycket intressant alternativ i den framtida energiproduktionen. Beroende p lokaliseringen av produktionsanlggningarna kan antingen gasen distribueras direkt ut p ett befintligt gasnt eller komprimeras till ca 200 bar och distribueras i gasflaskor. Liksom naturgas (LNG) kan gasen ven lagras och transporteras i flytande form i kryotankar (kondenserar vid -160 C ) och gasen betecknas d som LMG (Liquified Methane Gas). Detta frekommer inte i Sverige i dagslget men frutsps som ett mycket intressant alternativ d det reducerar distributionskostnaderna och minskar tankvolymen p t.ex. en bil till ca 1/3. Motsvarande hantering av LNG r relativt omfattande i USA.

6.3

Vtgas

Ren vtgas frekommer inte naturligt utan mste framstllas och idag berknas att 90 % av all vtgas produceras frn naturgas. Vtgas kan vid frsta anblicken tyckas vara det ideala brnslet ur vxthuseffektsynpunkt eftersom det endast bildas vattennga vid frbrnningen. Tyvrr r tillverkningen en energikrvande process som innebr hga kostnader och/eller koldioxidutslpp [24]. Detta gr att den nnu s lnge har en mycket begrnsad praktisk anvndning som brnsle. Normalt lagras vtgasen vid hga tryck (ca 700 bar) men transport och lagring kan ven ske i flytande form i kryotankar (kondenserar vid -253 C).

32

Lagringsproblematik och brandrisker

Som beskrivits i fregende kapitel leder vergngen frn fossila brnslen till olika typer av biobrnslen till att vi ocks behver hantera och lagra dessa i stora mngder. Till stor del handlar det om olika typer av fasta material och lagring sker d ofta i stora hgar av material som beroende p brnsletyp antingen kan vara belgna utomhus eller inomhus i stora lager. I vissa fall sker lagringen helt och hllet i bulkform, i andra lgen kan materialet vara frpackat (t.ex. balar) som sedan staplas i stora hgar. Vissa torra material, t.ex. trpellets och trpulver, lmpar sig ocks fr frvaring i silor vilka i sig kan innehlla mycket stora volymer. Lagring i stora hgar r i sig inget nytt men i och med att materialet skall anvndas som ett hgvrdigt brnsle stlls nya krav p lagringstekniken och dessutom kar lagringsvolymerna lokalt vid stora mellanlager eller hos stora frbrukare. En annan faktor r att lagren helst skall kunna lokaliseras nra eller p ett rimligt avstnd frn bebyggelse, t.ex. i anslutning till en industri eller kraftvrmeverk. Andra faktorer som pverkats avsevrt av utvecklingen r egenskaperna hos det lagrade materialet, storleken p hgarna respektive silorna, kombination av balning och lagring, dr det finns mnga frgetecken kring brandriskproblematiken. Den kanske vanligaste brandorsaken i denna typ av stora bulklager r risken fr sjlvantndning. Stora lager kan ven skapa emissionsproblem (lukt, gasbildning, lakvattenproduktion, etc.) vid normala temperatur vilka sedan kar om det uppstr en frhjd temperatur i lagret vilket r mycket vanligt i stora lager. Det r ocks i dagslget mycket svrt att avgra vad som r en normal temperaturhjning respektive en farlig temperaturhjning som leder till sjlvantndning. Brand kan naturligtvis uppst p andra stt genom externa tndkllor, t.ex. anlagd brand, varmgng, gnistbildning i transport- och produktionssystem, brand i fordon som anvnds inom anlggningen, grs och skogsbrand som sprider sig till lagret, etc. Nr brand uppstr erhlls problem med emissioner (rk, lukt, giftiga gaser, slckvatten) till omgivningen och det stlls mycket stora krav p den lokala rddningstjnsten som inte r dimensionerad och utrustad fr denna typ av brnder. I kapitel 7.1 ges en ngot frdjupad beskrivning av sjlvantndningsproblematiken samt de emissionsproblem som kan uppst vid lagring av fasta material, under normala lagringsbetingelser och temperaturer, vid en viss temperaturfrhjning som eventuellt leder till sjlvantndning samt de emissioner som kan upptrda nr brand utbrutit. I kapitel 7.2 diskuteras kortfattat den specifika problematik som kan hnfras till vtskeoch gasformiga biobrnslen. Hr r det frmst frga om att karaktrisera de nya brnslena ur brand- och explosionssynpunkt samt att utvrdera brnslenas slckegenskaper.

7.1

Sjlvantndning i lager av fasta biobrnslen/avfall

Fasta biobrnslen och avfall r i mnga fall porsa, ofta fuktiga material, som kan uppvisa sjlvuppvrmning frn bl.a. mikrobiell aktivitet, kemisk oxidation samt fysikaliska processer som transport och adsorption av vatten. Resultatet av sjlvuppvrmningen i ett lagrat material r en balans mellan vrmeproduktionen i bulken och bortledningen av vrmen frn bulkens yta (grnsskikt). Detta ger som en fljd att

33

risken fr sjlvantndning kar med en strre lagrad volym, d den relativa ytan minskar med kande volym. Sjlvuppvrmning kan leda till sjlvantndning redan efter ngra f dagar, men mer vanligt efter ngra mnader eller lngre, beroende p omstndigheterna. Sjlvantndning r en exoterm process (d.v.s. utvecklar vrme) som erfordrar tillgng p nedbrytningsbart material och frekomst av syre. Fenomenet beskrivs vanligen som ett strmnings/diffusions problem dr transport av fukt, vrme och syre r de viktiga mekanismerna. Nr man diskuterar sjlvuppvrmning av fasta biobrnslen br man skilja p fuktiga brnslen och torra brnslen (fukthalt p max ca 10 vikt-%), d speciellt den initiala sjlvuppvrmningsprocessen skiljer sig t. Lagrat avfall kan i vissa fall uppvisa sjlvuppvrmning, d ven denna typ av material ofta r porst, fuktigt och innehller organiska komponenter. Hushllsavfall r ett typiskt material med dessa egenskaper. Ett exempel p en helt annan typ av avfall som kan uppvisa sjlvuppvrmning r oljeindrnkta spn frn metallbearbetning.

7.1.1

Fuktiga material

Detta innefattar brnslen med en relativt hg fukthalt ssom trflis, bark och vissa typer av avfall. Fuktiga biobrnslen lagras normalt i stackar utomhus. ven fuktigt avfall lagras i mnga fall utomhus, men t.ex. hushllsavfall balas allt oftare. Mikroorganismer som svampar och bakterier krver en relativt hg fukthalt fr att trivas (>20 vikt-% i materialet). Mikroorganismer r den initiala kllan till vrmeproduktion fr denna typ av material, tillsammans med fysikaliska processer, som vattentransport, i vissa fall. Mikroorganismers metabolism orsakar en frhjd temperatur i det lagrade brnslet. Mikrobiell aktivitet bidrar till temperaturkningen inom temperaturintervallet 0-75 C. Den maximala temperaturen orsakad av mikroorganismer varierar med typ av mikroorganism och beror p den specifika mikroorganismens trivseltemperatur [25]. Kemiska oxidationsprocesser kan bidra till temperaturutvecklingen redan vid 40 C och de kemiska processerna brjar dominera i temperaturintervallet 60-70 C. Vid temperaturer ver 90 C styrs oxidationen endast av kemiska processer. Oxidationsprocessen krver dock syre fr att kunna fortg. Det har visats att den oxidativa nedbrytningsprocessen r snabbare och drmed ger en strre vrmeproduktion i de trmaterial, som innehller hgre halter lignin [25] och att nrvaron av metaller kar oxidationshastigheten [26]. Nr sjlvuppvrmningsprocessen fortgr i en stack med lagrat material transporteras vrme frn det inre av stacken ut mot ytan. Likas vatten transporteras ut frn stackens centrum, vilken torkas ut och vatten kondenserar nr det nr kallare delar i stackens periferi. De huvudsakliga faktorerna som pverkar temperaturen i en stack med en viss typ av trdbrnsle r: materialets fuktinnehll, fuktgradienter i stacken nr den lggs upp, stackens storlek, samt materialets densitet. Sjlvantndningen kan resultera i flammande frbrnning med synliga lgor i de fall pyrolysen sprids till ytan av stacken. Fuktiga trdbrnslen Nr det gller forskning om lagring av fuktiga trdbrnslen och sjlvuppvrmning/ sjlvantndning i stackar av skogsrvara har det tidigare utfrts forskning p SLU i Uppsala. Thomas Thrnqvist studerade intrffade brnder i stackar under 1986/1987 och gav utifrn dessa studier riktlinjer om lagringshjder [27]. Thrnqvist ledde ocks en stor experimentell studie med storskalig ssongslagring av trdbrnslen dr olika parametrar kunde studeras under stackarnas livslngd. Materialen som studerades var nyflisade hyggesrester och nyflisad ekstamved. Man kunde notera frhjda temperaturer i

34

stackarna. De hgsta temperaturerna uppmttes i packade stackar med flisade hyggesrester [28]. Resultaten frn Thrnqvists forskning vad gller rekommendationer om stackhjder frekommer i Lehtikangas Lagringshandbok fr trdbrnslen [29]. Dessa rekommendationer tillmpas n idag, se vidare kapitel 9. Mer nyligen har Raida Jirjis p SLU tillsammans med CRA-ISMA i Italien utfrt storskaliga lagringsfrsk med olika typer av trdbrnslen [30]. Man sg vid dessa frsk att man hade substans/energifrluster frn mikrobiell aktivitet vid all typ av lagring av snderdelat material som studerades. Den lagringsmetod som fungerade bst var en okompakterad tckt stack. Den metod som fungerade smst var en kompakterad stack som gav den hgsta temperaturen och drmed den strsta risken fr sjlvantndning. Fuktigt avfall ven avfall r benget att sjlvantnda och under 1990-talet rapporterades mer n 200 brandtillfllen i avfallshgar och deponier [31]. Forskning kring emissioner och sjlvantndning har framfrallt bedrivits vid Hgskolan i Kalmar under ledning av Prof. Hogland. Erfarenheterna frn detta arbete visar bl. a. att riskerna fr sjlvantndning r strst i lager som inte r kompakterade alternativ dligt kompakterade. Luften tar sig vanligen in genom lagrens och hgarnas vggar eller frn ytan beroende p dlig kompaktering eller att man ej kompakterat alls, vilket skapar zoner med bde aeroba och anaeroba frhllanden. Detta medfr att risken fr spontan brand r stor. I lagren sker ocks sttning och kompaktering beroende p avfallets egentyngd och avfallets nedbrytning och helt anaeroba zoner kan bildas. Erfarenhetsmssigt har man kunnat konstatera att t.ex. hushllsavfall som lagras i hgar sjlvkompakteras och avfallet br drfr ej lggas upp hgre n maximalt 3 m fr att inte risken fr sjlvantndning ska bli fr stor. Hrdkompakterade lager, som r en anaerobisk typ av lager, kan gras hgre. Lager p upp till 8-10 m hjd kan frekomma, men d r risken fr brand verhngande. Temperaturen stiger i sdana fall vanligtvis mycket snabbt till 70 C eller hgre och sjlvantndning intrffar vanligen efter en till tta mnader. Underskningar indikerar att balning av avfall kan vara den skraste lagringsprincipen s lnge som lagringsytan och lagringshjden inte blir fr stor. Temperaturen i en bal verstiger vanligen inte 70 C vilket anses bero p den relativa fuktigheten i balarna (4550 %). Det finns dock olika balningsprinciper (rundbalar, fyrkantbalar, plastade, oplastade) och inverkan av detta p sjlvantndningsriskerna r nnu inte fullt utredd. Detsamma gller materialberoendet. Omfattande utredningar av olika balningsteknik har dock gjorts avseende emissioner (se avsnitt 7.1.3). En observation som har gjorts r att det i stora ballager har mtts upp metangashalter p ver 50 %. Detta kan innebra flera saker: 1) metanavgngen tyder p nedbrytning, vilket borde generera vrme, 2) metan r en mycket potent vxthusgas och 3) det kan innebra en brandrisk om koncentrationen nr brnnbart omrde. Dessutom finns det en mjlighet att samla upp gasen fr efterfljande anvndning. En annan aspekt som br beaktas vid lagring av fuktigt avfall (gller ven flis halm, etc) r arbetsmiljproblematiken. Utgrvningar av lager med bygg- och rivningsavfall har visat p riklig frekomst av svampsporer [32]. Mikrosporer kan ge allergier, astma och hudkommor. Spridningen av bakterier och svamp/mgelsporer utgr ett allvarlig arbetsmilj- och omgivningshygieniskt problem och det r drfr viktigt att hlla kontroll de anstlldas exponering av mikrober, endo-toxinerna i det stoft som flyger omkring. Om man i samband med t ex en slckinsats grver i materialet kan exponering naturligtvis ka dramatiskt och behovet av relevant skyddsutrustning fr d inte frsummas.

35

7.1.2

Torra material

Torra trdbrnslen Torra trdbrnslen innefattar t.ex. pellets och briketter. Dessa brnslen krver en skyddad lagringsmilj fr att upprtthlla den lga fukthalten och brnslets struktur. Denna typ av brnslen krver sledes en helt annan lagringshantering jmfrt med fuktiga trdbrnslen. D fukthalten r lg r ocks tillvxten av mikroorganismer lg och dessa utgr normalt inte ett problem ur sjlvuppvrmningssynpunkt. En bidragande orsak r dessutom att temperaturen r mycket hg i tillverkningsprocessen vilket med strsta sannolikhet reducerar frekomsten av mikroorganismer. Det har skett ett antal spektakulra brnder i lager med trpellets dr orsaken har hrletts till sjlvantndning. Speciellt har man haft problem nr man lagrat stora volymer trpellets i tornsilos som ursprungligen var avsedda fr foder och spannml. Det har ocks skett brnder i stora planlager dr sjlvantndning misstnks vara brandorsaken. Det verkar som om bengenheten fr spontan vrmeproduktion varierar mellan olika kvaliteter hos pellets och att vrmeproduktionen normalt sker relativt kort tid efter produktionen. Kllan till vrmeproduktionen r troligen oxidation av lttoxiderbara komponenter i trmaterialet. Det har freslagits att en hg halt av omttade fettsyror i materialet kar problemet med oxidativ vrmeproduktion frn trpellets vid normal omgivningstemperatur [33]. Frskt sgspn frn tall innehller en hg andel omttade fettsyror. Inom ramen fr CECOST (Center for Combustion Science and Technology) bedrivs forskning om sjlvantndning i biologiska och biogena brnslen. Mlsttningen med projektet r att utveckla metoder fr att bedma sjlvantndningsrisken vid lagring. Avsikten med projektet r att utveckla en generell metod som bygger p mtningar av lgtemperaturreaktivitet och som kombinerat med en berkningsmetod fr vrme och gasflde inne i lagret kan frutsga sjlvantndlighetsfrlopp. ven om projektet r generellt inriktat har arbetet hittills varit fokuserat p trpellets. Sjlvantndningsprojektet innefattar utveckling av en avancerad berkningsmodell [34], bestmning av vrmeproduktion frn biologiska och kemiska processer [26, 35], samt utfrande av komplexa valideringsfrsk i olika skalor [36-40]. Energimyndigheten har under ett antal r satsat relativt stort p forskning om produktionsprocesser fr trpellets inom projektet SLUP, vilket vid en frlngning nu drivs under namnet Pelletsplattformen. Forskningen drivs av SLU i Ume och innefattar ven lagringsstudier dr man tittat p kemiska frndringar i sgspn av tall och gran som r rmaterialet fr pelletstillverkningen [41]. Man kunde hr se en minskning i halten av fettsyror vilket man frklarar med nedbrytning frn oxidationsprocesser. Den huvudsakliga nedbrytningen skedde mellan sex och tolv veckors lagring. Speciellt tallspnet innehller en relativt hg andel fettsyror och det r allts tydligt att lagringen av trdrvaran har betydelse fr andelen oxiderbart material i det pelleterade materialet. Torrt avfall Sjlvantndning i relativt torrt avfall som RDF (papper, plast, tyg) och annat torrt avfall borde vara mindre vanligt frekommande, men risken kan inte uteslutas helt, beroende p det specifika materialinnehllet och genom att en delmngd fuktigt material samlagras med ett torrt material. Det bedrivs forskning i Japan om sjlvantndningsriskerna med lagrat avfall d det dr har skett ett antal allvarliga brnder i lager med pelleterat avfall [42]. Avfallet anges som RDF, men utgrs troligen till en viss eller stor del av hushllsavfall. Avfallets fukthalt r

36

relativt lg och fukthalten i underskta prover anges i en klla variera mellan 3 vikt-% och 27 vikt-% [43]. Problemen med sjlvantndning anges vara initieras av vtning och fukttransport i de fall materialet utstts fr fukt samt mikrobiell aktivitet [44, 45]. Forskningen i Japan bedrivs frmst p National Institute of Fire and Disaster. Frekomsten av sjlvantndning och riskerna med RDF och liknande typer av avfall r drfr av stor vikt att underska nrmare. Ett annat typ av torrt avfall som nmnts tidigare r metallspn, dr det r knt att det finns risk fr sjlvantndning och dr brnder har frekommit. Lttoxiderande oljor, t.ex. linolja i trasa, kan ocks vara en primr tndklla och i sig starta en sjlvantndningsprocess. Detta kan utgra en risk i avfallslager eller i verksamheter dr oljorna anvnds.

7.1.3

Emissioner i samband med sjlvuppvrmning

Emissioner vid sjlvuppvrmning av fasta biobrnslen Det r vlknt att emissioner frn fasta trdbrnslen kan ge luktproblem vid lagring. Men emissionerna kan i vissa fall ven vara en akut hlsorisk och faktiskt skapa livshotande frhllanden. Det har skett tv olyckor med ddlig utgng vid utlastning av trpellets frn lngvga bttransport, i Rotterdam r 2002 samt i Helsingborg r 2006. Det har ven skett en olycka med ddlig utgng vid bttransport av massaved i strand 2007. Wood Pellet Association of Canada (WPAC) har underskt produktionen av giftiga emissioner vid bttransport av trpellets d det var pellets just frn Kanada som var anledningen till de ovan nmnda ddsolyckorna [46]. Man har i underskningarna sett att det produceras kolmonoxid samt uppstr en reducerad syrgasatmosfr under transporten vilket kan resultera i ddliga frhllanden i tillslutna lastrum och nrliggande trapphus [47]. Man har tidigare sett att det ven produceras reaktiva organiska mnen som aldehyder och terpener vilka kan ge skador i andningsvgar och slemhinnor [48]. Hga halter av kolmonoxid tillsammans med koldioxid och en snkt syrehalt har ocks uppmtts i topputrymmet p silor dr trpellets lagras. Mtningar utfrdes av SP i tv fall under 2007. I det frsta fallet hade frhjda temperaturer uppmtts i ett antal siloceller med importerad trpellets. Halterna av emitterade gaser var mycket hga i silorna och hlsofarliga halter av kolmonoxid hade spridit sig i stora delar av silobyggnaden. Man kunde ocks konstatera emissioner av reaktiva aldehyder och terpener. I det andra fallet hade sjlvuppvrmningen lett till sjlvantndning i en siloanlggning med inhemsk producerad pellets. Hga halter av giftiga gaser uppmttes i silocellen dr branden pgick, men ocks i resterande siloceller och i angrnsande delar av silobyggnaden. Resultaten frn de ovan nmnde mtningarna presenterades p konferensen WorldBioenergy 2008 [37]. Emissioner vid sjlvuppvrmning av avfall Fysiska och kemiska processer i balat avfallsbrnsle och emissioner av illaluktande och toxiska substanser har underskts vid Hgskolan i Kalmar av Nammari i flera projekt [49, 50]. Man kan konstatera att mycket av aktiviteten i balarna r frknippad med mikrobiell nedbrytning av avfallet. De processer som frekommer i plastade balar som str utomhus r; 1) Gas och fukttransport genom plasten, 2) Evaporation och kondensation av lakvatten och fukt (innehllande halv-flyktiga organiska mnen, 3) Kondensering tillbaka p avfallet, 4) Transport av froreningar, fukt och lsta gaser genom avfallet och 5) Kondensation av fukt p insidan av plastfilmen som rinner ned till den lgsta punkten och bildar lakvatten. I en studie av effekten av olika balningsteknik jmfrdes rundbalsteknik med rektangulra balar och ven betydelsen av antalet lager med plast som anvnds vid

37

balningen undersktes [51]. Man fann att cylindriska balar emitterar hgre koncentrationer av estrar n de rektangulra balar medan dremot aromatiska mnen emitteras i strre omfattning frn rektangulra balar. Detta indikerar att olika nedbrytningsmekanismer terfinns i de olika baltyperna. Anaeroba nedbrytningsmekanismer dominerar i runda balar medan aeroba, dominerar i rektangulra balar efter den frsta mnaden. Man kunde konstatera att VOC emissionen hos cylindriska balar minskade frn r 1 till r 2 med samma storleksordning som fr rektangulra balar. Detta indikerar samma omfattning av biologisk aktivitet ven om frdelningen av emissionsprodukter var olika. Skillnaden mellan baltyperna beror frmst olikheter i fuktighet och tillgngen p syre. Nr omgivningstemperaturen nrmar sig 0 C s sjunker emissionen frn de bda baltyperna drastiskt och skiljer sig inte nmnvrt t. Ngra slutsatser r att VOC emissionerna som upptrder trots plastning sprider viss odr som kan gra sig gllande nr lagren kar i storlek. Balningstekniken behver frbttras fr att man skall kunna ha ballager med hushllsavfall ven i nrheten av bebodda omrden. De gjorda studierna r genomfrda i liten skala och forskning behvs i full skala. Vid fltunderskningar i mycket stora ballager av hushllsavfall har man ocks mtt upp mycket hga halter, upp till 50 %, av metangas inne i ballagret. Frutom att de hga halterna r en klimatfrga med tanke p metangasens kraftiga vxthuseffekt, s r den ocks ett tecken p att det pgr en nedbrytningsprocess inne i lagret som sannolikt ocks genererar vrme som under vissa omstndigheter kan leda till sjlvantndning. Den hga metangashalterna r naturligtvis ocks en direkt brandriskfrga d det innebr att det kan frekomma en brnnbar gasblandning inne i lagret som kan antndas och p s stt utgra en extern antndningsklla.

7.1.4

Emissioner frn lagrat avfall vid brand

Brnder innebr alltid emissioner. Beroende p vad som brinner och frbrnningsfrhllanden kan olika mnen emitteras till luft och vatten. Dessutom kan brandresterna innehlla mnen som innebr att de mste tas om hand om p ett speciellt stt. Vid ofullstndig frbrnning av avfall, vilket alltid r fallet i strre eller mindre grad vid en brand, produceras en rad miljfarliga mnen ssom dioxiner (PCDD), polycykliska aromatiska kolvten (PAH) och polyklorerade bifenyler (PCB) Det har genomfrts olika arbeten fr att uppskatta de totala utslppen frn brnder i Sverige [52, 53]. Dessa rapporter innehller ven emissionsfaktorer fr enskilda mnen. Den frsta rapporten behandlar frmst produkter och material man kan finna i byggnader, men en del av dessa kan vara aktuella ven i form av verksamhetsavfall. Den andra rapporten, som handlar om dioxiner, PAH och VOC (flyktiga organiska mnen), diskuterar de potentiella emissionerna frn avfallsupplag (framfr allt dioxiner), men ven andra potentiella brnder p deponier eller lager av betydelse, t.ex. flislager. Nr det gller emissioner frn brnder mer generellt, har Blomqvist gjort en omfattande sammanstllning av genomfrda storskaliga frsk dr emissioner frn olika typer av brnder har uppmtts [54]. Denna sammanstllning kan ge en god vgledning kring vilka kemiska freningar som kan bildas vid olika typer av brnder/brinnande material. P grund av den historiskt sett stora omfattningen av deponibrnder har ett antal studier genomfrts fr att uppskatta emissionerna frn dessa brnder. I ett par omgngar har det genomfrts enktunderskningar angende intrffade deponibrnder som visar att

38

intrffade deponibrnder varierar mycket i storlek. Av 7000 ton avfall som brann upp i deponibrnder under 2002 stod de tv strsta brnderna fr 4000 ton (57 %) [55]. Under detta r intrffade 69 deponibrnder p 49 olika deponier i Sverige. I 71 % av brnderna frbrukades mindre n 10 ton och dessa brnder stod fr endast 1 % av den totala uppbrunna massan under ret. Om man tittar p vad som brinner str olika typer av lagrade fraktioner fr den klart dominerande delen (4097 ton). Drefter fljer ytbrnder i deponi (1374 ton) och djupbrnder p deponi (1074 ton). Nr det gller antalet brnder r ytbrnderna i deponi vanligast med 52 %. Det avfallsslag som brinner oftast r blandat hushllsavfall, men den strsta uppbrunna massan utgrs av tr, papper och plast, 2658 ton. Denna siffra skall jmfras med 325 ton uppbrunnet hushllsavfall. En reflektion kring detta faktum r att detta borde innebra att riskerna med den frndrade lagringen som en fljd av avfallsdirektivet snarare borde ka n minska jmfrt med den tidigare situationen eftersom de presenterade underskningarna visar att det redan d var frmst utsorterat avfall lagrat i olika fraktioner som brann. Avfallsdirektivet har medfrt en kad sortering och kad mellanlagring, vilken i mnga fall kan skapa relativt stora lager. Dessa kan dessutom existera under frhllandevis lng tid. Frn den tidigare underskningen dras ven slutsatserna att miljbelastningen frn brnder i avfallsupplag r tre till fyra gnger strre n frn den samlade avfallsfrbrnningen. Detta baseras p dioxinutslppen. Totalt berknades brnderna involvera ungefr 25 000 ton avfall rligen. Brnderna intrffar huvudsakligen p sommarhalvret (68 %) med hela 20 % i maj. Dessa uppskattningar r gjorda innan frbrnningsanlggningarna frbttrades med avseende p emissioner. Detta visar p att emissionerna frn brnder i avfall mste anses som ett stort miljproblem. Rddningsverket har rapporterat 70-80 brnder per r med en omfattning mellan 500 m2 och 2000 m2 [56]. Av dessa ansgs 20 vara stora. I ngra fall var brnderna mycket stora och involverade 20 000 ton avfall eller mer. Vid de stora brnderna kan de stora mngderna emitterade partiklar och giftiga gaser innebra risk fr hlsa och milj. Brnder i deponier tas ven upp i kapitel 8. Uppskattningarna av de totala emissionerna grundar sig till stor del p olika studier som gjorts dr emissionerna mtts p ett mer eller mindre kontrollerat stt och nedan ges ngra exempel. Pettersson m.fl. har genomfrt mtningar med syfte att kartlgga kemiska risker i arbetsmiljn i samband med slckning av tippbrnder samt fr att uppskatta emissionen till den yttre miljn vid tippbrnder [57]. Tre ytbrandsfrsk med olika avfallssammansttningar genomfrdes under tre olika r p Sobacken i Bors: en blandning av plast, papper, gummi, elektronikavfall etc. (1993), lika delar hushllsavfall, industriavfall och byggavfall (1994) samt lika delar industriavfall och byggavfall (1995). Dessutom har mtningar genomfrts vid en verklig djupbrand p Mnserydstippen. De mnen som man studerat var bl.a. kvicksilver, PBDE och PCB, klorbensener, dioxiner och PAH. Resultaten visade bl.a. att emissionerna r strre frn ytbrnder n frn djupbrnder, bde angivet i koncentration och per ton sopor. Fr dioxiner var skillnaden speciellt stor. Den totala mngden emissioner frn en djupbrand kan emellertid vara strre n fr en ytbrand eftersom en djupbrand ofta r svrslckt och pgr under en lngre tid. En anledning till lgre emissioner frn en djupbrand antas vara den lngre transportvgen till ytan och drmed avkylningen vilket skulle kunna leda till att tyngre gasformiga mnen (hgre kokpunkt) kondenserar ut p vgen. Vid en lagringsstudie av industriavfall som utfrdes p deponin Spillepeng utanfr Malm lades totalt 135 ton avfall i en hg [58] och kompakterades till en hjd av 3,5-4 m, vilken tckte en yta p 400 m2. Hgen tcktes drefter med trflis. Mtningar av temperaturhistorik och gasemissioner O2, CO2, CO och metan i avfallshgen mttes i ett

39

antal punkter i hgen. Temperaturen steg gradvis och efter 6,5 mnader startade en brand i brnslehgen genom sjlvantndning. SP Brandteknik genomfrde 2005 en studie av en simulerad djupbrand i hushllsavfall p uppdrag av Rddningsverket [59, 60]. Syftet var att karaktrisera och kvantifiera emissionerna frn en sdan djupbrand genom att analysera brandgaserna med avseende p polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF), polycykliska aromatiska kolvten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen (HCB) samt partiklar och metaller p partiklar. ven vissa analyser av slckvattnet genomfrdes. I ett annat projekt t Rddningsverket har SP Brandteknik i samarbete med Statens Geotekniska Institut (SGI) och IVL Svenska Miljinstitutet genomfrt ett projekt med syfte att utveckla en metodik fr att bestmma emissionerna frn en viss brand och hur dessa emissioner sprids [61]. Inom ramen fr projektet genomfrdes brandfrsk med elektronikskrot respektive bildck [62, 63]. Frsk med och utan slckning genomfrdes och i samband med frsken provtogs och analyserades brandgaserna, slckvattnet och brandresterna. Baserat p emissionerna frn ngra utvalda brandscenarier har berkningar och datorsimuleringar av spridning till luft, mark och vatten genomfrts. Brandfrsken och emissionmodelleringen visar att det r mnga faktorer som pverkar emissioner, men ventilationsgraden r en av de viktigaste. Brnder r emellertid komplexa frlopp vilka sllan lter sig beskrivas av enstaka parametervrden. Vattenbegjutningen pverkade emissionerna och kade utbytet av flera mnen (t.ex. VOC och PAH). Hogland, Nammari, m.fl.. rapporterar om brandfrsk utfrda med balat hushllsavfall [64, 65]. Syftet med frsken var att kvantifiera emissionerna till nrmiljn frn en brand i en lager med balar som antnts av en yttre brand, t.ex. en grsbrand. Balarna vgde 8001000 kg styck och var 120 cm i diameter, samt hade en hjd p 120 cm. Avfallet balades genom att ttomslutas med polyetenfilm. Tv balar ingick i brandfrsket dr balarna antndes med hjlp av kartong och 10 L diesel. Brandfrsket utfrdes i en container och branden pgick under ca 3 timmar. Ett antal mnen mttes i brandgaserna, svl oorganiska gaser som organiska mnen inklusive PAH och dioxiner. SGI har p uppdrag av Rddningsverket och i samarbete med rddningstjnster och miljkontor i ngra utvalda kommuner under ngra r utfrt provtagningar och analyser av framfr allt slckvatten (men i vissa fall ven mark och nedfall frn luften till mark) i samband med speciellt intressanta brnder [66]. Bland de utvalda brnderna (23 st) var 10 st deponibrnder. Det understryker betydelsen av denna typ av brnder. I den nmnda underskningen visade det sig att fr de brnder som involverade elektronikskrot (en i en sopfrbrnningsanlggning och en i en container), att i jmfrelse med bde riktvrden och andra brandtyper i underskningen finns det en risk fr hga utslpp av flera mnesgrupper (t.ex. PAH, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och metaller [67]). Detta var en av anledningarna till att elektronikskrot valdes ut som ett av de scenarier att studera i ett tidigare forskningsprojekt [62]. Som en fljd av SGIs projekt med analyser av verkliga brnder har det gjorts en sammanstllning av vilka mnen som r speciellt intressanta ur ett emissionsperspektiv i samband med brnder och vad som br analyseras [68]. Sammantaget mste detta leda till slutsatsen att emissioner frn brnder kan innebra stora problem, bde lokalt och ur nationell eller internationell synvinkel. Tyvrr inkluderas sllan brnder nr uppskattningar grs av t.ex. nationella emissioner. Ett undantag r den sammanstllning av kllor till oavsiktligt bildade mnen som publicerats av Naturvrdsverket [69]. I denna sammanstllning inkluderas totala emissioner av dioxiner, PCB och hexaklorbensen frn deponibrnder.

40

7.2

Brandskerhet i vtske- och gasformiga brnslen

Brandproblematiken med brnslen i vtske- respektive gasform skiljer sig frn fasta biobrnslen och avfall p flera fundamentala stt. Hanteringen av vtskor sker till strsta delen i slutna system och de stora volymerna lagras antingen i cisterner eller bergrum medan gasformiga brnslen hanteras i helt slutna system. Fr brandfarliga varor, som r den vergripande benmningen, finns definierade riskparametrar ssom flampunkt, termisk tndpunkt, brnnbarhetsomrde, explosionsgrupp, etc. som gr att man kan kategorisera olika produkter ur risk och hanteringssynpunkt. En omfattande lagstiftning reglerar hela omrdet och det finns dessutom mycket rd och riktlinjer som baseras p lngvarig erfarenhet (och naturligtvis mnga brnder). Riskparametrarna ingr i lagstiftningen och dessa utgr ocks grund fr de skyddstgrder som krvs. De nya risker som kan upptrda i och med introduktionen av vtskeformiga biobrnslen r framfrallt att dessa kan ha andra egenskaper jmfrt med existerande brnslen. Som redovisats i kapitel 5 s sker just nu en kraftig kning av anvndningen av etanol, bde som lginblandning i vanlig bensin men ven som E85. Denna typ av blandningar kan f andra egenskaper n de brnslen vi varit vana vi att hantera (t.ex. bensin, diesel) och det krvs drfr att man i sdana fall utvrderar det nya brnslet s att man fr fram specifik data om det nya brnslets riskparametrar. En sdan underskning har genomfrts fr E85 [70] dr framfrallt brnnbarhetsomrdet har studerats och som visade att egenskaperna kan frndras signifikant i frhllande till egenskaperna hos de enskilda produkterna som ingr i brnslet. Fr att kunna tillmpa existerande regelverk och rekommendationer r det sledes viktigt att ha kunskap om riskparametrarna fr alla nya biobrnslen/brnsleblandningar som tas fram innan de brjar anvndas kommersiellt i strre skala. En annan aspekt som kan frndras drastiskt r de nya biobrnslenas brinn- och slckegenskaper. Mnga av de nya brnslena, t.ex. etanol, r vattenblandbara (polra) vilket gr att man mste ha speciella, s.k. alkoholbestndiga skumslckmedel fr att inte skummet skall brytas ner omedelbart av brnslet. Trots alkoholbestndigt skum krvs ocks en annan slcktaktik fr att kunna fra p skummet mycket mjukt p den brinnande ytan vilket i sin tur kan innebra behov av en annan skumpfringsutrustning. I dagslget finns det kunskap och utrustning fr att slcka spillbrnder av begrnsad omfattning men dremot saknas kunskap om hur man skall slcka en strre cisternbrand med t.ex. etanol eller annat polrt brnsle. En pgende utredning t Svenska Petroleum Institutet (SPI) visar att det internationellt sett har intrffat ett antal cisternbrnder i polra produkter. Hittills finns dock inga rapporter om att man lyckats slcka ngon av dessa cisternbrnder utan de har i praktiken slckts genom utspdning i kombination med att brnslet tagit slut. Frutom problematiken med slckning s kan ven andra brnslekvaliteter innebra att vrmestrlningen mot omgivande cisterner och byggnader kan bli hgre vilket bde kar risken fr brandspridning och frsvrar slckinsatsen. Nr det gller gasformiga biobrnslen s innebr dessa inte ngra direkta nya brandproblem. Det viktigaste r att bygga tta system som innebr att risken fr lckage minimeras. Som ett komplement till existerade regelverk arbetar Svenska Gasfreningen respektive Svenska Biogasfreningen med att ge ut olika typer av rekommendationer och utbildningsmaterial fr att f s skra anlggningar som mjligt. Den biogas som produceras idag genom rtning bestr i princip av metan och har drmed samma egenskaper som naturgas. En framtida risk kan vara att rtningsanlggningarna kommer att bli vanligare och i mnga fall r anlggningarna smskaliga. Detta innebr att involverad personal inte har gasvana vilket kan medfra fler olyckor dr den mnskliga faktorn r orsaken. ven frbrukarsidan av biogas kommer att vxa, bde nr det gller

41

anvndning som energiklla i bostder och som drivmedel i fordon. Detta innebr naturligtvis att ocks hr kommer antalet personer som anvnder gas men som saknar gasvana att ka kraftigt. Vid frgasning fr framstllning av syntesgas kan man genom att styra processen f fram olika gassammansttning bestende av bl.a. metan, kolmonoxid och vtgas. Processen i sig r komplex och en frgasningsanlggning kan p s stt innehlla mnga olika brandrisker p samma stt som t.ex. ett raffinaderi men fr nd i detta sammanhang betecknas som knd teknik. Hr utgr sannolikt inte kompetensbrist samma problem. Normalt sett r inte brandslckning ett problem d huvudprincipen r att stoppa lckaget fr att p s stt f branden att sjlvslockna. De strsta risken utgrs snarare av ett gaslckage som inte antnt. Frvaras gasen i gasflaskor under hgt tryck finns ofta en risk fr uppvrmning och explosion men detta r ocks knda problem. Om t.ex. metangas brjar hanteras i flytande form som LMG kommer det att bli ett stort behov av utbildning av personal och rddningstjnst fr att veta hur man skall hantera dessa system p ett skert stt.

42

Incidenter och brnder

Det finns inte ngon specifikt sammanstlld statistik fr brnder i biobrnslelager och biobrnsleanlggningar men enligt de kontakter som tagits med frskringsbolag, rddningstjnster, anlggningsgare r det relativt vanligt frekommande. Enligt frskringsbolagen s har framfrallt trpelletsindustrin just nu ett mycket hgt skadeutfall av brnder. I detta lget handlar det bde om brnder i produktionsanlggningarna och i olika typer av lager. Nr det gller brnder i avfallshgar och deponier rapporterades mer n 200 brandtillfllen rligen under 1990-talet till en uppskattad mngd av 25 000 ton [31]. Svenskt Avfall (tidigare RVF) samlar ocks in skadestatistik och har vid ngra tillfllen publicerat denna. Denna visar att det t.ex. 2002 rapporterades 69 brnder i avfallsdeponier i Sverige. Av de ca 7000 ton avfall som brann upp i deponibrnder under 2002 stod de tv strsta brnderna fr 4000 ton [55]. I drygt 2/3 av alla brnder frbrukades mindre n 10 ton vilket motsvarar ca 1 % av den totalt uppbrunna massan under ret. Uppfljningen visar ocks att brand i olika typer av lagrade fraktioner dominerar (4097 ton). Det avfallsslag som brinner oftast r blandat hushllsavfall (totalt ca 325 ton) men den strsta uppbrunna massan utgrs av tr, papper och plast, 2658 ton. Slutsatsen av detta r sledes inte att brandriskerna minskar nr man hanterar sorterade fraktioner utan snarare kan det vara tvrtom. Ngon statistik som visar p en tydlig orsak till detta saknas, eventuellt skulle det kunna vara en effekt av strre lager och lngre lagringstid. Eftersom biobrnslen och olika avfallsfraktioner hanteras och lagras i stora mngder i olika industriella anlggningar (t.ex. hos biobrnsletillverkare, anlggningar fr avfallssortering och upparbetning, kraftvrmeverk, industrin) s finns det en stor risk att en begynnande brand i brnslet snabbt kan sprida sig i anlggningen via transportrer, elevatorer, etc. och p s stt stadkomma mycket stora skador. ven brand i utomhuslager kan p olika stt (gnistor, strlningsvrme, etc.) sprida sig till angrnsande byggnader och anlggningar. Ssom tidigare nmnts kan brandrken frn denna typ av brnder vara mycket besvrande och brnderna kan generera stora emissioner till omgivningen och som mngdmssigt kan vara avsevrda ven i ett nationellt perspektiv. De skapar ocks ofta stora problem fr omgivningen och kan leda till att bde bostder, offentliga byggnader och angrnsande industrier fr problem eller kanske t.o.m. behver stnga. En brand kan sledes leda till omfattande konsekvenser och stora indirekta kostnader. Detta innebr ocks mycket stor press p den lokala rddningstjnsten som frvntas hantera alla brnder snabbt och effektivt.

8.1

Brandincidenter i fasta biobrnslen och avfall

Fr att ge en bild av brandsituationer som kan uppkomma ges nedan en kort resum av ett axplock av brnder som intrffat under senare tid i lite olika typer av lager/anlggningar. Tyvrr varierar graden av information hgst avsevrt vilket r ett mycket vanligt problem vid en djupare analys av intrffade brnder. Ofta finns detaljerade tidsuppgifter om larm, utnyttjad personal, utrustning, etc. vilket r en del i rddningstjnstens insatsrapportering men ofta saknas detaljer om sjlva orsaken, brandfrloppet och detaljerad information om slckinsatsen (taktik, pfringsmngder, etc.). I ngra fall som redovisas nedan har dock brnder uppsttt i deponier upplagda i forskningssyfte och hr finns d av naturliga skl mer detaljerade uppgifter.

43

8.1.1

Silobrnder med trpellets

I september 2004 erhlls sjlvantndning i en siloanlggning i Hrnsand innehllande trpellets. Inledningsvis (7/9 ca 17:00) noterades en skarp lukt frn siloanlggningen men man kunde inte notera ngot tecken p rk eller frhjda temperaturer och antog i detta skede att lukten kom frn pelletens normala avgasning av aldehyder. Ett halvt dygn senare (8/9 ca 07:00) konstaterades att lget ndrats radikalt och det var nu kraftig rkutveckling frn silotoppen. Efter ett inledande tmningsfrsk gjordes misslyckade slckinsatser med lttskum p toppen resp. med koldioxid i silons botten. Efter ca ett dygn togs ett hl upp i silovggen och pelletsen fick rinna ut p den omgivande marken under kraftig vattenbegjutning. Materialet transporterades sedan bort med hjlp av lastmaskiner och lastbilar. Efter ca 4 timmar tmning antndes brandgaserna i silotoppen och en fullt utvecklad brand erhlls i den gemensamma verbyggnaden av silorna. Silon var tmd efter ca ett dygn men det visade sig kort drefter att det var brand i ytterligare tv angrnsade silor. Dessa tmdes p liknande stt och nr samtliga silor tmts kunde man konstatera tendenser till antndning i ytterligare en silo medan den 5:e silon var opverkad [71, 72]. En liknande brand intrffade i september 2007 i Kristinehamn och ven hr uppstod sjlvantndning i en av silocellerna innehllande trpellets. Efter en inledande slckinsats med koldioxid mot toppen av silon kunde branden kontrolleras/slckas med en kontinuerlig injicering av kvvgas enligt de riktlinjer och rekommendationer som utarbetats i ett tidigare Brandforsk-projekt kring silobrandslckning [39]. Kvvgasinjiceringen pgick under hela tmningsfrloppet och fr att kontrollera slckningsfrloppet och upprtthlla en hg skerhet fr arbetande personal gjordes kontinuerliga gasanalyser i silotoppen under hela frloppet. I en normal situation skulle tmningen tagit ca 20 timmar men tog nu istllet ca 50 timmar [73].

8.1.2

Planlager med trpellets

I oktober 2005 erhlls brand i Ramvik i ett stort planlager (125 m 50 m 7 m) med 43000 m3 trpellets. Rddningstjnsten tog sig in i lagret genom vggarna med hjlp av grvmaskin och anvnde sedan vatten respektive skum fr att slcka av de ppna lgorna. Drefter lmpades hela innehllet p konventionellt stt med lastmaskin [72].

8.1.3

Flislager och silor

I maj 2008 uppstod en brand i ett stort flislager vid ett pappersbruk i Norrkping. I den kraftiga vinden spred sig branden genom kringflygande gnistor och hotade flera byggnader, bl.a. ett stort kemikalielager. Detta kunde frhindras, men i stllet tog sig branden i flishgarna ytterligare och spred sig ocks till ett skogsomrde. Branden medfrde ven takbrnder p angrnsande byggnader och spridning in i ngra silor via transportband. Brnderna i flishgen och i silorna var svrslckta och slckinsatser pgick flera dygn efter brandstart. Branden medfrde att all produktion p pappersbruket var tvungen att stoppas vilket berknades kosta ungefr en miljon kronor per dygn. Vattenreningsanlggningen slogs ocks ut och var tvungen att repareras fre produktionsstart igen. (Internetsidor: Expressen [74] respektive Sveriges Radio [75])

8.1.4

Mellanlager av utsorterat brnnbart avfall

Under 2006 uppstod brand i ett mellanlager bestende av utsorterat brnnbart avfall vid tv tillfllen (aug respektive sept) i Sdertlje. Lagret innehll ca 16000-18000 ton och bestod av en stack som var ca 200 m lng, ca 70 m bred och ca 6-10 m hg. Detta var betydligt strre n avsett p grund av att avsttningen varit fr lg och visst material hade drfr lagrats lnge. Normalt sett kompakterar man inte lagret men p grund av den stora avfallsmngden hade man varit tvungen att brja kompaktera. Detta innebar att det var

44

mindre kompakterat i botten av stacken medan det var mer kompakterat i den vre delen. Lagret var ej tckt d detta frorenar materialet och ger problem vid efterfljande frbrnning. Brandorsaken var troligtvis sjlvantndning, eventuellt beroende p att det frekommit organiskt avfall som fljt med av misstag. Vid den frsta branden inriktade man sig primrt p att genom schaktning dela av stacken en bit bort frn branden s man fick en brandgata med syfte att lta materialet i den drabbade stacken brinna ut. Detta medfrde dock problem, dels genom kad brandintensitet p grund av syresttning, dels var energiinnehllet s stort att det skulle ta mycket lng tid fr materialet att brinna ut. P grund av rkproblem var man tvungen att ndra taktik efter ca en vecka och tillmpa en mer aktiv slckning genom att schakta undan materialet och mer eller mindre drnka detta i vatten. Vid slckningen provade man ven att blanda in skum i slckvattnet fr att minska ytspnningen och drmed frbttra vtfrmgan men detta gav ingen mrkbar effekt. Efter ca 4 veckor antnde den friska hgen igen. Det var svrt att avgra exakt var branden uppsttt men den mest aktiva brandhrden var lokaliserad ngon meter ovanfr asfalten. Vid detta brandtillflle startade man en aktiv insats direkt med schaktning och vattenbegjutning, i vissa fall rullade man materialet i vatten. Vid insatsen anvnde man skumbelggning (mellanskum) av stacken vilket medfrde att rkutvecklingen reducerades markant. Totalt pgick insatsen under 6-8 dygn vilket innebar en avsevrd skumvtskefrbrukning. Fr att skerstlla att inga kvarvarande/nya brandhrdar fanns grvdes hela stacken igenom. Slckning med vatten skapar dock mnga problem med mycket stora mngder slckvatten och ett mycket vtt material som medfr avsttningsproblem. Totalt anvndes ca 17 000 m3 vatten och 4 400 L skum vid brandbekmpningen. Det fuktiga materialet medfr ocks kad risk fr sjlvantndning. Rddningstjnster pekar p de stora problem som rken innebr vid insatser, speciellt d man mste anvnda maskiner. Risker fr olyckor r uppenbar nr maskiner och insatspersonal tvingas arbeta parallellt. Brandorsak och slckinsats har ocks studerats av Hogland [76, 77].

8.1.5

RDF-lager

Hsten 1989 uppstod en brand i ett RDF-lager (siktrest frn Falkenbergs avfallsverks separerings- och komposteringsanlggning) i Steninge. Under perioden juni-september lagrades 5 200 ton RDF och 1 700 ton flis i ett tidigare stenbrott. Omrdet var avskrmat frn omgivningen genom hga bergsvggar och den totala ytan var ca 100 m 120 m. Varje ny RDF-sndning som anlnde till platsen tcktes med ett ca 3 dm tjockt lager med flis fr att hlla RDF:en p plats. Flisen ska ocks gra det mjligt att avdunsta genom god ventilation. RDF:en lades upp med hjlp av en frontlastare med teleskoparm och packades sledes inte. P detta stt lyckades man lgga upp 7-8 m hga stackar. Stacken var som hgst p mitten dr branden brjade. Branden fregicks av ett par kalla ntter och personalen menade att den isbildning som frekommit p hgen kan ha bidragit till en temperaturkning med brand som fljd. Det tog ca fem dagar att bekmpa elden. De frsta tre dagarna bekmpades branden endast med vatten. Vattenbrist uppstod och brandkren fick anvnda tankbilar. Efter tre dagars slckningsarbete accelererade branden och man fick istllet sprida ut materialet med frontlastare under samtidigt begjutning av vatten vilket visade sig effektivare. Ngra direkta lgor observerades inte bortsett ifrn de lgor som flammade upp nr frontlastaren satte skopan i materialet. Befolkningen i nrheten besvrades av de starkt luktande gaserna. Stora mngder vatten anvndes vid slckningsarbetet och fr att f bttre kunskap om miljkonsekvenserna togs vattenprover [32].

45

8.1.6

Brand i lager med avfallsbrnslen som uppfrts i forskningssyfte

Under 1992 uppstod brand i ett avfallsbrnslelager som uppfrts i forskningssyfte vid en avfallsanlggning i Malm. Brnslelagret bestod av tre hgar, tv med osorterat blandat industriavfall av typ verksamhetsavfall (110 ton med lagringshjd 3 m respektive 130 ton med lagringshjd 4 m) samt en tredje hg (110 ton med lagringshjd 4 m) med processpill frn frpackningsindustrin och avfall frn kpcenter med viss iblandning av frukt och grnsaker. Hgarna var hrdkompakterade och tckta med 2-3 dm trflis samt instrumenterade fr datorvervakade mtningar och temperatur, syre, koldioxid och metan. Fre brandtillfllet hade temperaturen legat relativt stabilt p omkring 80 C 85 C i 5 mnader i vissa delar av lagret. I samband med brandtillfllet sg personalen frst kraftig rk stiga upp frn lagret. Branden fregicks av kraftig vind i riktning mot de partier som frmodligen varit dligt kompakterade p.g.a. av kraftig slntlutning och ingngsvg fr mtutrustningen. Brandslckningsutrustning hmtades omedelbart efter att rk hade upptckts och en traktorgrvare var p plats efter en halvtimme men d hade lgor redan slagit upp och branden utvecklade kraftig rk och skarp lukt. Man slckte lgorna genom att lerhaltig jord placerades lngs lagrets hela lngsida dr branden uppsttt och ovanp hgen. Drefter frskte man grva ut brandhrden varvid branden blossade upp igen. Fr att inte riskera hela lagret tcktes det drfr med 0,5 m-1,5 m med lerhaltig jord varefter sjlva brandhrden (4-6 m in i hgen) grvdes ut och lades i en separat hg samt tcktes med jord. Arbetsmiljmssiga problem observerades bl.a. fraren av traktorgrvaren som klagade ver huvudvrk efter arbetets genomfrande d han och vrig personal inte anvnde friskluftsmasker. Drygt 2 mnader efter branden grvdes den brandhrjade lagringshgen ut och materialet analyserades [32]. ren1992-1993, under ett forskningsfrsk vid avfallsdeponin i Tagene utanfr Gteborg intrffade en brand i ett lager med mtutrustning installerad p samma stt som i Malm. Lagret var byggt av vallar av slagg som tckts med lera. Totalt lagrades 8 300 ton byggoch rivningsavfall och 7 000 ton hushllsavfall. Avfallen lades upp till max 8 meter och kompakterades. De frsta metrarna kompakterades fr att de skulle fungera som ett kapillrbrytande skikt nrmast botten dr ocks en drneringsledning fanns placerad. Avfallet som lades upp var mycket torrt och dammade och begts drfr med vatten och verytan tcktes ej. Brand utbrt efter 5 mnaders lagring i nra anslutning till slaggvallarna och rk och vattennga trngde ut ur vallarna. Brandhrden grvdes ut och slcktes samtidigt som kompakteringen intensifierades. Dlig kompaktering, luftintrde via slaggvallar och via det kapillrbrytande makadamlagret i botten samt jrnskrot i slaggvallarna ansgs vara bidragande orsak till sjlvantndningen [32].

8.1.7

Balat verksamhetsavfall

I oktober 2005 intrffade en strre brand i balat material i lborg i Danmark. Totalt fanns ca 12000 ton avfall inom det 8000 m2 stora omrdet nr branden startade. Till stor del var avfallet balat och delvis inplastat men p grund av ett driftstopp i den frbrnningsanlggning som normalt nyttjade avfallet blev lagringsplatsen, som normalt rymmer 5000 ton, verfull. Vid brandtillfllet var balarna av fyrkantstyp och staplade 4 st p hjd vilket gav en lagringshjd av ca 4-5 m. Branden startade inte som en sjlvantndning i det balade materialet utan uppstod i angrnsande, lst lagrat material i ena hrnet av lagringsomrdet. Ngon orsak till primrbranden finns inte rapporterad men branden spreds snabbt till ballagret. Trots att rddningstjnsten snabbt var p plats hade man ingen chans att f branden under kontroll. Detta berodde dels p att lagret var verfullt vilket frhindrade rddningstjnsten att komma fram med bilar och utrustning, dels att vattnet inte trngde in i balarna utan bara lade sig ovanp och sedan rann av. Nr lagret brann fr fullt var lgornas hjd ca 30-40 m med enstaka gnistor som ndde ca 70 m. Eftersom vrmestrlningen var mycket hg och slckresurserna var underlgsna tog man efter ca 2 timmar beslutet att lta lagret brinna ut och istllet inrikta sig p att

46

frhindra spridning till byggnader inom omrdet och omgivningen. Efter 3 dygn vnde vinden in mot lborg och beslut togs drfr om att frska slcka branden. Detta gjordes genom att kvva branden med ca 10000 m3 av en jordblandning bestende av vt lera, krita och jord. Tretton dumpers, tre grvmaskiner och tv bulldozers anvndes och arbetet tog mer n ett dygn. Rk var fortfarande synlig frn delar av omrdet under 2-3 veckor efter tckningen [78, 79].

8.1.8

Brand i deponi med utsorterat avfall

I juni 2008 uppstod en brand i en deponi i Huddinge. Deponin anvndes fr utsorterat avfall som enligt avfallsdirektivet fr innehlla max 10% organiskt material. Deponin hade en yta av ca 350 m 150 m och ett djup p upp till ca 20 m. Strax intill deponin fanns ett mellanlager av balat brnnbart avfall (verksamhetsavfall) i form av tv stora stackar, ca 200 m lnga, ca 10 balar breda och 4-5 balar p hjden. Branden blev mycket kraftig och genererade mycket stora mngder rk. Den stack med balar som lg nrmast branden var starkt hotad men kunde inte ns av rddningstjnsten p grund av att den lg i vindriktningen och den kraftiga rken frhindrade all sikt. Fr att frhindra brandspridning till ballagret vattenbombades drfr detta med hjlp av helikopter. Frn vindsidan attackerades branden med tryckluftsgenererat skum (CAFS) med hjlp av en CAFS-anlggning inlnad frn Norrtlje. Detta dmpade branden och reducerade rkutvecklingen betydligt. CAFS-skummet visade sig fungera mycket bra och genom den lga skuminblandning som krvs tgick endast ca 30-40 L skumkoncentrat. Slutlig slckning genomfrdes genom att tcka deponin med slagg (restprodukt frn frbrnningsanlggningar) som fanns upplagd inom omrdet. Arbetet utfrdes med hjlp av ett stort antal schaktmaskiner och transportfordon. Till viss del anvndes ven stenmjl och lera nr slaggen var frbrukad. Brandspridning till ballagret frhindrades men eftert kunde man konstatera att vrmeexponeringen varit s hg att plasten runt balarna smlt.

I maj 2008 totalfrstrdes en 6000 m2 lagerbyggnad med tervunnen plast och papper vid en tervinningsanlggning i Ulm i sydvstra Tyskland. Nstan 300 brandmn deltog i slckningsarbetet som frsvrades av att brandposterna inte klarade brandvattenbehovet. Istllet fick vatten pumpas i slangar frn floden Donau. Allt slckvatten samlades upp i en regnvattentank och teranvndes i ett frsk att reducera den totala mngden kontaminerat slckvatten. Brandslckningsarbetet tog mer n ett dygn och skadorna uppskattas till 10 miljoner [80].

8.1.9

tervinningsanlggning

8.1.10

Elektroniktervinningsfretag

I juni 2007 uppstod en brand i ett elektronikskrotningsfretag i Norrkping. Branden startade frmodligen (underskningen r ej klar) i en stor hg med malt (2-5 cm stora bitar) teknikskrot (skrot frn elektronikprylar, datorer, kretskort, plast till hrdvara mm). Branden uppstod inne i en industribyggnad men spred sig efter ett tag till en hg och balar p baksidan. Det bildades mycket rk och ett 20-tal brandmn arbetade med att bekmpa branden. Uppskattningsvis anvndes 3000 m3 vatten och 200 L skumvtska.

8.1.11

Batterilager

I juli 2001 uppstod en brand i batterilagret hos ett batteritervinningsfretag i Landskrona. Batterilagret innehll ca 14 000 ton kasserade batterier. Fretaget var semesterstngt men underhllspersonal som arbetade p industriomrdet upptckte branden. Branden fick ett snabbt frlopp men kunde begrnsas till sjlva batterilagret. Ohlsosam rk spreds i vindriktningen och ndde ett villaomrde omkring en kilometer bort. De boende i villaomrdet uppmrksammades p situationen med hjlp av polisens hgtalarbilar och via lokalradion. Till en brjan anvndes stora mngder vatten fr brandslckningen men det gav inte nskat resultat. Efter ca 1 dygn frbereddes istllet

47

att tcka batterilagret med sand. Nr hela batterilagret blivit vertckt med sand, ca 2 dygn efter brandutbrottet upphrde den kraftiga rkutvecklingen [81].

8.1.12

Dcklager

I september 2001 intrffade en brand i ett tervinningsfretag i Malm fr gummiavfall och totalt involverades 6000 ton. Fretaget tervinner dck som mals ner till gummiflis och som anvnds till vgbanor, idrottsanlggningar, etc. Orsaken till branden var troligen friktion frn frmmande freml i en kvarn. Nr rddningstjnsten anlnde var byggnaden vertnd. Eftersom det fanns ett antal acetylenflaskor i byggnaden upprttades ett skerhetsavstnd p 300 m under det frsta dygnet. De primra problemen vid insatsen var explosionsrisk, brandspridning samt miljfroreningar (luft, vatten, mark). Lyckligtvis var vindriktningen ut ver resund varfr ingen bebyggelse besvrades av rken. Man inriktade sig mot en defensiv insats, med vetskap om att gummi r svrslckt. Olika slckmetoder vervgdes (skumbegjutning, sandtckning, schaktning, lmpning, etc.) och efter en miljkonsekvensutredning freslogs att lmpa de brinnande dcken i hamnbassngen d man var rdd fr en eventuell vindkantring. Beslutet om lmpning frsenades dock p grund av diskussioner med hamnen om garantier att ngon tog hand om lmpade dckresterna i vattnet efter avslutad insats. Lmpningen pbrjades p kvllen dag 2 och avslutades sedan dag 4, ca 3 dygn efter brandutbrottet. Frskringsskadan uppgick till 60 miljoner men kunde ha blivit mycket strre om vindriktningen varit annorlunda. Man konstaterar ocks att brand- och slckfrloppet hade blivit helt annorlunda om anlggningen inte legat i direkt anslutning till hamnen [82].

I oktober 2007 uppstod en brand i ett 46 000 m3 stort upplag med skrot p en fragmenterings- och tervinningsanlggning i Herbertingen i Tyskland. Det blev den strsta branden i regionen under efterkrigstiden. Branden uppstod inne i det stora upplaget. Till en brjan noterades endast rkutveckling. Sedan var dock brandtillvxten snabbare n rddningstjnstens mjlighet att mobilisera utrustning och personal. Det ledde till att i stort sett hela upplaget vertndes. Det var frst efter en omfattande insats med skum som man lyckades kontrollera branden som pgick i totalt fem dygn. Totalt deltog 700 man, 184 fordon och den totala arbetsinsatsen var ver 20 000 mantimmar. Mer n 120 000 L skumvtska frbrukades och ett antal brand- och polisbilar frstrdes [83, 84].

8.1.13

Skrotupplag

8.2

Brandincidenter i vtske- och gasformiga biobrnslen

Som tidigare redovisats r det etanol och E85 som dominerar volymmssigt bland de vtskeformiga biobrnslena. P grund av de stora volymerna sker drmed lagring av dessa brnslen i betydligt strre cisterner n tidigare. Cisternbrnder r mycket ovanliga i Sverige (intrffade senast 1956) och ngon brand i ett svenskt cisternlager finns sledes inte att rapportera. I en litteraturgenomgng av intrffade cisternbrnder och de erfarenheter man kan dra av dessa identifierades totalt sett ca 480 brnder internationellt sett under tiden 1951-2003 [85]. De allra flesta involverade av naturliga skl olika typer av petroleumprodukter men det fanns ocks knappt 10 brnder rapporterade dr cisterninnehllet var en vattenblandbar produkt, d.v.s. samma egenskaper som etanol och E85. Informationen r generellt bristfllig men indikerar att man inte lyckats slcka ngon av dessa brnder p ett aktivt stt utan i praktiken har de mer eller mindre sjlvslocknat genom utspdning i kombination med att brnslet tagit slut. Det finns en cisternbrand rapporterad med ren etanol och i avsnitt 8.2.1 ges en kort summering av denna. En annan

48

aspekt r att vegetabiliska biobrnslen kan vara sjlvoxiderande precis p samma stt som linolja. Detta beskrivs kortfattat i avsnitt 8.2.2. Nr det gller olyckor och incidenter med olika typer av energigaser i Sverige s finns mycket bra statistikuppgifter. Svenska Gasfreningen samlar lpande in uppgifter som involverar ngon av energigaserna naturgas, stadsgas, biogas, gasol, fordonsgas och vtgas. Sammanstllningen bygger p rapporter frn Svenska Gasfreningens medlemsfretag och p bevakning av artiklar i dagspressen. Under 2007 rapporterades totalt 95 olyckor och incidenter och dessa medfrde tv ddsfall (frgiftning av gasol) samt 8 personskador. Av de 95 fallen var det 1 incident med biogas (lckage), 6 med fordonsgas (lckage i samtliga fall varvid mindre brand uppstod vid ett tillflle), samt 1 med vtgas (lckage). Det strsta antalet incidenter involverade naturgas (38 st ) och stadsgas (27 st). I de flesta fall har det ven hr rrt sig om lckage, t.ex. i samband med schaktning som skadat en gasledning och i ngra fall har det uppsttt brand. Frutom frgiftningsolyckan s r de strsta riskerna fr personskador (och materiella skador) d lckage intrffar i ett slutet utrymme och sedan antnds med en kraftig explosion som fljd [86].

8.2.1

Brand i etanolcistern

I januari 2004 uppstod en explosion i en etanolcistern i Port Kembla i Australien. Cisternen hade en volym p ca 7000 m3 (ca 32 m i diameter och 9 m hg) och innehll ca 4000 m3 etanol vid brandtillfllet. Cisterntaket lyfte ca 30 m vid explosionen och skadade sedan det fasta brandslckningssystemet nr det landade vid sidan av cisternen. Brandorsaken antas vara svetsning p en anslutande produktledning. Flammorna var ca 50 m hga och producerade mycket lite rk men dremot var vrmestrlningen mycket hg och medfrde antndning av bde angrnsande byggnader och bilar. Rddningstjnsten som anlnde efter ca 20 minuter prioriterade drfr att slcka dessa brnder samt att pbrja kylning av angrnsade cisterner fr att frhindra brandspridning. Nr kylning var etablerad pbrjades en insats med alkoholbestndigt skum via tre mobila skumutrustningar. Det var dock problem med rckvidden och den hga vrmestrlningen varfr endast en viss kontroll erhlls av branden. Ca 20 timmar efter brandutbrottet kunde branden slckas genom en utkad skuminsats. Etanolen var i detta lget utspdd till ca 10 % koncentration vilket var den helt avgrande faktorn till att insatsen lyckades. Fr att minimera risken fr terantndning fortsatte drefter vattenoch skumbegjutning tills etanolhalten var ca 5 %. Totalt frbrukades 45000 m3 vatten fr kylning och slckning samt 50 000 L skumvtska [87, 88].

8.2.2

Sjlvantndning i bioolja

Tre sjlvantndningsincidenter har intrffat nr bioolja infrts som ett alternativ till brnnolja i ett reservkraftsverk i Gteborg. Vid konverteringen av frbrnningsanlggningen uppstod brnslelckage och bioolja kontaminerade mineralull som isolerade pannan. Vid tv tillfllen uppstod brand i isoleringen, bde nr pannan var i drift och vid ett tillflle nr pannan var ur drift och kall. Ytterligare en brandincident intrffade i en papperskorg dr oljeindrnkta trasor slngts. Provningar p SP visade att det var oljans oxiderande egenskaper och vrmeutveckling som orsakade brnderna [89].

8.3

Kommentarer kring detektion, brandfrlopp och slckning

Historiskt har olika typer av brnslen fr energiproduktion till allra strsta del varit vtskeformiga. Frvaring av strre mngder sker i slutna utrymmen, t.ex. cisterner eller bergrum. Uppstr brand, r antndningen av brnsleytan ofta momentan och brandfrloppet nr snabbt full intensitet med stora flammor och hg vrmestrlning mot

49

omgivningen. Brand i vtskor r dock tv-dimensionell, d.v.s. det r en ytbrand och slcks denna s r i princip problemet lst. Mjlighet finns dessutom oftast att, under pgende brand i slutna system, kunna pumpa ver produkt till andra cisterner fr att p s stt rdda stora mngder av den brinnande produkten. Fr detta ndaml har under rens lopp utvecklats bde utrustning, slckmedel och taktik och generellt sett finns en ganska god kunskap och beredskap. Eftersom raffinaderier och strre cisternlager ofta r samlokaliserade och placerade vid hamnar r de stora riskobjekten ganska f och p dessa orter har oljeindustrin tillsammans med den lokala rddningstjnsten byggt upp kunnande och slckresurser. Oljebolagen har dessutom under senare r p nationell basis byggt upp en storskalig slckutrustning (SMC) med tillhrande personal p fyra orter i Sverige och speciellt taktik fr att kunna hantera stora cisternbrnder i olika petroleumprodukter. Genom vergngen till olika typer av biobrnslen och tervinning av avfall (bde som energi eller materialresurs) hanterar vi nu istllet stora mngder fast material. Eftersom vrmevrdet (och bulkdensiteten) fr de flesta fraktioner r lgre n fr olja blir dessutom hanterings- och lagringsmngderna betydligt strre. Hantering, lagring, och frdling kommer dessutom i mnga fall att ske mer lokalt fr att reducera transporter vilket innebr att i stort sett varje kommun kommer att behva hantera dessa risker i mindre eller strre omfattning. Av utrymmesskl sker oftast lagringen av materialet utomhus i stora stackar. Fr frdlade, torra produkter, t.ex. trpellets, sker dock lagringen inomhus i stora planlager eller silor. Gemensamt fr dessa material r att vi saknar tydliga, definierade riskparametrar p samma stt som fr vtskeformiga brnslen (motsvarande t.ex. flampunkt, termisk tndpunkt, etc.) och att det saknas en tydlig lagstiftning kring hanteringen. I och med att egenskaperna hos de olika biobrnslena/avfallstyperna kan variera oerhrt s r det ocks svrt att i dagslget ge generella rd och riktlinjer. Intrffade brnder visar att ett vanligt brandscenario r en brand som uppstr genom sjlvantndning och brjar d djupt nere i materialet. Branden (pyrolysen/gldbranden) r svrdetekterad och hinner ofta bli relativt omfattande innan den upptcks. Resultatet blir en 3-dimensionell brand som r svr att definiera i omfattning och oftast svrare att slcka. Omflyttning av opverkat material r betydligt mer komplicerat d man mste frakta undan detta med maskiner under pgende brand. Fr detta mste det d finnas fria lagringsytor dit materialet kan flyttas och dessutom mste man hela tiden kontrollera att man inte fr med ngon gld-/brandhrd som p s stt sprider branden. I samband med ingrepp i lagren kan detta resultera i kad syresttning vilket kan leda till en fullt utvecklad ytbrand som ytterligare frvrrar situationen. Redovisade incidenter visar ocks att rddningstjnsten i de allra flesta fall saknar erfarenhet, anpassad slckutrustning och taktik fr att hantera dessa brnder. Stora mngder slckvatten anvnds, vilket i sin tur kan skapa miljproblem. I vissa fall har det anvnts skum, ibland med avsikt att frbttra vattnets penetrationsfrmga, i andra fall fr att tcka den brinnande ytan men den observerade nyttan av detta varierar ptagligt. Incidenterna visar att bde anlggningsgarna och rddningstjnsterna r i stort behov av kade kunskaper. Fr anlggningsgarna handlar det om att baserat p detta kunna vidta lmpliga riskreducerande tgrder s att brnder i mjligaste mn undviks eller begrnsas i omfattning. Rddningstjnsterna kan genom kad kunskap ges en rimlig chans att hantera denna typ av brandscenarier genom utbildning, anskaffning av relevant utrustning och tillmpning av rtt taktik. En aspekt som r mycket viktig att beakta och som ocks framkommer i flera av rapporterna frn intrffade brnder r arbetsmiljaspekterna i samband med en slckinsats. Branden i sig utgr naturligtvis en fara men detta r ngot som rddningstjnstpersonalen r vana vid och de har ocks den personliga skyddsutrustning som krvs. Den slcktaktik som nstan genomgende tillmpas, d.v.s. att lmpa materialet under samtidig vattenbegjutning skapar dock en mycket farlig arbetsmilj p

50

flera stt. Lmpningen innebr omfattande trafik med lastmaskiner och bilar och p grund av kraftig rk kan sikten vara begrnsad. Insatsen pgr dessutom sannolikt under flera dygn och d allts ven nattetid vilket kar riskerna ytterligare. Fr att lsa uppgiften krvs medverkan av bde anlggningspersonal och extern personal, tex. frare av olika typer av fordon. Risken r att dessa inte har tillgng till friskluftsmasker som brandpersonalen har och drmed exponeras fr bde brandrk och damm som bildas vid lmpningsarbetet. Eftersom luktsinnet avtrubbas r det ocks strre risk att denna personal bedmer riskerna med inandning av brandgaser annorlunda n utbildad brandpersonal och drmed utstter sig fr strre risker. ven fr rddningstjnsten innebr det kade risker d personal kan tvingas arbeta lnga pass utan sammanhngande vila. Till viss del kan man kalla in deltidspersonal, men dessa har oftast ett ordinarie arbete som kan begrnsa mjligheten att stlla upp. ven tillgngen till andningstuber kan utgra ett problem och kan krva flera man som enbart jobbar med att fylla p anvnda tuber. Slutligen kan man inte bortse frn de ekonomiska aspekter som en brand i ett stort brnslelager medfr. Dels kan de direkta kostnaderna fr det frstrda brnslet och de direkta rddningstjnstinsatserna naturligtvis vara mycket omfattande men det uppkommer ocks en mngd indirekta kostnader som i mnga fall aldrig kommer med i en slutlig summering av den totala skadekostnaden. Detta kan vara stillestndskostnader, bde i den drabbade anlggningen men kanske ocks fr omgivande verksamheter som mste stngas p grund av rk, etc. Boende i angrnsande bostadsomrden kan bli berrda och inte minst kan det uppst lngsiktiga kostnader p grund av froreningar till luft, mark och vatten. ven socioekonomiska kostnader kan uppst i form av t.ex. rdsla hos allmnheten som kan f konsekvenser fr anlggningens fortsatta drift. Intrffar en brand under den kalla rstiden och en kritisk anlggningsdel i ett kraftverk sls ut s kan det ocks drabba tredje man hgst ptagligt genom att t.ex. fjrrvrmen sls ut. Det kan vara lge att i samband med intrffade brnder nmna ven explosioner. Det har de senaste ren intrffat ett antal dammexplosioner i samband med lager av biobrnslen och det finns risk fr damm- och gasexplosioner i lager i slutna utrymmen. Det r emellertid frmst en frga om utbildning och utnyttjande av kunskap som finns. Omrdet anses ocks ligga utanfr det omrde som presenteras i denna rapport och tas drfr inte med i det freslagna forskningsprogrammet.

51

Riktlinjer

Det finns idag inte mycket riktlinjer vad gller lagring inom omrdena biobrnslen och verksamhetsavfall. I detta kapitel sammanfattas ngra olika regler eller riktlinjer kring deponering och lagring. De sammanfattade dokumenten har olika karaktr. Vissa r direktiv och frordningar, medan andra r bransch- eller fretagsspecifika riktlinjer. Tillsammans ger de dock en relativt bra bild av situationen i dagslget. SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har sedan 1980-talet studerat stacklagring av olika typer av snderdelat trbrnsle, primrt med syfte att optimera brnslets kvalitet, men ocks fr att minimera risker fr sjlvantndning. Arbetet r publicerat i ett flertal rapporter. Baserat p detta ges rd om lagringsfrhllanden och stackhjder fr snderdelat trdbrnsle fr att undvika sjlvantndning av Thrnqvist [27] och Lehtikangas [29]. Nedan ges en summering av dessa rekommendationer. Lagra olika trdbrnslesortiment i skilda stackar Frsk minimera fukthaltspridningen i stacken Packa absolut inte stackar med snderdelade hyggesrester eller liknande material Undvik metallfreml i stacken Lagra trdbrnslen i en avlng stack med tvrsnittsareans bas lika med dubbla stackhjden Undvik gropar och upphjningar utmed stackens sidor Bygg upp stacken lngs med huvudvindriktningen Undvik att verskrida fljande hjder vid upplggning av trdbrnslelager Ej packade stackar (m) 15 12 10 7 7 6 Packade stackar (m) 12 9 7 4 4

Brnsletyp Obarkad stamvedflis Heltrdsflis frn lvtrd Heltrdsflis frn barrtrd Snderdelade hyggesrester Bark Sgspn *)

*) I ett tillgg till Lagringshandboken skriver Lehtikangas att man har konstaterat att sgspn kan lagras med stackhjder upp till 12 m med ett bra resultat.

Fr att erhlla en god uttorkning av trdbrnslet samt lga energifrluster under lagringen br lagringshjden inte underskrida 6-7 m vid upplggningen. SBF Brandfrsvarsfreningen gav i slutet av 1980-talet (reviderad i brjan av 1990-talet) ut en rekommendation vad gller Brandrisker och skydd vid kraft- och vrmeanlggningar fr fasta brnslen [90]. Den innehller en del information om olika brnslen och brandrisker fr olika delar av processen och anlggningen. Nr det gller lagring av trdbrnsle hnvisas till Thrnqvists rekommendationer (se ovan). Trygg-Hansa Trygg-Hansa har tagit fram egna riktlinjer nr det gller lagring av trpellets [91]. Ngra utdrag ur dessa riktlinjer r att generellt fr fuktig pellets ej inlagras. Vid planlagring br ytor ver 2000 m2 sektioneras. Angreppsvgar fr rddningstjnsten skall vara anordnade. Vid stora lager (>2000 m2) br det finnas lttskumsaggregat i tak. I stora slutna utrymmen br det ven finnas detektionsutrustning. Fr lagring i silos skall det vid strre volymer n 500 m3 finnas fasta infringsanordningar frn sker plats fr slckning med gas samt detektionsutrustning i form av gasanalysator. I bda fallen kan effektiv

52

temperaturmtning inne i den lagrade pelletsen eventuellt erstta andra detektionsmetoder. Myndigheter Nr det gller avfall finns det flera direktiv och frordningar som r aktuella. Tidigare i rapporten har nmnts deponeringsdirektivet [92], vilket behandlar vad man fr och inte fr deponera. I detta direktiv str det bl.a. att Fr att hushlla med naturresurser och undvika ondig markanvndning br uppkomst av avfall frebyggas samt teranvndning och tervinning av avfall liksom anvndning av tervunna material och tervunnen energi uppmuntras. Det str vidare att Deponering, liksom varje annat slag av avfallshantering, br vervakas och hanteras p ett lmpligt stt s att potentiellt skadliga effekter p miljn och risker fr mnniskors hlsa frebyggs eller minskas. Ngra r senare kom frordningen om deponering av avfall [93]. I denna str det att utsorterat brnnbart avfall respektive organiskt avfall inte fr deponeras. Det r detta som p mnga stt frndrat avfallshanteringen under de senaste ren. Tyvrr saknas emellertid tydliga riktlinjer fr hur avfallet br lagras. Rddningsverket gav 1996 ut riktlinjer fr lagring av bildck [94], men har inte ansett att det ingr i deras ansvarsomrden att ta fram riktlinjer fr lagring av avfall. Redan 2004 skickade Lnsstyrelsen i Hallands Ln en begran att Naturvrdverket (i samrd med andra berrda) skulle utreda miljeffekterna vid brnder i avfallslager och ta fram riktlinjer och freskrifter fr lagring av brnnbart avfall fr att undvika okontrollerade brnder med stora milj- och hlsofarliga utslpp till miljn som en fljd [95]. Rddningsverket har ocks uppmrksammat Naturvrdsverket om behovet av centrala riktlinjer och att det borde vara Naturvrdsverkets ansvar. Detsamma gller Lnsstyrelsen i Jnkpings ln som har skickat en skrivelse till Naturvrdsverket angende tillsynsvgledning och centrala riktlinjer fr lagring av brnnbart material, frmst verksamhetsavfall med ven andra rvaror. De fick svaret att Naturvrdsverket fr tillfllet inte har tid till arbete med denna frga utan hnvisade till arbete utfrt p annat hll. Bl.a. nmnde de en rapport inom omrdet som Avfall Sverige skulle publicera. Frmodligen syftar de p det frslag till brandriskanalys som konsulter har arbetat fram och som Avfall Sverige publicerade 2007 (se nedan). SA P uppdrag av Avfall Sverige (RVF) har SA resund Safety Advisors AB utarbetat ett frslag till guide fr brandriskanalyser i avfallsupplag [96]. Mlet med guiden r att ge riktlinjer fr hur en brandriskanalys fr upplag kan genomfras samt vad den br innehlla. Utifrn upplagets innehll samt placering i frhllande till omgivningen kan d upplagsinnehavaren finna frslag p lmplig utformning av det specifika upplaget. Det kan dock finnas anlggningar dr guiden inte r fullt tillmpbar varfr applicerbarheten alltid mste beaktas. Sjlva guiden innehller ett antal frgestllningar med olika svarsalternativ som skall besvaras fr den aktuella anlggningen. Svarsalternativen har klassningen Lg, Medel och Hg vilket gr det mjligt att f en grov riskbild och en mjlighet att prioritera och optimera fortsatta frbttringstgrder. De frgestllningar som skall besvaras innefattar: Generell information om anlggningen Applicerbarhet Verksamhet Brandens uppkomst och tndkllor Brandens utbredning och spridning

53

Bildandet av giftiga brandgaser Pverkan p mnniskor Miljpverkan Rddningstjnstinsats

Som std fr fortsatta frbttringsinsatser ges ocks frslag till riskreducerande tgrder och berkningsexempel p hur bl.a. vrmestrlningsniver, brandspridningsfrlopp och emissioner kan berknas. Vid genomgng av dessa har vi noterat vissa tveksamheter i gjorda antaganden. Som mer generella kommentarer till redovisade berkningar kan man nmna att: Flera antaganden angende antndningsegenskaper, brandspridningsfrlopp och brandeffekt r mycket tveksamma. Dessutom anvnds mnga vrden generellt oavsett typ av avfall eller lagringstyp. Man behandlar allt kompakterat/balat material helt utan urskiljning om detta bestr av t.ex. av bltt hushllsavfall eller torrt verksamhetsavfall. Antaganden kring brandspridning i och brandeffekt frn balat material r dligt underbyggda och r tveksamma. Antagen brandeffekt fr balat material (100 kW per bal) r grundat p frsk med en djup gldbrand i hushllsavfall [59] och r sannolikt ett alldeles fr lgt antagande fr en ytbrand, speciellt i verksamhetsavfall. Detta bekrftas ocks av erfarenheterna frn branden i lborg [78]. andra sidan r antagen brandeffekt i lslagrat avfall (5 MW/m2) sannolikt ett hgt antagande ven om det r frga om en tredimensionell brand. Bensin (tvdimensionell) ger som jmfrelse en effektutveckling p drygt 2 MW/m2. Som skyddsavstnd mellan stackar nmns generellt 4 m vilket r mycket kort i mnga fall. Referenser till underlag fr rekommenderad maximal lagringsyta fr olika typer av avfall saknas. Antagen brandyta r ej underbyggd med referens eller annan information. Spridningsberkningarna r gjorda under olika vindfrhllanden medan vrmestrlningsberkningarna endast r redovisade fr vindstilla frhllanden Oskert om antagna vrden fr kritisk strlningsniv, 30 kW/m2 r relevant fr alla avfallsslag

Detta visar framfrallt att det idag saknas kunskap om flera viktiga omrden fr att kunna genomfra riskanalyser baserade p vetenskapliga resultat. Det finns drfr ett stort behov av att fylla dessa kunskapsluckor genom att t.ex. genomfra olika typer av brandfrsk. RVF Redan 2003 gav RVF (Svenska Renhllningsverksfreningen; numera Avfall Sverige) ut vissa rd fr deponier och frbrnningsanlggningar [55]. Syftet med denna publikation var att lmna tgrdsfrslag och diskussionsunderlag fr hur hanteringen av avfall kan frbttras fr att undvika brandsituationer. Utredning var en uppfljning av en liknande utredning gjord ca 10 r tidigare. Rapporten r fokuserad mot deponibrnder och innehller statistik ver intrffade brnder, typ, storlek, orsak, mm. Rapporten innehller ocks en kort redogrelse av de tre strsta deponibrnderna som intrffade i Sverige under 2002. De slutsatser som dras och de rekommendationer som ges kan kort summeras enligt fljande.

54

Ett ftal brnder str fr huvuddelen av utslppen och man br sledes fokusera p dessa. Obehriga p anlggningarna misstnks ha orsakat tv av de tre strsta brnderna. Viktigt att ha striktare frhllningsorder och regelbunden bevakning. Fr att minimera brandutvecklingen br materialet frvaras i mindre celler utan direkt kontakt dem emellan. Man br tillmpa regelbunden mellantckning av tippytan. Olika avfallsslag br srdeponeras Askor br deponeras helt separat om mjligt, i annat fall br slckutrustning finnas ltt tillgnglig i nrheten av stacken. Ju mer vlsorterade fraktioner man har, desto mer vlanpassat kan ocks brandskyddet vara. Rekommendationerna gller ven fr deponier vid frbrnningsanlggningar.

NICe Experter frn de nordiska lnderna har under 2008 arbetat p ett riktlinje-dokument fr lagring och hantering av fasta biobrnslen. Dokumentet kommer att publiceras som ett Nordtest-dokument och innehller en del rd och riktlinjer fr att ka brandskerheten. Informationen i dokumentet bygger p nuvarande kunskapslge och r begrnsad. Sammantaget kan man sga att eftersom det saknas tydliga och generella riktlinjer r det mycket upp till de enskilda tillstndsmyndigheterna och deras handlggare att avgra vilka krav som skall stllas. Ett domstolsutslag frn Miljdomstolen vid Vxj Tingsrtt visar emellertid att Lnsstyrelsen har rtt att stlla krav, ven vad gller brandskerhet, p verksamheter dr avfall hanteras och lagras. Det kan avslutningsvis hr noteras att existerande rekommendationer skiljer sig markant mellan trbrnslelager och avfallsdeponier. I det senare fallet r rekommendationen att hrdkompaktera lagret fr att minska risken fr sjlvantndning medan fr snderdelade hyggesrester och liknande skall man absolut inte packa materialet. En tydlig frklaring till denna skillnad saknas. Detta r drfr ett omrde som behver studeras vidare.

55

10

Summering av problemstllningar

Utredningsarbetet och denna rapport visar tydligt p den stora omstllning som har inletts fr att erstta fossila brnslen med olika typer av bioenergi. Fr att klara detta kommer att krvas mnga olika energialternativ och tekniska lsningar. Ett grundlggande problem r att det saknas riskparametrar fr de olika nya biobrnslena och avfall, motsvarande dem som finns fr traditionella brnslen i vtskeoch gasform (flampunkt, termisk tndpunkt, etc.). En av mlsttningarna med freslagna insatser r att ta fram mer kunskap kring olika brnsletyper och deras karaktristiska beteenden med avseende p brand och drmed p sikt ocks kunna ta fram specifika parametrar som kan anvndas vid riskbedmningar, riktlinjer och rekommendationer, freskrifter, etc. Fr att lra av de erfarenheter som vunnits hittills genom intrffade brnder och incidenter kommer en viktig del vara att skaffa statistik ver lagring och brnder samt detaljinformation frn olika brnder. Fasta biobrnslen Prognoser fr 2020 respektive 2050 visar att anvndningen av biobrnslen kommer att ka dramatiskt och i mnga fall r vi nnu bara i startfllan. Detta innebr att hantering och lagring ocks kommer att ka och fr att trygga en sker energifrsrjning krvs ocks att man r medveten om olika risker och kan hantera dessa p ett relevant stt. Brand r en sdan risk, som kan ge mycket stora skador. Vtske- respektive gasformiga biobrnslen Inom petroleumbranschen har man under hela seklet successivt byggt upp kunskap kring brandriskerna vid hantering och lagring av brandfarliga vtskor och gaser och skadefrekvensen r i dagslget mycket lg i frhllande till hanterade volymer och mlsttningen mste naturligtvis vara att n en liknande skerhetsniv fr de nya brnslealternativen. I flera fall, t.ex. nr det gller biobrnsle i gasform, har biobrnslet samma egenskaper och risker som traditionella brnslen vad gller hantering och transporter. Kunskap om dessa risker finns drfr till stor del redan idag och fokus kommer drfr inte att lggas p dessa risker i det freliggande forskningsprogrammet. Det kan dremot finnas fall dr biobrnslen (framfr allt vtskor) med nya egenskaper utvecklas och brjar anvndas i strre utstrckning. Dr kan det vara viktigt att genomfra speciella studier av brandrisker, hanteringsproblematik, slckmetoder, etc. Verksamhetsavfall Lagringssttet har naturligtvis stor pverkan p riskerna och hr finns mnga frgestllningar som r viktigt att industrin fr ett snabbt svar p, bl.a. Kompaktering eller inte. Vad kommer det sig att rden r olika fr biobrnsle respektive avfall? Vilka processer r viktigast? Vad sger statistiken? Hur skert r balning? Vilka erfarenheter finns och frn vilka brnslen? Ovan beskrevs en underskning av Nammari dr man konstaterade att anaeroba nedbrytningsmekanismer dominerar i runda balar medan aeroba, dominerar i rektangulra balar efter den frsta mnaden. Det br vara viktigt att frst vad detta beror p och vad det fr fr effekt p brandskerhet och brandbeteende fr de olika baltyperna. Frekomsten av sjlvantndning och riskerna med RDF och liknande typer av avfall br underskas nrmare (se avsnitt 7.1.2).

56

Som nmndes tidigare borde riskerna med den frndrade lagringen som en fljd av avfallsdirektivet snarare ka n minska jmfrt med den tidigare situationen eftersom de presenterade underskningarna visar att det redan d var frmst utsorterat avfall lagrat i olika fraktioner som brann. Avfallsdirektivet har medfrt en kad sortering och kad mellanlagring, vilken i mnga fall kan skapa relativt stora lager. Dessa kan dessutom existera under frhllandevis lng tid. Det finns ett stort behov av uppdaterad statistik bde vad gller lagring (typ, materialsammansttning, mngder, etc.) och intrffade incidenter/brnder. Slckning Intrffade brnder visar att slckning r ett stort problem. Hr behvs mer kunskap fr att kunna hjlpa bde anlggningsgare och rddningstjnster att hantera en uppkommen brandsituation och detta problem fr ocks en stor tyngd i freslaget FoU-program. Delvis kan det handla om att utveckla nya slcktaktiker med mlsttningen att bde reducera den direkta skadan, upprtthlla en hg brnslekvalitet p materialet som ej varit utsatt fr direkt brand samt minimera pverkan p mnniskor och milj. Detta omrde r ven kopplat till behovet av tidig detektion.

57

11

Internationell utblick

I denna internationella utblick frsker vi gra en sammanstllning ver de grupper som r aktiva eller nyligen har varit aktiva inom omrdet brandrisker med lagring av biobrnslen och avfall. Detta skall absolut inte ses som en detaljerad eller heltckande litteraturstudie utan en sammanfattning av den forskning som pgr med relevans fr det freslagna forskningsprogrammet. Nr det gller sjlvuppvrmning och sjlvantndning finns det en hel del gjort och forskning pgr i Sverige och i andra delar av vrlden. Mycket av det som finns gjort och en del av den forskning som pgr handlar om kol, men det har gjorts och grs en del p biomassa ocks. Ett problem r att de traditionella metoderna fr bestmning av sjlvuppvrmning inte r direkt verfrbara till biobrnslen och drmed kan vara svrtolkade [26]. Biobrnslen kan vara komplexa och gr inte alltid att beskriva med enkla Arrheniusuttryck. En grupp som har arbetat mycket med sjlvantndning r Nugroho m.fl. vid University of Indonesia. De har frmst studerat kol [97], men ven i vissa fall biomassa. De har ven jmfrt ngra av de metoder som anvnds fr att studera risker fr sjlvantndning [98]. Chong m.fl. (Nya Zeeland) har studerat kinetiken fr termisk antndning av sgspn [99]. Briseid och Eids (Norge) studerade biologiska och kemiska processer under sjlvuppvrmning av h och halm [100]. Huruvida dessa forskargrupper fortfarande r aktiva inom omrdet r inte knt. Gray m.fl. i Australien analyserade applicerbarheten av den s.k. Frank-Kamenetskii-metoden genom att studera bagasse (biprodukt frn sockerrr) [101]. Gray har varit aktiv lnge inom omrdet och har bl.a. skrivit ett kapitel om sjlvantndning och sjlvuppvrmning i SFPE-handboken [102], men verkar inte ha publicerat ngot efter 2004. KEMA Power Generation & Sustainables frn Nederlnderna har gjort en del arbete p sjlvuppvrmning och sjlvantndning [103]. De har genomfrt experiment i smskala och fann bl.a. att tendensen till sjlvuppvrming och dess beroende p t.ex. fukthalt skiljer mycket mellan olika typer av biomassa. KEMA har inte publicerat ngot inom omrdet sedan 2004. Det bedrivs forskning i Japan om sjlvantndningsriskerna med lagrat avfall d det dr har skett ett antal allvarliga brnder i lager med pelleterat avfall [42]. Avfallet anges som RDF, men utgrs troligen till en viss eller stor del av hushllsavfall. Avfallets fukthalt r relativt lg och fukthalten i underskta prover anges i en klla variera mellan 3 vikt-% och 27 vikt-% [43]. Problemen med sjlvantndning anges vara initierad av vtning och fukttransport i de fall materialet utstts fr fukt samt mikrobiell aktivitet [44, 45]. Forskningen i Japan bedrivs frmst p National Institute of Fire and Disaster. De har t.ex. jmfrt egenskaperna fr ngra olika brnslen [104]. P National University of Singapore studerar man delar av omrdet. De hller fr nrvarande p med forskning inom omrdet self-heating of carbonised wood. De har ven modellerat fuktflden och dess inverkan p sjlvantndning [105]. Gruppen med Eric Kennedy och Bogdan Z. Dlugogorski vid University of Newcastle i Australien har genom ren studerat sjlvantndning, framfr allt i kol, men ven andra fasta material. De har ven genomfrt ngra studier av antndnings- och brandegenskaper i avfall [106]. Detta r framfr allt smskaliga studier. De har ven modellerat vrmetransport i porsa fasta material [107].

58

Vid University of British Columbia (UBC) i Kanada bildades en forskningsgrupp 2006 som inriktat sig mot problematiken och logistiken frn avverkningen av biomassa fram till produktion av bioenergi i olika former. Gruppen, Biomass and Bioenergy Research Group, har vuxit snabbt och bestr av 8 doktorander och 4 disputerade forskare. Lagring och sjlvantndning r sledes ett delomrde som tcks in av gruppen. Man har ocks i nra samarbete Wood Pellets Association of Canada (WPAC) studerat problem med avgasning, bl a kolmonoxidbildning, frn trpellets under lagring och transport [47]. WPAC och deras forskningschef Staffan Melin medverkan i pgende BRANDFORSKprojekt kring silobrandslckning. Brandriskproblematiken i samband med hantering och lagring av biobrnslen har ocks uppmrksammats av VGB (European technical association for power and heat generation). Som ett led i detta har man inom VGB-organisationen bildat en Biomass arbetsgrupp med inriktning att ta fram rekommendationer och riktlinjer. VGB har ingen egen forskningskompetens inom omrdet utan kan ses som en potentiell intressent och eventuell finansir av olika forskningsprojekt inom omrdet. Nordic Innovation Centre (NICe) har tagit fram ett guideline dokument fr lagring och hantering av fasta biobrnslen som skall publiceras i rsskiftet 08/09, Guideline for storing and handling of solid biofuels. Dokumentet tar upp flera frgor, ssom t.ex. nedbrytning av brnslet och drmed minskande energivrde, samt emissioner och hlsorisker. Ett ganska stort utrymme gnas t brandproblematiken, innefattande sjlvantndning och slckning. Bakgrunden till guidelinedokumentet r den kraftiga kningen av hantering av fasta biobrnslen och att man uppmrksammat bristen p vgledning inom detta omrde. Man sger frn NICe att det saknas vgledning i nationella standarder samt CEN standarder i dessa frgor. Arbetet med guidelinedokumentet har gjorts inom NICe projektet Market harmonization by dissemination on new solid biofuel standards and development of ash classification and storage guidelines, Biostandard project - NICe00618. I projektgruppen ingick Dansk Tekniskt Institut (Peter Dauberg Jensen, projektledare), VTT Finland, samt NAH Consulting Sverige. En grupp personer frn industri, hgskola och institut ingick ocks i en referensgrupp, som ocks skrev stora delar av dokumentet. Hr ingick DONG Energi, F-Process AB, Statoil, Energi Randers Supply A/S, Skov og Naturstyrelsen, Faculty of Life Sciences KU, Danska Arbetsmiljinstitutet, SLU Uppsala, Vxj Universitet, LTH Brandteknik, SP Brandteknik. Dokumentet ger en grundlggande vgledning, men bygger naturligtvis p nuvarande kunskap och har drmed brister inom mnga omrden vad gller brand. SPs erfarenheter vad gller sjlvantndning i silos med trpellets samt slckning av sdana brnder ingr i dokumentet, vilket r bra. Standardiseringsarbete om fasta biobrnslen har pgtt en tid inom CEN TC335 som tagit fram ett antal Europastandarder, men ingen i nulget om skerhet och brand. Det fanns intresse under ovan nmnda arbete inom NICe att fortstta arbetet inom CEN. Detta fr att fra ut guideline dokumentet p Europaniv. Det har ven relativt nyligen startat standardiseringsarbete inom ISO om fasta biobrnslen (ISO/TC328). Sverige leder detta arbete. Hr finns i nulget inget arbete runt skerhetsfrgor. Arbete inom standardiseringsorgan baseras dock alltid p den befintliga kunskapsniv. I detta fall krvs prenormativt arbete fr att komma vidare. Nr det gller brand och explosionsegenskaper hos etanol och E85 har vissa underskningar gjorts vid PTB i Tyskland. ven INERIS i Frankrike har visat intresse fr etanol och E85-problematiken men om ngot provnings- eller forskningsarbete har inletts r oklart. Problematiken kring slckning av etanolbrnder har ocks uppmrksammats i USA och hr har en intressegruppering bildats, Ethanol Emergency Response Coalition (EERC). Hittills har man finansierat en serie standardiserade slckfrsk med olika typer

59

av brandslckningsskum och det har diskuterats att genomfra ytterligare frsk i strre skala fr att simulera frhllandena vid en cisternbrand. mnet brandskerhet i biobrnslen och avfall fr inget strre utrymme p de olika brandkonferenser som hlls i vrlden, men vid senaste International Symposium on Fire Safety Science (IAFSS 2008) i Karlsruhe presenterades ngra artiklar som har viss relevans fr omrdet. Det handlar om smskaliga studier av underventilerade brnder i bulklagrat material efter en sjlvantndning [108], smskaliga studier av temperaturprofiler i avfall utsatt fr strlning [109] samt tv olika effekter av fukt, dels hur fukten i materialet pverkar tiden till antndning [110], dels luftfuktigheten betydelse fr sjlvuppvrming av kol [97]. ven p mnesspecifika konferenser om biobrnsle respektive avfall r informationen om brandskerhet mycket begrnsad. Vid den internationella konferensen ECO-TECH 2007 (6th International Conference on Technologies for Waste and Wastewater Treatment, Energy from Waste, Remediation of Contaminated Sites, and Emissions Related to Climate) i Kalmar presenterades tv artiklar med relation till brnder [77, 111]. P World Bioenergy 2008, en stor internationell konferens I Jnkping om bioenergi, presenterades tre artiklar med relation till brand, sjlvuppvrmning, etc. [30, 37, 112]. Fr samtliga dessa artiklar kommer huvudbidragen frn Sverige. Nr det gller avfallsomrdet s finns det generellt nnu mindre publicerat n p biobrnsleomrdet. Det genomfrs en del arbete ute i vrlden, men i de flesta fall r detta opublicerat arbete som genomfrs av fretag sjlva eller av konsulter p uppdrag av ett visst fretag. Detta finns drfr oftast i interna rapporter. Det kan dock ven finnas en del publicerat i Asien p inhemska sprk. Ett undantag r forsknings som bedrivs i Tyskland. Universitetet i Halle-Wittenberg har tillsammans med BAM ( Tysklands nationella provnings- och materialforskningsinstitut) nyligen publicerat resultat frn en studie om sjlvantndning i avfall [113]. Studien verkar dock relativt begrnsad och innefattar smskaliga frsk p en modellsubstans och ett avfallsprov, men ocks frslag p en matematisk modell fr berkning av sjlvantndningsprocessen. Sammanfattningsvis kan man allts sga att det mesta av det internationella arbetet har handlat om sjlvuppvrmning/sjlvantndning (varav en stor del fr kol) och till strsta delen i smskala.

60

12

Frslag till forskningsprogram

Det freslagna forskningsprogrammet kommer att ha huvudfokus p brand och brandrelaterade problem. Eftersom val av material och lagringsstt sllan vljs enbart med brandskerhet som utgngspunkt r det emellertid viktigt att se hur brandproblematiken relaterar till nrliggande forskningsomrden och pgende forskningsprogram inom biobrnsle- respektive avfallsomrdet. I biobrnslen ingr hr ven olika biodrivmedel ven om fokus ligger p fasta biobrnslen. Denna samverkan kan ske p flera olika niver: aktivt deltagande i gemensamma projekt, inbjudan till deltagande i referensgrupp, gemensamma seminarier eller informationsutbyte p annat stt. Av denna anledning kommer upprkningen av tnkbara forskningsutvare (se kapitel 13) att ha ett bredare angreppsstt n programmet som allts har ett fokus p just brandproblematiken. Forskningsprogrammet r uppbyggt p sdant stt att det gr att se en viss kronologi i upplgget. Det gr ocks frn sammanstllningar och smskala till fullskala. Det finns ven en indelning enligt mnesomrden utifrn typ av material eller typ av frgestllning. Man skall dock inte lsa in ngon tnkt prioriteringsordning i programmet. Det kan ven i vissa fall vara lmpligt att kombinera arbete inom flera underomrden fr att p bsta stt utnyttja olika resurser. Ett sdant exempel r att underomrdena 3.2 (Mellanskalefrsk), 4.3 (Skalningseffekter), 6.1 (Emissionsmtningar) och 7.1 (Slckning) br planeras och samordnas s att resurser utnyttjas p bsta stt. Fr att pongtera att forskningsprogrammet beskriver problemomrden och inte projekt har det delats in i delomrden och underomrden. Delar frn olika delomrden kan sedan kombineras till lmpliga projekt inom programmet fr att f en bra samordning och p bsta stt utnyttja tillgngliga resurser.

12.1

Delomrde 1 - Programkoordinering

Fr att driva ett forskningsprogram av denna storlek krvs noggrann planering, styrning och uppfljning. Det kommer ven att innebra mnga kontakter bde inom programmet och utt mot intressenter, anlggningsgare och andra forskargrupper. Detta delomrde kommer drfr att lpa under hela programmet. En viktig uppgift inom detta delomrde blir att frdigstlla forskningsprogrammet genom att begra in detaljerade forskningsplaner och budget frn de tnkta forskningsaktrer samt att skapa en programvergripande styrgrupp bestende av i frsta hand forskningsfinansirerna. De detaljerade forskningsiderna skall sedan granskas av styrgruppen och frhandlas av BRANDFORSK fr att faststlla den totala forskningsvolymen innan de olika projekten kan pbrjas. Vidare kommer en referensgrupp bestende av lmpliga intressenter att flja projekten under programtiden fr att diskutera tekniskt innehll och utveckling samt samverkan mellan de olika delprojekten. Inom ramen fr detta arbete kommer ven kopplingar till andra forskningsprojekt och forskningsprogram att definieras. En grov budget fr forskningsprogrammet har tagits fram och rapporteras separat. En mer detaljerad budget kommer att definieras och beslutas om i samband med att detaljerna inom respektive delprojekt arbetas fram. Under programmets gng kommer detta delomrde dessutom att organisera mten och informationsutbyten samt sammanstlla gemensamma programrapporter fr intressenterna.

61

12.2

Delomrde 2 - Sammanstllning av statistik ver incidenter och brnder

Inom ramen fr frstudien har kontakter tagits med flera frskringsbolag och andra intressenter och ven om det kan finnas viss information om olika intrffade brnder r det uppenbart att det finns ett stort behov av en sammanstllning bde av lagringssituation och av intrffade incidenter och brnder. Det finns mycket att lra av incidenter, ven om de inte utvecklades till ngon allvarlig olycka. Statistiken r ocks avgrande fr att kunna genomfra relevanta risk- och kostnad/nytta-analyser (se Delomrde 10)

12.2.1

Underomrde 2.1 - Statistik ver lagrat biobrnsle och avfall

Hur biobrnslen och avfall lagras kan ha mnga olika orsaker: nrhet till verksamhet, ssongsvariationer, hanterbarhet, materialbestndighet, brandrisk, etc. Tillstndsfrfaranden, domstolsutslag, frndrad lagstiftning och tillflliga bidrag eller andra mortter kan ocks ha stor inverkan. Fr att kunna bedma potentiella risker r det viktigt att ha kunskap om vilka typer av lagringsstt som r aktuella. Det r ocks viktigt att ha frstelse fr orsakerna till en viss typ av lagring fr att bde logistiska behov och rimlig skerhetsniv kan uppns. Mlet med detta underomrde r att ta fram statistik och sammanstlla kunskap vad gller lagring av biobrnslen och avfall. Inom ramen fr detta underomrde kommer ven olika definitioner vad gller biobrnslen och avfall att specificeras. Ett exempel r verksamhetsavfall: hur skall det definieras och vilka fraktioner ingr i detta. Sdana definitioner kommer att vara viktiga fr att f en samsyn inom och mellan de olika forskningsgrupperna och de olika delomrdena. Det kommer drfr att ha stor betydelse fr det fortsatta arbetet inom programmet. Tyngdpunkten inom detta delomrde r allts att f en vergripande bild av hur och hur mycket olika material lagras. I underomrde 4.1 kommer sedan de olika lagringsstten att beskrivas mer i detalj.

12.2.2

Underomrde 2.2 - Statistik ver intrffade brnder

Det finns en del publicerad statistik ver brnder i deponier och strre lager, men i och med att reglerna kring deponier har frndrats och avfallet drmed numera lagras p nya stt (t.ex. i strre utstrckning i sorterade fraktioner) r det viktigt att gra en ny analys ver intrffade brnder. En annan viktig skillnad nufrtiden r att alltmer avfall balas. Det kan vara rundbalar eller fyrkantsbalar med eller utan plast och kan best av hushllsavfall eller olika typer av utsorterat verksamhetsavfall. Dessa skillnader kan ha stor inverkan p bedmningen av brandriskerna och det r drfr viktigt att s aktuell statistik som mjligt grs tillgnglig. Den snabba utveckling p biobrnsleomrdet innebr ocks att nya brnslen eller nya typer av lager utvecklas. Statistiken ver intrffade brnder skall omfatta bde avfall och biobrnslen. ven internationell statistik skall studeras och inkluderas dr det finns tillgngligt. Fr att f fram s mycket information som mjligt kommer det att krvas samarbete med branschen (branschorganisationer och enskilda fretag), frskringsbolag, rddningsverket/rddningstjnsten, lnsstyrelser, m.fl.

62

12.2.3

Underomrde 2.3 - Sammanstllning av erfarenheter frn enskilda verkliga brnder

Dr information finns tillgnglig br erfarenheter frn enskilda verkliga brnder sammanstllas. Det finns mycket att lra frn sdana erfarenheter, oavsett om de r positiva eller negativa. Viktigt r ocks att samla in information om incidenter som inte utvecklades till allvarliga brnder. Varfr uppstod incidenterna? Vad var orsaken att dessa inte blev allvarliga? Vilka beslut fattades och vad var resultatet av dessa beslut? Resultat frn en underskning som denna kan dels anvndas direkt i form av erfarenhetsterfring till branschen, dels anvndas som bakgrundsinformation vid framtagandet av de detaljerade forskningsplanerna fr andra delomrdena. Precis som fr underomrde 2.2 krver detta samarbete med flera olika organisationer.

12.3

Delomrde 3 - Definiering och karaktrisering av olika typer av avfall och biobrnslen

De olika biobrnslen och avfallsfraktioner som existerar i Sverige behver definieras och beskrivas. Denna kunskap behvs fr att kunna uppskatta riskerna p ett korrekt stt. Inom samma typ av biobrnsle eller avfall kan det frekomma stora variationer i egenskaper. Det r viktigt att dessa variationer studeras och kvantifieras. En av mlsttningarna med freslagna insatser r att ta fram mer kunskap kring olika brnsletyper och deras karaktristiska beteenden med avseende p brand och drmed p sikt ocks kunna ta fram specifika parametrar, motsvarande riskparametrar fr traditionella brnslen. Kunskap om egenskaperna kan sedan kopplas till resultat frn andra delomrden (t.ex. slckning) och vara viktiga indata vid modellering. De kan ven inkluderas i det frebyggande arbetet, vid riskbedmningar i riktlinjer och rekommendationer, freskrifter, etc.

12.3.1

Underomrde 3.1 - Smskaliga frsk

Fr att kunna gra berkningar och bedmningar av antndning, brandspridning, brandeffekt, etc. behvs information om egenskaperna hos olika typer av avfall och biobrnslen. Fr att bedma sjlvantndningsegenskaper kan det rra sig om bestmning av vrmeledning, porositet, vrmeproduktion/oxidation vid olika temperaturer, crossingpoint-mtningar. Andra viktiga egenskaper r frbrnningsentalpi, strlningsstyrd antndning, etc. Mycket information kan fs i smskaliga metoder, medan vissa egenskaper kan pverkas av konfiguration och skala (se underomrde 4.3).

12.3.2

Underomrde 3.2 - Mellanskalefrsk

Mlet med detta delomrde r att studera spridningen i egenskaper mellan olika typer av brnslen, beskriva hur man bst bestmmer dessa egenskaper samt kartlgga hur skillnader i beskrivna egenskaper pverkar brandskerheten. Med frsk i mellansskala kan antndningsegenskaper, brand- och spridningsfrlopp studeras. Det ger ven mjlighet att inkludera vissa tredimensionella effekter och effekter av lagringsstt (t.ex. vad gller brandspridning, rasrisk. Detektion och slckning behandlas i tv separata delomrde (5 respektive 7)

12.3.3

Underomrde 3.3 - Produktionsfaktorer

Det har visat sig (t.ex. fr pellets) att olika produktionsfaktorer kan ha stor inverkan p kvalitet och egenskaper hos det frdiga brnslet. Detta br drfr ocks studeras fr att f en helhetsbild av vad som pverkar egenskaperna hos lagrat avfall och biobrnsle. Hr pgr det forskning (t.ex. inom ramen fr projektet Pelletsplattformen), som ligger utanfr detta freslagna program, men eftersom kvalitets- och egenskapsvariationer kan

63

pverka sjlvantndningsrisk och brandegenskaper r det viktigt att koppla ihop dessa omrden. Ett exempel p produktionsfaktorer r olika additiver som tillstts fr att frbttra pelleterings- respektive frbrnningsegenskaper. Det br utredas vilken inverkan detta har p sjlvantndnings- och brandegenskaper. Detsamma gller fr olika brnsleblandningar.

12.4
12.4.1

Delomrde 4 - Lagring
Underomrde 4.1 - Beskrivning av lagringstyper

Avfall och biobrnslen kan lagras p ett antal olika stt. Brandrisker och slckningsmetoder kan variera kraftigt mellan dessa lagringstyper och drfr r det viktigt att beskriva dessa olika typer och kartlgga den relativa frekomsten av dem. Frdelar och nackdelar br ocks beskrivas. I underomrde 2.1 skall en statistisk versikt gras fr olika lagringstyper. I detta underomrde (4.1) beskrivs de olika lagringstyperna mer i detalj. Exempel p olika lagringstyper r: lslagrat i hgar, balat avfall, kompakterat avfall, limpor och silo. Fr balar finns flera olika variationer: plastat, oplastat, rundbalar, fyrkantsbalar, etc. Egenskaperna r olika fr dessa olika varianter. Inom underomrdet kommer fr- och nackdelar med olika lagringstyper att beskrivas. Det kan bli aktuellt med besk vid olika lager. Inom samma typ av lagringsstt kan konfiguration (d.v.s. hjd, bredd, lngd, lagringstthet, avstnd, etc.) variera och detta kan ha signifikant betydelse fr brandskerheten och risk fr brandspridning.

12.4.2

Underomrde 4.2 - Emissioner och ldringsegenskaper

Det r viktigt att studera hur egenskaperna hos biobrnslet eller avfallet fr olika lagringsstt varierar med tiden, d.v.s. ldringsegenskaper. I samband med detta br emissioner, temperaturfrndring, etc. att studeras fr att se hur frndrade egenskaper och olika processer pverkar olika skerhetsaspekter. Frsk br gras dels i mellanskala, dels i fullskala (se delomrde 9). Detta underomrde br samordnas med underomrde 5.1.

12.4.3

Underomrde 4.3 - Skalningseffekter

Lager av avfall och biobrnslen r i mnga fall mycket storskaliga. Det r viktigt att studera skaleffekter (avseende antndning, brand- och spridningsfrlopp, etc.), bde fr att se hur stora skillnaderna r mellan lager av olika storlek och fr att se hur representativa frsk i sm- eller mellanskala r. Av ekonomiska orsaker och skerhetsoch miljskl r man ofta tvingad att genomfra brandfrsk i mindre skala och d behver man veta hur representativa resultaten kan anses vara. Detta kan ses som en fortsttning p eller komplettering till underomrde 3.2.

12.4.4

Underomrde 4.4 - Rasrisk

I samband med lager freligger i mnga fall en viss rasrisk, bde i normalfallet och i samband med brand. Mlet mste vara att minimera rasrisken. Drfr behver det studeras hur brnder och slckinsatser pverkar rasrisken.

12.4.5

Underomrde 4.5 - Transporter

kad anvndning av biobrnslen samt kning av tervinning av avfall innebr frmodligen kade transporter. Detta kan innebra kade risker som br studeras. I vissa

64

fall, t.ex. vtskeformiga biobrnslen, kan de nya brnslena ha andra egenskaper n traditionella brnslen. I andra fall, t.ex. metan, r egenskaperna desamma och det finns god kunskap om risker och hur brnslet skall hanteras p ett skert stt. En kad anvndning kan dock innebra att transport- och distributionssystem frndras, vilket kan leda till nya typer av risker. Transporter av avfall och biobrnslen kan i vissa fall ven utgra milj- och hlsofara (t.ex. kemiska processer i samband med transporter p fartyg, se ven underomrde 5.3). Det kan t.ex. vara produktion av CO. Lukt kan ocks innebra ett stort problem. Vissa av dessa processer handlar inte om brnder, men r nra kopplade till sjlvuppvrmningsproblematiken.

12.5
12.5.1

Delomrde 5 - Detektion
Underomrde 5.1 - Detektion i avfallslager och hgar med biobrnsle

Erfarenheter har visat att brnder i avfallslager kan ha mnga olika orsaker: ej tillrckligt kompakterade lager, ofullstndigt sorterade lager med katalytisk verkan av metaller som fljd, oxidationsreaktioner, lokal sjlvuppvrmning och frbrnning (p.g.a. metan och andra kolvten i hligheter i avfallsstrukturen). Detta r processer och parametrar som kommer att studeras i ett annat delomrde (delomrde 3). Det r emellertid viktig bakgrundskunskap fr att frst hur frstadier till brnder kan detekteras. Detta gller ocks fr lager i biobrnslen. Fr att kunna frebygga en strre brand r det viktigt att ha kontroll ver lagrens egenskaper och att kontinuerligt f uppdaterad information utan att behva gra fysiska ingrepp i lagren. Fr att kunna dra slutsatser om optimala lagringsfrhllanden och bedma olika risker r det viktigt att ha information om 1) vderfrhllanden (lufttemperatur, luftfuktighet, lufttryck, vindhastighet och vindriktning) 2) emitterade gaser 3) temperatur p olika platser i lagret. Inom ramen fr detta underomrde kommer bl.a. ett trdlst vervakningssystem att utnyttjas med sensorer som utplaceras p olika platser i ett lager (hgar, balar, etc.). Detta ska testas dels fr utveckling av ett s.k. Early Warning System och dels som ett mtsystem som kan ge en tydligare bild n tidigare hur olika processer fortgr i lagren. Parametrar som temperatur, fuktighet, O2, CH4, CO, CO2 skall registreras s att en tredimensionell bild kan erhllas ver situation i lagren. Det finns ven andra tnkbara metoder som kan vara aktuellt att testa, t.ex. samplande gasanalyssystem, temperaturkablar, etc. Det r ocks viktigt att studera systemens robusthet, d.v.s. hur fungerar ett visst system efter en viss tid eller efter hantering av det lagrade materialet.

12.5.2

Underomrde 5.2 - Detektion i silor

Det finns idag metoder som anvnds fr detektion av termisk/kemisk aktivitet i silor. Det handlar frmst om temperaturmtningar i materialet samt gasanalys i form av COmtning eller i vissa fall genom mer avancerade system, s.k. elektroniska nsor nra silotoppen. Inom ramen fr detta underomrde r det allts inte meningen att detektionsmetoder skall utvecklas utan det handlar mer om att sammanstlla praktisk erfarenhet frn dessa detektionssystem. Hur fungerar de efter en tids installation och hur anvnds informationen man fr frn mtningarna? Vad r det fr fellarmsfrekvens och uppstr det andra problem? Detta underomrde r drfr kopplat bde till statistikomrdet (delomrde 2) och till delomrde 11 om riktlinjer.

65

12.5.3

Underomrde 5.3 - Hlsofarliga utrymmen

Det har intrffat flera olyckor i samband med oxidation av biobrnsle vid transporter p fartyg. Det har t.ex. producerats CO och personer utan knnedom om detta har avlidit efter att ha gtt in i lagringsutrymmet eller i vissa fall t.o.m. bara i angrnsande utrymmen. Det r emellertid inte bara fartyg som kan vara av intresse, utan ven andra typer av slutna utrymmen, t.ex. silor. I och med att anvndandet av biobrnslen kar kan det ven vara viktigt att studera om motsvarande problem kan uppst vid lagring fr smskalig uppvrmning av bostder. Mlet r allts att kartlgga problemet fr att se hur olyckor kan frhindras.

12.6

Delomrde 6 - Emissioner frn brnder i lager och annan miljpverkan

Vad som bildas och emitteras frn en brand beror p flera olika parametrar. Tidigare studier har visat att det framfr allt r materialsammansttningen och ventilationsfrhllandena (d.v.s. tillgng p syre) som avgr vad som bildas, ven om temperaturen r vldigt viktig fr vissa mnesgrupper, t.ex. dioxiner/furaner. Eftersom brnder i avfalls- eller biobrnslelager kan bli bde stora och lngvariga utgr emissionerna frn dessa typer av brnder en stor andel av totala utslppen frn brnder i Sverige under ett r. Fr vissa mnesgrupper kan dessa emissioner ven utgra en betydande andel av de totala utslppen verhuvudtaget i Sverige. I och med att material och lagringsstt frndras finns det ett behov av att mta emissionerna under olika frhllanden. Denna information r viktig bde fr att kunna uppskatta de lokala emissionerna i samband med en viss brand och fr att berkna totala utslpp frn brnder.

12.6.1

Underomrde 6.1 - Emissionsmtningar i samband med mellanskalefrsk med biobrnsle

Lmpliga scenarier (typ av biobrnsle, lagringsstt, etc.) vljs ut som en del av arbetet. Brandfrsk genomfrs dr avbrinningshastighet, brandeffekt och produktion av olika mnen mts. Mtningar och analyser kan sedan anvndas fr att berkna utbyten fr dessa mnen. Utbyten av detta slag kan utnyttjas fr att bestmma emissioner frn en viss typ av brand, som indata i spridningsberkningar eller fr sammanstllningar av totala utslpp i Sverige. Inom detta och/eller nsta underomrde kommer utrustning fr gasanalys att testas fr att sedan anvndas i storskaliga brandfrsk. Exempel p sdan utrustning kan vara DOAS, mobil mass-spektrometer (MS), in-situ FTIR, LIDAR, etc. Exakt vilken utrustning som i slutndan anvnds beror p vilken som anses vara lmpligast eller ha strst potential. Detta beslut fattas som en del av projektarbetet. Ett problem med mtningar i samband med verkliga brnder r att det r svrt att uppskatta hur mycket som brinner. Fr att ka anvndbarheten i storskala av de nmnda utrustningarna kommer en metod fr att uppskatta avbrinningen att kontrolleras mot mtningar i mellanskala.

12.6.2

Underomrde 6.2 - Emissionsmtningar i avfallslager

Detta omfattar liknande arbete som presenterades i underomrde 6.1. Hr handlar det emellertid om avfall och hr kan typ av avfall (olika fraktioner) och typ av lagringsstt variera. Det handlar allts t.ex. om analyser i samband med brandfrsk. En av de viktigaste underskningarna i samband med brand i avfallslager r uppbyggnaden av toxiska gaser under en brand. Eftersom temperaturen i ett avfallslager under en brand kan vara 300400 C och materialet innehller klor finns det stor risk att

66

det bildas dioxiner, polycykliska aromatiska kolvten (PAH) och polyklorerade bifenyler (PCB). Fr att flja Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants (POP) from December 2001 [114] ska arbetet inkludera att identifiera och kontrollera utslppen av klorinerade organiska mnen inkluderande polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDD) och polychlorinated dibenzofuranes (PCDF) och skaffa information om omfattningen av utslppen av PCDD/PCDF till omgivningen under de olika utvecklingsstadierna fram till brand i lager med avfallsbrnslen. Kllor kan vara tr som behandlats med PCP (pentaklorfenol) och som inte sorterats ut frn avfallet fre lagring, frbrnning och frstadier till pyrolys som kan uppkomma i ett lager med avfallsbrnsle och de emissioner som senare sker vid fullt utvecklad brand, under slckningsfasen, utgrvning och transport av brandresterna samt under sluthantering av brandresterna. Inom ramen fr detta underomrde br ven sammanstllas tillgngliga resultat frn mtningar av emissioner frn stora lager. Detta kommer att sktas via lmpliga kontakter. Ett sdant exempel r Flexus, som sljer balningsmaskiner ver hela vrlden. P vissa platser med stora ballager har noggranna mtningar gjorts p temperatur och gas samt det dagvatten som generas. I det fall de blir mjligt att f tillgng till denna typ av data frn olika fretag i dessa lnder s br det kunna tillfra omrdet viktig information. Flexus tar fr nrvarande kontakt med dessa fretag fr att gra s mycket data och annan information tillgngligt som mjligt. Flexus Balasystem ger support vid fltstudier av ballager med runda balar via deras kontaktnt samt r behjlplig med utrustning dr det behvs.

12.6.3

Underomrde 6.3 - Slckvattens och skumvtskors effekt p miljn

I samband med brandslckning hamnar ofta mnga olika mnen i slckvattnet. Analyser av slckvatten krvs bde fr att bedma farligheten och fr att bestmma hur vattnet br tas om hand. I samband med frsk i mellanskala kommer slckning med efterfljande analys av slckvattnet att genomfras (se ven delomrde 7 och 9) Brandslckningsskum r ett i mnga situationer effektivt slckmedel, men kan pverka miljn: 1) skumvtskans direkta pverkan p miljn, 2) skumvtskans pverkan p reningsanlggningar, 3) skumvtskans inverkan p vad som hamnar i det frorenade slckvattnet, samt 4) skumvtskans inverkan p spridning av mnen och kemikalier i t.ex. mark. Liknande arbete har gjorts tidigare, men det br uppdateras fr aktuella frhllanden, bde vad gller skum och brnslen. Olika skum kan ha helt olika miljegenskaper. Det r framfr allt punkt 3) som kommer att vara aktuellt i detta omrde. Detta kommer att studeras i samband med brandfrsk i mellanskala.

12.6.4

Underomrde 6.4 - Utveckling av databas fr emissioner

Emissioner r beroende av lagringstyp, ventilation, temperatur och andra yttre frhllanden. Resultat frn de genomfrda experimenten i underomrde 6.1 och 6.2 kommer att anvndas fr att komplettera befintliga emissionsmodeller. I detta underomrde br drfr resultat frn detta FoU-program och annan FoU att sammanstllas i en databas. Emissioner bde till luft och vatten kommer att ing. En viktig frga att besvara i dessa sammanhang r: Hur frhller sig effekter p miljn frn brandgaserna jmfrt med vatten?

12.6.5

Underomrde 6.5 - Brandrester och sanering

I samband med genomfrda brandfrsk kommer brandrester att analyseras, detta fr att bestmma hur brandrester och olika massor skall hanteras. Det r ven intressant att studera emissioner under utgrvning av slckt lager.

67

12.6.6

Underomrde 6.6 - Sammanstllning av totala emissioner

Eftersom erfarenheten sger att brnder i avfallslager och andra strre brnder kan innebra signifikanta emissioner kan det vara intressant att f en aktuell sammanstllning. Utgende frn statistiken i delomrde 1, resultaten frn frsken i delomrde 6 och litteraturdata kommer de totala emissionerna frn brnder i avfalls- och biobrnslelager under ett r att uppskattas.

12.7

Delomrde 7 - Slckning

Mycket av arbetet i de tidigare beskrivna delomrdena gr ut p att minimera risken fr brnder. En av de vanligast frgorna r emellertid hur man skall slcka en eventuell brand. Det finns ofta krav frn omgivningen p att slckningen genomfrs p ett sdant stt att obehag i form av rk, lukt, emissioner av olika mnen etc. minimeras. Fr att f till en lyckad slckningsinsats r det viktigt att ha information om vad det r fr slags brand som skall slckas och hur det ser ut. kad kunskap behvs fr val av lmplig taktik och slckmetod samt lmpligt slckmedel. I omrdesbeskrivningarna nedan diskuteras slckning av brnder i fasta brnslen och i vtskor. Biobrnslen kan ven frekomma i gasform, men biobrnslena i gasform skiljer sig i dagslget inte vsentligt t frn existerande gasbrnslen. Det finns drfr mycket kunskap om hur dessa brnslen skall hanteras p ett skert stt (se dock omrde 4.5). Fokus ligger drfr p frekommande lagring av de fasta rvaror som anvnds fr produktionen av biogaser. Situationen kan naturligtvis frndras i och med att nya brnslen utvecklas och att icke-professionella fr en allt strre kontakt med dessa brnslen. Uppfattningen r dock att detta program inte skall fokusera dessa eventuella problem utan det fr eventuellt behandlas separat lngre fram. De resultat som kommer fram frn detta delomrde kommer att jmfras med de parameteregenskaper som definieras i delomrde 3 fr att analysera om dessa kan relateras till varandra.

12.7.1

Underomrde 7.1 - Slckning av lager av fasta material

Programmet omfattar mnga olika brnslen och typer av lager. Det krvs drfr knnedom om brandfrloppets karaktr fr att kunna utvrdera vilken taktik, utrustning och vilket slckmedel som r lmpligast i olika situationer. terigen r huvudfrsksserien tnkt att utfras i mellanskala, men vissa frfrsk i smskala kommer ocks att inkluderas. Vissa frsk kommer att kombineras med dem dr analyser skall genomfras i underomrde 6.3, men det kommer frmodligen att krvas fler frsk, utver dem fr vilka analyser av slckvatten kan gras. Exempel p olika slckmetoder r vattenbegjutning, skumslckning (olika typer av skum), tckning med jordmassor eller skum, inertering med gas, etc. Det finns olika aspekter p arbetet: slckning, begrnsad risk fr brandspridning, minskad rkutveckling, etc.

12.7.2

Underomrde 7.2 - Slckning av silobrnder

Hr har det under de senaste ren genomfrts en hel del forskning och resultaten har ven med framgng praktiserats vid verkliga brnder. Erfarenheterna frn dessa insatser br emellertid sammanstllas s att de kan inkluderas i arbetet med riktlinjer (delomrde 11).

68

12.7.3

Underomrde 7.3 - Slckning av etanolcisterner

Petroleumindustrin har lng erfarenhet av skerhetsarbete nr det gller lagring av olika petroleumprodukter och det finns ven utrustning utvecklad p nationell niv fr slckning av stora cisternbrnder (SMC). Problemet r att dessa r inte utvecklade eller provade fr polra vtskor. I och med att E85 (och andra brnslevarianter med etanol och andra alkoholer) nu fr en allt strre spridning behvs nya metoder fr att kunna slcka eventuella brnder ven i dessa brnslen. Inom ramen fr detta underomrde planeras slckfrsk med etanol och E-85 som brnsle dr olika skumvtskor och pfringsmetoder studeras. ven andra slckmedel/slckmetoder n skum kan vara aktuella att studera och utvrdera. Arbetet kan eventuellt genomfras i samarbete med internationella organisationer. Jmfrande frsk med ngot vanligt ickepolrt brnsle kommer ocks att genomfras.

12.7.4

Underomrde 7.4 - teranvndning av slckvatten

Det finns i samband med strre lager ofta olika typer av uppsamlingsbassnger eller liknande dr slckvattnet hamnar. terkommande frgor gller huruvida det gr att teranvnda slckvattnet eller inte. Blir det ngon skumproduktion med ett skum av tillrcklig kvalitet? Blir vattnet alltmer frorenat? Vilken inverkan har det i s fall p arbetet och p utrustningen? Fr att utreda dessa frgor kommer speciella slckfrsk, kopplat till och samordnat med dem i underomrde 7.1, att genomfras. ven hr kan det bli aktuellt att genomfra frsk i olika skalor.

12.7.5

Underomrde 7.5 - Arbetsmilj vid slckning

Detta underomrde har nra anknytning till delomrde 6. Att det r farligt att vistas i ett omrde med fullt utvecklad brand r sjlvklart och inom rddningstjnsten finns kunskap om vilka skydd som behvs och var och en r utrustad med personlig skyddsutrustning. Det finns emellertid situationer dr kunskapen inte r lika fullstndig, t.ex. djupbrnder, lngsamt utvecklande brnder, schaktning fr att underltta slckning, bortforsling av brandrester, kontroll och efterslckning av brandhrd, etc. Hr utnyttjas dessutom ofta anlggningspersonal och/eller extern personal som inte har samma kunskap och tillgng till t.ex. andningsutrustning. Hr behvs det bttre data och riktlinjer. Detta underomrde r allts en lnk mellan delomrde 6 och delomrde 9 fr att kunna rekommendera lmplig och ndvndig skyddsutrustning fr olika situationer. Hr br ven annan utrustning, frberedelser, rutiner, trning mm att diskuteras. Planen r att genomfra fltmtningar i samband med frsk inom delomrde 9.

12.8

Delomrde 8 - Modellering

Ett huvudfokus i forskningsprogrammet ligger p experimentella underskningar i olika skalor. Anledningen till detta r att erfarenheten har visat att det inom flera omrden i stor utstrckning saknas experimentell data och erfarenhet som r mycket viktig fr frstelsen av processer, som grund fr modellutveckling, validering av modeller, som indata till modeller och riskanalyser, etc. Modeller kan emellertid ha stor betydelse fr problemfrstelse och ven ha en viktig pedagogisk funktion. Med vl validerade modeller finns mjlighet att studera inverkan av vissa parametrar utan att behva genomfra frsk i alla lgen. Simuleringar kan ocks vara till stor nytta vi planering av frsk, t ex placering av mtpunkter och frvntat tidsfrlopp. Det r inte heller mjligt att alltid genomgra experimentella frsk, t.ex. i mycket stor skala. Modeller kan d anvndas fr extrapolera resultat, t.ex. i samband med rekommendationer eller tillstndsfrfaranden. Arbetet med modellering inom detta delomrde syftar till att utveckla modelleringsmetodik och ingenjrsmodeller inom omrdet, men kan ven inkludera

69

simuleringar med mer avancerade datormodeller. Modellerna kan t.ex. avse simulering av sjlvuppvrmning och sjlvantndningsfrlopp i stora lager med efterfljande brand/pyrolysfrlopp samt inverkan av olika slckinsatser. De kan ocks avse antndning av lagret via externa antndningskllor och efterfljande brandspridningsfrlopp (ytbrand). Modellering av emissionerna vid sjlvuppvrmning, djupbrand respektive en fullt utvecklad ytbrand r naturligtvis ocks intressant. Frenklade spridningsmodeller fr rk/emissioner r ocks ett omrde som kan vara av intresse. Fr detta kan ven mer avancerade spridningsmodelleringar bli aktuella. Genomgende r att modelleringsarbetet kommer att vara nra kopplat till det experimentella arbetet fr att p s stt ge synergieffekter t bda hll. Exakt vilken modellering som br genomfras kommer drfr att bestmmas med hnsyn tagen till det experimentella arbetet. I de fall existerande modeller utvecklats inom ngot problemomrde kommer dessa att i mjligaste mn att utnyttjas och eventuellt frfinas eller frenklas.

12.9

Delomrde 9 - Storskaliga brandfrsk

Inom detta delomrde kommer ngra scenarier att vljas ut fr att genomfra storskaliga frsk. Det kan handla om lager av biobrnsle och/eller avfall. Valet kommer att baseras dels p resultaten frn mellanskalefrsken, dels p mjligheten att genomfra frsk i storskala. Ngra exempel som har diskuterats och som skulle kunna bli aktuella r: hrdkompakterat lager och lager med balat avfall. Fr dessa storskaliga brnder r det intressant att studera antndning, brandfrlopp, brandspridning, temperaturutveckling, emissioner, strlning samt slckning. Frmodligen kan dessa studeras i samma frsksserie, men slckningsfrfarandet har nd lyfts ut till ett eget underomrde (8.2), dels fr att visa att den krver speciella frberedelser, dels fr att det inte r skert att det gr att genomfra alla fr emissionerna intressanta mtningar under slckfasen.

12.9.1

Underomrde 9.1 - Emissioner frn storskaliga brandfrsk i lager

Storskaliga brandfrsk kommer att genomfras fr att dels verifiera mellanskalestudierna av brandbeteende och brandspridning, dels fr att i storskala testa den analysutrustning som valdes ut och provades i mellanskala inom underomrde 6.1 eller 6.2. Om mjligt skall mtningar genomfras fr att validera eventuella spridningsberkningar i delomrde 8. Det ett stort behov av sdana valideringar. Erfarenhetsmssigt r det ett komplicerat frfarande eftersom det kan vara mycket vder- och topologiberoende. Dessutom r det ofta svrt att uppskatta exakt var och hur mycket det brinner. Om lmplig plats och scenario kan hittas skall analyser fr sdan validering genomfras.

12.9.2

Underomrde 9.2 - Slckning i samband med storskaliga brandfrsk i lager

Mlet r att genomfra samma typ av brandfrsk som i 9.1, men att hr verifiera ngra av de slckmetoder som tidigare testats i smskala och/eller mellanskala. Om mjligt s skall samma typer av mtningar och analyser genomfras som i underomrde 9.1. Detta fr att kunna studera slckningens inverkan p emissionerna och fr att bedma slckningsverkan.

12.9.3

Underomrde 9.3 - vning i stor skala

Fr att f verklig frstelse fr problemen kommer ett lager anlggas i rimlig skala, p basis av resultat och erfarenheter frn underomrde 9.2, och antndas fr samtrning av brandfrsvarets och avfallsbolagens personal. vningen och erhllna erfarenheter

70

kommer att dokumenteras (video, mtdata, observationer, intervjuer, etc.) och analyseras s att rekommendationer och utbildningsmaterial kan tas fram (se delomrde 11 och 12). Detta kan frmodligen kombineras med underomrde 9.2, men det r viktigt att vara medveten om att planering och genomfrande av vetenskapliga frsk och praktisk vning kan vara mycket olika. Drfr har vningen lagts i ett eget underomrde. Det r dremot troligt att emissioner analyseras ven under vningen. Arbetsmilj och skerheten p brandplatsen ska ocks studeras. I samarbete mellan brandfrsvaret och avfallsbolagen kommer en strategi att lggas upp hur brnder i lager ska bekmpas och organiseras samt hur lagren ska designas och byggas fr minska risken fr brand samt underltta slckningsarbetet. Resultaten frn detta arbete kommer vara ett viktigt underlag fr och till viss del ing i delomrde 11.

12.10

Delomrde 10 - Kostnad/nytta och riskanalyser

Fr att kunna anvnda olika experimentella resultat, resultat frn modellering, etc. vid framtagning av olika riktlinjer och rekommendationer r det viktigt att koppla detta till samhllsnytta och effekter p olika samhllsfunktioner. Det gller dels inverkan av och kostnader i samband med eventuella brnder och incidenter, dels effekter av och kostnader relaterade till freslagna tgrder.

12.10.1

Underomrde 10.1 - Kostnad/nytta-analyser

Inom detta underomrde skall direkta och indirekta kostnader fr olika tgrder analyseras. Dessa skall stllas i relation till effekter av eventuella brnder. Brnder innebr frlust av uppbrunnet material, men ven kostnader/frluster i form av ddsfall, personskador, skador p byggnader, stillestnd och verksamhetsbortfall, frlorade kunder, etc. Fr samhllet i stort kan strre brnder f olika effekter, t.ex. trafikstopp, stopp fr nrliggande verksamheter och samhllsfunktioner, kostnader fr tredje part, leveransavbrott, emissioner till miljn, olgenheter fr mnniskor, etc. Samtliga dessa br inkluderas och stllas mot kostnader fr och effekter av olika tnkbara tgrder fr att frhindra olyckor. Mlet blir ocks att ka de vetenskapliga och tekniskt/praktiska kunskaperna om sker, miljriktig och ekonomisk lagring av framfr allt avfallsbrnslen s att brand inte uppstr, att eventuell brand kan slckas p ett enkelt och miljriktigt stt samt att vriga emissioner vid lagring bli lga. Omrdet syftar till att utveckla modeller och praktiskt fungerande metoder fr att ptagligt reducera miljeffekterna och gra fullstndig ekonomisk utvrdering av ett flertal lagringsstt. Mlet blir att hitta den miljriktigaste och mest ekonomiskt riktiga metoden/metoderna fr lagring av organiskt material.

12.10.2

Underomrde 10.2 - Riskanalyser

I samband med planeringsarbete, frebyggande tgrder, tillstndsfrfarande, etc. br riskanalyser genomfras. Mlet med detta underomrde r att studera tillgngliga riskanalysmetoder fr att dels fresl lmplig metod, dels ange vilka indata som behvs fr att kunna genomfra en tillfrlitlig riskanalys. P detta vis r detta underomrde kopplat dels till delomrde 2 och de experimentella delomrdena, dels till delomrdet om rekommendationer och riktlinjer (delomrde 11).

12.11

Delomrde 11 - Rekommendationer och riktlinjer

Detta kommer att vara ett mycket centralt delomrde eftersom det r hr som resultaten frn de tidigare delomrdena kommer att tolkas och sammanfattas p ett sdant stt att det skall g att arbeta in dem i olika riktlinjer och utbildningsmaterial. Detta kommer att vara

71

till stor nytta fr tillstnds- och beslutsprocessen och fr att kunna genomfra relevanta riskanalyser. Programmet kommer naturligtvis inte per automatik att f mandat att skriva riktlinjer, men frhoppningen r att tillsttningen av styrgrupp och referensgrupp skall ge en bra frankring hos myndigheter, fretag, frskringsbolag och andra intressenter. Representanter fr dessa intressenter kommer ven att involveras i arbetet fr att tcka in en s stor del som mjligt av detta komplexa omrde. Huvudfrgan kommer naturligtvis att vara: Hur skall man lagra biobrnsle respektive avfall effektivt men nd skert? Det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer fr hur olika lager br konstrueras fr att: minimera sannolikheten fr brand, minimera konsekvenserna vid en eventuell brand (kostnader, effekter p mnniskor t.ex. nrboende, risk fr brandspridning, etc.), underltta slckning, etc. Drfr kommer detta delomrde att koppla ihop materialegenskaper, andra experimentella resultat (t.ex. slckning), modellering, kostnad/nytta-analyser, etc. Baserat p resultaten inom omrdet samt diskussioner och intervjuer ska frslag tas fram p nya riktlinjer fr hur skerheten kring brnslelager skall utformas. Detta kan inkludera, hur trning av personal ska genomfras och utformas, vilken basutrustning fr frhindrande av brand och fr att underltta slckning som ska finnas p plats, hur slcknings och vervakningsarbetet gemensamt ska sktas, informationsplaner och frberedelse av evakuering ska tas fram, kontrollsystem utformas, arbetsmiljfrgor behandlas, etc. Andra frgor r t.ex. klassning av brandresterna, eftervrd och krismedvetenhet. Frutom frslag p konkreta riktlinjer omfattar detta delomrde ven sammanfattning och diskussioner av hur olika resultat uppndda inom programmet skall anvndas, t.ex. i riskanalyser.

12.12

Delomrde 12 - Rapportering, resultatspridning och utbildningsmaterial

Resultatspridning och utbildning r en s viktig del av programarbetet att det ges ett eget delomrde. Detta kommer att omfatta allt frn statistik och erfarenheter frn incidenter och brnder till resultat frn studier av emissioner och slckning.

12.12.1

Underomrde 12.1 - Rapporter m.m.

Resultaten kommer att publiceras i olika rapporter, artiklar och andra typer av publikationer. Detta r viktig fr att dokumentera allt det genomfrda arbetet och fr att gra det mjligt fr andra att dels kunna f en detaljerad beskrivning av arbetet, dels kunna genomfra fortsatt forskning utgende frn resultaten. Dremot r rapporter sllan det bsta medlet fr att f en bred spridning av resultaten. Andra kompletterande alternativ presenteras i underomrde 12.2 (seminarier) och 12.3 (utbildning/trning). Varje delprojekt rapporteras separat, men det behvs ocks en summerande rapportering fr att ka tillgnglighet och spridning.

12.12.2

Underomrde 12.2 - Seminarier

Som nmndes i 12.1 krvs det ngot utver den skriftliga rapportering fr att p ett bra stt kunna sprida resultaten och f en effektiv implementering av dem. Fr detta arbete r seminarieformen mycket lmplig. Det planeras drfr att hllas ett antal seminarier. Dessa kan riktas mot lmpliga intressegrupper. Samtidigt r det viktigt att ven hlla gemensamma seminarier dr representanter frn flera olika grupper mts och fr mjlighet att diskutera problem och lsning. Problemet r s komplext och berr s mnga olika grupper (tillverkare, transportrer, insamlingsorganisationer, bearbetningsfretag, vrmeverk, avfallsbolag, landsting, milj & hlsa, rddningstjnst,

72

frskringsbolag, etc.) att det krvs ett gemensamt engagemang fr att kunna finna lsningar som innebr bde effektiv och sker lagring.

12.12.3

Underomrde 12.3 - Uppbyggnad av gemensamt utbildnings-/trningsprogram fr biobrnsle- respektive avfallsbolagens och brandfrsvarets personal.

Som ett led i spridningen av resultaten frn programmet och som en naturlig fljd av arbetet med rekommendationer och riktlinjer skall det tas fram ett mer praktiskt utbildningsprogram, riktat framfr allt mot avfallsbolagen respektive vrmeverk, etc. samt rddningstjnstens personal. Detta kan till viss del ses som en frdjupning av seminarierna, men kommer ven till stor del vara annorlunda p det mer praktiska upplgget. Det inkluderar ven framtagande av videofilm, kursmaterial samt frslag p smskaligt vningsmoment. Det kan ven bli aktuellt med specialutrustning fr slckinsats. Det existerar idag inom oljebranschen fr cisternbrnder och det finns planer p gng kring silor. Det r mjligt att det ven finns ett sdant behov fr avfallslager.

73

13

Forskningsaktrer

Nedan fljer en lista ver olika forskningsaktrer som identifierats inom biobrnsle- och avfallsomrdet, dock utan att gra ansprk p att vara helt komplett. Det innebr inte att samtliga dessa organisationer utfr forskning inom de delomrden som omfattas av det freslagna forskningsprogrammet. Flera av grupperna fokuserar p andra delar (t.ex. frbrnningsegenskaper). Kopplingen mellan det freslagna forskningsprogrammet och dessa grupper r emellertid viktig. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Enheten fr Brandteknik Kontaktperson: Dr Anders Lnnermark SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Enheten fr Energiteknik Kontakperson: Dr Claes Tullin SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Enheten fr Kemi och materialteknik Kontakperson: Ingenjr Lars Rosell Hgskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen Kontaktperson: Professor William Hogland Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Enheten fr biomassateknologi och kemi, Ume Kontaktperson: Dr Mehrdad Arshadi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen fr energi och teknik, Uppsala Kontaktperson: Docent Raida Jirjis Lunds tekniska hgskola, Avdelningen fr brandteknik och riskhantering Kontaktperson: Professor Patrick Van Hees Lunds tekniska hgskola, Byggnadsmaterial Kontaktperson: Universitetslektor Lars Wads Lunds Universitet, Avdelningen fr Analytisk kemi Kontaktperson: Professor Lennart Mathiasson Hgskolan Kristianstad, Sektionen fr lrarutbildning Kontaktperson: Docent i Miljteknik Lennart Mrtensson Vxj Universitet (CHRISGAS) Kontaktperson: Dr Sune Bengtsson Avfall Sverige Kontaktperson: Anders Hedenstedt IVL Svenska Miljinstitutet Kontakperson: Civ. ing. Hkan Stripple CECOST (The Centre for Combustion Science and Technology) Kontaktperson: Professor Patrick Van Hees

74

Pelletsplattformen (Produktionsteknisk plattform fr svensk pelletsindustri), Enheten fr biomassateknologi och kemi, SLU Kontaktperson: Forskare Torbjrn Lestander Rddningstjnsten Gislaved-Gnosj Kontaktperson: Brandingenjr (Civ.ing. riskhantering) Johan Nilsson Sdra lvsborgs Rddningstjnstfrbund (SRF) Kontaktperson: Bosse Molin Sdertrns Brandfrsvarsfrbund Kontaktperson: Bosse Bjrklund Statens Geotekniska Institut (SGI), Avd. fr Markmilj Kontaktperson: Civ. ing. Bengt Rosn Statens Geotekniska Institut (SGI), Avd. fr Geoplanering och skerhet Kontaktperson: Fil. Dr.Yvonne Andersson-Skld Chalmers tekniska hgskola, Avdelningen fr Energiteknik Kontaktperson: Docent Henrik Thunman University of British Columbia, Kanada, Department of Chemical and Biological Engineering Kontaktperson: Staffan Melin Ethanol Emergency Response Coalition (EERC) Kontaktperson: David White

75

14
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14.

Referenser
"P vg mot ett oljefritt Sverige", Kommissionen mot oljeberoende, 2006. STEM, "Energilget 2007", Statens energimyndighet, ET 2007:49, 2007. SPI, "Oljeret 2007", Svenska Petroleum Institutet, 2008. STEM, "Energilget i siffror 2007", Statens energimyndighet, ET 2007:50, 2007. Bramryd, T., Flyhammar, P., Fransman, B., Hogland, W., Leire, W., and kesson, M., "Lagring av avfallsbrnslen - Hushllsavfall", Inst. fr Teknisk Vattenresurslra, Lunds Universitet, Rapport 3140, Lund, 1990. Eriksson, L., Due, S., Petersen, C., and stlund, C., "Delmlsrapport om avfall", Naturvrdsverket, 2007. Nylund, N.-O., Aakko-Saksa, P., and Sipil, K., "Status and outlook for biofuels, other alternative fuels and new vehicles", VTT, VTT Research Notes 2426, 2008. SOU, "Bioenergi frn jordbruket - en vxande resurs", Statens offentliga utredningar, SOU 2007:36, 2007. STEV, "Trdbrnsle 1987 - Tekniklget idag", Statens Energiverk, Rapport STEV, 1987. Herland, E., "LRFs energiscenrio till r 2020: Frnybar energi frn jord- och skogsbruket ger nya affrer och bttre milj", LRF, Andra remissversionen, 2005. Vrmeforsk, "Inbjudan till Vrmeforsks och Stiftelsen Lantbruksforsknings gemensamma forskningsprogram ren 2006 - 2009: Grdor frn ker till energiproduktion - salix, halm, spannml, rrflen, och hampa", Vrmeforsk. Bernesson, S., and Nilsson, D., "Halm som energiklla - versikt av existerande kunskap", Institutionen fr biometri och teknik, SLU, Rapport - milj, teknik och lantbruk 2005:07, Uppsala, 2005. Berg, M., Bubholz, M., Forsberg, M., Myringer, ., Palm, O., Rnnbck, M., and Tullin, C., "Frstudie - sammanstllning och syntes av kunskap och erfarenheter om grdor frn ker till energiproduktion", Vrmeforsk, 1009, Stockholm, 2007. Larsson, S., rberg, H., Kaln, G., and Thyrel, M., "Rrflen som energigrda Erfarenheter frn fullskalefrsk vid Biobrnsletekniskt Centrum (BTC) i Ume under ren 200-2004", Enheten fr Biomassateknologi och Kemi, SLU, BTKrapport 2006:11, Ume, 2006. rberg, H., Kaln, G., Thyrel, M., Finell, M., and Andersson, L.-O., "Pelletering av rrflen", Enheten fr Biomassateknologi och Kemi, SLU, BTK-rapport 2006:12, Ume, 2006. "Avfallsfrordning (2001:1063) utfrdad 2001-12-06 med ndring infrd t.o.m. SFS 2007:381", 2007. Lestander, T., Personlig kommunikation, SLU, 2008. PTN, Personlig kommunikation, Pelleting Technology Nederland, 2008. Karlberg, L. A., "Metanol bttre n etanol sger Margot Wallstrm", NyTeknik, http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bioenergi/article45403.ece, 2007. Karlberg, L. A., "Gillbergs metanolfabrik stttas av transportjtte", NyTeknik, http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bioenergi/article361017.ece, 2008. Karlberg, L. A., "vertecknad nyemission i Gillbergs metanolfabrik", NyTeknik, http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bioenergi/article367910.ece, 2008. Feuk, M., "Chemrecs brnsle hett p Woods lista", NyTeknik, http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/riskkapital/article277054.ece, 2008. "Diagram ver leverans av energigas under 2007", (f. Samlad statistik 2007 fr energigaserna biogas, gasol och naturgas, Ed.) Svenska Gasfreningen, 2008. Sandberg, A., and Bergstrm, U., "Nya olycksrisker i ett framtida energisystem Nya olycksrisker som kan uppst i ett framtida divertisifierat energifrsrjningssystem", Rddningsverket, I99-161/07, Karlstad, 2007.

15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24.

76

25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35.

36.

37. 38. 39. 40. 41.

42. 43.

Kubler, H., "Heat Generating Processes as Cause of Spontaneous Ignition in Forest Products", Forest Products Abstracts, 10, 11, 299-327, 1987. Wads, L., "Measuring chemical heat production rates of biofuels by isothermal calorimetry for hazardous evaluation modelling", Fire and Materials, 31, 241255, 2007. Thrnqvist, T., "Brnder i stackar med snderdelat trdbrnsle", Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen fr virkeslra, SLU:s rapport nr 163, Uppsala, 1987. Thrnqvist, T., "Projektet storskalig ssongslagring av trdbrnsle - en sammanfattning av etapp 1", Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen fr brnslelra, 188, Uppsala, 1986. Lehtikangas, P., Lagringshandbok fr trdbrnslen, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 1998. Jirjis, R., Pari, L., and Sissot, F., "Storage of poplar wood chips in Northern Italy", World Bioenergy 2008, 107-111, Jnkping, 2008. Hogland, W., "Sker laging av avfallsbrnslen genom utnyttjande av balningsteknik", DAKOFA konference om stop for deponering - af forbraendningsegnet affald, Kpenhamn, Danmark, 1 September, 1997. Hogland, W., Persson, I., Pettersson, P., and Bramryd, T., "Lagring av avfallsbrnslen - Industri- och hushllsavfall", Institutionen fr Teknisk Vattenresurslra, LTH/LU, Rapport nr 3170, 1993. Arshadi, M., and Gref, R., "Emissions of volatile organic compounds from softwood pellets during storage", Forest Products Journal, 55, 12, 132-135, 2005. Yan, Z. H., "Validation of CFD Model fr Simulation of Spontaneous Ignition in Bio-mass Fuel Storage", 8th IAFSS Symposium, Bejing, 2005. Rupar-Gadd, K., Welander, U., Sanati, M., Blomqvist, P., Persson, H., Hees, P. V., and Holmstedt, G., "Prevention of self ignition during storage of biomass fuels", In 15th European Biomass Conference & Exhibition, Berlin, Germany, 2007. Blomqvist, P., Persson, H., Hees, P. V., Holmstedt, G., Gransson, U., Wads, L., Sanati, M., and Rupar-Gadd, K., "An Experimental Study of Spontaneous Ignition in Storages of Wood Pellets", Fire and Materials Conference, San Francisco, USA, 2007. Blomqvist, P., and Persson, H., "Self-heating in storages of wood pellets", World Bioenergy 2008, 172-176, Jnkping, 2008. Persson, H., and Blomqvist, P., "Fire and fire extinguishment in silos", Interflam 07, 365-376, London, England, 2007. Persson, H., Blomqvist, P., and Yan, Z., "Brand och brandslckning i siloanlggningar - en experimentell studie", SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP Rapport 2006:47, Bors, 2006. Blomqvist, P., and Hees, P. V., "Spontaneous Ignition of Biofuels - An Experimental Investigation through Small- and Large-Scale Tests", SP Swedish National Testing and Research Institute, 2006:41, Bors, 2006. Arshadi, M., Nilsson, D., and Geladi, P., "Monitoring chemical changes for stored sawdust from pine and spruce using gas chromatography-mass spectrometry and visible-near infrared spectroscopy", Near Infrared Spectroscopy, 15, 379-386, 2007. Gao, L., and Hirano, T., "Process of accidental explosions at a refuse derived fuel storage ", Journal of Loss Prevention in the Process Industries, 19, 2-3, 288-291, 2006. Gao, L., Tsuruda, T., Suzuki, T., Ogawa, Y., Liao, C., and Saso, Y., "Possibility of Refuse Derived Fuel Fire Inception by Spontaneous Ignition", 6th AsiaOceania Symposium on Fire Science and Technology, 102-107, Daegu, Korea, 2004.

77

44. 45. 46. 47. 48.

49. 50. 51.

52. 53. 54. 55. 56. 57.

58. 59. 60. 61.

Fu, Z.-M., Li, X.-R., and Koseki, H., "Heat generation of refuse derived fuel with water", Journal of Loss Prevention in the process industries, 18, 27-33, 2005. Fu, Z.-M., Koseki, H., and Iwata, Y., "Investigation of spontaneous ignition of two kinds of organic material with water", Thermochimica Acta, 440, 68-74, 2006. Melin, S., Svedberg, U., and Samuelsson, J., "Emissions from Woodpellets During Ocean Transportation (EWDOT)", Wood Pellet Association of Canada (WPAC), 2008. Svedberg, U., Samuelsson, J., and Melin, S., "Hazardous Off-Gassing of Carbon Monoxide and Oxygen Depletion during Ocean Transportation of Wood Pellets", Ann. occup. Hyg., 2008. Svedberg, U. R. A., Hgberg, h.-E., Hgberg, J., and Galle, B., "Emission of Hexanal and Carbon Monoxide from Storage of Wood Pellets, a Potential Occupational and Domestic Health Hazard", Ann. occup. Hyg., 48, 4, 339349, 2004. Nammari, D. R., Hogland, W., Moutavtchi, V., Marques, M., and Nimmermark, S., "Physical and Chemical Processes in Baled Waste Fuel with Emphasis on Gaseous Emissions", Waste Management & Research, 21, 309-317, 2003. Nammari, D. R., "Seasonal and long-term storage of baled municipal solid waste", Lund University, PhD thesis, Lund, Sweden, 2006. Nammari, D. R., Marques, M., Thrneby, L., Hogland, W., Mathiasson, L., and Mrtensson, L., "Emissions from baled municipal solid waste: II. Effects of different treatments and baling techniques on the emission of volatile organic compounds", Waste Management & Research, 25, 109-118, 2007. Persson, B., Simonson, M., and Mnsson, M., "Utslpp frn brnder till atmosfren", SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP RAPPORT 1995:70, Bors, Sweden (in Swedish), 1995. Blomqvist, P., Persson, B., and Simonson, M., "Utslpp frn brnder till miljn Utslpp av dioxin, PAH och VOC till luften", Rddningsverket (Swedish Rescue Services Agency), P21-407/02, Karlstad, Sweden (in Swedish), 2002. Blomqvist, P., "Emissions from Fires - Consequences for Human Safety and the Environment", In Department of Fire Safety Engineering, Lund University, Lund, Sweden, 2005. RVF, "Brnder i avfall vid deponier och frbrnningsanlggningar", Svenska Renhllnigsverksfreningen, RVF rapport 2003:11, Malm, Sweden, 2003. SRV, "Riskhnsyn i samhllsutvecklingen Etapp 2: Materiella frutsttningar energi och avfallshantering", Rddningsverket, 1997. Pettersson, K., Bostrm, C.-., and Antonsson, A.-B., "Brnder p avfallsupplag - Mtningar av luftfroreningar i arbetsmiljn och emissioner till den yttre miljn i samband med slckning av tippbrnder", IVL Institutet fr Vatten- och Luftvrdsforskning, IVL Rapport B 1211, Stockholm, Sweden, 1996. Hogland, W., Bramryd, T., and Persson, I., "Physical, Biological and Chemical Effects of Unsorted Fractions of Industrial Solid Waste in Waste Fuel Storage", Waste Management & Research, 14, 197-210, 1996. Lnnermark, A., "Analyser av brandgaser och slckvatten i samband med brandfrsk med hushllsavfall", SP Sveriges Provnings- och Fosrkningsinstitut, P402284, Bors, 2005. Lnnermark, A., Blomqvist, P., and Marklund, S., "Emissions from Simulated Deep-Seated Fires in Domestic Waste", Chemosphere, 70, 626-639, 2008. Lnnermark, A., Andersson-Skld, Y., Axelsson, J., Haeger-Eugensson, M., Palm Cousins, A., Rosn, B., and Stripple, H., "Emissioner frn brnder Metoder, modeller och mtningar", Rddningsverket, P20-470/07, Karlstad, 2007.

78

62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70.

71. 72. 73. 74. 75.

76. 77. 78.

79. 80.

Lnnermark, A., and Blomqvist, P., "Emissions from Fires in Electrical and Electronics Waste", SP Swedish National Testing and Research Institute, SP Report 2005:42, Bors, Sweden, 2005. Lnnermark, A., and Blomqvist, P., "Emissions from Tyre Fires", SP Swedish National Testing and Research Institute, SP Report 2005:43, Bors, Sweden, 2005. Hogland, W., Marques, M., Nimmermark, S., Nammari, D., and Moutavtchi, V., "Seasonal and Long-term Storage of Waste Fuels with Baling Technique", University of Kalmar, Report No. 112, Kalmar, Sweden, 2001. Nammari, D. R., Hogland, W., Marques, M., Nimmermark, S., and Moutavtchi, V., "Emissions from a controlled fire in municipal solid waste bales", Waste Management, 24, 9-18, 2004. Rosn, B., Carling, M., Nilsson, G., and Nilsson, M., "Utslpp i samband med olyckor - Metodutveckling av provtagning vid rddningstjnst", Rddningsverket, P21-392/01, Karlstad, 2001. Blomqvist, P., Lnnermark, A., and Simonson, M., "Miljbelastning vid brnder och andra olyckor - Utvrdering av provtagning och analyser", Rddningsverket, P21-452/04, Karlstad, Sweden, 2004. Larsson, I., and Lnnermark, A., "Utslpp frn brnder - Analyser av brandgaser och slckvatten", SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP RAPPORT 2002:24, Bors, Sweden, 2002. SNV, "Kartlggning av kllor till oavsiktligt bildade mnen - Rapport till regeringen 2005-03-31", Naturvrdsverket, Rapport 5462, Stockholm, Sweden, 2005. Persson, H., Bremer, P., Rosell, L., Arrhenius, K., and Lindstrm, K., "Sammansttning och antndningsegenskaper hos brnslengor i tankar innehllande E85", SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Rapport 2007:39, Bors, 2007. "Rapport Silobrand Hrnsand 8-13 september 2004. En beskrivning av olycksfrloppet, olycksorsaken och vra erfarenheter frn insatsen", Rddningstjnsten Hga Kusten-dalen, 2004. Kllstrm, K. ., "Personal communication", Rddningstjnsten Hga Kustendalen, 2004-2006. Persson, H., Blom, J., and Modin, P., "Forskningserfarenheter avgrande vid slckning av silobrand", In BrandPosten, 2007. Kindesj, J., "Brandrk drar in ver Norrkping", Expressen, http://norrkoping.expressen.se/nyheter/1.1157648/brandrok-drar-in-overnorrkoping, 2008. Ahnoff, P., Turesson, C., and Kristensson, M.-L., "Brand vid pappersbruk", Sveriges Radio, http://www.sr.se/cgibin/isidorpub/PrinterFriendlyArticle.asp?Artikel=2064578&ProgramID=160, 2008. Hogland, W., "UItltande kring branden vid Telge tervinning", Hgskolan i Kalmar, 2007. Hogland, W., Marques, M., and Bjrklund, B., "Fires in Organic Waste Storages: Prevention, Fire Fighting and After Care", Eco-Tech '07, 3-10, Kalmar, Sweden, 26-28 November, 2007. Hogland, W., Nammari, D., Sandstedt, K., and Stenis, J., "Brand i lagrat avfallsbrnsle hos Cemmilj A/S i lborg", RVF - Svenska Renhllningsverksfreningen, RVF:s Utvecklingssatsning Deponering, Rapport nr 6, Malm, 2006. Hogland, W., Nammari, D., Sandstedt, K., and Stenis, J., "Det brinner! Branden i CemMiljs avfallslager i lborg", In RVF-Nytt, 2006. "Fire Destroys German Recycling Plant", European Fire Sprinkler Netwoek, http://www.eurosprinkler.org/full_article.asp?bucket01=368, 2008.

79

81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97.

98. 99. 100. 101. 102. 103.

104.

SRV, "Brand i batterilager, Boliden Bergse, Landskrona 2001-07-13 Insatstillsyn och utvrdering", Rddningsverket, R00-251/02, 2002. Krook, M., "Svrslckt brand nr 6000 ton gummi stod i lgor - Skadekostnaden slutade p 60 miljoner kronor", In Brand & Rddning, 2002. Hack, M., and Baumhauer, R., "Herbertingen: Grobrand einer Schrotthalde", In Deutsche Feuerwehr-Zeitung BrandSchuttz, 2008. Hack, M., and Baumhauer, R., "Grossbrand einer Schrotthalde in Herbertingen: Schumangriff ber mehr als 15 Werfer", In Magazin, 2008. Persson, H., and Lnnermark, A., "Tank Fires - Review of fire incidents 19512003", SP Swedish National Testing and Research Institutes, SP REPORT 2004:14, Bors, Sweden, 2004. "Rapporter om olyckor och incidenter 2007 - Sammanfattning av incidenter och olyckor med energigaser i Sverige under r 2007", Svenska Gasfreningen, 2008. Bootsma, H., "Personal communication with Chief Superintendent Hans Bootsma", New South Wales Fire Brigades, Australia, 2007. Hawrelak, R. A., "Ethanol Tank Fire, Manildra Inc., Port Kembla, NSW, Australia, 3 Mar 04". Karlsson, P., "Personlig kommunikation", Gteborg Energi, 2008. SBF, "Brandrisker och skydd vid kraft- och vrmeanlggningar fr fasta brnslen", Brandfrsvarsfreningen, SBFs Rekommendationer 17:2 1987, Stockholm, 1991. Beisland, L., and Tingvall, K., "Lagring av trpellets", Trygg-Hansa, R2007.12.1, 2007. "Rdets Direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall", In Europeiska gemenskapernas officiella tidning, 1999. SFS 2001:512, "Frordning om deponering av avfall", 2001. "Storskalig utomhuslagring av gamla bildck", In Aktuellt/SRV, 1996-11, 1996. Zetterling, H., "Deponibrnder - Brnder i avfallslager", Lnstyrelsen i Hallands ln, Halmstad, Sweden, 2004. Avfall Sverige, "Att minska risken fr brand p deponier - Frslag till brandriskanalys", Avfall Sverige - utveckling, Rapport D2007:05, Malm, 2007. Nugroho, Y. S., Rustam, R. R., Saleh, I., and Saleh, M., "Effect of Humidity on self-heating of a Sub-bituminous Coal under Adiabatic Conditions", 9th International Symposium on Fire Safety Science, Karlsruhe, Germany, 22-26 September, 2008. Nugroho, Y. S., McIntosh, A. C., and Gibbs, B. M., "Low-temperature oxidation of single and blended coals", FUEL, 79, 1951-1961, 2000. Chong, L. V., Shaw, R., and Chen, X. D., "Thermal Ignition Kinetics of Wood Sawdust Measured by a Newly Devised Experimental Technique", Process safety Progress, 14, 4, 266-270, 1995. Briseid, T., and Eids, G., "Selvantenning i hy of halm", SINTEF Kemi, STF66 A00084, Oslo, 2000. Gray, B. F., Griffiths, J. F., and Hasko, S. M., "Spontaneous Ignition Hazards in Stockpiles of Cellulosic Materials: Criteria for Safe Storage", Journal of Chemical Technology in Biotechnology, 34A, 453-463, 1984. Gray, B. F., "Spontaneous Combustion and Self-Heating". In SFPE Handbook of Fire Protection Engineering (P. J. DiNenno, Ed.), NFPA, 2-211 -- 2-228, Quincy, Massachusetts, USA, 2002. Meijer, R., and Gast, C. H., "Spontaneous combustion of biomass: Experimental study intom guidelines to avoid and control this phenomena", Proceedings of the 2nd World Conference on Biomass for Energy, Industry and Climate Protection, 1231-1233, Rome, Italy, 10-14 May, 2004. Li, X.-R., Kosecki, H., Iwata, Y., and Lim, W.-S., "Evaluation of Various Biomass Fuels with Heat Flux Measurement", Proceedings of the 11th International

80

105.

106. 107. 108.

109.

110. 111. 112. 113. 114.

Fire Science & Engineering Conference (Interflam 2007), 1379-1387, London, UK, 3-5 September, 2007. Lim, S. M., and Chew, M. Y. L., "Interaction Between Natural Convection and Chemical Reaction in spontaneous Ignition of Solids", Proceedings of the 11th International Fire Science & Engineering Conference (Interflam 2007), 827-837, London, UK, 3-5 September, 2007. Hirunpraditkoon, S., Dlugogorski, B. Z., and Kennedy, E. M., "Fire properties of suurogate refuse-derived fuels", Fire and Materials, 30, 107-130, 2006. Bhargava, A., Dlugogorski, B. Z., and Kennedy, E. M., "Fire Properties of Wood Chips", 9th International Fire Science & Engineering Conference (Interflam 2001), 1343-1348, Edinburgh, Scotland, 17-19 September, 2001. Malow, M., and Krause, U., "Smouldering Combustion of Solid Bulk Materials at Different Volume Fractions of Oxygen in the Surrounding Gas", 9th International Symposium on Fire Safety Science, Karlsruhe, Germany, 22-26 September, 2008. Hirunpraditkoon, S., Dlugogorski, B. Z., and Kennedy, E. M., "Fire Properties of Refuse-Derived Fuels: Measurments of Temperature Profiles and Mass Loss", 9th International Symposium on Fire Safety Science, Karlsruhe, Germany, 22-26 September, 2008. Khan, M. M., De Ris, J. L., and Ogden, S. D., "Effect of Moisture on Ingnition Time of Cellulosic Materials", 9th International Symposium on Fire Safety Science, Karlsruhe, Germany, 22-26 September, 2008. Lnnermark, A., "Emission from Landfill Fires and Fires in Storage of Waste", ECO-TECH 2007, 353-362, Kalmar, Sweden, 26-28 November, 2007. Persson, H., "Fuel vapour composition and flammability properties of E85", World Bioenergy 2008, 164-168, Jnkping, Sweden, 27-29 May, 2008. Berger, A., and Krause, U., "Investigation on the self-ignition of deposits containing combustibles", Fire and Materials, 32, 231-246, 2008. Defra, "National Implemention Plan for the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants - United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland", Department for Environment, Food and Rural Affairs, London, UK, 2007.

SP Technical Research Institute of Sweden develops and transfers technology for improving competitiveness and quality in industry, and for safety, conservation of resources and good environment in society as a whole. With Swedens widest and most sophisticated range of equipment and expertise for technical investigation, measurement, testing and certification, we perform research and development in close liaison with universities, institutes of technology and international partners. SP is a EU-notified body and accredited test laboratory. Our headquarters are in Bors, in the west part of Sweden.

SP Technical Research Institute of Sweden

Box 857, SE-501 15 BORS, SWEDEN Telephone: +46 10 516 50 00, Telefax: +46 33 13 55 02 E-mail: info@sp.se, Internet: www.sp.se

Fire Technology SP Report 2008:51 ISBN 91-85829-70-5 ISSN 0284-5172

www.sp.se