Mns vld mot kvinnor ett diskursivt slagflt

Mns vld mot kvinnor - ett diskursivt slagflt

Reflektioner kring kunskapslget

ANNE-LIE STEEN

Research Report No. 131 from the Department of Sociology Gteborg University

 2003 Anne-Lie Steen Tryck: DocuSys, Gteborg ISSN 0072-5099 ISRN GU-SOC-FR-131-SE

Abstract
Title: Mns vld mot kvinnor ett diskursivt slagflt. Reflektioner kring kunskapslget. (Mens violence against women a discursive battlefield. Reflections on the production of knowledge.) Written in Swedish. Author: Anne-Lie Steen Research report from the Department of Sociology, Gteborg University ISSN 0072-5099 ISRN GU-SOC-FR-131-SE In Sweden, mens violence against women in close relationships, often named as women abuse, has for the last two decades been a topic in the womens movement as well as a topic on the political agenda, among them The Protection of Womens Integrity reform, resulting in different assignments to authorities both on a local and central level to work out different solutions to the problem. This report started off primarily as one of these assignments with the aim to present and discuss contemporary knowledge on women abuse in Sweden. The aim of the report has been somewhat extended but deals primarily with the production of knowledge about women abuse as stated in the original assignment from the National Board of Health and Welfare which also made the report possible by contributing economically. The aim of the report is to explore what understandings are expressed in different texts concerning mens violence against women, the male perpetrator and the female victim and to discuss the implications of these specific understandings in relation to different practices assigned to deal with (and resolve) the problem. The report is based on approximately 150 texts, produced by those who have an academic interest in the question as well as by those who meet with the problem in their different professions and occupations. The report consists of five sections. In the first two sections the problem is presented and discussed as a juridical one, as figures of different statistics of male violence, and as different official ways of defining and dealing with the problem. The third section is an overview of what definitions are given the status of truth, and by whom, thereby constructing a specific space of knowledge. Differences and similarities, changes and continuities over time are highlighted. At first sight there might seem to be a mutual understanding of the problem, one dominating discourse on how to understand male violence against women, expressed both by academic producers, representatives for women shelters and in political documentation, locating the problem within a gender-power perspective. Taking a closer look, the space of knowledge rather appears to be one of a struggle.

The struggle mainly has to do with how mens violence against women is conceptualised: (1) as an expression of male power or powerlessness; (2) the male perpetrator as gradually or totally different from other males; (3) male violence as culturally accepted or unacceptable acts of violence. The section concludes with an overview showing that the space of knowledge is a highly contested one where naming and defining of terms can be understood as a struggle for power on a discursive level. The fourth section consists of a detailed outline of three different ways of locating and explaining the problem of male violence against women, namely as an individual, a marital or a societal problem. The section ends with a discussion on possible consequences of these perspectives. The examination is based on texts produced by three persons, chosen as representatives of opposite views. The section concludes with a discussion on whether these contradictive explanations partly might be understood as differences in objectives, goals and purposes of the studies. The fifth section is to be understood as a provocative exploration of what problems and possibilities, in a broader sense, there may be, producing a certain form of knowledge on violence in intimate relationships, the male perpetrator and the female victim. The discussions focuses upon descriptions picturing violence as a bad but inevitable part of women life, naturalizing the problem; the question of equality, both as the problem and as the solution of the problem; descriptions of the female victim creating images of weakness, sickliness and powerlessness; the problem of excluding or including same-sex partner violence in existing feminist theories, and the recurrent question of why doesnt she leave? Keywords: violence against women, women abuse, domestic assault, Sweden

Frord Denna rapport, en problematiserande versikt av det svenska kunskapslget betrffande kvinnomisshandel, r till vervgande del resultatet av ett uppdrag frn Socialstyrelsen inom ramen fr de olika myndighetsuppdrag som finns angivna i regeringsproposition 1997/98:55 Kvinnofrid och fr vilket docent Sven-ke Lindgren vid Sociologiska institutionen varit projektansvarig. Ett speciellt tack riktas till Socialstyrelsen som gjort det ekonomiskt mjligt att skriva denna rapport. Ett srskilt tack riktar jag till Annika Eriksson, Socialstyrelsens projektledare fr myndighetsuppdraget och tillika ansvarig fr detta delprojekt, som varit behjlplig bde under arbetets gng med tips av allehanda slag och vrdefulla kommentarer till texten. Sven-ke Lindgrens terkommande lsningar, vlformulerade och strategiska kommentarer samt funktion som bollplank fr allehanda funderingar har varit frutsttningen fr att arbetet kunnat genomfras. Ett varmt tack till professor Ulla Bjrnberg som kommenterat seminarieversionen av rapporten liksom till docent Ingrid Sahlin vars kommentarer satt mnga spr i den slutliga versionen. Ett stort tack riktas ocks till de kolleger vid Sociologiska institutionen som bidragit med fruktbara kommentarer under arbetets gng. Tack ocks till mina studenter i Kriminologi, kursmomentet Vld mot kvinnor, som med sina frgor och kommentarer bidragit till frndringar och frtydliganden. Uppdragets ursprungliga utformning och syfte frn Socialstyrelsen har till viss del ndrats och frfattaren, inte Socialstyrelsen, ansvarar fr innehllet. Gteborg, december 2003 Anne-Lie Steen

Innehllsfrteckning
Del I Rapportens Utformning och Upplggning Syfte och Problemstllningar Positionering versiktens Utkikspunkt Metod och Material Begrepp och Avgrnsningar Del II Mns Vld mot Kvinnor Offentliga Perspektiv Juridiska Perspektiv Vldets Utveckling och Omfattning Vldet i fokus offentlig statistik Offret i fokus omfngsunderskningar Anmlningsbengenhet och mrkertal Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer Offentliga Frhllningsstt Ett principiellt avstndstagande frn vld? Politiska frhllningsstt till mns vld mot kvinnor Mns vld mot kvinnor ett folkhlsoproblem? Sammanfattningsvis Del III Mns Vld mot Kvinnor Kunskapsomrdets Konstituering Sanning(s)gande Aktrer Knsmaktsteori som disciplinr matris Empiriska Grunder Kunskapsansprk och Frklaringsvarianter Samhlle versus Individ Kulturella konstruktioner av kn Etnicitet Grad- versus artskillnad? Vldet som process Uppbrottet makt, maktlshet eller motmakt? Skuld och ansvar makt, maktlshet eller motmakt? I Mtet mellan Tv Diskurser Sammanfattningsvis 11 11 13 14 17

20 20 22 22 24 25 26 27 28 29 30 31

33 33 34 37 41 42 45 47 49 52 54 56 59 61

Del IV Mns Vld mot Kvinnor Idealtypiska Synstt Urvalsfrfarande och Presentation Vld som Sexualfientligt Beteende ett Individproblem? Empiriska underlag Knsmaktsteori som disciplinr matris? Mns vld vems ansvar? Vld som Knskonstitueringsarena ett Samhllsproblem? Empiriska underlag Knsmaktsteori som disciplinr matris? Mns vld vems ansvar? Vld som Tvivelaktig Handling ett ktenskapsproblem? Empiriska underlag Knsmaktsteori som disciplinr matris? Mns vld vems ansvar? Likheter, Skillnader, Konsekvenser Kunskapsansprk och frklaringsvarianter Knsmaktsteori som disciplinr matris? Makt, maktlshet eller vanmakt? Mns vld vems ansvar? Makt, vld och sexualitet? Mns vld kulturellt tilltet? Avslutningsvis Del V Problem och Mjligheter Avslutande Reflektioner Trgfrnderliga Frndringar Vld ett ndvndigt ont? Problematisk jmstlldhet? Offerbegreppets begrnsningar eller vart tog alla arga kvinnor vgen? Kvinnors uppbrott? En heterosexuell matris? Den goda viljans diskurs? Mns Vld mot Kvinnor ett Diskursivt Slagflt Litteraturfrteckning

63 64 66 66 67 68 71 71 72 73 78 78 79 81 84 85 92 93 94 96 97 97

100 100 103 105 107 110 115 116 117 123

10

Del I Rapportens Utformning och Upplggning Denna rapport r till vervgande del resultatet av ett uppdrag frn Socialstyrelsen inom ramen fr de olika myndighetsuppdrag som finns angivna i regeringsproposition 1997/98:55 Kvinnofrid. Den ursprungliga uppgiften var att studera, diskutera och problematisera det svenska kunskapslget nr det gller vld mot kvinnor, framfrallt vad som oftast refereras till som kvinnomisshandel. I uppdraget ingick ocks att analysera konsekvenserna gllande behandling och stdtgrder som impliceras av det rdande kunskapslget och skiftande teoretiska stndpunkter. Tidsmssigt avsg uppdraget att studera kunskapslget fram t.o.m. 1999. Rapporten har i sin nuvarande form till strsta delen behllit sin karaktr nr det gller hur och vad som skall studeras men utkats till att inkludera bidrag fram t.o.m. mars 2003, ssom avrapporteringar av olika myndighetsuppdrag i samband med kvinnofridspropositionen. Rapporten bestr av fem delar. I del I behandlas studiens syfte, problemstllningar, upplggning och genomfrande. Del II r en beskrivning och diskussion av olika offentliga perspektiv p mns vld mot kvinnor samt statistiska uppgifter kring vldets utveckling och omfattning. I del III presenteras och diskuteras kunskapsomrdets framvxt, vilka aktrer som varit viktiga, samt olika frndringar och stabilitet ver tid. Detta gller bde vilka kunskapsansprk som stlls och av vem, liksom vilka frklaringsvarianter som frekommer. I del IV presenteras tre exempel frn kunskapsfltet som fr representera dess bredd, i frhllande till ngra fr kunskapsomrdet viktiga begrepp, vilket utmynnar i en diskussion kring hur/var skillnader, motsttningar och likheter kan identifieras. I den avslutande delen, del V, problematiseras konsekvenser av olika intagna stndpunkter, kunskapsansprk och frklaringsvarianter inom kunskapsfltet. Syfte och Problemstllningar Med tanke p att det inom omrdet idag redan finns ett flertal skrifter som kan betraktas som kunskapsversikter, finns det anledning att frga

11

sig vad just denna rapport kan bidra med. Frutom det vergripande syftet att skapa ngon slags generell verblick ver ett kunskapslge har de flesta kunskapsversikter ocks ett annat ml, som ibland, men inte alltid, r explicit uttryckt. Det kan exempelvis vara att skapa underlag fr politiska beslut (Socialdepartementet 1983; SOU 1995:60) att utveckla en egen tes (Eliasson 1997) att fungera som handbok fr t.ex. en viss yrkesgrupp (Widding Hedin 1997) att inventera delar av forskningslget (Brottsoffermyndigheten 1996) eller att utgra informations- och debattunderlag (JMFO 1989; Grant 1997). Denna versikt syftar till att problematisera de antaganden och teorier som utmrker kunskapsomrdet utifrn ett flertal aspekter. Det huvudsaliga intresset r att underska vad som idag betraktas som tillfrlitlig kunskap och hur denna kunskap legitimeras liksom vilken betydelse detta har fr vilka lsningar som skall anses adekvata eller mjliga. Frutom att ge en versiktlig beskrivning av vad som anses vara relevanta antaganden om olika sakfrhllanden inom kunskapsfltet och hur dessa skiftat genom underskningsperioden syftar analysen till att; I ett frsta steg, skrskda och diskutera frekommande teorier med avseende p antaganden, innehllslig konsistens samt pstenden (hypoteser) om sakfrhllanden och relationerna mellan dessa pstenden och den empiri som anfrs i syfte att verifiera alternativt falsifiera teorin. Med detta avses inte (enbart) teorier i betydelsen sammanhngande hypoteser som prvas med hjlp av empiriska material och p s stt kan verifieras eller frkastas. Det gller snarare pstenden, antaganden, frklaringar, argument, begrepp och frestllningar som mer eller mindre ltt lter sig prvas empiriskt. Mer eller mindre teoretiska antaganden kan vara avsedda att skapa begriplighet om olika saker, allt ifrn hur vld mot kvinnor r mjligt, till varfr enskilda individer brukar vld eller blir misshandlade. Med ett tidsperspektiv blir det ocks mjligt att se eventuella frndringar liksom stabilitet ver tid. I ett andra steg jmfrs olika bidrags teoretiska utgngspunkter, empiri och resultat. Bde likheter och skillnader lyfts fram. Pongteras br att versikten inte tar sikte p att ingende presentera olika bidrag som kan sgas utgra kunskapsfltet utan snarare inriktar sig p att problematisera hur dessa kommit att utgra ett kunskapsflt. Skillnader och likheter kommer att mer ingende beskrivas och diskuteras i frhllande till tre fr fltet relevanta exempel.

12

12

I ett tredje steg tas sikte p frgestllningar om vilka tnkbara konsekvenser som fljer av olika teoretiska stndpunkter. Konsekvenser avser hr bde vilka frestllningar om offer, grningsperson och relationen mellan dessa, samt vilka behandlingstgrder, stdtgrder, och frndringsmjligheter som impliceras och mjliggrs. I ett fjrde steg diskuteras vilka problem och mjligheter som kunskapsomrdet str infr nr det gller ngra fr omrdet viktiga teman. Positionering versiktens Utkikspunkt versikter och sammanstllningar utgr frn en viss frfrstelse av vad som antas vara viktigt, relevant, nyttigt o.s.v. vid den tidpunkt d de skrivs. Med detta menas att kunskapsversikter inte bara neutralt och objektivt avspeglar ett kunskapslge. Resultatet bygger p och innehller en mngd val. Att gra en kunskapsversikt kan med andra ord inte frsts som att avbilda ett kunskapsflt utan mste snarare ses som en konstruktion som r beroende av ett flertal faktorer ssom uppdragets utformning, syfte, problemformulering, urval och metod, som har betydelse fr perspektivisering och tolkningar. Inga texter gr att lsa och diskutera utifrn en nollpunkt. Vilken frstelseram man har nr man lser en text bestmmer bde vad som fokuseras i texten, som ett slags sorteringsverktyg, liksom vad i en text som uppfattas som mer eller mindre problematiskt. Att positionera sig sjlv har tminstone tv funktioner. Dels lter man lsaren bedma de diskussioner och analyser som grs med vetskap om dess teoretiska frutsttningar. Dels gr positioneringen att man sjlv tvingas formulera och fundera ver hur denna position pverkar lsning, tergivning och diskussion av materialet. Genom mitt pgende avhandlingsarbete i sociologi, som handlar om konstruktionen av kn och sexualitet i den rttsliga praktiken, r jag sedan tidigare bekant med delar av kunskapsomrdet. Detta kan underltta, t.ex. att vara insatt i de begrepp som anvnds och vad de refererar till men kan ocks verka frblindande nr det gller att upptcka nya nyanser i materialet. En vanlig frestllning idag r att vld mot kvinnor kan frsts utifrn en ojmnlik maktfrdelning mellan knen en diskrepans som r beroende dels av materiella frhllanden, dels av kulturella frestllningar. Ett kulturellt betydelsesystem innebr hr sociala gruppers trosfrestllningar och vrden, liksom sprk, kunskapsformer, sunt frnuft, materiella pro-

13

dukter, interaktionella praktiker, ritualer, levnadsstt m.m. som allts kan frsts som mnster som organiserar socialt liv. Texterna som utgr det empiriska underlaget i denna versikt har frst och frmst lsts och diskuterats utifrn dess egna antaganden och interna logik. Fr att kunna diskutera de olika bidragens problem och mjligheter i ett vidare samhlleligt perspektiv har en knsmaktsteoretisk frstelseram anvnts. Denna har ocks betydelse nr det gller att analysera de bidrag som sjlva intar ett sdant perspektiv, fr att underska vad som avses, i vad mn och hur detta terspeglar sig i deras analys. I min knsmaktsteoretiska frstelseram utgr frestllningar om kn, vld, gender/genus, makt, kontroll och sexualitet viktiga delar i samhllets organisations- och organiseringsformer p olika niver. Detta betyder att begreppet kn i sig innebr en hierarkiskt organiserad relation av manlig dominans och kvinnlig underordning som produceras, reproduceras, utmanas och frndras i en komplex process som inte gr att frst tskiljd frn samhllsstruktur, samhlleliga institutioner och praktiker. 1 Men det r inte en given struktur som i ett utgngslge tas fr given, utan den frsts som instabil, i behov av ett idogt arbete fr att upprtthllas. Detta mjliggr ifrgasttanden och frndringar via en analys av de villkor som upprtthller densamma. Av specifikt intresse hr r vilka frestllningar om manlighet och kvinnlighet, maskulinitet och femininitet, som produceras inom kunskapsomrdet och hur dessa kan tnkas bidra till eller utmana naturliggjorda frestllningar om mn och kvinnor. Det specifika problemet handlar inte bara om huruvida mn framstlls som frvare och kvinnor som offer, utan ocks i vad mn kvinnor och mn uppfattas som olika, men komplementra, utifrn vad Butler (1993) kallar en heterosexuell matris.2 Metod och Material Problematiseringen av kunskapsomrdet kan frsts som en metateoretisk ansats. De olika bidragen som ingr i underskningsmaterialet prglas av mer eller mindre explicita antaganden om vilka handlingar som vld mot kvinnor inkluderar, vad som gr vld mot kvinnor mjligt i dagens sam1

Se t.ex. Liljestrm (1990, 1998) fr en utfrligare diskussion kring makt, heterosexualitet och knssystem 2 Se t.ex. Braidotti (1994); Grosz (1995); Fahlgren (1999) Fr en utfrligare diskussion kring den heterosexuella matrisen och naturliggrandet av kn, se ven del V i denna rapport.

14

14

hlle samt hur man kan minska eller f detta vld att upphra. Utifrn denna ram konstrueras och diskuteras kunskapsfltet. Diskussionen berr allts bde olika teorier och modellers inre konsistens, frhllande till empiri, liksom frhllandet mellan olika angreppsstt och konsekvensen av dessa. Kunskapsomrdet betraktas som en konstruktion av antaganden och ider, som p olika stt artikuleras och grs tillgngliga. Delar av ett kunskapsomrde kan naturligtvis artikuleras p ett flertal stt, men det material som utgr underlag fr denna rapport bestr av olika texter. De betraktas som viktiga delar i konstituerandet av kunskapsfltet, dr det intressanta har varit att studera och diskutera fltets framvxt, dess kunskapsansprk, stabilitet och frndring ver tid. Detta har bland annat gjorts genom att se hur olika texter frhller sig till varandra, refererar, polemiserar och avvisar antaganden och resultat. I versikter kategoriseras oftast materialet p ngot stt. Alla kategoriseringar har sina problem framfrallt genom att de sllan r uteslutande. Analytiskt kan det nd vara anvndbart att gra ngon form av indelning av ett material fr att ka verskdligheten och drmed frstelsen. Kategoriseringar grs ibland utifrn kriterier som vetenskaplig/icke vetenskaplig dr det vetenskapliga ofta fr st fr en hgre sanningshalt och vrde. Ibland grs de utifrn olika vetenskapliga discipliner som presenteras eller stlls mot varandra vad gller teorier och angreppsstt. Ibland grs indelningar utifrn vetenskapsteoretiska kriterier, metodologiska och teoretiska utgngspunkter, verklighets- och kunskapssyn eller utifrn arbetets fokus p olika niver, t.ex. individ och samhllsniv. Kunskapsproduktion kring vld mot kvinnor terfinns inom alla dessa kategorier. Den utmrks av att vara bde kliniskt och praktiskt frankrad liksom akademiskt mngvetenskaplig. I de versikter som finns inom omrdet vld mot kvinnor klassificerar man ofta sitt eget material genom att avskilja sig mot traditionell forskning som d inte anses problematisera maktfrhllanden mellan knen, eller genom att framhlla betydelsen av kunskap p en speciell niv. Alltfr strikta klassificeringar riskerar emellertid att utelmna kunskap som inte ryms inom kategorierna som oftast framstlls som uteslutande i stllet fr verlappande. Homogenitet betonas p bekostnad av heterogenitet, skillnad p bekostnad av likhet, inom och mellan olika kategorier. Mnga versikter riskerar genom sina kategoriseringar att bortse frn kunskap producerad utanfr eller separerad frn en vetenskaplig kontext,

15

vilket kan f till resultat att endast vetenskapligt producerad kunskap framstr som legitim. 3 Om man r intresserad av att se hur ett kunskapsomrde vxer fram, genom bidragandet av mnga olika kunskapsproducenters fundamentala antaganden framstr det som mer givande att inte utg frn frgivettagna avgrnsningar och skillnader, som d ocks riskerar att reproduceras. Urvalet av material har gjorts utifrn de frn Socialstyrelsen givna direktiven som begrnsats till att framfrallt glla kunskap om mns vld mot kvinnor frmst i nra relationer, det som vanligtvis betecknas som kvinnomisshandel. Avgrnsningen r gjord med hnsyn till regeringspropositionen 1997/98:55 Kvinnofrid som avser just detta omrde. Bde inomvetenskapligt producerad och utomvetenskapligt dokumenterad kunskap grundad i olika praktiker ingr. Exempel r t.ex. kunskap frn kvinnojourer, brottsofferjourer, olika behandlingspraktiker, seminarier, projektarbeten, myndighetsrapporter, myndighetssamarbeten, kunskapsversikter, akademiska avhandlingar, rapporter m.m. Vissa begrnsningar har gjorts av vilket material som utgr underlag fr rapporten. Materialet skall finnas tillgngligt i svenska biblioteks databaser eller p olika myndigheters hemsidor p Internet. vervgande del av materialet finns i databasen Libris och/eller Kvinnovetenskapliga samlingarna 4 . Materialets tillgnglighet har med andra ord ftt styra om det skall vara med. Frgan om tillgnglighet har tminstone tv betydelser: (1) det mste finnas ngon slags tillgnglighetsfaktor fr att man skall kunna bedma hur materialet ingr i ett bredare kunskapsflt; (2) materialet skall vara ltt tkomligt fr den som vill frdjupa sig i den refererade litteraturen. Fr att finna relevant litteratur har skningar gjorts p olika skord relaterade till vld mot kvinnor 5 i ett flertal databaser. Efter en frsta versiktlig granskning har en viss bortsortering skett av material som inte
3

Hos Eliasson (1997) liksom hos Widding Hedin (1999) och Kwarnmark & Tidefors Andersson (1999) sker kategoriseringarna utifrn hur olika vetenskapliga discipliner sker orsaker och frklaringar p olika niver. Detta sger mjligtvis ngot om vad som utgr en disciplins huvudsakliga studieobjekt, men riskerar bortse frn verlappningar och likheter p bekostnad av en betoning av skillnader. Se ven Eliasson (1992) fr en indexerad bibliografi ver svenska och internationella bidrag rrande kvinnomisshandel. 4 Databasen LIBRIS, Svenska biblioteks databas ns via http://www.libris.kb.se. De kvinnovetenskapliga samlingarna vid Gteborgs universitet ns via Databasen KVINNSAM, http://www.ub.gu.se/samlingar/kvinn/kvinnsam/. 5 De skord som anvnts r kvinnovld, vld mot kvinnor, kvinnomisshandel, familjevld, woman abuse, family violence, violence against women, domestic violence.

16

16

behandlar det svenska kunskapslget i enlighet med urval och avgrnsningar. Det material som sedan kommit att ing som underlag fr rapporten bestr av ett ca 150 texter i rapport- och bokform samt ett 20-tal artiklar frn fackpress. Texterna bestr av akademiska avhandlingar, rapporter och versikter, utvrderingar och versikter frn olika myndigheter, dokumenterade erfarenheter frn kvinnojoursarbete, dokumenterade erfarenheter frn kliniskt arbete med offer och grningspersoner liksom mer dokumentra bidrag i form av levnadsberttelser. I huvudsak bestr materialet av texter som behandlar eller frhller sig till svenska frhllanden eftersom syftet r att belysa det svenska kunskapslget. Nr det gller internationell litteratur r denna representerad i mycket begrnsad omfattning fr att i frsta hand se om det finns ngra avvikande teoretiska ansatser och analysmodeller som resulterar i andra konsekvenser n de svenska frklaringsmodellerna. Fokus har sedan varit att, i det material som valts ut, se frndringar ver tid samt om det finns genomgende teman som terkommer genom materialet. Frndringar och teman har sedan problematiserats och analyserats. Analysen fokuserar ngra olika dimensioner valda framfrallt utifrn hur vld mot kvinnor diskuteras, vad som terkommer i olika beskrivningar och diskussioner och utifrn att de innehller delvis konflikterande synstt. Frhoppningen r att ambivalenser, motsgelser och konflikter skall framtrda tydligare. En frsta analysmall utarbetades som tckte mer generella och vergripande frgor och som sedan fick kompletteras utifrn nya frgor som aktualiserades i och med lsningen av materialet. De tematiska analyskategorierna har till vervgande del hrletts ur det empiriska materialet, medan de teoretiska utgngspunkterna utgjort analysverktyg och p s stt varit styrande fr var huvudintresset i diskussion av materialet kommit att ligga. Ngra av de mer dominerande bidragen inom omrdet, som ocks kommer att behandlas mer ingende, har varit utsatta fr flera genomlsningar. Frmst har det handlat om ndvndigheten att lsa bidragen i ljuset av varandra, fr att se hur de frhller sig till varandra. Begrepp och Avgrnsningar Uppmrksamheten kring vld mot kvinnor r inte ngot nytt. Under slutet av 1800-talet riktade kvinnorrelsen uppmrksamheten p det vld som kvinnor utsattes fr. Man skulle dock kunna sga att intresset fr vld mot kvinnor ftt en strre och delvis annan uppmrksamhet i och

17

med den kvinno- och jmstlldhetsrrelse som tog fart vid 1970-talets brjan. ven den lagndring, frn enskilt till allmnt tal, nr det gller misshandelsbrott inomhus, av icke grov karaktr, som sker 1982, ger vldsbrotten mot kvinnor status av ett problem fr samhllet och inte bara fr de berrda individerna. 6 Vad som tidigare betraktats som ett privat problem brjar hrmed ses som ett samhlleligt. Vld mot kvinnor blir drmed freml fr empiriska studier och politiska beslut. Tidsmssigt har, efter en frsta genomgng av materialet, valet stannat vid att gra 1979 till startpunkt fr perioden. Startpunkten visade sig vara ganska given utifrn hur problemomrdet vxer fram i Sverige. Antalet texter r under tidsperiodens brjan mycket f fr att mot slutet av perioden ha flerfaldigats.7 Nr man talar om vld mot kvinnor r det mycket ofta, explicit eller implicit, kvinnomisshandel som avses. Mer inkluderande begrepp anvnds ocks ssom familjevld och sexualiserat vld. En tydlig avgrnsning som frtjnar att upprepas r att denna versikt och diskussion har begrnsats till att frmst handla om vad som i dagligt tal benmns kvinnomisshandel. Eftersom kunskapsversikten syftar till att fnga olika uppfattningar liksom frndringar ver tid om vad som kan betraktas som kvinnomisshandel, kan begreppet inte innehllsbestmmas i ett utgngslge, frutom utifrn de avgrnsningar som fljer av uppdragets utformning. Kvinnomisshandel ryms under flera olika vergripande kategorier ssom kvinnovld, sexualiserat vld, familjevld, knsrelaterat vld och p senare r ven partnervld.8 ven om det inte rder fullstndig konsensus kring begreppet kvinnomisshandel kan man nd i ett utgngslge sga att det kommit att till vervgande del reserveras fr mns fysiska och psykiska vld mot en nrstende kvinna som grningsmannen har eller har haft en sexuell relation till. ven om vldet allts kan ske i avslutade relationer anses relationen mellan parterna vara av betydelse fr vldsfrst6

Man br dock notera att denna frndring varit freml fr debatt under en mycket lng tid och inte kan hrledas endast till 1970- och 80-talens feministiska rrelser. Fr en utfrligare beskrivning se t.ex. Socialdepartementet (1983); Wendt Hjer (2002); Lvkrona (2001). 7 Mer material n vad som refereras till i texten, och som terfinns i litteraturfrteckningen, utgr underlag framfrallt fr beskrivningen av frndringar inom kunskapsomrdet. 8 I amerikansk och anglosaxisk litteratur finns en stor variation av begrepp som i sig sger ngot om inriktning och perspektiv p problemet. Ngra exempel r; intimate partner violence, family violence, wife abuse, domestic violence, intimate partner aggression, spouse abuse, violence in close relationsships, women in violent relationships, wife assault, women battering.

18

18

elsen och dess konsekvenser. Nr begreppet mns vld mot kvinnor anvnds refererar detta oftast till mer vergripande diskussioner, antaganden eller teorier som antas glla ven utanfr mer specifika typer av vld ssom t.ex. vldtkt eller kvinnomisshandel, men ven p senare tid inkluderar antaganden om vld i samknade relationer. I rapporten anvnds omvxlande bde termen kvinnomisshandel och mns vld mot kvinnor, frmst av stilistiska skl. Om ngon skillnad beropas, kommer detta att framg av texten. Sammanfattningsvis skulle man kunna beskriva vad studiens fokusering exkluderar, men som skulle ha kunnat vara relevanta aspekter att ta upp. Inriktningen p det svenska kunskapslget avseende mns vld mot kvinnor exkluderar i hg utstrckning den mycket stora kunskapsmassa som finns internationellt nr det gller samma problem. Studien berr inte heller explicit kunskap kring mns vld mot kvinnor i krigssituationer, pornografi, prostitution och knshandel. Inte heller berr rapporten vld och sexuella vergrepp mot barn i allmnhet eller flickor i synnerhet. Endast versiktligt diskuteras kunskap om vld inom samknade parrelationer 9 .

Materialet som ingr behandlar vld i nra relationer. Explicit och implicit avses i de olika texterna en heterosexuell relation, allts mellan en man och en kvinna. ven om man i mnga av de senast publicerade svenska offentliga tryck inkluderar kunskapsansprk som omfattar vld i homosexuella relationer, frmst lesbiska, anvnds nd begreppet mns vld mot kvinnor som vergripande frstelseram.

19

Del II Mns Vld mot Kvinnor - Offentliga Perspektiv I denna del presenteras frst juridiska perspektiv p vld och dess frndringar under tidsperioden samt konsekvenserna av dessa frndringar. P detta fljer en redogrelse fr vldets utveckling och omfng, bde enligt statistiska uppgifter och omfngsunderskningar samt anmlningsbengenhet och mrkertal. Avslutningsvis diskuteras officiella och principiella frhllningsstt till mns vld mot kvinnor. Kapitlet avser bde att visa p frndringar i reella tal avseende vldsutvecklingen, skiftningar i fokus avseende vld, offer och grningspersoner samt att placera diskussionen inom ett samhlleligt frhllningsstt till vld. Juridiska Perspektiv Lagfrndringen frn enskilt till allmnt tal som skedde 1982 beskrivs ofta som avgrande fr synen p vld mot kvinnor. Med denna frndring betraktas, juridiskt sett, vld mot kvinnor inte lngre som ett privat utan som ett samhlleligt problem. Detta kommer naturligtvis att f betydelse bde nr det gller ansvaret fr problemets lsning, men har ocks implikationer fr rtten att definiera problemet. talsreglerna ndrades 1982 inte enbart som en fljd av 1970-talets kvinnorrelse, utan hade fregtts av en debatt som frn och till varit freml fr olika frndringsfrslag. r 1979 utvidgades uppdraget fr 1977 rs Sexualbrottskommitt till att ven inkludera en versyn av reglerna fr tal vid kvinnomisshandel. Uppmrksamheten riktades mot att kvinnan p grund av sin rdsla fr mannen avstr frn att ange brottet eller tertar redan gjord anmlan. r 1981 freslog denna kommitt ndringar i talsreglerna fr misshandel p enskild plats. Hr betonas hur ekonomiska och sociala orttvisor mellan knen liksom de strukturella spnningar som dessa frvntas kunna ge upphov till, utgr grundlggande frutsttningar fr uppkomsten av kvinnomisshandel. Man menar vidare att det krvs en mngd olika tgrder frn samhllets sida fr att p lng

20

20

sikt kunna stadkomma ngra mer genomgripande frndringar (SOU 1982:61). Tilltron till att frndringen frn enskilt till allmnt tal skulle leda till ngon strre frndring var emellertid liten. Dremot antogs att frndringen skulle bidra till en attitydfrndring i frhllande till kvinnomisshandel samt att myndigheternas mjligheter att hjlpa utsatta kvinnor skulle frbttras. Frmsta anledningen till frndringen uppgavs vara att man i det allmnna rttsmedvetandet ville jmstlla kvinnomisshandel med annan misshandel och betona att ven misshandel i hemmen r en brottslig handling. Kvinnomisshandel finns inte som sjlvstndigt juridiskt begrepp utan betraktas rttsligt sett inom kategorin misshandel, som inbegriper tillfogandet av kroppsskada, sjukdom eller smrta. Med sjukdom avses inte bara somatiska sjukdomar utan ocks psykiskt lidande och psykisk chock. Men vld mot kvinnor kan juridiskt sett ocks frekomma i samband med andra brott med annan brottsrubricering, t.ex. mord, drp och misshandel med ddlig utgng eller vldtkt och andra sexuella vergrepp. Andra brottskategorier r hemfridsbrott, ofredande, olaga hot, skadegrelse och frn och med 1999 den nya brottskategorin grov kvinnofridskrnkning. Nr vld mot kvinnor beskrivs utifrn storleksmtt r det oftast det vld som finns under kategorin misshandelsbrott som avses. Frndringen frn enskilt till allmnt tal handlar ocks om synen p vilken grad av vld som samhllet kan acceptera att kvinnor utstts fr och vilket ansvar som lggs p t.ex. individen eller familjen fr att lsa problemen. Att olika krav p frndringar, framfrallt juridiskt, har skapat stor oro fr mns rttsskerhet liksom vrnandet om familjen kan avlsas i offentliga utredningar liksom i olika remissvar. Detta gller under hela perioden och inkluderar ven reaktioner p Kvinnofridsutredningen, dr bde domare och jurister ifrgastter en knsspecifik lagstiftning (Ds 1996:28). Wendt Hjer (2002) menar t.ex. att om det inte gr att skriva in kn i lagen, kan inte heller problematiken diskuteras i termer av kn. Knet uppfattas d som ngot som inte bara saknar betydelse i den rttsliga ordningen utan ocks som ngot som kan rubba rttvisan. Vld i hemmet och p gatan har tidigare likstllts, vilket inneburit att vld mot kvinnor i hemmet visserligen inte ses som mindre straffvrdigt, men inte heller som kvalitativt annorlunda n vld p gator och torg. Det r frst under 1990-talet som vi ftt lagar som p ett tydligare stt speglar skillnaden mellan den anmlda kriminalitetens utseende avseende kvinnor

21

och mn. De juridiska frndringarna har framfrallt handlat om att gra lagen neutral och generell. Vld mot kvinnor anses spegla det vldsamma samhllet. Vldets Utveckling och Omfattning Vldets utveckling och omfattning kommer hr att beskrivas utifrn officiell statistik, olika omfngsunderskningar samt med hjlp av analyser av anmlningsbengenhet och mrkertal. Vldet i fokus - offentlig statistik Offentlig brottsstatistik visar att r 2002 polisanmldes i Sverige 21 504 brott som avser misshandel mot kvinna (Brottsfrebyggande rdet 2002c: tabell 100). Nr man i olika texter hnvisar till statistik som rr vld mot kvinnor brukar det gras utifrn brottskategorin misshandelsbrott. Sedan 1981 kan man i statistiken urskilja offrets kn fr personer ver 14 r. Barn betraktas fortfarande som en knsneutral kategori. Man kan dessutom utlsa om offer och grningsperson varit bekanta eller obekanta med varandra liksom om brottet skett inom- respektive utomhus. Statistiken anvnds fr det mesta fr att visa p kningen av mns vld mot kvinnor under en lngre period. Frndringen fljer en stadig kurva uppt. r 1982, med nya talsregler, visar statistiken p 10737 anmlda misshandelsbrott mot kvinna. 10 Perioden 1982-2002 uppvisar en frdubbling av antalet anmlda misshandelsbrott mot kvinna, men ocks en motsvarande kning av misshandelsbrott mot mn och mot barn. Under de senaste tio ren har 75-80% av anmlda misshandelsbrott mot kvinnor begtts av ngon som r bekant med kvinnan (Brottsfrebyggande rdet 2002b). Motsvarande siffra fr mnnen som offer fr misshandel av bekant r ca 35%. vervgande del av dessa brott, cirka 60%, sker inomhus nr det gller brott mot kvinnor, medan motsvarande siffra fr mn endast r 20%. Frutom skillnaden mellan mn och kvinnor som offer fr misshandel i relation till grningsperson finns allts ven en stor skillnad nr det gller var misshandeln sker, inom- respektive

10

Registreringen avser antalet brott och inte antalet personer. Antalet kvinnor och antalet brott verensstmmer allts inte. En kvinna kan ha varit utsatt fr flera brott.

22

22

utomhus.11 Cirka 15% av det totala antalet misshandelsbrott resulterar i domar, straffrelgganden och talsunderltelser. Under 2000-talets frsta r kan man, till skillnad mot tidigare under perioden, se en frndring av frklaringar till varfr s f fall leder till tal. Tidigare har man, frn rttsligt hll, framfrallt hos polisen, pekat p kvinnors bristande samarbetsvilja som en helt igenom plausibel frklaring (Brottsoffermyndigheten 2000; Justitiedepartementet 1981; Socialdepartementet 1983; Lundberg 2001; SOU 1995:60). Nu betonas istllet vikten av att frbttra frstahandstgrder ssom bevisskring, ett effektivare utredningsarbete, grna med klagare involverade i rttsprocessen i ett tidigare stadium, liksom snabbare lagfring. Nya hjlpmedel fr att underltta arbetet har tagits fram, exempelvis digitalkamera, tgrdskort, srskilda blanketter fr att registrera skador osv. Frn och med den 1 juli 1998 finns ytterligare en brottskategori som rymmer misshandelsbrott mot kvinnor, grov kvinnofridskrnkning. Etablerad kunskap om kvinnomisshandelns karaktr ligger till grund fr denna nya brottskategori. Grov kvinnofridskrnkning syftar till att tydliggra och skrpa straffet fr olika krnkande och upprepade handlingar av en man mot en kvinna i en ktenskapsliknande relation. Brottet kan exempelvis avse misshandel, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvng dr den avgrande skillnaden r att de olika brotten skall bedmas tillsammans, inte var fr sig, och drmed kunna resultera i strngare straff n summan av de enskilda grningarna bedmda var fr sig. Grov kvinnofridskrnkning utgr huvuddelen av de anmlda fridsbrotten och uppgr r 2002 till 1571 varav 184, cirka 12% resulterat i domar, straffrelgganden och talsunderltelser (Brottsfrebyggande rdet 2002c: tabell 100; tabell 420). En stor del av brotten begs av grningsmn som redan r knda fr rttsvsendet fr upprepat vld mot nuvarande eller tidigare kvinna (Brottsfrebyggande rdet 2000). Antalet anmlningar har kat kontinuerligt efter att lagen frndrats den 1 januari 2000. Det finns emellertid stora variationer i vad mn den nya lagparagrafen anvnds. Storstadsregionerna har strre antal anmlda brott per capita. Regionala variationer kan frsts bde som att valet av tillmpningen av bestmmelserna varierar, liksom att vissa regionala insatser bde inom rttsvsendet och utanfr kan ha betydelse. En av avsik11

Talen har rknats fram utifrn aktuell statistik frn Brottsfrebyggande rdet avseende r 2002. Tabell 100 Hela landet. Anmlda brott, totalt, efter brottstyp och tabell 420 Personer lagfrda fr brott efter huvudbrott och huvudpfljd m.m. 2002.

23

terna med den nya bestmmelsen var att fnga in tidigare oknda grningsmn som begr mindre allvarliga (ur ett rttsligt perspektiv), men upprepade brott. Frn Brottsfrebyggande rdets sida menar man att lagen, i nulget, inte ftt denna effekt, men lagen kan nd, menar man, sgas ha en upplysande effekt vad avser vldets utseende (BR APROP 1/2001). Offret i fokus - omfngsunderskningar Med anledning av att offentlig brottsstatistik inte ger mjlighet att veta grningspersonens kn i enskilda fall, samt typ av relation mellan offer och grningsperson vid misshandelsbrott, 12 har Brottsfrebyggande rdet nyligen genomfrt en mer ingende och detaljerad kartlggning som komplement till officiell statistik av vld mot kvinnor i nra relationer (Brottsfrebyggande rdet 2002b). Vld mot kvinnor avgrnsas i denna underskning till att avse fysisk misshandel. Rapporten visar att cirka tv tredjedelar av den polisanmlda misshandeln mot kvinnor av bekant utgrs av vld frn en man som kvinnan har eller har haft en relation med.13 Underskningen visar vidare att de kvinnor som uppger att de varit utsatta tv gnger fr misshandel av en man i nra relation lper strre risk att bli utsatta p nytt och kan drfr betraktas som en riskgrupp. Studien visar ocks att risken fr upprepat vld r som strst i nra anslutning till att polisanmlan gjorts. 14 r 2001 presenterades den frsta svenska underskningen som bde bygger p ett strre statistiskt material och ingende problematiserar och definierar bde relations- och vldsbegreppet. Rapporten Slagen dam (Lundgren m.fl., 2001) bygger p ett statistiskt urval omfattande 10 000 av Sveriges kvinnor, i ldern 18-64 r. 350 frgor har stllts som tcker en mngd olika typer av handlingar mot kvinnor, varav de flesta, men inte alla, r kriminaliserade. Frgorna handlar bde om konkreta fysiska vldshandlingar, sexuella trakasserier och kontrollerande beteenden.
12

Nr det gller relation mellan offer och grningsperson inkluderar begreppet bekant visserligen mer n att man knner varandra till namn eller utseende, men avser ocks sdana kategorier som t.ex. taxifrare, ordningsvakter eller liknande som offer, liksom d kontakten har gllt t.ex. langning eller prostitution. 13 I genomgngen av polisakterna har man utgtt frn att nra relationer avser relationer mellan mn och kvinnor, vilket gr att eventuellt vld i samknade relationer hamnar i icke-relations kategorin. 14 Man br vara uppmrksam p att den absolut strsta kategori av relation till frvaren som anges i denna underskning, inte kan hnfras till nra relation utan till kategorin klient, patient, elev (Brottsfrebyggande rdet 2002b:20).

24

24

I denna underskning r det offret fr vldet som sttt i fokus. Frgorna har strukturerats utifrn kvinnans relation till grningsmannen, i stllet fr typen av grning. P detta stt kan man skilja p vld inom och utom en sexuell relation. Underskningen visar att vld mot kvinnor tar sig mycket skiftande uttryck, r vanligt frekommande och ngorlunda jmnt frdelat ver olika samhllsskikt. Resultaten visar ocks p uppenbara brister i empiriskt grundad kunskap om vldets olika vlds- och kontrollformer vid sidan av fysiskt vld samt kvinnors olika reaktioner p vldshndelser. Man br dock vara uppmrksam p att underskningens stt att presentera sina resultat bygger p grundantagandet att, inte o m, mns vld mot kvinnor r vanligt i Sverige idag. Olika perspektiv, urval samt definitioner bde av vad som inkluderas i begreppen vld och misshandel, liksom vad som avses med relation och bekant gr att siffror inte p ett enkelt stt kan jmfras. Det r naturligtvis viktigt att uppmrksamma dessa skillnader i syfte, tillvgagngsstt och definitioner nr man tolkar och jmfr siffrorna. Den bristande jmfrbarheten behver emellertid inte betraktas som ett problem, utan kan i stllet anvndas fr att f en mer nyanserad bild av problemomrdet. Anmlningsbengenhet och mrkertal I Brottsfrebyggande rdets ovan refererade rapport (2002b) analyseras svl anmlningsbengenhet som mrkertal. Nr det gller anmlningsbengenheten menar man att denna inte bara handlar om offrets bengenhet att anmla utan troligen ocks om allmnhetens vilja. Hr ptalas t.ex. betydelsen av grningsmannens och offrets sociala och ekonomiska position, liksom utbildningsniv, yrke, stllning i yrkeslivet och eventuellt missbruk. Samma faktorer kan ocks antas ha betydelse nr det gller bde uppmrksamhet och drmed anmlningsbengenhet/mjlighet hos olika berrda myndigheter liksom hos hlso- och sjukvrd som kommer i kontakt med relationsvld. Nr det gller mrkertalet fr vld i nra relationer, som avser mans misshandel av kvinna i nrstende relation, uppskattas denna till storleksordningen 4-5. Utifrn 2002 rs officiella brottsstatistik avseende misshandelsbrott, och med hnsyn tagen till hur mnga av dessa som kan berknas avse en nra relation mellan offer och grningsperson, skulle det totala antalet fall hamna p 65-80.000 per r. Den kning som statistiken kring anmlda brott visar kan spegla en reell kning av antalet misshandelsbrott, men andra faktorer som kad an-

25

mlningsbengenhet mste ocks vgas in. Nr man diskuterar olika frklaringsfaktorer grs detta utifrn antaganden om att det rder specifika villkor nr det gller vld mot kvinnor. Ofta hnvisas till att en kad uppmrksamhet i samhllet kring denna brottskategori har gjort det mjligt att kategorisera vissa handlingar som misshandel, vilka tidigare inte hamnat i en brottskategori. Medial uppmrksamhet, debatter och olika informationskampanjer kan ocks bidra till en kad anmlningsbengenhet. Handlingar som tidigare inte uppfattats som misshandel, vare sig av offer, rttsvsendet eller allmnhet, blir mjliga att anmla. Statsmaktens stt att prioritera och understryka allvaret i frgan torde ocks ha betydelse fr anmlningsstatistiken, liksom frndrade rutiner hos polis och klagarvsende i uppfljning och registrering av olika hndelser. Frklaringarna har stor betydelse fr hur man vljer att bemta kningen av antalet anmlningar, d.v.s. vilka tgrder som r viktiga att stta in. Av de terkommande levnadsnivunderskningarna (ULF) och Statistiska centralbyrns rapportserie Offer fr vlds- och egendomsbrott, liksom i Brottsfrebyggande rdets arbetsplatsunderskning (2002b) och i omfngsunderskningen Slagen dam (Lundgren, m.fl. 2001) framkommer att mycket f kvinnor anmler det vld de blivit utsatta fr. Den vanligaste frklaring som kvinnorna lmnar till att de inte anmlt vldet r att det upplevts som bagatellartat. Hr kan det vara p sin plats att frga sig om den massmediala bilden av kvinnomisshandel med dess starka betoning p svra fysiska skador kan f som ofrutsedd effekt att kvinnor utsatta fr annan form av misshandel, eller med "lttare" skador inte kan identifiera sig med denna offerbild och drfr bagatelliserar det vld de utstts fr och drmed ocks i mindre grad anmler det. Man skulle ocks kunna tnka sig att den massmediala bilden kan bidra till att kvinnor knner strre rdsla bde fr vldet i sig och fr att vldet skall ka, vilket kan bidra till en kad anmlningsbengenhet. Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer I statistik ver misshandelsbrott mot kvinna ingr inte misshandel, eller andra handlingar som resulterar i ddlig utgng. Brottsfrebyggande rdets rapport Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer (Brottsfrebyggande rdet 2001) visar att det ddliga vldet mot kvinnor i nra relationer under 1990-talet minskat med cirka 30% i jmfrelse med 1970-talet. Minskningen frklaras med hjlp av tre frndringar som skett under den

26

26

mellanliggande tidsperioden i det svenska samhllet: (1) kad uppmrksamhet och medvetenhet om problemet antas ha lett till kade mjligheter fr kvinnor i riskzonen att f fysiskt skydd, bland annat hos kvinnojourerna; (2) En frndrad lagstiftning har gjort att samhllet antas kunna reagera tidigare i vldsprocessen och drmed frhindra att vldet leder till dden; (3) Framsteg inom sjukvrden kan ha minskat antalet offer som avlidit av sina skador. Man skulle allts kunna sga att den kade anmlningsbengenheten bidragit till att det ddliga vldet minskat. Anmlan eller andra stt att ptala problemet r dremot inte ngot som med automatik kan sgas bidra till en minskning, eftersom materialet ocks visar att det r vanligt att de kvinnor som blev offer fr det ddliga vldet tidigare hade polisanmlt vld eller hot om vld. I rapporten menar man att kvinnor utstter sig fr en ondig risk att bli ddade d de r rdda fr att lmna den man som misshandlar dem. Denna rdsla, menar man, har sin upprinnelse i den massmediala uppmrksamheten kring ddligt vld mot kvinnor som ofta lyfter fram risken med att lmna en misshandlande man. P samma gng som man allts i rapporten betonar att kvinnor som blivit offer fr det ddliga vldet ofta har polisanmlt tidigare vldshndelser, pekar man p vad som antas vara ngon form av obefogad rdsla fr att lmna mannen som bidragande orsak till det ddliga vldet. I vad mn bristande resurser och kunskap frn samhllets sida, nr det gller anmlan av vld, liksom separation frn mannen, leder till ondiga risker fr dessa kvinnor att bli ddade problematiseras inte. Hydns (2001) forskning om misshandlade kvinnors uppbrottsprocess visar emellertid att rdslan fr att d snarare utgr en viktig vndpunkt i kvinnors liv nr det gller att lmna den misshandlade mannen. Frutom de tre faktorer som anges ovan som orsak till det minskade ddliga vldet kan man allts ocks tillfoga att den kade uppmrksamheten kring kvinnomisshandel och ddligt vld medfrt att misshandlade kvinnor bryter upp ur relationen i omsorg om sitt liv, i betydelsen skillnad mellan liv och dd. Offentliga Frhllningsstt Olika underskningar gllande mns vld mot kvinnor ger olika svar p frgan om hur vanligt frekommande detta vld r, liksom hur stort mrkertalet kan antas vara. Detta beror delvis p skillnader i definitioner, framfrallt gllande vilka handlingar som skall klassificeras som vld (vil-

27

ket r perspektiv och teoriberoende), men ocks utifrn olika mtmetoder. Att mns vld mot kvinnor r ett problem som kat r man dremot verens om i de flesta underskningar. Nedan kommer ngra olika officiella och principiella frhllningsstt till vld generellt och mns vld mot kvinnor specifikt, att diskuteras. Ett principiellt avstndstagande frn vld? Eftersom antalet anmlda misshandelsbrott kat proportionellt lika mycket under tidsperioden mot bde mn och kvinnor framstr det ven som intressant att titta p mer allmngiltiga frklaringar till vld. Balvig (2000) hvdar att 1900-talet r ett rhundrade som utmrks av att vi tar avstnd frn och knner avsky infr vld, ngot som i sin tur, troligen bidrar till att vldet minskar i stllet fr kar. Han menar att vld och fysisk aga tidigare utgjorde ett framtrdande drag i vardagslivet, inte bara fr kvinnor, utan ocks fr t.ex. barn och tjnstefolk. Balvig hvdar att det offentliga frhllningssttet under 1900-talet varit att avskaffa rttigheter att ta till vld i olika situationer, skapa nya brottskategorier och skrpta straff fr vldsbrott. Frestllningar om rtten till fysisk integritet samt vr referensram fr fysiskt lidande kan drmed sgas ha frndrats. Detta innebr att kningen av antalet anmlningar mste sttas i relation till en kad uppmrksamhet och mindre tolerans fr aggressiva handlingar oavsett vem dessa riktar sig mot. Nr det gller vldsutvecklingen generellt sett anses den stora kningen framfr allt utgras av anmlningar av vad som tidigare sgs som lindrigt vld eller hot om vld. Samtidigt som man allts kan se hur en omdefiniering sker av fysiska aggressioner till att betraktas som vld, som drmed ocks i stigande grad blir polisanmlt, kan man ocks se hur vissa fysiska aggressioner inte inkluderas i en vldsproblematik. Ett exempel p detta r att kvinnor, i mnga av de underskningar som finns, i mycket hg grad bagatelliserar det vld de utstts fr, liksom att bde mn och kvinnor anvnder sig av olika omskrivningsstrategier fr vld.15 Balvig (2000) diskuterar vld p ett knsneutralt stt som frbiser betydelsen av olika knsspecifika kontextuella sammanhang. Vad Balvig
15

Se ven kerstrm (1997) som visar p en motsatt definieringsproblematik nr det gller ldre mnniskors vldsanvndning inom institutionsvrd, vilket ofta inte betraktas som vld. Denna motsatta definieringspraktik kan betraktas som ett exempel p omfrhandling p en kontextualiserad konkret niv.

28

28

diskuterar r snarast ett offentligt principiellt frhllningsstt till aggressiva handlingar med betoning p mellanmnskliga situationer. I mtet med konkreta fall, inom specifika kulturella kontexter, mste hnsyn tas till att omfrhandlingar av det principiella sker, vilket gr att aggressiva handlingar r beroende av specifika kontexter, dr kn och relation har stor betydelse fr att betraktas som vld.16 Inte heller synliggrs den glorifiering och det frhrligande av vld som t.ex. uttrycks p film och i olika dataspel och som berr en stor allmnhet. Diskussionen avser inte att frringa vare sig mngden av eller allvaret i det vld kvinnor blir utsatta fr utan syftar till att problematisera frhllandet mellan anmlningsbengenhet och faktisk kning av vldet, eller mellan en principiell och en kontextualiserad frstelse av vld. Politiska frhllningsstt till mns vld mot kvinnor Det principiella avstndstagandet frn mns vld mot kvinnor r tydligt ven i tidiga politiska dokument. Wendt Hjer (2002) har i sin avhandling Rdslans politik underskt hur mns vld mot kvinnor hanteras i svensk offentlig politik avseende kvinnomisshandel och vldtkt under perioden 1930-tal till 1990-tal. Under den frsta perioden, 1930-talet, visar Wendt Hjer hur vld mot kvinnor visserligen frs upp p dagordningen, vilket mjliggr en problematisering. Denna kommer dock att handla om barnens bsta, samhllsutvecklingen och den allmnna samhllsmoralen. Frstelsen av vld som en naturlig och privat aspekt av sexuell samvaro gr att problemet omformuleras till knsneutrala problem som osynliggr vldet som ett knspolitiskt problem (Wendt Hjer, 2002:87). I brjan av 1970-talet r det vldtktsproblematiken som diskuteras politiskt, medan det frst i slutet av detta decennium uppstr en debatt kring vld mot kvinnor i hemmet. Wendt Hjer menar att kvinnomisshandel framstlls i offentliga dokument som ett nyupptckt problem, men menar att det snarare kan betraktas som nyuppvckt. Under 1970- och 1980-talen handlar det om individers lika rtt till kroppslig och sexuell integritet. Vld mot kvinnor kan sgas etableras p den politiska dagordningen eftersom det regelbundet terkommer i debatten. Reformer och
16

Se Jeffner (1998) som visar p det handlingsutrymme som uppstr mellan en principiell frstelse och en konkret frstelse av vad vldtkt r. Se ven Estrada (1999) fr en diskussion om fysiska aggressioner i skolmilj som i stigande grad definieras som ungdomsvld och drmed ocks blir polisanmlt.

29

tgrdspaket fresls dr kvinnomisshandel frmst framstr som ett socialt problem som krver omsorg, vrd och behandling. Perioden uppvisar ocks reformer ssom nya talsregler, besksfrbud och mlsgandebitrde. I officiella politiska dokument ppekas emellertid att de ndrade talsreglerna frn enskilt till allmnt tal inte skall frsts som en specifik kvinnoreform utan syftar till att gra lagen mer knsneutral. Ett spnningslge vxer fram mellan en knsneutral och en knsspecifik problematisering. Nr diskussionen blir knsspecifik handlar det om kvinnors fysiska underlgsenhet. Vld mot kvinnor blir del av det allmnt frkastliga vldet och den vergripande vldsproblematiken i samhllet. Kvinnomisshandel kopplas d ocks till det generella vldet och attityder till vld i samhllet i stort (Wendt Hjer 2002). Regeringspropositionen (Prop.1997/98:55) om Kvinnofrid utgr ett viktigt politiskt dokument som beskriver vldet med delvis andra srdrag n annan vldsbrottslighet. Hr betonas att kunskaperna om mekanismer bakom vldet, tgrder fr att stdja, skydda och hjlpa brottsoffer samt straffa frvarna mste utvecklas. Frst i och med Kvinnofridsutredningen infrs p den politiska arenan en problematisering som bygger p antaganden om det patriarkala samhllets frhllande mellan kn och makt (Wendt Hjer 2002). I Kvinnofridspropositionen ppekas ocks att ny lagstiftning inte kan lsa problemet utan att attitydfrndringar liksom insikter om den manliga kulturens kopplingar till vld mot kvinnor mste uppmrksammas (Prop.1997/98:55). Internationellt sett utgr den deklaration om avskaffande av vld mot kvinnor som FNs generalfrsamling antog 1993 ett viktigt dokument. Deklarationen beskriver vld mot kvinnor som en knsbetingad handling dr handlingens resultat str i fokus och dr kvinnors egna upplevelser vare sig det gller handlingar av fysisk, sexuell eller psykisk karaktr eller hot om sdana handlingar, obetingat om det sker offentligt eller privat, r de olika nationernas ansvar. I FNs senaste handlingsprogram ppekas ocks att vld och hot om vld ingjuter rdsla och oskerhet i kvinnors liv, vilket hr torde inkludera alla kvinnors liv (Europardet 2002). Mns vld mot kvinnor ett folkhlsoproblem? Oavsett att olika mt- och registreringsmetoder kan ge inbrdes ngot olika siffror r antalet anmlda misshandelsfall s hga att man ofta talar om ett folkhlsoproblem. I olika myndighetsrapporter, speciellt av senare

30

30

datum, tas problemet ofta upp som ett folkhlsoproblem.17 ven internationellt kan man se denna beskrivning av problemet. Vrldsbankens rapport, exempelvis, lyfter fram vldet som en av de stora globala hlsofarorna fr kvinnor med fljder som kad ddlighet, invalidisering, knssjukdomar, depressioner, kronisk smrta, drogberoende och sjlvmord. I Vrldsbankens rapport beskrivs denna hlsofara utifrn att kvinnor, i det patriarkala samhllet, placeras i en position av kroppslig utsatthet, svl i det offentliga som i det privata. Man menar att fr mn saknas ett motsvarande verhngande hot mot den kroppsliga och sexuella integriteten. Oavsett om vissa handlingar r kriminaliserade eller inte s menar man att de har en negativ effekt fr kvinnor (World Development Report 1993). 18 Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan man sga att frndringarna frn enskilt till allmnt tal r 1982 har haft stor betydelse vad gller officiella och principiella frhllningsstt till mns vld mot kvinnor som ett samhllsproblem, ven om det r frst under 1990-talet som vi ftt lagar som p ett tydligare stt avspeglar de skillnader som den anmlda kriminalitetens utseende uppvisar. Mns vld mot kvinnor terfinns inom en rad brottskategorier men betrffande uppgifter om storleksordning r det framfrallt brottskategorin misshandel mot kvinna som avses. Denna brottskategori har frdubblats under underskningsperioden 1979-2003 och motsvaras idag av cirka 20 000 anmlningar per r. Detta har lett till att man bde i Sverige och internationellt brjat behandla mns vld mot kvinnor som ett folkhlsoproblem. Det saknas tillfrlitlig statistik som kan upplysa om grningspersonens kn, liksom hur relationen ser ut mellan grningsperson och offer. Diskussionerna har emellertid ofta handlat om mtproblem och inte definieringsproblem av det vld kvinnor utstts fr. Under perioden har olika underskningar genomfrts fr att ska kunskap om vilka relationer som
17

vervgande del av den litteratur som behandlar vld mot kvinnor i olika former finns katalogiserad p svenska bibliotek under beteckningen V Medicin och dess underavdelningar. Detta oavsett var och av vem de r producerade. Texter som r producerade inom de vetenskapliga disciplinerna medicin och folkhlsovetenskap finns dremot oftast tillgngliga endast p speciella medicinska bibliotek. Se ven not 23. 18 Se ven Heimer & Nyln (1999) som talar om kvinnomisshandel som en tyst epidemi.

31

finns mellan offer och grningspersoner i olika vldssituationer, liksom hur vldsbrotten och ett generellt frhllningsstt till vld i samhllet pverkat anmlningsbengenheten. Reformer avseende statistiska uppgifter och dess tillfrlitlighet liksom olika omfngsunderskningar har inriktats p offret samt dess relation till grningspersonen. Grningsperson och brott har varit av sekundrt intresse. Nya brottskategorier som utvecklats under senare del av underskningsperioden har dremot haft brottet och frestllningar om det specifika i mns vld mot kvinnor som utgngspunkt fr frndringar i lagstiftningen, t.ex. grov kvinnofridskrnkning. Gjorda underskningar visar p att det finns komplexa samspel mellan kad uppmrksamhet kring problemet, frndrade rutiner hos t.ex. klagarvsende och hlso- och sjukvrd och kad anmlningsbengenhet.

32

32

Del III Mns Vld mot Kvinnor Kunskapsomrdets Konstituering I denna del beskrivs hur kunskapsomrdet vuxit fram frn brjan av 1980talet fram till idag. Genom mer ingende beskrivningar av ngra fr omrdet viktiga antaganden diskuteras hur olika aktrer kommit att pverka kunskapsomrdet samt hur en specifik tolkningsram blivit svl vetenskapligt och ideellt som politiskt dominerande. Sanning(s)gande Aktrer I Sverige har studier och forskning kring vld mot kvinnor frmst vuxit fram under 1980- och 90-talen 19 , med en markant kning av intresset kring dessa frgor frn 1990-talet och framt. Avhandlingar, rapporter och uppsatser har producerats inom en rad olika discipliner och mnesomrden ssom psykiatri, psykologi, medicin, sociologi, kriminologi, juridik och socialt arbete vilka mer eller mindre berr vld mot kvinnor. Dominerande bland 2000-talets aktrer r myndigheter som genom olika regeringsuppdrag20 aktiverat sig i mycket hg utstrckning inom kunskapsomrdet. De frsta ren av 2000-talet prglas av slutrapporteringar frn olika berrda myndigheters projekt som initierats och utfrts som ett resultat av kvinnofridspropositionen (1997/98:55). Samverkansprojekt mellan olika myndigheter har inletts. Dessa har resulterat i nya modeller och handbcker, riktade till olika yrkesgrupper fr att bemta frmst vldets offer, men ocks i begrnsad omfattning grningspersoner. Detta innebr att fler aktrer hvdar sin kunskap.

19

Karin Alfredsson (1979) med sin bok Den man lskar agar man? frn 1979 kan betraktas som en av pionjrerna i Sverige nr det gller att i bokform dokumentera och belysa kvinnomisshandel, en term som vid denna tidpunkt inte existerar officiellt. Fr en ingende genomgng och diskussion om politiseringen av problemet, se Wendt Hjer (2002). 20 Regeringen har via regeringspropositionen 1997/98:55 Kvinnofrid uppdragit till flera myndigheter att bidra till kunskapsutveckling generellt och till metod- och kunskapshjande insatser nr det gller specifika yrkesgrupper. Exempel p rapporter som ett resultat av detta uppdrag r Brottsfrebyggande rdet 2002, 2002a, 2002b, 2003; Brottsoffermyndigheten 2000; Justitiedepartementet 2001; Socialstyrelsen 2002a, 2002b, 2002c.

33

Kunskap har producerats inom olika institutioner ssom polis, rttsvsende, hlso- och sjukvrd, socialtjnst och kriscentra, liksom inom olika ideella rrelser som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts fr vld eller mn som anvnt vld mot kvinnor. Frutom att nya verksamheter, bde professionella och ideella, har utvecklats liksom samarbeten mellan dessa, har ocks ett flertal nya befattningar skapats ssom t.ex. kvinnofridssamordnare och barnsamordnare. Massmedial uppmrksamhet, bde i press, radio och TV, liksom den politiska uppmrksamheten kring vld mot kvinnor, bde nationellt och internationellt, har kat frn 1990 fram till dags datum.21 Jakobsson (1997:168) menar att bilden idag av den misshandlade kvinnan r relativt entydig. Vld mot kvinnor r enligt denna bild ett extremt och frekvent vld som ett passivt, kvinnligt offer utstts fr. Kvinnan antas vara offer fr systematiska och upprepade vldshandlingar och hennes frvares frmsta syfte r att dominera och kontrollera. Den ovan beskrivna bilden av det vld kvinnor blir utsatta fr, kan sgas ligga till grund fr att vld mot kvinnor i hemmet kommit att betraktas bde som en specifik kriminell handling som skiljer sig frn misshandel generellt och som ett socialt problem som legat till grund fr ny lagstiftning, ssom besksfrbud och grov kvinnofridskrnkning. Detta kapitel avser att visa p hur denna specifika frstelse av mns vld mot kvinnor vuxit fram genom rens lopp, i stndiga konfrontationer med annorlunda uppfattningar om problemet, dr kunskapsomrdets antagna homogenitet samt dess eventuella konsekvenser mer ingende kommer att diskuteras. Knsmaktsteori som disciplinr matris Nr man gr litteraturskningar p mnesomrdet utifrn skord som sexualiserat vld, vld mot kvinnor, kvinnomisshandel och familjevld visar det sig att inom en vervgande del av denna litteratur kategoriserar man sig sjlv som feministisk, kvinnovetenskaplig eller knsteoretisk. De olika bidragens fokus, empiri och analysniver skiftar frn
21

En enkel skning p begreppet vld mot kvinnor i Libris ger 8 trffar sammanlagt mellan ren 1980-89 medan antalet trffar fr perioden 1990-98 r 25. Vid en skning i mars 2003 har det totala antalet trffar utkats och uppgr d till 117 varav cirka 70 st avser perioden 1999 och framt. Ett liknande resultat ger en skning p samma begrepp i Artikelsk med 136 trffar fr ren 1979-89 och 241 trffar fr ren 1990-99. En skning i Kvinnsams databas ger liknande resultat. Kvinnovldskommissionens arbete liksom bde FNs, Nordiska rdets och Europardets uppmrksamhet p vld mot kvinnor har ocks resulterat i olika politiska dokument.

34

34

mycket individcentrerade niver, ver relationsinriktade till mer strukturella. Inom fltet placerar man sig allts genom att avskilja sig frn traditionell forskning som d antas vara knsblind. Nr man frhller sig till varandra inom fltet vrderas de olika bidragen frmst utifrn rtt perspektivisering, d.v.s. en patriarkal knsmaktsteoretisk ram, samt i andra hand utifrn frhllandet mellan teori och empiri, dr vikten av erfarenhet betonas. Hur man definierar, eller vilken betoning man lgger p den patriarkala strukturens innehll och verkan, varierar emellertid. Med detta avses inte att det rder konsensus vare sig om problemets orsaker, uttryck eller lsningar. Men det finns vissa betydelsefulla likheter. Genom att kategorisera sig p detta stt hnvisar man till en struktur dr kvinnor betraktas som underordnade mn och dr kvinnofrtryck antas vara en betydelsefull del av denna struktur. Vld mot kvinnor betraktas som en speciell vldsproblematik, skild frn andra typer av vld. Bristande jmstlldhet mellan knen p en rad omrden anses vara frutsttningen fr mns vld mot kvinnor. Under senare r hnvisas ocks till mer kulturellt betingade frestllningar kring kn och genusrelationer. 22 Vid en frsta verblick kan man sga att kunskapslget framstr som ganska homogent vad gller teoretiska grundantaganden. Frst nr man undersker i vad mn och hur de knsmaktsteoretiska antagandena perspektiviseras och utgr tolkningsram i olika arbeten framtrder tydliga skillnader. Endast ett ftal arbeten, vilka terfinns frmst inom psykodynamisk teoribildning (Kwarnmark & Tidefors Andersson 1999) och medicin (Bergman 1987; Eriksson 2000), ifrgastter denna utgngspunkt eller perspektiv explicit. Att tala om att de r representativa fr en disciplin lter sig inte gras. Den kunskap som produceras utanfr en knsmaktsteoretisk ram har mycket svrt att finna legitimitet inom fltet. 23 Legitimi22

Detta r ett mycket frenklat stt att anvnda sig av begreppet patriarkatsteori och knsmaktsteori som framfrallt tjnar sitt syfte genom att avgrnsa sig mot vad som kan betecknas som knsneutrala eller knsblinda antaganden och ansatser. 23 Detta blir tydligt om man ser till hur olika arbeten refereras till i olika underskningar och myndighetsrapporter. Allra tydligast framtrder detta i olika kunskapsversikter. Detta innebr inte att den kunskap som produceras utanfr en knsmaktsteoretisk ram skulle vara utan betydelse. Inom respektive omrden, ssom t.ex. medicin och kliniskt arbete med mn dmda fr vldsbrott finner de troligen sin giltighet. Ett annat stt att se detta frhllningsstt r genom att man i de texter som finns kategoriserade under nyckelord som kvinnomisshandel och vld mot kvinnor inte finner referenser till litteratur med fel perspektiv. Vid sdana skningar i olika databaser saknas ocks texter som inte har detta perspektiv, t.ex. medicinska och psykologiska texter som har andra skord, exempel-

35

tetsproblemet kan ocks frsts utifrn att kunskapsomrdet varit och r starkt inriktat p offren fr vldet, inte grningsmnnen medan mycket av den kunskap som produceras utanfr den knsmaktsteoretiska ramen handlar om mn som grningspersoner, snarare n om kvinnor som offer. Den huvudsakliga kampen om tolkningsfretrdet kan allts sgas utspelas inom en knsmaktsteoretisk tolkningsram. ven d riktas den allvarligaste kritiken mot bde inom- och utomvetenskapliga frklaringsansprks knsblindhet. Teoretiska frhllningsstt och empiriska resultat avvisas ibland som myter. Polemik mellan olika frfattare r vanligt, men det vanligaste frhllningssttet r att man i de olika texterna inte refererar till eller diskuterar implikationerna av liknande, annorlunda eller avvikande kunskapsansprk - en tystnadens strategi.24 Mjligheterna fr ett synstt att bli dominerande inom ifrgavarande kunskapsomrde ligger bland annat i samspelet mellan opinionsbildande arbete, ideell verksamhet, vetenskaplig produktion och offentligt sanktionerade uppdrag. I produktionen av den sanna frestllningen om vld mot kvinnor dominerar kvinnojourrrelsen. Teoretiska antaganden liksom den empiriska basen utgrs i mycket hg grad av erfarenheter som har sitt ursprung och/eller sin fasta frankring i kvinnojoursrrelsen. Kvinnojourernas kunskapsansprk bygger bland annat p att de hnvisar till sin lnga erfarenhet. I slutet av 1970-talet bildades de frsta kvinnojourerna. r 1984 bildades Riksorganisationen fr Kvinnojourer i Sverige (ROKS). r 1996 bildades nnu en organisation fr kvinnojourer, Sveriges Kvinnojourers Riksfrbund (SKR), dr bland annat vissa av de jourer som tidigare var organiserade under ROKS nu terfinns. Antalet kvinno/tjejjourer uppgr idag till cirka 150 st. Under hela tidsperioden har kvinnojourerna arbetat med upplysnings- och opinionsbildande verksamhet. Genom den mngd hjlpskande kvinnor som under rens lopp skt sig till kvinnojourerna, menar man att kunskapen bygger p en bred och nyanserad empirisk bas. Kvinnojoursrrelsens ansprksformering inkluderar en
vis "folkhlsa", "attityder till brottsoffer", "medicin preventiv", "empati", "vld", som betonar icke knsspecifika folkhlso- eller medicinska perspektiv. 24 Flertalet akademiska rapporter, liksom myndighetsrapporter anvnder sig av begreppet myt fr att avvisa frklaringsansprk som inte anses giltiga/sanna. Se t.ex. Bohlin (1984); Brottsoffermyndigheten (2000); Brottsfrebyggande rdet (1994); Brottsfrebyggande rdet (1997); Eliasson (1997); Elman (1991); Grant (1997); Jeffner 1994; Larsson & Rosengren (2000). Polemiken framstr tydligare ju mer insatt man r i mnet, men p ngra stllen r den mycket tydlig med referenser till personer som man polemiserar mot. Fr en tydlig polemik inom det knsmaktsteoretiska fltet, se t.ex. Haavind (1994); Hydn (1995b); Hydn (1995c); Lundgren (1993, 1996).

36

36

mngd aktiviteter fr att vcka uppmrksamhet kring problemet, men innebr ocks ansprk p att bde ga problemet samt inneha adekvata lsningar p detsamma. 25 Under senare r har bde ideella och professionella mansjourer och kriscentra fr mn, olika mansrrelser liksom maskulinitetsforskningen tagit stllning och utvecklat egna frstelseramar. De flesta av dessa kan emellertid betraktas som olika former av knsmaktsteoretiska perspektiv. 26 Dessutom har under de senaste ren ven vld inom homosexuella relationer blivit uppmrksammat och frsk gjorts att infrliva ven detta problemomrde inom en knsmaktsteoretisk ram. Empiriska Grunder Som tidigare framgtt finns en mngd olika kunskapsproducenter i Sverige idag inom problemomrdet vilka p olika stt hvdar sin expertis och sina kunskaper, mnga gnger i polemik med andra. Det r drfr intressant att nrmare underska vilken empiri som dessa ansprk vilar p. 27 Den strsta empiriska basen utgrs, som tidigare diskuterats, av erfarenhetskunskap frn kvinnojourernas mten och arbete med hjlpskande kvinnor frn olika samhllsskikt. Det r en till stor del praxisrelaterad kunskap, eller som Jeffner (1994:10) benmner den, magkunskap, som i frhllande till storleksordning endast finns dokumenterad i begrnsad omfattning.28 Kvinnojourerna har ocks uppgifter som lper mnga r tillbaka ver antalet hjlpskande kvinnor hos kvinnojourerna. Den praxisrelaterade kunskapen bygger p erfarenheter av misshandlade kvinnor med olika social och ekonomisk bakgrund, men exkluderar t.ex. kvinnor med missbruksproblematik, psykiska problem samt kvinnor med erfarenheter av vld i samknade relationer. Man br ha i tanke, att hr, liksom i de flesta empiriska material inom kunskapsomrdet, bestr underlaget av ett sjlvselekterat urval, d.v.s. kvinnor som i hg grad sjlva skt hjlp p olika stt och p s vis
25

Se Lindgren (1993) som betonar dubbelbetydelsen i ansprksformering som r en versttning av Spector & Kitsuses (1977) claimsmaking. 26 Detta r ett fenomen som vxer fram frst p 1990-talet. Se t.ex. Folkesson (2000); Naumburg (1998); Socialstyrelsen (1998); Sundberg (1993). 27 Detta innebr inte att teoretiska bidrag som inte beropar ngon speciell avgrnsad empiri eller r svra att empiriskt prva skulle vara av mindre intresse. Tvrtemot kan man betrakta sdana bidrag som viktiga som inspirationsklla fr nya infallsvinklar. 28 Se t.ex. Elman (1993); Jeffner (1994); Larsson & Rosengren (2000); ROKS och Folkhlsoinstitutet (1995)

37

kommit att ing i ett material. I och med att kvinnojourerna idag finns representerade ver hela landet fr man ocks anse att man inte lngre uttalar sig om ett storstadsfenomen. De grundantaganden om mns vld mot kvinnor som prglar kvinnojourernas arbete har medfrt att man i sin frstelse av vldet skt mnster av likheter snarare n skillnader fr att betona en sammanhllen vldsfrstelse. En annan stor empirisk bas utgrs av material frn kliniska studier, frmst med mn som varit dmda fr vldsbrott mot kvinnor, men ocks med mn som skt hjlp utifrn andra villkor samt med kvinnor som blivit utsatta fr vldsbrott 29 (Bergman 1987; Duvander 1987; Eliasson 1997; Eneroth & Eneroth 1979, 1984; Hedlund 1989, 1990, 1995, 1996, 1999; Hedlund & Lundmark 1983; Hedlund m.fl. 1979; 1983; Kwarnmark & Tidefors Andersson 1999; Persson 1998). Vad avser de mn som ingtt i de olika studierna kan man allts tala om en social snedrekrytering i form av att de ofta varit tungt socialt belastade mn som blivit dmda fr olika sexual- och vldsbrott mot kvinnor. Olika Kris- och Manscentra, som r professionella verksamheter, utgr ocks en form av kunskapsproducenter. Dr ges hjlp till mn i form av terapeutiska samtal, individuellt eller i grupp, vid akuta kriser. De mn som utgr underlag fr denna empiri r sjlvselekterat d de olika verksamheterna till vervgande del bygger p att mn sjlva sker hjlp. 30 Empirin r emellertid dokumenterad i mycket begrnsad omfattning och drmed inte offentligt tillgnglig. Den kunskap som genererats i detta sammanhang har dock inte samma socioekonomiska snedrekrytering som underlaget i det kliniska arbetet med redan dmda grningsmn (Naumburg 1998; Sundberg 1993). En empirisk del utgrs av studier som p grund av sin kvalitativa karaktr oftast omfattar ett ftal individer, men istllet syftar till djupare frstelse av det underskta fenomenet. Till vervgande del bestr denna typ av empiri av intervjuer, frmst med kvinnor, men ocks med mn och
29

De kvinnor som ingr i dessa material kan naturligtvis till viss del sammanfalla med de kvinnor som ingr i kvinnojourernas material. Eftersom man oftast har olika kunskapsansprk kommer emellertid empirin att skilja sig t. 30 Hr finns dock ocks mn som blir hnvisade till behandling frn andra myndigheter som ett led i en frsksverksamhet som syftar till att f slut p misshandeln av kvinnan. Man arbetar oftast utifrn en modell som bygger p den kanadensiska CIRV verksamheten (Centre for Violence Intervention and Research) som nrmast kan betraktas som en kognitiv beteendeterapi, dr mannens vld betraktas som en konfliktlsning och terapin inriktas p att hjlpa honom att ta ansvar fr hur han beter sig hr och nu samt vilka alternativa handlingar som r mjliga.

38

38

med par (Hydn 1992, 1995a, 1995b, 2001; Lundgren 1985, 1990). Hr har forskarna sjlva, i hgre utstrckning, kunnat ta hnsyn till olika variabler fr att f ett material som passar deras syften. Hr finns ibland ocks en verlappning mellan dessa och de kvinnor som utgr underlag fr dokumenterad kvinnojourkunskap. Ett stort rikstckande empiriskt materialtillskott utgrs av omfngsunderskningen Slagen dam (Lundgren, m.fl. 2001). 31 Studien vnder sig till ett statistiskt urval omfattande 10 000 kvinnor mellan 18-64 r och har en svarsfrekvens p 70%. Med sina 350 frgor avser den att mta omfattningen och varierande former av kvinnors vldserfarenheter i frhllande till mn, dr kvinnans relation till grningsmannen str i fokus, inte grningen i sig. Inom fltet finns ocks underskningar som riktar sig till specifikt utvalda grupper av kvinnor och deras vldsutsatthet, t.ex. gravida kvinnor (Widding Hedin 1999) och kvinnor med invandrarbakgrund (Andersson & Lundberg 2000). Det finns ocks empiri insamlad genom intervjuer, enkter och omfattande fltstudier, som har som sitt studieobjekt andra n offer eller frvare nr det gller vld mot kvinnor, t.ex. olika myndigheters och ideella organisationers stt att frhlla sig till misshandlade kvinnor (Borg 1990; Dahlberg 1989; Duvander 1987; Eklund-Moroney 1995; Ekselius 1982; Eliasson 2000; Elman & Eduards 1991; Eriksson 1995; Gerhardsson Rosander 1996; Hedlund 1991; Hedlund m.fl. 1979; Holmberg 1998; Jeffner 1994; Lundberg 1996, 2001; Svensson, 1987; Westerhll-Gisselsson 1981) barn till misshandlade kvinnor (Hester & Radford 1999; Svensson 1987; Weinehall 1997), vld som demokratiproblem (Wendt Hjer, 2002), stadsplanering och kvinnors trygghet (Listerborn 2002), brottsofferarbete i allmnhet (Brottsoffermyndigheten 1996, 1997a, 1997b, 1999), metodutveckling (Brottsfrebyggande rdet 2002a, 2003; Brottsoffermyndigheten 2000; Duvander 1987; Eliasson 2000; Socialstyrelsen 2002c), utvrdering av lagstiftning (Brottsfrebyggande rdet 2000) samt dokumentra bidrag i form av levnadsberttelser, baserade p egna eller andras erfarenheter av vld (Bergmark & Lundberg 1995; Ekselius 1982; Hggstrm 1998; Mika 1992). Frutom denna empiri finns ocks ett flertal kllor med registerdata som avser mn dmda fr brott som rr vld mot kvinnor. Socialstyrelsens ddsorsaksregister liksom det rikstckande patientregistret som om31

Se ven avsnittet offret i fokus omfngsunderskningar i del II.

39

fattar data om vrdade inskrivna i sluten vrd till fljd av vldsrelaterade skador r exempel p sdana. Dessutom finns register frda inom olika folkhlsoprojekt som avser akutvrd och primrvrd, kriminalstatistik liksom SCB:s statistik ver offer fr vlds- och egendomsbrott. Olika myndigheter har, bde fre men framfrallt som en effekt av kvinnofridspropositionen, genomfrt eller gett andra i uppdrag att genomfra ett flertal underskningar som omfattar olika stora empiriska material. Underskningarna har olika syften, t.ex. det ddliga vldets utveckling (Brottsfrebyggande rdet 2001), lagfrndringars effekter (Brottsfrebyggande rdet 2000) och vld mot frvrvsarbetande kvinnor (Brottsfrebyggande rdet 2002b). Det empiriska materialet r i nulget begrnsat i vissa avseenden. Frutom att det frmst r fysiska och i mindre utstrckning psykiska former av vld som belysts finns ocks en del andra begrnsningar. I och med att vld mot kvinnor, i de flesta fall, kommit att bli liktydigt med kvinnomisshandel har kunskapen i stor utstrckning begrnsats till att belysa det vld som kvinnor utstts fr av mn inom intima relationer. ven hr saknas underskningar som utifrn ett strre statistiskt representativt underlag kan prva teorier som exempelvis normaliseringsprocessen, d.v.s. undersker olika vlds- och kontrollhandlingar ver tid inom ett och samma frhllande. ven om det finns uppgifter som visar p att kvinnor utstts fr samma typer av vld utanfr intima relationer, t.ex. p arbetsplatsen eller p olika andra mer offentliga platser, har denna form av vld hitintills vckt mycket liten uppmrksamhet. 32 Brister finns ocks nr det gller nationella empiriska underlag om vld inom samknade intima relationer. Nr det gller kunskap om grningsmn bygger denna frmst p empiriska underlag behftade med flera brister, dribland social snedrekrytering, tidigare kriminell belastning, drogproblematik och tyngdpunkt p sexualbrott.

32

I rapporten Slagen dam, liksom i olika brottsofferunderskningar och i SCB:s statistik ver offer fr vlds- och egendomsbrott framgr att det inte r ovanligt att kvinnor utstt s fr mns vld utanfr intima relationer, t.ex. vnner, chefer, grannar och kolleger. I Slagen dam ppekas vikten av att bredda diskussionen om mns vld mot kvinnor. Analyser, slutsatser och ppekanden om kunskapsbrister handlar emellertid dr, liksom i de flesta kunskapsversikter om vld inom intima relationer.

40

40

Kunskapsansprk och Frklaringsvarianter Olika mlsttningar, empiriska material och fokus p olika analysniver ger ibland, men inte ndvndigtvis alltid, olika frstelse fr hur vld mot kvinnor beskrivs och tolkas. Genom perioden kan man se tv olika frhllningsstt till de skiftande kunskapsansprk som ibland beskrivs. Det ena sttet, som framfr allt terfinns inom mer officiella dokument, presenterar olika bidrags antaganden och kunskapsansprk, sida vid sida, utan att deras inbrdes bristande verensstmmelser eller direkta motsgelser problematiseras. Bidragen framstr drmed som om de vore komplementra. Att de tidiga versikterna prglas av denna oproblematiserade framstllning r frsteligt mot bakgrund av den mycket begrnsade kunskapsmassa som d fanns, samt avsaknaden av en dominerande perspektivisering inom omrdet. (Grant 1997; JMFO 1989; Socialdepartementet 1984; Ottoson Hindberg 1984; Socialdepartementet 1983), men ven i senare versikter och sammanstllningar frekommer denna presentationsteknik (Brottsfrebyggande rdet 1997; SOU 1995:60). I akademiska arbeten, men ocks i vissa studiematerial och upplysnings-material finns olika stt att pongtera det egna perspektivet som det enda rtta. Egna antaganden framstlls som fakta medan avvikande frklaringsansprks avvisas som myter. 33 Teoretiska antaganden framstr drmed snarare som belagda sanningar n som frenklade abstraherade stt att frska beskriva en specifik empiri. Att avvisa vissa antaganden och slutsatser som myter, p ett paradigmatiskt stt, kan dessutom f som effekt att man frskjuter dem till en annan kunskapssfr dr de fortfarande r giltiga. Andersson och Lundberg (2001) menar att detta terkommande avvisande av vissa antaganden som myter r att sl in ppna drrar, d de inte lngre anvnds som frklaringar till vld mot kvinnor. Detta pstende ger mjligtvis sin riktighet om man studerar politiska generella stllningstaganden avseende mns vld mot kvinnor. Vikten av ett knsmaktsteoretiskt perspektiv tydliggrs visserligen i och med Kvinnofridsutredningen och propositionen Kvinnofrid, men det politiska stllningstagandet innebr inte att intresset fr alternativa, icke knsteoretiska, frstelser, inte lngre skulle finnas. Vetenskapliga rn som visar p skillnader
33

Anvndandet av termen myt fr att avvisa kunskapsansprk som inte verensstmmer med ens egna terfinns i mycket av den refererade litteraturen. Fr tydliga exempel se Elman 1993; Grant 1997; Larsson & Rosengren 2000; Lundgren 1989; Lundgren m.fl. 2001; Widding Hedin 1997.

41

som framstr som biologiskt eller psykologiskt sjlvklara och naturliga har ocks ett tydligt medialt nyhetsvrde (Bergman, 1987; Eriksson 2000; Kwarnmark & Tidefors Andersson 1999). I resultatet av olika verksamheter och arbetsformer, som prglar det tidiga 2000-talets myndighetsbaserade arbete med att frst och hantera vld mot kvinnor, pongteras vikten av att olika perspektiv tillvaratas. Skillnaden mot tidiga oproblematiserade redovisningar av kunskapslget r att man nu, p olika stt, diskuterar eventuella problem bde avseende samarbete och olika kunskapsansprk. 34 Den spnning som finns inom fltet mellan olika kunskapsansprk kan studeras genom att se hur man frhller sig till ngra, fr fltet relevanta, antaganden om vld mot kvinnor. En av de mer vergripande frgorna handlar om var man skall ska orsaker, frklaringar och lsningar p problemet, p en samhlls- eller individniv. Vldets utseende och funktion, liksom konstruktionen av offer respektive grningsman r beroende av hur man frhller sig till vissa teman som rr vld som uttryck fr makt eller vanmakt, antaganden om vldets art- eller gradskillnad, men ocks skuld- och ansvarsfrgor hos offer och grningsman. En av de mer vergripande och stndigt terkommande frgorna handlar om var underskningsfokus br ligga, p samhlls- eller individniv, fr att skapa frstelse och mjligheter att hantera fenomenet vld mot kvinnor. Samhlle versus individ Betoningen av vad som br betraktas som frutsttningar fr att vld mot kvinnor skall vara mjligt har skiftat under perioden, men r ocks freml fr en pgende polemik. Nr man frhller sig till varandra inom fltet finns dock en tendens till sammanblandning mellan vad som kan betraktas som mjlighetsvillkor och vad som kan betraktas som utlsande faktorer. Med mjlighetsvillkor avses hr grundlggande frutsttningar fr att ett fenomen skall kunna uppst. 35 Ett sdant mjlighetsvillkor som de flesta frfattare och myndigheter, under senare r, hnvisar till, r frekomsten av en knsmaktsstruktur eller patriarkat. Kortfattat innebr detta ett antagande om att samhllet
34

Se t.ex. Brottsoffermyndigheten (2000); Brottsfrebyggande rdet (2003); Socialstyrelsen (2002a), fr olika problematiseringar av kunskapssyn och kunskapsansprk. 35 Mjlighetsvillkor skiljer sig frn ndvndiga villkor genom att de utgr en mjlighet men inte en ndvndighet fr att ngot skall intrffa. Mellan mjlighetsvillkoren och det intrffade finns inte en orsak-verkan frbindelse.

42

42

prglas av ett hierarkiskt, institutionaliserat maktfrhllande mellan knen, som utrycks i kvinnors under- respektive mns verordning, och utgr frutsttningen fr att mns vld mot kvinnor blir mjligt. Med utlsande orsaker kan man t.ex. hnvisa till alkoholens betydelse eller individuella eller relationella omstndigheter. Jag har hr valt att flja fltets stt att frhlla sig till samhlls- respektive individfrklaringar, vilket innebr att dessa kommer att behandla bde mjlighetsvillkor och utlsande faktorer. En annan otydlighet som finns i polemiken mellan individ- och samhllsfrklaringar r att betoningen av individuella problem eller samhlleliga problem inte ndvndigtvis betyder att problemet skall skas hos individen eller i samhllet, men att det r ett problem fr individen respektive samhllet. Nr man i brjan av underskningsperioden talar om samhllsfrhllanden som har betydelse fr kvinnomisshandel ligger betoningen p klassoch knsmssiga ojmlikheter (BR APROP 1981:1; Bohlin 1984; Ottoson Hindberg 1984; Socialdepartementet 1983). Den knsmssiga ojmlikheten anses frmst grundad i arbetsdelningen mellan reproduktion och produktion, med en motsttning mellan knen dr mn inriktar sig p kontroll, prestation och dominans och kvinnor p omsorg, inlevelse och underordning. En sdan ordning antas upprtthlla motsttningarna och lgga den formella makten hos mn. Med klasskillnader avses dliga arbetsvillkor, bristande arbetstillfredsstllelse och arbetslshet med negativt inflytande p privatlivet. Det finns ocks mer generella antaganden om det moderna samhllets problem, ssom att kvinnors medvetande r prglat av socialisationsmnster av anpassning och underkastelse och att den sociala kontrollen frsvagats i samband med strukturomvandlingar och befolkningsflyttningar som lett till att familjen isolerats och att sociala och mnskliga problem blivit definierade som olika myndigheters och samhlleliga organs uppgifter med en professionalisering av hjlparbetet som fljd. Vldets utbredning i samhllet, liksom det mediala vldsutbudet, med avtrubbande och brutaliserande effekter anses ocks utgra grundlggande villkor fr en kad kvinnomisshandel. Om man betraktar dessa antaganden i ett tidsperspektiv kan man se att vad som lever kvar av de strukturella frklaringsvarianterna r de knsrelaterade frklaringsfaktorerna. De klassmssiga eller mer generella frklaringsfaktorerna anvnds i mindre och mindre utstrckning, framfrallt

43

utifrn kritik om att de r knsblinda. Pstenden om frhllandet mellan kad kvinnomisshandel och klassmssiga faktorer som arbetslshet och socioekonomisk tillhrighet anses allts som knsblinda eftersom samma villkor inte ger samma utfall oberoende av kn. Individuella frklaringsmodellers tyngdpunkt ligger ofta p individuella psykologiska eller intra-psykiska faktorer. Orsaker sks inom mannen eller kvinnan, antingen grundlagda i personligheten eller som en effekt av det sociala arvet (Bergman 1987; Cullberg 1980; Hedlund 1989, 1990, 1995 1999; Kwarnmark & Tidefors Andersson 1999; Pettersson 1987). Nr tyngdpunkten ligger p mer relationella eller socialpsykologiska orsaker betraktas vldet som en konsekvens av olika kommunikationsproblem, dr skillnaden mellan kvinnligt och manligt sprk betonas eller att kvinnors verbala vertag leder till att mn tar till vld nr orden tryter. Dessa frklaringsmodeller relateras inte i sin tur till mer principiella och vergripande strukturella frklaringsfaktorer som mjlighetsvillkor fr vldet. Mnga av dessa frklaringar lever vidare under hela perioden. Den frmsta frndringen man kan se r att de ofta inordnas under en vergripande knsmaktsteoretisk frstelse, som i skiftande omfattning kommer att ha betydelse fr perspektivisering och analys. Redan frn mitten av 1980-talet framfrs vikten av ett strukturellt perspektiv som en ndvndig kontext speciellt fr studier p en interpersonell eller individuell niv (Socialdepartementet 1984). Under 1990-talet brjar ett kunskapsansprk formuleras som prglas av antaganden som r mer ideologiska n 1980-talets mer konkreta problemformuleringar och problemlsningar. I samband hrmed avvisas mnga av de frklaringar som gllt under 1980-talet, frmst utifrn att de fokuserar individuella orsaks- och frklaringsfaktorer som drmed anses som felaktiga eller som myter om kvinnomisshandel .36 Under 1990-talet framstr det som viktigt att placera sina forskningsresultat, liksom mer sjlvbiografiska eller dokumentra alster, inom en knsmaktsteoretisk frstelseram som betonar vldets makt-, kontrolloch underordningsfunktioner. Frndringen genom perioden visar att 1990-talet prglas av en betoning p kulturella aspekter, i betydelsen hur olika frestllningar om mn och kvinnor, det manliga och det kvinnliga,

36

Se t.ex. samtliga av Eva Lundgrens texter som refereras i denna rapport som avvisar individfrklaringar. Se ven Grant (1997); Jeffner (1994); Larsson & Rosengren (2000); SOU (1995:60); Widding Hedin (1997).

44

44

produceras och reproduceras inom specifika rumsliga och historiska kontexter och vilken betydelse dessa antas ha fr mns vld mot kvinnor. En specifik orsak till kvinnomisshandel som terkommer genom hela tidsperioden och i de flesta dokument r frklaringar som rr alkoholkonsumtionens betydelse. Dess betydelse kan diskuteras bde som ett samhlleligt och ett individuellt problem. Alkohol(miss)bruk frsts ocks som ett hot mot den allmnna samhllsmoralen och som en bidragande orsak till vldets utbredning, liksom som ett hot mot den allmnna folkhlsan. Betydelsen av bde mannens och kvinnans alkoholkonsumtion har emellertid tolkats p skiftande stt. Alkoholbruk antas frmst i brjan av perioden vara en bidragande orsak till mns vld, medan det hos kvinnan antas kunna slppa hennes hmningar s att hon provocerar mannen. Ibland betraktas sjlva berusningen som en utlsande orsak. Under senare r diskuteras mns hnvisning till alkoholfrtring som ett stt fr mannen att urskta sitt beteende. Kritik riktas ocks mot forskning och kliniskt arbete dr alkohol beskrivs som en frmildrande omstndlighet fr mannens beteende. De senaste rens diskussion har handlat om alkoholens betydelse fr vldets utseende. mnet lmnas inte okommenterat, ven om alkoholen inte antas vara av betydelse. Uppmrksamheten kring alkoholens betydelse kan frsts utifrn att det i den vsterlndska kulturen framstr som socialt accepterat att hnvisa till alkoholfrtring som urskt fr olika beteenden, ven om betydelsen ocks r knsspecifik. Det kan drfr vara funktionellt att skilja p vldsbruk och alkoholbruk. ven om beskrivningarna till vervgande del handlar om kvinnomisshandel som ett folkhlsoproblem orsakat av en bristande jmstlldhet mellan knen i dagens samhlle, och ven om vikten av primrprevention i form av attitydfrndringar bde hos en allmnhet och hos vissa professionella och ideella hjlpare, r fortfarande de flesta tgrder inriktade p sekundrprevention fr att frebygga terfall av redan knda grningsmn eller reviktimisering av redan vldsutsatta kvinnor. Kulturella konstruktioner av kn ven nr betoningen ligger p kulturella faktorer brukar ocks de mer materiella och politiska villkoren finnas med. Bde den patriarkala strukturen och fenomen inom den frklaras som en (olycklig) konsekvens av samhllets frdelningspolitik, arbetsdelningen mellan knen eller mns politiska makt historiskt och i nutid. Betoningen p kultur och informella

45

strukturer kan bland annat frsts mot bakgrund av att den formella jmstlldheten kat under perioden, dock utan att det medfrt att man kunnat se ngon minskning av antalet misshandelsfall. En annan bidragande orsak r att man i forskning visat att ven professionella hjlpare t.ex. hos polisen eller inom hlso- och sjukvrden (Andersson & Lundberg 2001; Eriksson 1995; Jakobsson 1997; Lundberg 1998, 2001; Persson 1998; Ryding 2001) producerar och upprtthller frestllningar om vld mot kvinnor som inom kunskapsomrdet betraktats som myter. 37 Frndringarna belyser ocks problem med trgfrnderliga strukturer och mnster liksom frhllandet mellan nya formella regler och implementeringen av desamma. I olika arbeten frn 1990-talet och framt framhlls allts hur kulturella frestllningar om kvinnlig underordning och manlig verordning reproduceras och frndras genom olika genuspraktiker. Skapandet och reproducerandet av kn (frmst manligt sdant) framstlls som en kulturellt prglad vldspraktik. Under 1990-talet konstitueras en dominerande samtalsordning, en diskurs38 , som ocks kommer att prgla politiska, likvl som officiella, principiella stllningstagandet hos olika myndigheter. Denna utmrks i de olika arbetena av, frutom en tydligt uttalad knsmaktsteoretiskt utgngspunkt, av antaganden om vld som ett kontinuum av sexualiserade handlingar som syftar till och uttrycker makt och kontroll. Handlingarna i sig, liksom offer och grningsmn frsts inte som artskilda, frn normala handlingar, normala kvinnor och mn. Skillnaderna handlar endast om skillnader i grad, inte art. Med hjlp av dessa antaganden konstrueras inte bara frestllningar om vad som r att betrakta som vld, utan ocks en offer- och grningsmanstypologi. Att hvda att kunskapsomrdet prglas av en dominerande ordning innebr inte att alternativa frklaringsansprk inte finns. ven om det fortfarande under perioden finns empiriskt material och teoretiska antaganden som betraktar mns vld mot kvinnor som en fljd av individuella fakto37

Eliasson (1997) tar i sin kunskapsversikt mer ingende upp betydelsen av dessa aspekter fr vrt beteende genom att visa p svrigheterna att ndra p felaktiga attityder. 38 Med diskurs avses frkortat och frenklat en samtalsordning, som ocks innebr ett samtalsordnande, med en begrnsad historisk tidsdimension. Inom diskuren sorteras vad som frsts som sant, riktigt, naturligt, frn det falska och onaturliga. Det handlar om kommunikativa framstllningar eller berttelser som artikuleras av aktrer med rtt att tala inom en specifik sfr. Fr en utfrligare diskussion se t.ex. Fahlgren (1998); Foucault (1993); Lindgren (1997).

46

46

rer, oberoende av samhlleliga villkor, blir dessa rster mer och mer perifera inom kunskapsfltet. Psykologin representerar ngra alternativa frklaringsmodeller till symptomets uppkomst. Antingen fokuseras handlingar, tankar eller betydelsen av traumatiska barndomsupplevelser. De psykologiska och psykoanalytiska perspektiven p vld mot kvinnor terfinns frmst inom kliniskt praktiskt arbete med grningsmn, som framfrallt begtt sexualbrott. tgrderna skiftar i frhllande till inriktning med kognitiv terapi, beteendeterapi eller psykodynamisk (kris)terapi.39 Inom omrdet medicin finns ocks teorier om vldet som uttryck fr medfdda eller frvrvade fysiska avvikelser, t.ex. i form av en verproduktion av knshormon eller neuropsykiatriska avvikelser,40 liksom teorier om personlighetsstrningar hos mannen. Liknande typer av antaganden och behandlingar terfinns ven under senare r, men d r man ofta mycket noggrann med att frhlla sig inom ett knsmaktsteoretiskt perspektiv. 41 P samma gng som underskningar med detta fokus fr svrigheter att passa in i den dominerande diskursen kring vld mot kvinnor finns nd ett intresse bde fr dess metoder och fr dess resultat, frmst inom det kliniska arbetet med grningsmn. I och med upprttandet av ett nationellt center, Rikskvinnocentrum, som har till uppgift inte bara att ta hand om kvinnor utsatta fr olika knsrelaterade brott, utan ocks att utveckla metoder och verka i upplysningssyfte, kan man frvnta sig att mer medicinska och psykologiska teorier fr strre genomslagskraft ven i Sverige.42 Etnicitet Kulturella faktorers betydelse har, i en ngot annorlunda form n vad som avses ovan, varit ett terkommande tema genom hela perioden och har avsett antaganden om kulturella skillnader mellan svenskfdda och in39

Synen p offret som psykiskt labil eller aggressiv och drfr bidragande till misshandeln terfinns frmst i 1960- och 70-talslitteratur frn USA. Se t.ex. Gelles & Straus (1988). 40 Freslagna tgrder vid dylika fel kan vara kemisk kastrering, d.v.s. medicinering genom tillfrande av kvinnligt knshormon, men ven mer radikala ingrepp ssom kirurgisk kastrering (Eriksson 1994). 41 Mnga olika projekt har startats upp inom ramen fr Kvinnofrid, men f r nnu dokumenterade eller utvrderade. 42 Se t.ex. Rikskvinnocentrum 2000; Heimer 1997; Heimer & Nyln 1999 dr vld mot kvinnor beskrivs som en tyst epidemi och vilka tgrder man anser behvas.

47

vandrade kvinnor och mn. Detta gller bde utsatthet fr vld och frklaringar av vldets orsaker. Etnicitet har kommit att anvndas som ett samlande begrepp fr alla utomnordiskt fdda kvinnor och mn. Det gemensamma fr dessa kvinnor och mn antas vara deras traditioner dr mannen betraktas som kvinnans verhuvud. Kvinnorna antas ha bristande sprkkunskaper som gr att de isoleras i hemmet samt lg utbildning som gr att de inte knner till sina lagliga rttigheter. Kvinnorna antas ocks vara rdda fr att frskjutas av slkt och hamna i social och ekonomisk misr. Den invandrade mannens vldsanvndning framstlls som resultatet av en kulturkrock. 43 Som ett led i ett politiskt frndringsarbete r denna gruppering av kvinnor frstelig, d det finns vissa saker som de har gemensamt. I Kvinnofridsutredningen (SOU 1995:60) ppekas t.ex. att de regler som gller fr uppehllstillstnd kan utgra ett hinder fr kvinnor att anmla vld, d de riskerar att inte f sitt uppehllstillstnd frlngt om de lmnar den man de sammanlever med. De kulturellt prglade antagandena om denna grupp som olik och avvikande frn det svenska framstr emellertid som problematiska. Mycket av det som ptalas som specifikt fr denna grupp r snarare ngot som de delar med flertalet (knda) vldsutsatta kvinnor, oberoende av nationalitet. Detta betyder inte att srskilda tgrder inte kan behvas fr olika grupper av kvinnor, i egenskap av ngot som frenar dem t.ex. socialt, juridiskt eller ekonomiskt. Avsikten hr r att visa p problemen med att kategorisera kvinnor och mn utifrn en geografisk avgrnsning som framstlls som liktydig med en kultur. Ett sdant stt att resonera riskerar att upprtthlla frestllningen om att en viss identitet skapas utifrn skillnader mellan lnder. I detta fall upprtthlls en uppdelning mellan vi, de svenska och dom, de utlndska, dr vi str fr det normala och det som kulturellt behver frndras r dom. Detta avser bde frestllningar om offret och grningsmnnen. 44 Eldn (1997) ptalar t.ex. risken med att det svenska fr st oemotsagt och bli ett ideal dr hedersrelaterat vld ses som specifikt, speciellt och framfrallt kulturellt. Hon plderar fr en sammanhllen vldsfrstelse,

43

Se t.ex. Ottoson Hindberg (1984); Socialdepartementet (1983); SOU (1995:60). Om detta innebr att man tror att vldet skulle ha varit acceptabelt i en annan kultur/nation framgr inte. Fr en diskussion kring hur kulturell tillhrighet anvnds som frmildrande omstndighet, se Eldn (1997). 44 Fr en utfrlig diskussion kring hedersrelaterat vld, se Eldn (1997).

48

48

d allt vld kan betraktas som kulturellt i betydelsen kontextuellt, och dr knsrelationen frsts som den sammanhllande och viktigaste variabeln. Grad- versus artskillnad? Under perioden diskuteras offer och grningsmn liksom vldet utifrn tv olika antaganden som analytiskt kan beskrivas som grad- respektive artskillnader. Vad som analytiskt kan beskrivas som artskillnader avser bde vldshandlingarna och mnnen, samt ibland ven kvinnorna. Vldet ses som artskilt frn andra kontrollerande handlingar gentemot kvinnor. Mnnen frsts som avvikande/artskilda frn normala mn. ven frklaringar som sker det srskiljande hos kvinnor som blir utsatta fr vld terfinns hr. Kvinnor som blir misshandlade antas ha dligt sjlvfrtroende eller vara fr dominanta (Bergman 1987; Socialdepartementet 1983; Socialstyrelsen 1985). Mn som misshandlar antas vara aggressionshmmade, ha en tung social problematik, eller svrt att leva upp till mansrollens krav p behrskning och sjlvkontroll. Vldet beskrivs d ofta som ett uttryck fr mannens vanmakt eller maktlshet. 45 Orsakerna sks inom mannen sjlv, (sexualitet som ngestskapande, problem grundlagda i pojkens relation till mamman i barndomen) 46 eller i relationen mellan mannen och kvinnan (svartsjuka, separation, kvinnans mjlighet att avvisa mannen sexuellt) 47 . Vldet beskrivs i termer av inre eller yttre konflikter dr mannen slr i blint raseri.48 I brjan av perioden kan man se olika frhllningsstt till det psykiska och det fysiska vldet. Det psykiska vldet, menar man, har som ml att hlla kvinnan kvar i en underordnad stllning, men teknikerna frutstter att kvinnan r beroende av mannen och har svrt att opponera och hvda sig. Det fysiska vldet antas vara ngot som mannen tar med sig in i fa45

Se t.ex. Dutton (1998); Hedlund (1995, 1999); Lenner-Axelsson (1984); Ottoson Hindberg (1984); som omvxlande beskriver vldet som en konsekvens av mannens upplevelser av maktlshet eller vanmakt. 46 Se t.ex. Hedlund (1989, 1990, 1995, 1999); Hedlund & Lundmark (1983); Kwarnmark & Tidefors Andersson (1999) fr olika psykologiska orsaksfrklaringar. 47 I Brottsfrebyggande rdet (1994); Eliasson (2000); Eneroth & Eneroth (1984); Gerhardsson Rosander (1996); Hydn (1995a); Ottoson Hindberg (1984) och Socialdepartementet (1983) diskuteras olika relationella orsaker till mnnens vldsanvndning. 48 Detta stt att beskriva framfrallt grningsmnnen som artskilda frn normala mn terfinns tydligast i tidiga versikter av kunskapsomrdet, t.ex. Ottoson Hindberg (1984); Socialdepartementet (1983). De finns dock representerade under hela underskningsperioden, se t.ex. Brottsfrebyggande rdet (1997); Hydn (1992, 1995b); SOU (1995:60).

49

miljen, dr kvinnan blir ett bekvmt offer fr hans dligt kontrollerade aggressivitet. Gemensamt r att kvinnan skadas av en man som totalt frlorat kontrollen och att det mesta vldet r okontrollerat och sker som ett uttryck fr vanmakt frn mannens sida. Vldet i sig frsts som orsak till kvinnans infantilisering och isolering som gr att hon inte lmnar mannen. I brjan av 1980-talet r det tydligt att bde kvinnan och mannen i en misshandelssituation beskrivs utifrn artskillnader. Kvinnomisshandel framstlls som en del av en social problematik som drabbar en viss typ av kvinnor och utfrs av en viss typ av mn. Dessa beskrivningar grs trots att man betonar att empiriska brister finns fr att kunna sga ngot om vad som srskiljer misshandlade kvinnor frn kvinnor i allmnhet. Vad man dremot tycker sig kunna sga ngot med skerhet om r att kvinnor som stannar kvar i ett misshandelsfrhllande har dligt sjlvfrtroende. 49 Trots bristande empiriska underlag vid denna tidpunkt betonas allts det sociala arvets betydelse bde fr mn och fr kvinnor, dock med olika resultat. Antaganden finns om att flickor som sett sin mor misshandlas, sjlva frvntas bli misshandlade som vuxna, fr lttare att acceptera vldet och drfr stannar i relationen. Pojkar som sett sin far misshandla modern antas ofta sjlva bli kvinnomisshandlare. Socioekonomisk status antas ha betydelse fr utsatthet fr vld med en verrepresentation nr det gller lgstatusyrken och arbetslsa (Ottoson Hindberg 1984; Socialdepartementet 1983). 50 Man betonar dock, att trots att forskningsresultaten pekar p att familjevld oftare frekommer i familjer med lg socioekonomisk status, kan det frekomma i alla socialgrupper. I faktarutor beskrivs misshandlade kvinnor som kvinnor under 45 r, med lg socioekonomisk status och dligt sjlvfrtroende (Ottoson Hindberg 1984:48). Misshandlande mn handlar hr om mn dmda fr misshandel. Hr menar man att det rder brist p tillfrlitliga data, eftersom man bara kan referera till utlndsk forskning, uppgifter frn hustrur, registerdata och erfarenheter hos behandlare. I motsvarande faktaruta om misshandlande dmda mn uppges
49

Den empiri som troligen ligger till grund fr detta pstende r det projekt vid Nacka sjukhus dr ledaren fr projektet, Johan Cullberg, beskriver misshandeln som en bekrftelse fr kvinnor p hur dliga de r. Fr en ingende beskrivning av projektet, se Cullberg (1980, 1981). 50 Liknande resultat presenteras ocks i Brottsfrebyggande rdets rapport Vld mot kvinnor i nra relationer. En kartlggning (2002b). Ett resultat som visar att dessa antaganden fortfarande gller om man utgr frn vilka brott som gr till tal.

50

50

att dessa bestr av underpriviligerade mn med en tung social problematik, tidigare dmda fr brott. Det ppekas dremot att kliniker har erfarenhet av mn som r socialt vletablerade, men nd har aggressionshmningar, knsrolls- och relationsproblem. Man kan sga att kvinnomisshandel hr beskrivs som ett undantag, en konfliktlsningsmetod fr underpriviligerade grupper. Frestllningar om artskillnad finns tydligast representerad tidigt i underskningsperioden, men terkommer ven under resten av perioden, fretrdesvis inom den kliniska forskningen. Brottsfrebyggande rdet (1994) diskuterar t.ex. hur vld mot kvinnor i nra relationer kan betraktas som ett relationsproblem dr partnerval, frvntningar och frhoppningar inom relationen (den vldsprglade) framstr som viktiga frgor att arbeta med i det brottsfrebyggande arbetet. Vid mitten av 1990-talet d termen gradskillnad brjar anvndas placeras vldet, grningsman och offer inom en knsmaktsteoretisk tolkningsram dr det gemensamma och inte det srskiljande sks. Mns vld mot kvinnor omdefinieras och inkluderar drmed en mngd olika handlingar som br frsts utifrn tanken om vldet som kontinuum. Kontinuum anvnds omvxlande fr att beskriva skillnader mellan vad som i ena nden anses som mer triviala handlingar, medan den andra nden utmrks av fysiskt vld (Eliasson 1997; Widding Hedin 1997), eller fr att se sambandet mellan olika knsrelaterade vldsuttryck som d inkluderar bde olika kriminaliserade handlingar och andra former av knsrelaterat frtryck (Lundgren m.fl. 2001). Empiriskt har frmst det fysiska vldet legat till grund fr olika underskningar ven om frestllningar om vldets kontinuum och gradskillnad teoretiskt inkluderar andra handlingar n fysiskt vld och hot om vld, ssom exempelvis psykiskt, sexuellt och ekonomiskt vld, krnkningar av olika slag, liksom vld och hot om vld mot kvinnans barn eller anhriga. Termen gradskillnad anvnds bland annat fr att betona att skillnaderna mellan ett normalt ktenskap och ett vldsprglat sdant bara r en frga om grad-, inte artskillnad. Det patriarkala samhllets strukturella villkor antas innebra att vilken kvinna som helst kan bli offer fr mns vld och att mns vld mot kvinnor begrnsar det dagliga livet fr alla kvinnor, genom att kvinnor mste frhlla sig till detta hot om vld. Det innebr ocks att vilken man som helst, oberoende av tidigare anfrda sociala skillnader, kan vara en vlds-

51

man. Genom anvndandet av gradskillnadstnkandet inkluderas ocks kvinnor i gemen som reella eller potentiella offer. Under 1990-talet brjar ocks termen sexualiserat vld anvndas. Som begrepp refererar detta till mns olika fysiska, verbala och sexuella vergrepp p kvinnor. Sexualiserat refererar hr till kn (det engelska ordet sex) och avser att vldet r specifikt p grund av att det r knsrelaterat. Ibland anvnds ocks termen fr att visa p det sexuella inslaget i mns vld mot kvinnor (Eliasson 1997; Jeffner 1994, 1998; Lundgren 1993a, 1997; SOU 1995:60; Widding Hedin 1997). Frndringarna frn antaganden om artskillnader till gradskillnader kan frsts som en kritik mot individuella frklaringsfaktorer, som antas bortse frn mer kulturella och samhlleliga normer och vrderingar. Artskillnadsbegreppet kritiseras fr att frlgga ansvaret fr vldet p enskilda avvikande mn (eller kvinnor), eller i omstndigheter utanfr mannens kontroll. En omvnd kritik finns mot mer strukturinriktade analyser, som d kritiseras fr att lgga ansvaret fr vldet p en patriarkal samhllsstruktur och drmed ansvarsbefriar enskilda mn. Vldet som process Nr vld mot kvinnor avser kvinnomisshandel bygger antaganden om vldet som process p frestllningar om frmst fysiskt vld och hot om vld. Att betrakta vldet ur ett processperspektiv innebr att man inom fltet riktar kritik mot antaganden om vldet som enstaka och tillflliga uttryck fr aggressionshandlingar. I brjan av perioden beskrivs vldet som upprepat och med tiden eskalerande. Upprepandet antas f som resultat att de utsatta kvinnorna lever i skrck, blir isolerade och handlingsfrlamade. Begreppet inlrd vrnlshet anvnds fr att beteckna resultatet av en process dr kvinnorna r vertygade om att det inte finns ngon hjlp att f. ven begreppet Stockholmssyndromet anvnds fr att frst varfr kvinnor inte tar emot den hjlp de erbjuds av olika sociala myndigheter eller ideella organisationer. 51 Kvinnorna antas stanna kvar i frhllandet genom att de frnekar, frringar eller bortfrklarar misshandeln p olika stt. Beskrivningar finns dr man antar att kvinnorna ser vldet som normalt (srskilt fr kvinnor som tidigare varit vana vid vld), som en olycklig konsekvens
51

Stockholmssyndromet r ett begrepp som myntades i samband med Norrmalmstorgsdramat 1973 fr att beskriva hur gisslan utvecklar positiva knslor fr sin fngvaktare och negativa knslor gentemot myndigheter som har till uppgift att befria dem.

52

52

av andra faktorer (sjukdom, alkohol, arbetslshet hos mannen), som rttvist (jag r provocerande) eller under kontroll (bara jag r god och tyst) samt hvdar att frhllandet ven har positiva aspekter. ven om man frn och med brjan av 1990-talet i mycket hg utstrckning brjar anvnda begreppet normaliseringsprocessen, kan detta begrepp till stora delar betraktas som en syntes av tidigare beskrivningar av vldsprocessen vad avser kvinnans reaktioner liksom mannens handlingar. Normaliseringsprocessen som begrepp har utvecklats av professor Eva Lundgren under hennes forskning om misshandel av kvinnor. 52 Om man gr tillbaka i tiden kan man se att influenserna frmst kommer frn psykologisk forskning och psykoterapeutiskt kliniskt arbete i USA.53 Vad Lundgren tillfr med sitt begrepp normaliseringsprocessen, r att detta ocks omfattar mannens strategier i vldsprocessen, liksom frstelsen av vldet som en arena fr knskonstituering.54 Normaliseringsprocessen r en teoretisk beskrivning av tv strategier fr mannen att uppn tv ml. Strategierna r att via kortsiktig kontroll, sjlva vldshndelserna, och lngsiktig kontroll, isolering av kvinnan och en vxling mellan vld och vrme, vidmakthlla kontrollen ver kvinnan och har som andra ml att ge mannen erotiska upplevelser som konstituerar mannens maskulinitet. Fr kvinnans del utgr normaliseringsprocessen verlevnads- och anpassningsstrategier. Avvikande handlingar kommer att uppfattas som normala inslag i vardagen genom den verkan vldet har p den utsatta kvinnan. Grnserna mellan acceptabelt och oacceptabelt beteende suddas ut och kvinnan antas gradvis internalisera mannens motiv fr vldsanvndningen. Fysisk isolering leder till psykisk isolering, dr kvinnan utvecklar ett knslomssigt beroende gentemot mannen. Normaliseringsprocessen beskriver en nedtgende spiral, dr kvinnan gradvis anpassar sig till vldet frst fr att f slut p det, sedan som en verlevnadsstrategi, fr att till slut vara ett passivt offer fr ett vld som hon ser som uttryck fr krleksfullhet och omsorg (Lundgren 1997).
52

Fr en mer ingende beskrivning av begreppets innebrd hnvisas till skriften Vldets normaliseringsprocess. Tv parter tv strategier (Lundgren 1997). skriven av Eva Lundgren fr ROKS och som r en bearbetning av en tidigare publicerad artikel i JMFOrapport 1989. 53 Walker (1978) anvnder begreppet inlrd hjlplshet liksom pendling mellan vld och vrme, Dutton & Painter (1981) talar om kvinnors traumatiska bindning medan Frieze (1979) beskriver kvinnors upplevelser av mns vld som ett normalt inslag i deras liv. 54 Detta kommer nrmare att beskrivas och diskuteras i den frdjupning kring Lundgrens teorier som presenteras i del IV.

53

Begreppet normaliseringsprocessen har blivit flitigt anvnt, frmst inom kvinnojoursrrelsen. I olika sammanstllningar, myndighetsrapporter, vetenskapliga arbeten m.m. refereras till begreppet fr att frst vldsprocessen samt kvinnornas stt att hantera och frst det vld de utstts fr. Begreppets genomslagskraft framgr ocks tydligt d man ven i arbeten dr begreppet inte anvnds eller direkt avvisas som analytiskt verktyg, nd frhller sig till det p ett explicit stt. Uppbrottet makt, maktlshet eller motmakt? En vanligt terkommande frga som debatteras handlar om varfr kvinnor inte lmnar den man som utstter henne fr vldshandlingar samt hur man p olika stt kan underltta fr kvinnan att lmna mannen. ven om det fortfarande idag bedrivs arbete som stter relationens bevarande i frmsta rummet framtrder en officiell, politiskt korrekt bild som sger att enda sttet att f slut p vldet r genom att kvinnan lmnar mannen. Misshandlade kvinnor frvntas lmna den man som misshandlar dem och de frmsta hindren fr detta antas vara att social och psykologisk viktimisering gjort dem hjlplsa. Kvinnor som lmnar sina mn blir de ltta, begripliga fallen medan kvinnor som stannar blir en avvikande grupp som mste frklaras. Genom denna officiella bild framstlls ocks mnnen som omjliga att rehabilitera och frhllandet som irreparabelt. Antagandena tydliggr bland annat det fokus p orsaker till varfr hon stannar som prglar fltet. Om misshandlade kvinnor uttrycker positiva aspekter i frhllandet som orsak till att de inte vill g, t.ex. krlek till mannen, eller frhoppningen att han kommer att frndras, betraktas dessa utsagor ofta som resultat av vldsprocessen och inte som uttryck fr kvinnans vilja.55 Antaganden om bde offer och grningsman bygger p frestllningar om att vldet invaderar och till slut inte kan skiljas frn personens identitet. Varfr kvinnan inte gr frklaras allts med ett komplext samspel av intra-psykiska, interpersonella eller sociala/strukturella frhllanden som varierar till viss del genom perioden. Ofta anvnds en kombination av ngra eller alla dessa. Under senare r har mer ekonomiska och formella jmstlldhetsfrklaringar sttt tillbaka fr mer kulturella frklaringar, t.ex. internaliserade patriarkala frestllningar om kvinnor och kvinnlig55

Se Hydn (2001) liksom Eliasson (1997) fr en utfrlig diskussion kring problemen med att g respektive stanna.

54

54

het, kvinnans vrde som gift och hennes ansvar att hlla ihop hemmet eller hennes drm om det goda ktenskapet. Andra frklaringar hnvisar till normaliseringsprocessen som innebr att kvinnor stannar infr mannens hot om vrre vld eller att kombinationen av vld, isolering, vxling mellan vld och vrme, rdsla och skuld pverkar kvinnors psyke. Kvinnor antas bli deprimerade, f lg sjlvknsla, bli hjlplsa, knna skuld och skam och/eller genom traumatisering bli bundna till sin grningsman som gr att de upplever falska knslor av beroende och krlek. Genom denna normaliseringsprocess antas kvinnan identifiera sig med sin frvare och verta hans syn p vldet och henne som kvinna. ven om frgan Varfr gr hon inte? mot slutet av 1990-talet brjar stllas p nya stt, grs detta innanfr en tolkningsram som tar som utgngspunkt att kvinnan vill g, men p grund av olika skl r frhindrad. Eliasson (1997) frgar t.ex. Varfr lter inte mannen kvinnan g? eller Varfr gr inte mannen?. Hydn (1995c) stller frgan Nr gr hon? och menar att vid varje misshandel lmnar kvinnorna, om inte fysiskt, s mentalt, den misshandlande mannen. Vad som srskilt skiljer de tidiga versikterna frn senare r att det i de tidiga inte frekommer ngon problematisering kring betydelsen av olika myndigheters eller professionella hjlpares stt att agera, eller brist p agerande nr det gller mjligheter att lmna mannen. Ansvaret frlggs hos kvinnan, mannen, slkt, vnner och i samhllets traditionella knsroller. Att kvinnor ser vldet som normalt r ngot som i brjan av perioden endast frbehlls kvinnor med en tung social problematik med tidigare erfarenheter av vld, medan anvndandet av normaliseringsprocessen under senare period avser att visa p en process som r utmrkande fr misshandlade kvinnor generellt. Medan 1980-talet prglas av beskrivningar av bde kvinnor och mns vanmakt och maktlshet uppehller man sig under 1990-talet frmst vid kvinnors maktlshet och mns makt. Kvinnors eventuella motmaktstrategier gnas, teoretiskt sett, inte mycket utrymme och uppmrksamhet. 56

56

Hydn (2001) beskriver visserligen kvinnors motstnd, men detta r vad hon kallar ett motstnd utan konfrontation. Andersson & Lundberg (2000) menar att kvinnor anvnder sig av en mngd olika strategier fr att handskas med sin situation, ett resultat som de menar inte stdjer de antaganden om kvinnors reaktioner p det vld de utstts fr som normaliseringsprocessen innebr.

55

Skuld och ansvar makt, maktlshet eller motmakt? Den offentliga och principiellt giltiga bilden av vld mot kvinnor som genomsyrar kunskapsfltet i Sverige idag r starkt moraliskt frdmande. Detta gller oavsett var man lgger ansvaret fr vldet. Best (1997) beskriver framvxten av vad som kan betraktas som en brottsofferideologi, vars kriterier Andersson & Lundberg (2001:77-79) menar r anvndbara fr att frst antaganden om offer, viktimisering och grningsmn inom kunskapsfltet vld mot kvinnor. Mnga drabbas oavsett social status Ett av de viktigaste kriterierna, enligt Best, r att mnga r drabbade och att dessa frdelar sig ver alla sociala skikt. I olika sammanhang framhlls kningen av antalet kvinnor som utstts, liksom de knsmaktsteoretiska antagandena om alla kvinnors utsatthet. Vldets lngtgende konsekvenser Viktigt r ocks att offertillskrivningen har lngtgende konsekvenser, vilket avspeglar sig i beskrivningar av vldets konsekvenser inte bara fr den vldsutsatta kvinnan, utan i frlngningen fr alla kvinnors rdsla och handlingsutrymme. Olika antaganden finns om vldets konsekvenser fr kvinnans barn, bde nu och i en framtid samt hur vldet skapar fientlighet mellan kvinnor och mn i allmnhet genom att upprtthlla knsstereotypa frestllningar. Klara grnser mellan offer och frvare Relationen mellan offer och frvare mste ha klara grnser. Den nra relationen mellan offer och frvare kan stlla till problem i definitionen av ansvarsfrgor. Kvinnors sjlvstndighet och styrka kan bli freml fr omtolkningar d detta r egenskaper som inte passar fr det ideala offret. Resultat som visar p kvinnors fysiska motstnd avvisas, eller omtolkas. Ett annat problem kan vara att kvinnor som inte passar in i offermallen upplevs som irriterande, obegripliga eller frustrerande av olika yrkesgrupper som mter dem, t.ex. polisen (Lundberg 1996). Det moraliska frdmandet grundar sig p frestllningen om ett oskyldigt offer som mste skyddas frn grningsmannen. Kvinnan antas, genom vldsprocessens cykel av makt och beroende, bli ett hjlplst och isolerat offer fr mannens vld. Dessa antaganden framstr som viktiga i frhllande till offerskapandet d en misshandlad kvinna inte br kunna

56

56

pverka eller ta ansvar fr vldssituationen. Christie (1986) beskriver det idealiska offret som syftar p en person eller grupp som lttast fr legitim status som offer nr de utstts fr brott. Fr att kvinnorna skall framst som offer krvs ngon form av uppst och en grningsman. Mannen som slr framstlls som en respektabel vanlig man vars vld r kontrollerat, mlinriktat och avsiktligt och som mste straffas fr detta vld. Vldet beskrivs ofta p ett stt som invaderar hela personligheten. Problem att uppfylla grnsdragningen mellan offer och grningsman blir tydlig i olika socialpsykologiska, psykologiska eller medicinska antaganden som frlgger ansvaret i en misslyckad socialisation, dysfunktionell familj eller biologiska frklaringar. Offerskapet upptcks sllan Ett kriterium r att offerskapet sllan upptcks, vilket tydliggrs genom de terkommande antaganden som finns om stora mrkertal inom offerkategorin. Drfr blir information om vr egen och andras fara ett viktigt kriterium i en brottsofferideologi. Idag finns ett officiellt engagemang och en kunskapsproduktion speciellt kring offer fr vld och sexualbrott, som bland annat avtecknar sig i medial uppmrksamhet, men ocks i information och teoretiska antaganden om vr egen och andras utsatthet samt i vilka hot och risker liksom olika trygghetspaket och larmsystem som finns (Brottsoffermyndigheten 1996; Beck 1993; Christie 2001; Snare 1999; kerstrm & Sahlin 2001). Tilltro till offrets utsaga Ytterligare ett kriterium r att offrets utsaga mste bli trodd. Detta r en av utgngspunkterna i kvinnojoursverksamheten. I ett flertal texter, frmst av senare datum, riktas kritik mot professionellas stt att hantera kvinnornas utsagor, liksom mot rttsvsendets stt att utstta offren fr en sekundr viktimisering. Offerbegreppets positiva och negativa konnotationer Begreppet offer antas ha bde positiva svl som negativa konnotationer. Frn brjan utmrks kunskapsomrdet av olika stt att skapa en s ideal offerstatus som mjligt nr det gller kvinnorna. Mot slutet av underskningsperioden kan man istllet se en kad fokusering p de negativa aspekterna av olika offertillskrivningar (Snare 1999; kerstrm & Sahlin 2001).

57

Konstruktionen av kvinnan som offer kan allts frsts utifrn bestmda antaganden om ansvar och bemtande. Mns vld mot kvinnor frsts bde som ett uttryck fr en patriarkal ordning och som ett stt att upprtthlla denna ordning. Vld betraktas drmed som ett uttryck fr mns makt, snarare n vanmakt eller maktlshet. Fr att kvinnan skall framst som offer krvs att hon inte kan ses som delaktig i vldet, eller kan frdmas fr det. Ericsson (1993) menar att rtten att vara ett offer ocks innebr vissa frpliktelser. En sdan r att kvinnors aktiva handlande och motstnd mot det vld de utstts fr riskerar att bli osynligt. Frnvaron av motstnd kopplas till frestllningar om den goda och moraliska kvinnan som frsvrar fr kvinnor att hantera den vrede de kan knna och att inte rikta den mot sig sjlva. Ett intressant resultat som bara lyfts fram i brjan av perioden r att de kvinnor som sker vrd uppvisar, frutom rdsla fr att bli misshandlade, vad som beskrivs som ett identiskt psykiskt reaktionsmnster som innebr en kamp fr att kontrollera egna aggressiva impulser (Ottoson Hindberg 1984). Beskrivningar av kvinnor som aggressiva terfinns inte senare inom kunskapsfltet, vilket troligen kan frsts mot bakgrund av konstruktionen av kvinnan som offer. I underskningen Slagen dam uppger de kvinnor som utsatts fr vld att den vanligaste konsekvensen av detta r vrede och hat (Lundgren, m.fl. 2001:56). Ett resultat som inte fr ngon strre uppmrksamhet i rapportens analyser och slutsatser. 57 Fr att kvinnan skall kunna bryta sitt offerskap, dvs. bde fr att kunna se sig sjlv som offer och fr att ta sig ur sin situation antas hon behva hjlp utifrn. Frgan om var denna hjlp skall komma ifrn r inte sjlvklar. Inom kvinnojourrrelsen betonas vikten av ideella resurser, kvinnors solidaritet och std (Jeffner 1994; Lundgren, 1990, 1992). Frn offentligt hll pekas ocks p behovet av frbttrade professionella hjlpinsatser (SOU 1994:56; SOU 1995:60; Brottsfrebyggande rdet 1997). I de senast publicerade myndighetsrapporterna framhlls ocks vikten av att knyta samman professionella och ideella resurser, bde rent praktiskt genom olika samarbeten, men ocks fr att betona vikten av bde professionell och ideell hjlp. Man kan ocks i olika myndighetsrapporter av

57

I rapporten Slagen dam stlls de viktigaste resultaten samman i faktarutor. Det framgr av fig. 31, sid. 56, att vrede och hat r den vanligaste konsekvensen av vldet som kvinnorna rapporterar, nra fljt av rdsla och dlig sjlvknsla. I faktarutorna uppmrksammas emellertid inte detta intressanta resultat.

58

58

senare datum se en betoning av kommunala hjlpinsatser, bde avseende hjlp riktad till mn som frvare och till kvinnor som offer. I Mtet mellan Tv Diskurser Nr det gller vld mot kvinnor som kunskapsomrde finns allts, som vi sett, en stor mngd kunskapsproducenter som t.ex. hlso- och sjukvrden, socialtjnsten, rttsvsendet, ideella organisationer som brottsofferjourer, kvinno- och mansjourer, statliga myndigheter och vetenskapliga discipliner som genom sina olika verksamheter och erfarenheter kan ha olika syn p vad som utgr problemet, dess orsaker, likvl som lsningar. Vld mot kvinnor r idag inte bara ett etablerat samhllsproblem utan blir genom sina olika definitioner ocks ett forskningsmne, liksom ett arbetsflt fr en mngd olika verksamheter. Kunskap svl som olika kunskapsproducenter, kan drfr betraktas som en del av problemet snarare n dess lsning och man kan alltid frga sig vilka konsekvenser det fr nr man omformulerar problem och omvrderar olika frgivettaganden. Vad som skall betraktas som sant, bra, nyttigt, viktigt eller relevant r inte ngot som r givet utan beroende av olika maktrelationer dr problemformuleringsprivilegiet har stor betydelse.58 Det finns dock ingen sjlvklar riktning p denna kunskap, utifrn tanken om en producent och en anvndare, t.ex. att vetenskaplig kunskap genereras inom vetenskapliga domner och sedan implementeras inom olika verksamheter eller ligger till grund fr politiska beslut som sedan p ett oproblematiskt stt omstts i arbetet i kommunala och statliga verksamheter. Inte heller kan man tala om en kumulativ utvecklingstanke. Snarare kan man se hur tv olika diskurser tas i ansprk fr att frst vld mot kvinnor. Den kade uppmrksamheten medialt, vetenskapligt och
58

ven klassificeringen av material inom ett problemomrde ndras ver tid och har bland annat att gra med problemformuleringsprivilegiet. Ett intressant resultat r att nr man idag sker litteratur om vld mot kvinnor p bibliotek kommer man att finna att en vervgande del av denna terfinns under biblioteksvsendets klassificering V (Medicin) och dess underavdelningar, oberoende av vem, vilka eller var den r producerad, t.ex. inom olika vetenskapliga discipliner eller av olika myndigheter. Klassificeringen i sig sger ngot om hur ett problem betraktas. Vld mot kvinnor framstr i detta fall som frmst ett hlso- eller folkhlsoproblem. Intressant r ocks att medicinsk eller folkhlsovetenskaplig litteratur inte terfinns annat n p speciella bibliotek som inriktar sig p folkhlsa och medicin. Detta kanske frefaller naturligt, men en annan typ av klassificering skulle kanske stlla problemet i en annan dager. Vad hnder om forskning kring vld mot kvinnor i stllet klassificerades som ekonomisk, juridisk, samhllelig eller politisk litteratur?

59

politiskt har medfrt att en frstelse kommit att dominera ver den andra. Genom att behandla vldshndelserna ur ett speciellt perspektiv framhlls och inramas vissa fakta p ett stt som framstller dem inte bara som viktigare n andra, utan ocks som naturliga, sjlvklara och sanna. Ett kunskapsomrde kan utmrkas av mer eller mindre etablerade, homogena och synliga tolkningar av problemomrdet, men det kan ocks prglas av mer eller mindre dolda formuleringar och stndiga maktkamper. Problemformuleringsprivilegiet innebr en rtt att avgra vad som utgr ett problem, problemets orsaker samt lsningar. Genom att definiera ett problem och dess lsningar upprtthlls olika grnser. Ett omrde som utmrks av en skarp grnsdragning mellan tilltna och otilltna stt att formulera ett problem innebr att nya problemformuleringar kommer att mta p hrt motstnd. 59 Fr att nya kunskapsansprk skall betraktas som legitima krvs att de ocks frhller sig till redan befintlig, accepterad kunskap. Detta stter ramar fr vilka nya och revolutionerande upptcker eller teorier som kan vinna legitimitet, dr redan befintlig och etablerad kunskap mste ifrgasttas. Fr att ngot skall betraktas som legitim kunskap krvs ocks en position som betraktas som legitim i betydelsen sannings(s)gande. Vetenskapen, liksom rttsliga instanser, kan sgas utgra institutioner i samhllet som producerar kunskap med hg grad av legitimitet. Andra kunskapsproducenter, som i detta fall kvinnojourerna, mste hnvisa till andra kriterier, ssom t.ex. mngrig erfarenhet, fr att hvda sanningshalten i sin kunskap s att den framstr som legitim. 60 Frhllandet mellan legitima sannings(s)gare och andra kunskapsproducenter blir ocks av vikt, speciellt fr att legitimera olika avvikande kunskapsansprk. I Sverige kan man se sdana samarbeten mellan t.ex. olika myndigheter, akademiska kunskapsproducenter och kvinnojoursrrelsen dr man genom olika samverkansprojekt legitimerar varandras kunskapsansprk. Bilden av vld mot kvinnor baseras p frestllningar om vad som kan betraktas som vld, den vldsutsatta kvinnan/offret men ocks den vldsutvande mannen/frvaren. Den bygger ocks p frestllningar om

59

Fr en utfrligare definition kring problemformuleringsprivilegiet, se Gustafsson (1989). Fr diskussion om dess effekter, se Lindgren (1997). 60 Se t.ex. Andersson & Lundberg (2001), som diskuterar kvinnomisshandel som kunskapsflt. Lagen och rttsvsendet som social praktik i en fallocentrisk kultur diskuteras utfrligt i Smart (1995).

60

60

mnniskan som biologisk och social varelse, om familj och arbetsliv, brott och straff, liksom om samhllet i stort. Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan man sga att vissa formuleringar, antaganden och ider terkommer genom hela tidsperioden och i nstan allt material. I materialet framtrder ett tydligt stt att tala om vld mot kvinnor, en samtalsordning, som man har att frhlla sig till inom kunskapsfltet och som till vissa delar uppvisar stora, men i andra avseenden endast sm frndringar ver tid. Det handlar om en srskild vldsproblematik med en specifik typ av vld d den r riktad till en speciell kvinna, oftast nrstende. Ocks antaganden om grningsman och offer r srskilda frn andra typer av vldshandlingar och frsts och frklaras inom en tolkningsram som behandlar bde problemets uppkomst och hur det br angripas och lsas. Vldet i sig frsts som en process som upprepas och tilltar i grovhet. Detta r antaganden som fljer genom hela tidsperioden och som terfinns svl 1983 som 2003. Den avgrande skillnaden r att ju lngre fram vi frflyttar oss tidsmssigt desto tydligare framtrder ansprket p att detta r den sanna och korrekta bilden. ven om att det allts till viss del finns olika frstelser av vad vld mot kvinnor r s framstr det som om den dominerande och tillika officiella, politiska frstelsen idag bygger p ngra avgrande frndringar under frmst 1990-talet. Knsmaktsteoretiska utgngspunkter blir d tydligare i mnga arbeten. Intresset inriktar sig p betydelsen av kulturella trosfrestllningar och antaganden kring makt, kn och sexualitet p bekostnad av betydelsen av materiella villkor. Psykologiska och socialt grundade antaganden om individuella orsaker till vldsanvndning blir, ven om de fortfarande anvnds i betydande utstrckning, utsatta fr olika former av frminskningsstrategier. 61
61

Ett tydligt exempel p att det rder en kamp om problemformuleringsprivilegiet r professor Eva Lundgrens tal vid Nationella rdet fr Kvinnofrids konferens p Internationella Kvinnodagen den 8 mars 2002. I detta tal stller sig Lundgren frgande till om all kunskap r lika bra och menar att forskning inte r ett demokratiprojekt utan frbehllet den akademiska sfren. Hon avvisar olika utomvetenskapliga expertkompetenser som hon menar leder till en brist p helhetssyn och splittrade riktninglsa tgrder. Man skulle kunna sga att hon drmed inte bara avvisar erfarenheter frn de praktiker som p olika stt kommer i kontakt med misshandlade kvinnor utan ocks klinisk erfarenhet liksom kvinnojourernas kunskapsansprk (Lundgren, 2002).

61

Anvndandet av begreppet sexualiserat vld, liksom vldets kontinuum har inneburit att vldshandlingarna i sig kommit att inkludera handlingar som tidigare inte uppmrksammats eller som tidigare behandlats srskilda frn varandra. Fokus p gradskillnader har lett till att varken offer eller grningsmn frvntas terfinnas inom socialt utsatta grupper. Frndringar har ven skett vad avser antaganden om vldet som ett kontrollerat uttryck fr makt istllet fr okontrollerade aggressions- eller vredesutbrott, eller vldsanvndning som uttryck fr mns vanmakt. I kampen om tolkningsfretrdet stlls frklaringar p strukturell niv mot individfrklaringar. Vldet och grningsmannen frsts antingen utifrn en tanke om gradskillnad eller artskillnad i frhllande till normala mn och andra kontrollhandlingar. Vldet antas antingen vara ett uttryck fr makt, en handling som bde r kontrollerad och syftar till kontroll ver kvinnan eller som en okontrollerad vredeshandling som orsakas av mannens vanmakt eller maktlshet. Dessa motsatser fr betydelse fr problemets lsning, liksom ansvarsfrgan. I nsta del kommer dessa teman att relateras till ngra vl etablerade kunskapsproducenter inom fltet.

62

62

Del IV Mns Vld mot Kvinnor - Idealtypiska Synstt Som framgtt av presentation och diskussion i del III kan kunskapslget betecknas som innehllsrikt, men p samma gng motsgelsefullt och prglat av motstridigheter. I denna del presenteras tre exempel p delvis olika stt att frst och frklara mns vld mot kvinnor. Exemplen skall emellertid inte frsts som ngon slags uttmmande expos ver kunskapsfltet. Tre frfattare har valts ut som representanter fr vad som kan betecknas som idealtypiska frestllningar om mns vld mot kvinnor. 62 Detta avser bde frestllningar om vldet, dess orsaker liksom konsekvenser. Det idealtypiska refererar hr till skillnader i frhllningsstt till teman om mns vld som sexuellt/icke sexuellt uttryck fr makt/vanmakt. Om vldet som ett kontrollerat/okontrollerat beteende som frsts som kulturellt tilltet/otilltet. Frfattarnas texter kommer att diskuteras utifrn grundantaganden, perspektiv, teoretiska utgngspunkter, hypoteser, empiri och slutsatser, i den mn sdana frekommer. Det material som ingtt som underlag i denna del har granskats utifrn vilka antaganden som grs, och hur dessa sedan avspeglas i olika analyser och slutsatser, samt hur frhllandet mellan teoretiska antaganden och empiriska underlag ser ut. Delen avslutas med en diskussion kring motsttningar, likheter och skillnader mellan de olika bidragen. Detta gller bde utgngspunkter och fokus, empiri, teori och slutsatser. De olika bidragen kommer att placeras in i en nivversikt 63 som syftar till att visa p vilken eller vilka niver de olika bidragens huvudsakliga fokus ligger, d.v.s. vad det r de gr ansprk p att skapa kunskap om. Med hjlp av versikten problematiseras frhllandet mellan analyser p mikro- och makroniv, men den syftar ocks till att tydliggra i vilken utstrckning kunskapsansprk, studieobjektet och empiri stdjer varandra.
62

De olika frfattarna r hr av intresse frmst utifrn deras respektive textproduktions specifika innehll, men ocks med hnsyn tagen till den position de uttalar sig ifrn. 63 Nivversikten presenteras mer utfrligt i samband med diskussionen kring likheter/skillnader/konsekvenser.

63

Urvalsfrfarande och Presentation Urvalet r inte givet d det i Sverige finns en mngd kunskapsproducenter vars texter kan vara intressanta att nrmare beskriva och diskutera. Valet r gjort frst och frmst utifrn att de tre exemplen alla sjlva placerar sin kunskapsproduktion inom en knsmaktsteoretisk ram, vilket tidigare genomgng och diskussion visat vara det vanligaste frhllningssttet idag, men ocks utifrn att de tydliggr den kamp om tolkningsfretrdet inom detta perspektiv som tidigare beskrivits. Frvntningarna r att de utifrn sina olika positioner och sitt specifika intresse fr frgan skall kunna tydliggra bde motsttningar, skillnader och likheter beroende av svl vetenskapsteoretiska64 kriterier, empiriska underlag, teoretiska antaganden, likvl som ml och syften med deras respektive arbeten. De tre exemplen kan allts sgas representera delvis olika frestllningar om hur vi kan och br frst mns vld mot kvinnor, vad som utmrker en vldssituation och vad som br gras fr att vld mot kvinnor som problem skall kunna lsas. De tre exemplen r ocks valda fr att visa p hur kvinnojourkunskap, akademisk kunskap och socialt och kliniskt arbete frhller sig till varandra och till det politiska antagandet, bde nationellt och internationellt, att olika sorters vld mot kvinnor mste frsts som delar av samma problem. Underlaget fr diskussionen r texter av de olika representanterna under den tid de varit aktiva p kunskapsfltet, men gr inte ansprk p att tcka hela deras produktion. De fr visserligen personifiera en stndpunkt, men detta innebr inte att deras produktion r statistik. Frndringar kan ses bde nr det gller underskningsfokus och analyser. Vilka texter som utgr underlag finns noterat i samband med respektive presentation och diskussion. De olika texternas innehll kommer inte att presenteras utfrligt, d versikten syftar till att visa generella drag i textproduktionen. Som representant fr ett individinriktat perspektiv har texter av Eva Hedlund valts. Hedlund var en av de allra frsta i Sverige som arbetade med att utveckla nya metoder fr att ta emot och stdja vldsutsatta kvinnor i ett pilotprojekt inom RFSU. Ett arbete som dokumenterats i ett flertal bcker, artiklar, rapporter och utbildningsinsatser. Hedlund r soci64

Med vetenskapsteoretiska kriterier avses hr mycket frenklat frmst vilka frestllningar som finns om vad man kan underska p ett vetenskapligt stt och hur detta i s fall skall g till.

64

64

onom, legitimerad psykoterapeut, samt hedersdoktor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Frutom sin erfarenhet av kliniskt arbete med vldsutsatta kvinnor har Hedlund ocks arbetat med mnnen bakom vldet. Hedlund fr hr representera ett kliniskt perspektiv p mns vld mot kvinnor. Som tidigare diskuterats finns i Sverige idag en ganska tydlig och avgrnsad frestllning om vld mot kvinnor, som till stor del grundar sig p kvinnojourrrelsens erfarenheter och opinionsbildande arbete, men som vuxit sig stark och dominerande genom en rad samarbeten med bde akademisk forskning och olika myndigheter. Ett strukturellt perspektiv fretrds hr genom texter av Eva Lundgren, teolog och professor i sociologi vid Uppsala universitet med srskild inriktning mot kvinnoforskning, kan sgas utgra exempel p ett sdant samarbete. I egenskap av innehavare av en professur med srskild inriktning p vld mot kvinnor har hon haft mjlighet att akademiskt pverka kunskapsfltet mer n andra kunskapsproducenter. Bde utifrn sin akademiska position och genom sitt samarbete med kvinnojoursrrelsen kan hennes bidrag rknas som det mest representativa exemplet p vad som idag betraktas som det dominerande synsttet nr det gller vld mot kvinnor i Sverige. Lundgren har sedan mitten av 1980-talet arbetat med forskning om bde mns och kvinnors upplevelser av kvinnomisshandel. Som teolog har hennes arbete frmst handlat om kvinnomisshandel i frireligisa kulturer. Ett av de senaste bidragen till forskningsfltet r hennes medverkan i den riksomfattande omfngsunderskningen Slagen dam (Lundgren, m.fl. 2001). Den tredje representanten, Margareta Hydn, har valts som representant fr ett relationellt eller socialpsykologiskt perspektiv men ocks fr att hon genomgende frhllit sig kritisk till den dominerande frestllningen om kvinnomisshandel och genom sin forskning och i sitt kliniska arbete som psykoterapeut frskt utveckla alternativa stt att forska kring och ska frst bde vldet som process, kvinnors uppbrott frn ett misshandelsfrhllande samt betydelsen av en offertillskrivning av kvinnan. Medan Lundgrens arbete i stor utstrckning ftt betydelse fr det ideella arbetet med vldsutsatta kvinnor, har Hydns, liksom Hedlunds syftat till att skapa underlag fr olika professionella gruppers bemtande av bde vldsutsatta kvinnor och vldsverkande mn, frmst inom det sociala arbetets verksamhetsflt. Hydn r docent i socialt arbete vid Stockholms universitet, psykoterapeut med erfarenhet av 20 rs arbete

65

med individual- och familjeterapi. Hon har ocks erfarenheter frn pedagogisk verksamhet som lrare vid Socialhgskolan i Stockholm och som handledare inom socialtjnstens individ- och familjeomsorg. Presentationsordningen r vald utifrn att Hydn skriver i polemik mot bde ett mer individcentrerat angreppsstt, hr representerat av Hedlund, och Lundgrens mer strukturella perspektiv. Fr att gra denna polemik s tydlig som mjligt, kommer Hedlunds bidrag att presenteras och diskuteras frst, fljd av Lundgrens och slutligen Hydns. Vld som Sexualfientligt Beteende ett Individproblem? Empiriska underlag I Vldtktskliniken (Hedlund, m.fl. 1979), som utgr brjan av Eva Hedlunds dokumentation av sina projekterfarenheter frn arbete med vldsutsatta kvinnor, diskuteras och pongteras vikten av att mns vld mot kvinnor mste frsts bde p en samhllsniv, utifrn medias reaktioner och individuella stt att bemta vldet. Hon menar ocks att all frstelse av vld mot kvinnor mste sttas in i en ram av knsrollernas betydelse och mns makt genom historien att definiera det kvinnliga. Hedlund utgr ett intressant exempel d hennes erfarenhet strcker sig ver en tidsperiod dr sexualbrott och vld mot kvinnor ftt en kad uppmrksamhet och status som samhllsproblem. Materialet i Vldtktskliniken utgrs av erfarenheter frn kliniskt arbete med 184 kvinnor som varit utsatta fr vldtkt, till vervgande del av en grningsman som varit oknd eller mycket litet knd fr kvinnan. 65 Projektet Vldtktskliniken startades p regeringens initiativ i slutet av 1970-talet. Ett projekt som visar mnga likheter med projektet Rikskvinnocentrum, ett resultat av Kvinnofridsreformen. 66 Hedlund finns

65

Drmed avviker det frn det vergripande temat i denna rapport, vld mot kvinnor i betydelsen kvinnomisshandel. Hedlunds tidiga produktion speglar emellertid den tidens problematik nr det gller vld mot kvinnor, som under 1970- och 80-talet frmst avsg sexualbrott och d speciellt vldtkt, och som ocks tydligt influerat antaganden om andra typer av vldsbrott mot kvinnor. 66 Rikskvinnocentrum r ett projekt som startat som resultatet av Kvinnovldskommissionens arbete. Bde argument fr behovet av ett nationellt centrum fr omhndertagande av vldsutsatta kvinnor, samt uppbyggnaden av densamma har mycket stora likheter med den nationellt inrttade vldtktsklinik som startade 1979. Intressant r att i utvrderingarna av detta projekt ansg de involverade, bland annat Eva Hedlund, att behovet visserligen fanns av sdana specialinstanser i samhllet men att de inte borde vara centrerade till en plats.

66

66

ocks representerad i olika kunskapsversikter och dokumentation frn konferenser som rr vld mot kvinnor under 1980- och 1990-talet. Med hnsyn tagen till den idag etablerade synen att allt vld mot kvinnor br frsts som sexualiserat vld blir Hedlunds antaganden och slutsatser betydelsefulla nr det gller vld mot kvinnor i allmnhet och det professionella bemtandet av vldsutsatta kvinnor i synnerhet. Frutom ovanstende projekt baserar sig Hedlunds empiri p kliniska erfarenheter i hennes arbete med kvinnor som sjlva tagit kontakt med RFSU, eller som kommit p rekommendation av polis, personal p sjukhus, kvinnojourer m.m. Hennes intresse nr det gller vldsutsatta kvinnor har frmst koncentrerats kring frgor om hur man p bsta stt professionellt, inom bde vrd och polisvsende, bemter och hjlper kvinnor som utsatts fr sexualiserat vld. Hedlund har med tiden kommit att inrikta sitt intresse p mn som vldsutvare. Nr det gller grningsmnnen, har intresset varit inriktat p det kliniska omrdet, med utvecklandet av olika former av samtalsterapi med mnnen. Det gller, enligt Hedlund sjlv, att studera mnnen och deras avsikter med sina vldshandlingar mot kvinnor fr att gra offrens utsatthet tydligare.67 Hedlund har allts lngvarig klinisk erfarenhet av arbete med mn som anvnt vld mot kvinnor. Nr det gller mns sexuella vergrepp p kvinnor omfattas hennes empiriska underlag av kliniska erfarenheter i mtet bde med mn som dmts fr sexualbrott och de som frivilligt skt sig till RFSUs mottagning fr samtal kring upplevda sexualproblem. Knsmaktsteori som disciplinr matris? ven om Hedlund menar att en knsmaktsteoretisk perspektivisering r viktig, kan man sga att hennes egen forskning och kliniska verksamhet kontrasterar mot mnga av de antaganden som utgr tolkningsram fr denna perspektivisering.68
67

En frklaring som kan tyckas problematisk om arbetet med mnnen inte har som syfte att hjlpa dem, utan att synliggra offrens utsatthet. Uttalandet kan delvis frsts mot bakgrund av den starka betoning p offren fr vldet och deras behov som finns bde i politiska dokument liksom hos exempelvis. ROKS. 68 Diskussionen kommer att framfrallt baseras p fljande verk av Hedlund: Hedlund (1989) Med knet som vapen och vrn; Hedlund (1991) Efter ett sexuellt vergrepp. En metod att mta kvinnorna; Hedlund (1996) Sexuellt utnyttjad. Om terapin eftert; Hedlund (1999) Mn med sexuell beroendeproblematik; Hedlund m.fl. (1979) Vldtktskliniken. Att mta och arbeta med vldtktsproblem; Hedlund m.fl. (1983) Vldtktskri-

67

Vldtkt, menar Hedlund, tjnar i frsta hand icke-sexuella behov och r drmed snarare en fientlig n sexuell handling. Vldtkt beskrivs ocks som ett extremt utslag av det frtryck som kvinnor utstts fr och den underordnade stllning kvinnor har i samhllet. Enligt Hedlund r den maktstruktur som skapar svl offer som grningsman en fruktbar utgngspunkt fr att frst vldtkt. Hon ppekar att individuella faktorer visserligen inte r betydelselsa, men att mns vld och vldtkt frmst mste betraktas som ett samhllsproblem. Ytligt betraktat kan Hedlunds syn p mns vldshandlingar mot kvinnor generellt och vldtkt specifikt placeras in i teorier som kopplar samman begreppen sexualiserat vld, vldets kontinuum och gradskillnader. Vid en nrmare analys av hennes antaganden och slutsatser om grningsmnnen, framkommer emellertid markanta skillnader i synen p vldets funktion, grningsmannens motiv och syfte med vldshandlingen som ocks fr betydelse fr ansvarsfrgan. Mns vld vems ansvar? Hedlund har, i flera av sina bidrag, teoretiserat kring inte bara de hjlpskandes reaktioner, utan ocks de hjlpandes. Hon har problematiserat professionellas distanseringstekniker nr det gller sttet att bemta de hjlpskande och vilken betydelse detta kan antas f i mtet med en vldsutsatt kvinna. Hedlund fresprkar ett aktivt frhllningsstt som fr kvinnan att knna att det finns ett annat val n att glmma och begrava hndelsen och att istllet ge henne tillbaka sjlvbestmmandertten; att identifiera sin oro och sina behov; att visa henne att hon bst sjlv vet vad hon behver samt att kvinnor med olika erfarenheter har olika hjlpbehov. Vad Hedlund inte problematiserar r den konflikt som kan uppst mellan vad hon kallar att ge kvinnan tillbaka sin sjlvbestmmandertt och en psykosocial bedmning. Hedlund problematiserar visserligen betydelsen av olika psykologiska frsvarsmekanismer i mtet med den hjlpskande, men maktrelationen i frga om tolkningsfretrde mellan klient och hjlpare diskuteras inte. 69

sen. En bruksbok fr socialarbetare, poliser, sjukvrdspersonal, jurister, anhriga och andra som kommer i kontakt med vldtagna kvinnor. 69 Fr en utfrligare diskussion kring mtet mellan klient och hjlpare, se diskussion under rubrikerna Kvinnors uppbrott ? och Den goda viljans diskurs? , del V.

68

68

Nr det gller sjlva vldsutvningen, menar Hedlund, att den r sexualiserad, i betydelsen knsrelaterad. Handlingen antas emellertid inte vara ett uttryck fr sexuell lust, utan fr mannens behov att strka sin manlighet. Vgen dit gr via mannens bervande av den makt kvinnan har i hans gon. Mannens vld r emellertid, enligt Hedlund, inte kontrollerat utan mannen vldtar i blint raseri. Hedlund beskriver hur mannen, rent konkret, anvnder sitt knsorgan som ett redskap fr att bli av med knslor av vrede, maktlshet, oskerhet, underlgsenhet och hjlplshet. Mannens syfte r inte heller att f kontroll ver kvinnans liv, utan ver sitt eget. Mannens avsikt antas inte heller vara att skada den som blir offer, eftersom han, i vldssituationen, antas ofrmgen att leva sig in i offrets situation (Hedlund 1989). Man skulle kunna sga att vldet framstr som terapi fr ngestreducering hos mannen. Hos Hedlund finns en ambivalens avseende hur mn som brukar vld mot kvinnor skall betraktas i frhllande till andra mn. msom betraktas de vldsbrukande mnnen som artskilda frn normala mn och msom vldshandlingen som del av en mer eller mindre normal (manlig) sexualitet. Sexualiserat vld70 kan, menar Hedlund, frsts som tvngsmssigt sexuellt avvikande beteende dit hon rknar bl.a. homosexualitet, blottning, incest och vldtkt. Den sexuella avvikelsens uttryck varierar med allt ifrn perversa fantasier om sex till vergrepp. P samma gng menar hon att skillnaderna mellan dessa beteenden kan graderas frn en normal sexualitet till olika grader av avvikelser. Hedlunds analyser, dr mannens beteende betraktas som patologiskt, men inte s sjukt att han behver vrd eller rehabilitering, kan innebra en ansvarsbefrielse fr mannen. ven om Hedlund ptalar vikten av att se till kulturella och strukturella villkor, tenderar betydelsen av dessa att frsvinna d hennes analyser begrnsas till en intra-psykisk niv, med hjlp av traditionella psykologiska och psykoanalytiska teorier och begrepp dr det snarare r individuella n strukturella frklaringar som fokuseras. Den av Hedlund deklarerade utgngspunkten, att sexuella vergrepp br frsts som uttryck fr frtryck och underordning av kvinnor framstr som problematisk d inget ifrgasttande frekommer av det androcentriska inslaget i de teorier hon anvnder. Betoningen p frldraskapets, frmst mdrars omsorgsarbete och dess betydelse fr en sund manlig
70

Hr kan man utg frn att Hedlunds stt att anvnda termen sexualiserat vld refererar till en handling med sexuella inslag, inte enbart till knsrelaterade handlingar.

69

psykosexuell utveckling, riskerar att frskjuta ansvaret fr mns vld till enskilda kvinnor snarare n till enskilda mn eller till en samhllsstruktur. Hedlund menar allts att vldet anvnds fr att strka manligheten, men kan drmed inte frsts som ett uttryck fr manlighet. Denna oklarhet kan ha sin frklaring i en sammanblandning av vad Hedlund ser som nskvrt, att manlighet och vld inte br vara frknippade med varandra, och hennes erfarenhet av hur det verkar vara. Det framstr allts nrmast som om Hedlund menar att vldet inte br vara ett uttryck fr manlighet, d det framstr som svrt att frneka att vld och manlighet r kulturellt starkt frknippade med varandra, srskilt om man, som Hedlund, placerar sin forskning inom en knsmaktsteoretisk ram. 71 Ett annat problem uppstr i och med att Hedlund ena sidan hnvisar till en patriarkal knsmaktsstruktur fr att frst mns vld mot kvinnor, men andra sidan menar att problematiken bakom sexuellt vld r knsneutral. Nr Hedlund beskriver kvinnliga frvare av sexuella vergrepp avser hon kvinnor som t.ex. verstimulerar sina barn sexuellt genom att tvtta barnens knsorgan eller ndtarmsppning p ett verdrivet stt, genom att dela sng med barnen eller exponera sig fr dem, amma barnen vldigt lnge och frmst fr den egna behovstillfredsstllelsens skull. (Hedlund 1989:60) Hr finns, som jag ser det, en uppenbar om n latent risk, att den logiska slutsatsen av Hedlunds resonemang kommer att innebra att kvinnor, i egenskap av primr vrdare av barnen (med uppenbar risk fr sexuell verstimulering och/eller problem att p ett adekvat stt underltta pojkens frigrelse frn modern), bde sjlva riskerar att hamna i en riskzon dr deras handlande kan betraktas som sexuellt vld, men ocks att de utgr den frmsta orsaken till mns vld mot kvinnor. ven om Hedlund ocks pongterar att mnnens upplevelse av en frnvarande fader r betydelsefull fr mnnens sexuella avvikelse r det inte i egenskap av vad denna fader gr, utan faderns frnvaro/nrvaro som r intressant. Underfrsttt tycks finnas, bde hos mnnen och hos Hedlund, en idealiserad bild av fadern dr blotta nrvaron skulle utgra en frbttring, medan det hos kvinnor r deras kvalit som mdrar som diskuteras. Mannens betydelse fr barnet bedms allts utifrn kvantitativa mtt,

71

Se t.ex. Wersll (1996) fr en diskussion kring frhllandet mellan maskulinitet och vld i media, Bourdieu (1999) fr frestllningar om sambandet mellan maskulinitet, virilitet och vld.

70

70

ett resonemang som ibland ocks finns i visst jmstlldhetstnkande och psykologiska teorier. Vld som Knskonstitueringsarena ett Samhllsproblem? Empiriska underlag Eva Lundgrens empiriska material r hmtat frn en pionjrunderskning i Norge om religist grundad misshandel av 150 kvinnor. Det r inte sjlvklart enkelt att se vad som utgr empiri i hennes olika alster, men som jag frstr det, har Lundgren frutom de intervjuer med 10 kvinnor vars berttelser presenteras i boken I Herrens vld ocks p olika stt fljt 30 andra kvinnor vars berttelser utgr underlag fr hennes teoretiska antaganden.72 Nr det gller mnnen bestr hennes underlag av intervjuer med 40 mn varav de tio som presenteras mer ingende i boken Gud och alla andra karlar r partners till de tidigare presenterade kvinnorna. Mnnen kommer frn olika samhllsskikt och miljer men har, liksom kvinnorna, den frireligisa kulturen gemensam. P grundval av intervjuer i flera omgngar med bda parter, var fr sig, men inte gemensamt, har hon studerat vad hon beskriver som vldets normaliseringsprocess. Denna inkluderar bde mns och kvinnors strategier fr att handskas med vldet eftersom fokus ligger p hur vldet upprtthlls. Hennes material innehller emellertid mnga exempel p vad som kan tolkas som kvinnors ifrgasttanden och utmaningar av vldet, vilket inte uppmrksammas i analyserna. De kvinnor och mn som ingr i intervjumaterialet utmrks inte av ngon speciell social problematik i form av t.ex. drogmissbruk, kriminalitet, arbetslshet m.m. vilket flera andra underskningsmaterial gr. Inte heller r personerna knda av olika myndigheter p grund av vldet. Lundgren menar att ven om materialet r extremt p grund av den frireligisa kontexten, kan det tydliggra de bakomliggande knsfrstelser som vi alla p ett eller annat stt har att frhlla oss till. Att bli man, menar hon, kommer att betyda att mannen gradvis tar fullstndig kontroll ver kvinnans liv. Hennes utrymme krymper mer och mer. Att vara

72

Information om bde empiri och metodfrgor finns, frutom ganska opreciserat beskrivet i de olika texterna, ocks presenterat p ett mer verskdligt stt i Lundgren (1989) som r ett av bidragen i en rapport frn en konferens om kvinnomisshandel.

71

kvinna blir s smningom detsamma som att utplna sig sjlv, eller vad Lundgren kallar en psykisk dd (Lundgren 1997:23). Knsmaktsteori som disciplinr matris? Lundgrens grundantagande r att vld mot kvinnor mste frsts inom en patriarkal kultur dr mannen utvar knsmakt i sin egenskap av att vara man. I denna knskultur, menar Lundgren, r manlig sexualitet och vld intimt sammanlnkande eftersom maskuliniteten i vr kultur byggts upp och upprtthlls genom en intim frbindelse mellan vld och virilitet. Sexualiserat vld uppfattas med andra ord som ett uttryck fr kvinnofrtryck. Vldet betraktas utifrn en frestllning om grad- och inte artskillnad. Drmed menas att det patriarkala samhllets strukturella villkor innebr att vilken kvinna som helst kan bli offer fr mns vld och att mns vld mot kvinnor begrnsar det dagliga livet fr alla kvinnor, genom att de mste frhlla sig till detta hot om vld. Det innebr ocks att vilken man som helst kan vara en vldsman. Lundgrens perspektivisering innebr att hon utgr frn att mns vld mot kvinnor i olika former, alltid kan frsts som ett uttryck fr den patriarkala makten. Hennes bidrag riskerar drmed att framst som olika empiriska exempel p det knsmaktsteoretiska grundantagandet, vilket varken kan utmanas eller ifrgasttas.73 Att tala om gradskillnad, menar Lundgren, innebr att vi mste inkludera oss sjlva som potentiella offer och grningsmn. Den underordningsprocess som kvinnorna i Lundgrens material beskriver r ngot som hon menar att vi alla knner igen oss i d detta r ngot som sker gradvis och som brjar redan med vanliga, allmnna frvntningar p positiv kvinnlighet. Glidningen mot offer, menar hon, kan ocks ske inom fredliga parfrhllanden. Det mest fruktbara r, enligt Lundgren, att studera olika fenomen som kvinnomisshandel, vldtkt, sexuella vergrepp mot barn, sexuella ptryckningar p arbetet, pornografi och prostitution, i sitt knskulturella sammanhang, som uttryck fr samma frtryck, fr att se vilka bakomliggande orsaker som finns och vad som binder dem samman. 74 Mns vld
73

Diskussionen bygger frmst p fljande bcker av Lundgren: Lundgren (1985) I Herrens vold. Dokumentasjon av vold mot kvinner i kristne miljoer; Lundgren (1990) Gud och alla andra karlar. En bok om kvinnomisshandlare; Lundgren (1993) Det fr da vaere grenser for kjonn. Voldelig empiri og feministisk teori; Lundgren (1997) Vldets normaliseringsprocess. Tv parter tv strategier. 74 Mekanismer som hller dem samman refererar till antaganden om en sammanhllen vldsfrstelse. Det vill sga vad som skall underskas r hur olika vldshandlingar hnger

72

72

mot kvinnor omdefinieras drmed och inkluderar en mngd olika handlingar som kan frsts utifrn tanken om ett kontinuum. Hennes eget intresse r emellertid att studera hur vldet vidmakthlls samt hur sexualiserat vld kan frsts som en viktig del i en knskonstitueringsprocess. Mns vld vems ansvar? ven om Lundgren framhller sitt empiriska materials generaliserbarhet, kan man diskutera det utifrn vissa begrnsningar som borde vara av intresse. Fr att kvinnorna skall betrakta det vld de utstts fr som normalt, mste de, enligt Lundgren, internalisera mannens syn p vldets funktion, vilket frutstter att kvinnorna isoleras frn alternativa tolkningar. Lundgren menar att de frestllningar som dessa kvinnor och mn har om hur en kvinna och man br vara och bete sig inte skiljer sig srskilt mycket frn de frestllningar som vi alla har. Dremot frskjuts och ndras knsnormerna under misshandelsprocessen. De kvinnor som ingr i Lundgrens empiri r inte isolerade i betydelsen att de inte kan lmna sitt hem; flera av dem har arbete utanfr hemmet. Nr det gller alternativa tolkningsmjligheter torde de subkulturella aspekterna i Lundgrens material ha stor betydelse, inte enbart fr hur kvinnorna sjlva frstr, ursktar och legitimerar vldet utan ocks fr mnnens stt att legitimera anvndandet av vld. Frutom att den religisa kontexten anvnds av mannen fr att legitimera sitt vldsanvndande finns ocks en subkulturell legitimeringsgrund i mannens och kvinnans nrmaste omgivning, som man kan anta har betydelse bde fr de enskilda mnnen och kvinnorna liksom fr synen p ktenskapet som vldskontext. Fr kvinnorna och mnnen i Lundgrens material framstr det som om tillgngen till alternativa frstelser, frutom frn forskaren sjlv, av de hndelser som terberttas, r begrnsade. Om man jmfr detta med en sekulariserad milj i Sverige idag, kan man utifrn tidigare beskrivningar av kunskapslget, snarare sga att kvinnor, fr att kunna f bde hjlp och sympati, frvntas vilja lmna sina mn. Detta kan man utan verdrift sga gller, inte bara vid kontakter med kvinnojour, utan ocks med polis, domstol, socialtjnst, familj och vnner. ven fr de vldsverkande mnnen torde legitimeringsgrunsamman, inte om. Vad som avses med orsaker blir svrare att frst om dessa inte syftar p orsaker p andra niver n den strukturella. Olika sdana frsk till frklaringar r ngot som Lundgren snarare avfrdat n funnit meningsfulla. Se nsta kapitel fr en utfrligare diskussion.

73

der, bde fr dem sjlva och vad avser andras bemtande och frstelse se annorlunda ut i en sekulariserad kontext. ven om normaliseringsprocessen, som Lundgren ppekar, innehller beskrivningar som gr att kvinnor i gemen knner igen sig, finns en uppenbar risk att den genom att bygga p ett extremt material kan leda till minimeringar av olika slag. Tvrtemot Lundgrens intentioner kan bde misshandel i sig, den misshandlade kvinnans reaktioner och misshandlande mn, genom den frireligisa kontextens extrema tydlighet, framst som artskilda frn en vldsfrstelse grundad i frestllningar om gradskillnader. Materialet kan allts frsvra alternativa stt att frst och urskta vldet, liksom vldets konsekvenser bde fr utsatta kvinnor och fr professionella hjlpare. Inte heller underlttar analyser och beskrivningar fr mn i en sekulariserad milj att identifiera sig sjlva som (potentiella) grningsmn. Den totala offertillskrivningen av kvinnan i normaliseringsprocessen riskerar dessutom stlla henne utan makt i relation till de instanser dr hon sker hjlp. Oavsett om dessa r ideella eller professionella framstr kvinnan som ngon som inte vet sitt eget bsta, vilket utlmnar henne till andras bttre vetande. Antaganden om vldets kontinuum innebr en sammanhllen vldsfrstelse dr en mngd olika handlingar, som mn utstter kvinnor fr, ingr. Detta betyder att flertalet kvinnor ngon gng blir offer fr mns vldshandlingar. Frgan r om vi ver huvud taget, utifrn dessa antaganden, kan undkomma relationer dr vi kategoriseras som offer/grningsman. I Det fr da vaere grenser for kjonn (1993a) beskriver Lundgren nrmare sitt vetenskapliga frhllningsstt och sin teoriutveckling. Hon skriver sjlv in sig i en hermeneutisk forskningstradition och menar att det r forskarens uppgift att skilja p informantens insikt och forskarens utsikt, vilket innebr att hon inte tar informanternas tolkning av sin verklighet som den analytiska tolkningen. Hon menar att det stt p vilket forskaren fr fram eller producerar sin text, r en viktig del i forskningsprocessen och ett led i analysarbetet. Vissa problem kan uppst fr lsaren av hennes texter att flja vgen mellan informantens insikt och forskarens utsikt, vilka ofta verkar sammanfalla d Lundgren, redan i intervjusituationen, presenterar fr sina informanter, olika tolkningsredskap, fr att frst vldshndelserna. Dessa r ofta avancerade metaforrika tolkningar av deras utsagor. Narrationen framstr drfr som en gemensamt producerad berttelse dr Lund-

74

74

grens anvndande av starkt associativa och suggestiva metaforer kan verka frfrande och frsvra mjligheten till alternativa tolkningar, inte bara fr informanten utan ocks fr lsaren. Lundgren har dock ett klart uttryckt syfte bakom sitt populrvetenskapliga stt att kommunicera sina forskningsresultat. Hon vill, genom sin dokumentation om vld mot kvinnor och barn, vcka opinion och sprida kunskap p ett bredare flt. Det empiriska materialet r avsett att ge vldet ett ansikte genom att stora delar av intervjuerna presenteras i hennes bcker. Det populrvetenskapliga sttet gr det emellertid svrare att flja utvecklingen av hennes teoretiska bidrag. Detta gller bde metodologiska och teoretiska frgor. Det r inte alldeles enkelt att se vilken empiri som ligger till grund fr vilka slutsatser eller hur hon kommit fram till dessa utan att ta del av hennes totala produktion. Nr det gller frgor kring metod och urval grs hnvisningar till olika delar av hennes produktion. Eftersom hennes texter i stor utstrckning dessutom saknar referenser blir det svrt att se var hon hmtar sin inspiration ifrn, vad hon viktar sina forskningsresultat mot samt att frdjupa frstelsen av hennes begreppsapparat genom att g till andra kllor. Lundgren menar att man br problematisera naturliggrandet av sexualiteten och dekonstruera den moderna heterosexualiteten som tankesystem och maktinstitution. Hon pekar p vikten av en feministisk knsfrstelse som inte fixerar normativa frestllningar om kvinnor. Fokus ligger p hur konkreta maktspel, med vld mot kvinnor som exempel, kan betraktas som del i en livslng knskonstitueringsprocess. Processen ger rum inom strukturer som Lundgren benmner som ett spnningsflt mellan konstitutiva och regulativa regler, stabila eller mer flexibla kulturella regler. De konstitutiva reglerna, oftast implicita antaganden som framstr som sjlvklara och naturliga, anger grundvillkor och ramar fr hur de regulativa reglerna skall anvndas, deras giltighet och begrnsningar.75 I Lundgrens analys av sitt kulturellt sett extrema material r det anmrkningsvrda inte avstndet, utan nrheten mellan de regulativa regler
75

Regulativa regler r de normer, och regler som vi hnvisar till fr att begripliggra olika hndelser. I analysen anvnder sig informanterna (insikt) mycket ofta av normer och regler med religis prgel. Lundgrens egen analys (utsikt) handlar ocks om religionens betydelse fr informanternas normsystem. Skillnaden r hr att Lundgren menar att dessa religisa normer utgr konstitutiva regler som mjliggr mns vld mot kvinnor, ven i sekulariserade miljer. Fr en ingende diskussion och redogrelse kring konstitutiva och regulativa regler, se Lundgren (1993a).

75

som tas i ansprk av informanterna och de konstitutiva regler fr kn som utgr forskarens analytiska bidrag. Lundgrens teoriutveckling bygger ocks frmst p analys av de regulativa regler som inte utmanar konstitutiva regler, det vill sga de kulturella, religist prglade normer, som informanterna hnvisar till fr att begripliggra vldet. Man kan emellertid i Lundgrens material se, frmst hos de kvinnor som intervjuas, protester och ifrgasttanden av vissa regulativa regler som kanske p ett nnu tydligare stt synliggr de konstitutiva reglerna. Hri ligger ngot av problemet med att tala om regler och normer p olika niver. Fr att konstitutiva regler skall kunna synliggras krvs, som jag ser det, ngot slags ifrgasttande av deras giltighet. Hur stort glappet mellan regulativa och konstitutiva regler r, kommer troligen att ha betydelse fr hur vldsprocessen ser ut och vilka legitimeringsstrategier som anvnds och drmed normaliseringsprocessens frklaringsvrde. I den extrema religisa milj som Lundgren undersker framstr de traditionella vrden, normer och regler fr kn som hon hnvisar till som konstitutiva, i mycket liten utstrckning vara ifrgasatta av hennes informanter. Med fokus p regulativa regler som inte utmanar de konstitutiva samt den specifika kulturella kontexten, framstr vldet som en icke utmanad, kulturellt tillten handling, srskilt d motstnd och ifrgasttanden inte analyseras. I analyserna som syftar till att visa p den internalisering av vldsprocessen som kvinnan genomgr beskrivs hur hon blir ett passivt offer fr mannens syn p positiv kvinnlighet och ett positivt parfrhllande. Lundgrens tolkning av sitt material inbjuder dock till frgor och alternativa eller komplementra tolkningar kring de olika motstndstekniker och ifrgasttanden som kvinnorna uttrycker. Hennes makrosociala analyser tenderar att reducera olika maskuliniteter och femininiteter till tv komplementra kategorier som finner sin motsvarighet i inbrdes enhetliga mn och kvinnor. ven om detta, politiskt sett, har varit betydelsefullt fr att fra upp problemet vld mot kvinnor p en politisk niv och fr att ka medvetenheten om det hos allmnheten samt f kade resurser fr att hantera detsamma, kan den reduktion, bde nr det gller synen p vldets olika former, motiv, syften och konsekvenser, som fljer av en sdan begrnsning i ett lngre perspektiv, bli kontraproduktiv. Detta gller ven fr strvanden att upphva strukturella orttvisor.

76

76

Normaliseringsprocessen som modell inkluderar inte antaganden om mjligheter fr kvinnan att sjlv ta sig ur ett vldsprglat frhllande. 76 Normaliseringsprocessen beskriver vldsprocessens resultat som att kvinnor blir hjlplsa offer, bervade alla mjligheter att se vad de utstts fr, knslomssigt beroende av sina mn. En mngd olika kunskapsproducenter anvnder normaliseringsprocessen fr att beskriva och frst de kvinnors erfarenheter av vld som de mter antingen i sitt professionella eller ideella arbete. Logiskt sett bygger sjlva mjligheten att dokumentera kvinnors erfarenheter p att de inte ser vldet som normalt. Snarare r det kvinnors olika efterfrgan p hjlp, deras protester och ifrgasttanden, samt tillflliga eller permanenta uppbrott frn den man som misshandlar dem som mjliggjort denna kunskap. ven om dessa ifrgasttanden och efterfrgan p hjlp inte r s frekventa i Lundgrens eget material torde de vara svra att bortse frn i ansprken p normaliseringsprocessen som allmngiltigt modell fr att frst vldsprocessen. Genom att inte uppmrksamma att kvinnor p olika stt frsker f hjlp eller ta sig ur ett frhllande prglat av misshandel riskerar teorier baserade p en normaliseringsprocess att dlja de brister som finns i samhllet bde nr det gller synliggrandet av vldet och bristande hjlpresurser. Lundgrens betonar, i polemik mot Hydn, att mns vld mot kvinnor i dagens svenska samhlle r kulturellt tilltna handlingar. Bde kvinnlighet som underordnad och manlighet som verordnad tenderar i Lundgrens analyser att naturliggras och omfatta alla mn och kvinnor. Att vld mot kvinnor idag har ftt den uppmrksamhet det har, och problematiserats som det gjorts, kan bland annat frsts som ett ifrgasttande bde av traditionella femininitets- och maskulinitetsformer. P liknande stt kan man tolka mnnens neutraliserings- och legitimeringstekniker som inte skulle vara ndvndiga om sexualiserat vld vore kulturellt tilltet. ven om en dominerande form av maskulinitet blir tydlig i materialet innebr detta inte att den sjlvklart motsvaras av konkreta individuella mn eller att den utgr den enda maskulinitetsformen. ven frgivettagna dominanta konstruktioner av mn mste ifrgasttas.

76

I rapporten Slagen dam (Lundgren m.fl. 2001) beskrivs en avnormaliseringsprocess. Denna process antas d frutstta att kvinnan inte lngre r beroende av grningsmannen samt att risken fr att bli utsatt fr ytterligare vld frn denne har eliminerats. Avnormaliseringsprocessen kan allts inte sgas beskriva den process som Hydn beskriver som uppbrottsprocessen.

77

Fr att inte fixera normativa frestllningar om heterosexualitet krvs att man ifrgastter och utmanar frvntad manlighet och kvinnlighet i frhllande till sexualiserat vld vilket Lundgren gr genom att visa p hur regulativa regler kan hrledas till konstitutiva regler fr kn. Hon tycks dock utg frn att den konstitutiva nivn inte innehller normer som kan vara motsgelsefulla utan utmrks av ett inbrdes verensstmmande normsystem. ven de attacker den konstitutiva nivn utstts fr tolkas som utan betydelse eller med motsatt effekt. Detta fr den konstitutionella kulturella nivn att framst som inte bara trgfrnderlig, konsistent och stabil, utan snarare som given och drmed omjlig att frndra. Vld som Tvivelaktig Handling ett ktenskapsproblem? Empiriska underlag Margareta Hydns produktion prglas mycket av polemik mot vad hon upplever som det dominerande sttet, att frst kvinnomisshandel, hr representerat av Lundgren. Bde teoretiska utgngspunkter, analyser och slutsatser sker ofta i polemik med Lundgren. 77 Hydns teorier utvecklas och frndras i hennes olika skrifter under tidsperioden. Hydns arbeten kan beskrivas utifrn tv huvudsyften. I avhandlingsarbetet var det att frst hur ett ktenskap dr kvinnomisshandel frekom kunde fortleva, genom att ta del av bde mannens och kvinnans perspektiv samt deras gemensamma frstelse av vldet. Det empiriska materialet bestr hr av intervjuer med 20 par, bde enskilt och i par, som genomfrts vid upprepade tillfllen under en tvrsperiod.78 Intervjuerna har skett med par dr kvinnan anmlt mannen fr misshandel hos polis eller sociala myndigheter och dr vldet definieras utifrn olika grader av fysiskt vld i ett parfrhllande. Paren valdes ut fr att tcka en viss socioekonomisk spridning, men ocks utifrn hur lnge vldet pgtt och hur grovt det varit.

77

Underlaget fr denna diskussion r hmtad frn fljande artiklar och bcker av Hydn. Hydn (1992) Woman Battering as Marital Act the Construction of a Violent Marriage; Hydn (1994) Det blir aldrig som man tnkt sig. Erfarenheter frn forskning om kvinnomisshandel; Hydn (1995a) Verbal Aggression as Prehistory of Woman Battering; Hydn (1995b) Kvinnomisshandel inom ktenskapet; mellan det omjliga och det mjliga; Hydn (1995c) Mot en frstelse av kvinnomisshandel som en social process; Hydn (1998) Kvinnomisshandel, aktuella frgor i Sverige samt Hydn (2001) Misshandlade kvinnors uppbrott; en mostndsprocess. 78 Det empiriska materialet bestr av 141 olika fall av kvinnomisshandel som ligger til l grund fr vissa tabeller med uppgifter kring typ av handlingar m.m. (Hydn 1992).

78

78

I ett senare projekt har syftet varit att fnga den uppbrottsprocess som kvinnor genomgr nr de lmnar en misshandlande man. Materialet bestr i detta projekt av upprepade intervjuer med 10 kvinnor, som Hydn ftt kontakt med nr de bott p kvinnohus, ver en lngre period.79 Gemensamt fr kvinnorna som ingr i detta material r att de har en likartad socioekonomisk bakgrund samt att alla har ett nordiskt ursprung. De kommer frn arbetarklass eller lgre medelklass och har inte ngon stark stllning, vare sig ekonomiskt eller arbetsmarknadsmssigt. Materialet utmrks allts snarare av djup n bredd, nr det gller socioekonomiska kategorier. Knsmaktsteori som disciplinr matris? Hydn menar att kvinnomisshandel inom ktenskapet r en tvivelaktig handling som sker i en grzon. Vldshandlingen, menar hon, br frsts som en social process d den r ett samhlleligt fenomen som berr enskilda personer, men som har en betydelse som gr utver det privata och som ger rum under specifika kulturella regler (Hydn 1995b:50). Hennes analyser fokuserar emellertid fr det mesta relations- eller individniv. Nr det gller kvinnors uppbrottsprocesser menar Hydn att dessa bst kan beskrivas i termer av motstridigheter. Den misshandlade kvinnans livssituation prglas av att hon gr och gr tillbaka, anmler och tar tillbaka. Hon befinner sig i ett korsdrag mellan knslor av skuld och frvirring och hon r klmd mellan nskan att glmma och nskan att minnas (Hydn 1995b:77). Empirin i Hydns olika projekt liknar varandra s till vida att kvinnorna redan vid frsta intervjutillfllet kan sgas ha protesterat mot och ifrgasatt det vld de utsatts fr, genom anmlningar eller genom att, mer eller mindre permanent, ha lmnat mannen. Nr Hydn studerar kvinnors uppbrottsprocess pekar hon p vikten av att se det ofta svrtolkade motstnd som kvinnor bjuder. Eftersom fokus varierat mellan de olika studierna finns ocks en skillnad mellan hur samma typ av utsagor tolkas.

79

Frutom detta material hnvisar Hydn till sina erfarenheter frn kliniskt psykoterapeutiskt arbete i form av individual- och familjeterapi samt erfarenhet frn pedagogisk verksamhet som lrare vid socialhgskolan i Stockholm och som handledare inom socialtjnstens individ- och familjeomsorg. Erfarenheter som hon bland annat anvnt fr att argumentera kring betydelsen av hur man mter och hjlper kvinnor och mn i det professionella hjlparbetet. Detta r en erfarenhet som r svr att belgga med referenser eftersom mycket i det kliniska arbetet omfattas av tystnadsplikt.

79

I studien av vldsprocessen (Hydn 1995b) finns hos de kvinnliga informanterna beskrivningar av olika former av motstnd dr de ifrgastter mnnens kontroll- och maktutvning. Analysen fokuserar dock kvinnors (och mns) olika neutraliseringshandlingar vars syfte beskrivs vara att bevara relationen. Samma typ av handlingar tolkas i den senare studien (Hydn 2001) i stllet som tecken p uppbrott och motstnd. Kvinnornas bde fysiska och verbala motstnd tolkas som motstnd utan konfrontation. En analytisk slutsats som troligen har sin frklaring i att Hydn vill undvika att framstlla kvinnan som medskyldig. De olika analyserna visar ocks p betydelsen av valt kunskapsobjekt. Hydn betraktar visserligen ktenskapet som vldets scen med de sociala kategorierna kn och ktenskap som begreppsmssigt bestmmer den handling som ger rum. Hon menar dock att vldet alltid manifesterar sig i en relation och drfr br det vara relationen som str i fokus. Denna inramning gr att analysen ofta begrnsas till interpersonella faktorer dr parrelationen tas som neutral utgngspunkt. Vld avgrnsas i Hydns material till att glla fysiskt vld. En avgrnsning som bde haft betydelse fr hennes urval av vilka par som skall ing samt vad man skall tala om. Begrnsningen till fysiskt vld torde frsvra en analys av andra uttryck fr kontroll och makt, bde inom relationen och utanfr. Hydns fokusering p parrelationen begrnsar frstelsen fr hur vld mot kvinnor manifesteras och mjliggrs genom t.ex. ktenskapet och familjen som institutionaliserade praktiker i dagens samhlle. Vldet i sig betraktas som uttryck fr ett sammanbrott i parets kommunikation. Med hnsyn tagen till det relationella maktbegrepp hon sger sig anvnda skulle man snarare kunna betrakta vldet som en del av, inte ett sammanbrott i, denna kommunikation. 80 Med den komplexa, men p samma gng klargrande frstelse som Hydns analyser visar nr det gller kvinnors uppbrott, kan uppbrottsprocessen betraktas som en del av vldsprocessen. Hydns empiri visar just p de motstndsstrategier som kvinnorna anvnder, inte bara fr att neutralisera vldshndelsen, utan ocks som protest mot det vld de utstts fr, vilket inkluderar de handlingar som i senare material betecknas som uppbrottsstrategier. Vad som verkar hindrande, respektive underlttande, fr en kvinna i denna process kan naturligtvis skas p flera niver. Hydn
80

Med hnvisning till Michel Foucault menar Hydn att man snarare kan eller br frst makt som ngot som genomsyrar varje relation, makt-att, istllet fr att betrakta makt som ngot som finns samlat hos en person, en hierarkisk makt-ver.

80

80

betonar uppbrottsprocessen som ett jagprojekt men intresserar sig mindre fr kontextuella betydelser, t.ex. institutionaliserade frestllningar om ktenskap, ansvar, vld, makt. Mns vld vems ansvar? Dramat som utspelar sig, menar Hydn, r en kamp om rtten att tala. Teman r makt och kontroll och att kommunicera vrdelshet r grunddragen i aktiviteten. Frst nr processen kommer in i sin andra fas, sjlva vldsakten, menar Hydn att rollerna blir ombytta. Den frsta fasen, frhistorien, beskrivs utifrn ett knsmaktsneutralt utgngslge, dr de tv parterna, med ktenskapet som scen, i utgngslget antas ha samma mjligheter att pverka handlingen. Detta r ocks ett stt att tydligt separera och gradera fysiskt vld som allvarligare n t.ex. hot om vld. En analys som blir intressant speciellt med hnsyn tagen till att kvinnor uppger att hot om vld upplevs vrre n sjlva vldet (Lundgren, m.fl. 2001). I den tredje fasen, vldets efterspel, menar Hydn att mannen sjlv frstter sig i ett underlge. Detta innebr att i sjlva frsoningsakten har kvinnan, fr en kort tid, makten att avgra om ktenskapet skall best. Hr finns en risk att ocks ansvaret fr om vldsprocessen skall upphra eller inte lggs p kvinnan. Hydn beskriver kvinnomisshandel inom ktenskapet som en cirkulr process. Cirkulariteten torde d ocks innebra att det blir svrt att tala om en frhistoria som upptakt, d denna ocks mste frsts som en konsekvens av ett efterspel. Ett efterspel som torde ha avgrande betydelse fr upplevelser av makt och kontroll ver situationen vid nsta vldstillflle. Det r ocks utifrn vad som hnder i frsoningsakten, i vldets efterspel, som Hydn menar att vld mot kvinnor kan frsts som en tvivelaktig handling. Fr att ktenskapet skall kunna verleva vldshandlingarna krvs ngon form av frhandling mellan parterna som innebr bde omtolkningar och ansvarsfrdelning. Vad denna tillflliga makt innebr fr kvinnan, annat n ett ansvarsplggande, kan diskuteras. Makten att avgra om ktenskapet skall best eller inte br inte frvxlas med makten att f vldet att upphra. Att lmna ett ktenskap eller en relation dr vld frekommer leder inte med automatik till att mannens vld upphr. Hr finns en sorts ambivalens d hon menar att ver- och underordning kan ses genom att mnnen har orimliga ansprk p kontroll ver kvinnan och uttrycker ett klart tolkningsfretrde samtidigt som det knsmaktsneutrala utgngslget betonas. I analysen handlar det allts om

81

hur mnnen upprtthller kvinnornas underordning, men detta tycks bara glla under sjlva vldsfasen. Kvinnors agerande, eller brist p agerande, begrnsas i sin tur, enligt Hydn, av kulturella frestllningar som kopplar ihop kvinnlighet med godhet. Tvrtemot vad Hydn sjlv ppekar som viktigt, att stta in handlingen i en samhllelig kontext, riskerar hennes egna analyser att bortse frn vidare frstelse av informanternas utsagor. Det verkar finnas, hos Hydn, ett slags motstnd mot att g utanfr sina informanters utsagor och ktenskapet som kontextuellt villkor. Ibland betraktas mnnens utsagor som fakta, som bildar underlag fr slutsatser om hur hndelsefrloppet utvecklas istllet fr som ansvarsbefriande retorik. Exempel p detta r mnnens uppgifter om alkoholpverkan och dess betydelse (Hydn 1995b:142, 212) som i Hydns analys tas till intkt fr frklaringar om att kvinnan fr svrare att skydda sig och att mannen fr problem med att hlla sin vldsamhet inom rimliga grnser (ibid:161). Inte heller betraktar Hydn mnnens frklaringar till misshandeln med hnvisning till tidigare erfarenheter av vld (ibid:158) som del i ansvarsbefrielsens retorik utan som underlag fr slutsatser om hur hndelsefrloppet utvecklas. Hydn pekar p vikten av att frst familjens och ktenskapets betydelse nr det gller frgor om varfr kvinnan inte lmnar mannen. ktenskapets betydelse kommer att handla om det gemensamma parprojektets frestllning om en ljus framtid tillsammans, men misshandelsktenskapet antas, p grund av vldet, bli en specifik form av ktenskap. Vad det r som gr detta mjligt, blir, med Hydns fokusering p parrelationen, svrt att ska i omstndigheter utanfr denna. Det r inte ktenskapet som institution som frsts som frutsttning fr vldet. Det vldsprglade ktenskapet frsts istllet som ett resultat av vldet och drmed artskilt frn ett fredligt ktenskap. Hydn bortser hr frn den forskning som menar att ktenskapet knappast kan betraktas som en knsneutral institution utan snarare som ett av det patriarkala systemets grundpelare (Bourdieu 1999; Collier m.fl. 1992; Gordon 1992; Holmberg 1993). Det finns en viss ambivalens i andra delar av Hydns analyser som kanske till viss del har att gra med en spnning mellan en forskarroll och en klinikerroll. Det empiriska materialet anvnds fr att utveckla substantiella teoretiska bidrag som sedan riskerar att mista sin giltighet i och med infrandet av generella knsblinda psykologiska teorier eller androgyna antaganden som inte stdjer hennes tidigare analyser eller r direkt motsgelsefulla.

82

82

Fr att exemplifiera; ena sidan menar hon att mannen har kontroll ver situationen men andra sidan att det tillstnd som mannen frstts i gr det svrt fr honom att avgra hur svrt han misshandlar kvinnan. Vldet betraktas ena gngen som ett uttryck fr vrede en annan gng som uttryck fr kontroll. Hydn menar att det sjlvhat hos mannen som finns beskrivet i annan litteratur och som uttrycks bland annat genom missbruk, sjlvmordsfrsk och depression, inte r en frutsttning fr misshandeln utan en effekt av den. Misshandelsktenskapet och mn som misshandlar framstlls som artskilda frn normala ktenskap och normala mn. ven om Hydn beskriver manlig dominans och kvinnlig underordning som de allmnkulturella faktorer som utgr det grundlggande mjlighetsvillkoret fr kvinnomisshandel blir glappet stort mellan detta antagande och frklaringar p individuell niv. Med utgngspunkt i sin empiri beskriver hon mannens fem steg fr att gra en omjlig handling mjlig. Huruvida hennes empiri sedan ligger till grund fr antaganden om att mnga av de mn som misshandlar sina partners lider av en narcissistiskt strd personlighet framgr inte. 81 Hennes slutsats r emellertid att psykisk ohlsa hos mannen frklarar delar av, men inte allt, ktenskapligt kvinnovld. De mn som inte beskrivs som psykiskt sjuka refereras till som vanliga normalsvenska drumlar vilket riskerar att reducera en kriminaliserad vldshandling till olyckliga och beklagliga misstag (Hydn 1995b:9;212). Hydn menar att handlingen i hennes informanters utsagor fr sin mening i sjlva talsituationen och allts inte finns dr frdig att avtckas hos den talande. En egen berttelse om den vldshndelse kvinnan varit utsatt fr r en berttelse det gr att leva med. I en sdan berttelse, menar hon, r det viktigt att inte enbart bli betraktad som ett offer. 82 Om man skall kunna fortstta i ktenskapet mste berttelsen vara mjlig att integrera bde i det individuella livsprojektet och i det gemensamma parprojektet. Hydn menar att forskaren r i en underordnad position eftersom denne r beroende av sina informanters vilja att dela med sig av sina erfarenheter. 83 Relationen problematiseras dock inte utifrn vad som sker i sjlva lyssnandet. Bde hennes position, som kvinnoforskare och terapeut, lik81

De 141 fall som utgr underlag fr vissa antaganden i hennes studie beskriver inte ngra speciella karakteristiska vad avser grningsmannen. terstr gr d de 20 mn som ingr i intervjuunderlaget. 82 Se ven kerstrm (2001) dr hon beskriver just hur en kvinna konstruerar sin berttelse om misshandel som inkluderar bde en offerstatus och ett aktivt frhllningsstt. 83 I Hydn (2001) diskuterar hon sin egen betydelse fr det projekt som utfrs, men detta r framfr allt mot bakgrund av konflikter med Kvinnojourrrelsen.

83

som hennes kn, torde vara betydelsefulla fr informanternas stt att formulera sina upplevelser. Informanterna har inte bara att gra sina handlingar mjliga att infrliva i sina egna livsprojekt, utan berttelserna mste ocks framstllas s att de framstr som begripliga och trovrdiga fr lyssnaren. Hydns forskning handlar om att skapa en, i frhllande till den dominerande, annorlunda frstelse fr kvinnomisshandel som social process och kvinnors uppbrottsprocess. Det vergripande mlet med forskningen kan frsts inom en praktisk-klinisk professionell ram, dr slutsatserna och modellerna skall kunna tjna som underlag fr ett bttre professionellt bemtande av, och hjlp fr, bde misshandlade kvinnor och misshandlande mn. Likheter, Skillnader, Konsekvenser Nedan kommer de tre presenterade exemplen att diskuteras och kommenteras utifrn valda perspektiv, antaganden, metoder, empiri och frklaringar. Jmfrelsen syftar till att visa hur till synes likadana eller jmfrbara metoder och analysniver, i detta fall samtal och intervjuer med vldsutsatta kvinnor och vldsverkande mn, kan ge olika resultat. P ytan kan deras bidrag uppfattas som motsgelsefulla och ojmfrbara, men om hnsyn tas till perspektiviseringar, kunskapsobjekt och studiefokus tydliggrs istllet deras inbrdes olika kunskapsansprk. Fr att nrmare underska och frska bringa ordning i Hedlunds, Lundgrens och Hydns bidrag kommer de att placeras in i en nivversikt (sid. 92). versikten r en bearbetning av det resursschema som Layder (1993) beskriver som ett bra analysverktyg fr granskning av olika vetenskapliga produkter. Den syftar till att visa p vilken eller vilka niver de olika bidragens huvudsakliga tyngdpunkt ligger, d.v.s. vad det r som de gr ansprk p att skapa kunskap om. Frgor kan ocks stllas kring hur olika niver relateras till varandra, t.ex. hur fenomen p en strukturell niv relateras till andra niver, liksom hur fenomen p en individniv kan frsts, inte bara genom enskilda individers levnadsbeskrivningar, utan ocks i relation till en vidare social kontext. Nivversikten har utvecklats fr att ven kunna visa i vilken utstrckning kunskapsansprk, studieobjektet och empiri stdjer varandra. versikten bestr av fyra inbrdes relaterade niver som ocks placeras in p en tidsaxel. P den frsta nivn, subjektsnivn, ligger tyngdpunkten p hur identitet och individuell social erfarenhet pverkas genom ett

84

84

samspel med de vriga niverna och individens unika psykologiska utveckling. P den andra nivn, den situationsrelaterade aktivitetsnivn ligger intresset p hur meningsskapande sker genom symbolisk kommunikation i ansikte-mot-ansikte situationer, samt hur detta pverkar och pverkas av individuella villkor eller frhllanden, (p den frsta nivn) samt kontextuella villkor p de vriga tv niverna. Fokus ligger p hur mening, frstelse och definitioner utvecklas i den aktuella situationen och hur de pverkar eller pverkas av kontext samt individers subjektiva dispositioner, till exempel i dialog och interaktion inom en relation eller ett ktenskap. P den tredje nivn, nrmiljn, fokuseras betydelsen av mellanliggande social organisering bde p det offentliga och det privata omrdet, och hur denna pverkar och pverkas av de vriga niverna. Nivn avser t.ex. arbetslivets sociala organisering och organisation, familjelivets organisering, myndighetsbyrkrati, men ocks religisa och sociala organisationer, ssom t.ex. kvinnojourer, brottsofferjourer, polisvsende etc. P den fjrde nivn, den makrosociala kontexten, fokuseras betydelsen av makrosociala vrden och traditioner, former av social och ekonomisk organisation samt maktrelationers betydelse fr de vriga niverna, ssom t.ex. olika lagar och frordningar, en patriarkal samhllsorganisering m.m. Nr det gller stabilitet och frndring utmrks varje niv av olika varaktighet som kan variera frn dagslng, omfatta individens livslopp eller sociala institutioner som verlevt i hundratals r. Kunskapsansprk och frklaringsvarianter Eftersom det finns avsevrda likheter mellan de empiriska materialen r det intressant att se hur dessa nd ligger till grund fr mycket olika kunskapsansprk. Bde Lundgrens och Hydns teoretiska antaganden bygger p intervjuer gjorda med mn och kvinnor i vldsprglade relationer. Hos Hedlund och Hydn spelar ocks den kliniska erfarenheten stor roll. Man skulle kunna sga att det r en ganska begrnsad empiri som ligger till grund fr de kunskapsansprk som stlls. Hos Hedlund ligger analysniv och studieobjekt p samma niv. Fr Hedlund r det mnnens sociala erfarenhet och jagidentitet som r i fokus, inte sjlva vldshandlingen som en situationsrelaterad aktivitet. Det intressanta r hur mns vld mot kvinnor kan frsts utifrn specifika mns sociala erfarenheter och psykologiska utveckling, liksom hur mnnen

85

sjlva pverkas av sin vldsutvning. Vldet frsts som ett uttryck fr mannens konflikter med sig sjlv. ven om Hedlund betonar betydelsen av faktorer p en makroniv relateras och problematiseras inte analyserna p den individuella nivn till ngon av de vriga niverna. Vld mot kvinnor framstr drfr som handlingar isolerade frn en kulturell kontext utfrda av mn, som p grund av tidigare individuella personliga erfarenheter inte kan stllas till svars fr sina handlingar. Teoretiska antaganden om frutsttningar fr en lyckad personlig utveckling, autonomi och manlighet relateras inte till de strukturella patriarkala grundantaganden som Hedlund uttryckligen anser viktiga fr att frst mns vld generellt och vldtkter specifikt. Genom att Hedlund bortser frn vriga analysniver kommer hennes analyser att begrnsas till att kunna frst vldet i frhllande till enskilda mns psykiska utveckling. Makrosociala villkor, t.ex. frestllningar om manlighet, moderskap eller patriarkala maktrelationer, fr vad Hedlund benmner som mns sexualfientliga beteende, analyseras eller problematiseras inte. Inte heller problematiseras betydelsen av social organisation p en mellanliggande niv, t.ex. frldraskapets betydelse. Tvrtemot sina uttalade intentioner finns hr en risk att det patriarkala samhllssystemets betydelse fr mns vld mot kvinnor inte uppmrksammas eller utmanas. Hedlunds bidrag till frstelsen av hur vldsutsatta kvinnor br bemtas vilar p analyser av vldsutsatta kvinnors erfarenheter av mten med olika professionella hjlpare. ven hr befinner sig kunskapsobjektet p en subjektsniv (niv 1) dr olika distanseringstekniker analyseras. Analysen relateras till sjlva mtet mellan hjlpskande och hjlpare, d.v.s. den situationsrelaterade aktivitetsnivn (niv 2). Inte heller hr relateras analysen till andra niver n de tv frsta. Hedlund bortser t.ex. frn betydelsen av organiseringen av socialt hjlparbete (niv 3), med dess specifika maktfrdelning mellan hjlpare och hjlpskande. Hos Hedlund saknas en problematisering kring olika nivers varaktighet och kontextualisering vilket gr att frndringsmjligheterna i det professionella mtet framstr som en upplysningsfrga. Nr det gller vldsverkande mn handlar analyserna bde om stabilitet och frndring. Vld som uttryck fr inre konflikter har en kort, eller som lngst, livslng varaktighet. Hedlund visar med hjlp av psykoanalytiska teorier moderskapets betydelse fr mns vldsutvning, men genom att hon bortser frn strukturella grunddrag som inte heller r tillgngliga fr direkt obser-

86

86

vation framstr mns vld mot kvinnor som en oundviklig, naturlig konsekvens av brister i moderskapets praktik. Lundgrens empiri utgrs av intervjuer med mn och kvinnor om vldshndelserna. ven om analysniverna hos Lundgren ligger p en subjektsoch situationsrelaterad niv (niv 1 & 2), terfinns Lundgrens studieobjekt framfr allt p en makrosocial niv (niv 4). Lundgrens styrka ligger i att hon visar hur man genom att studera enskilda individer i mycket sm och begrnsade empiriska material kan gra antaganden om vergripande, trgfrnderliga kulturella mnster, som har betydelse lngt utver de mnniskor som ingr i materialet. Hennes analys syftar till att finna knskonstitueringsmnster i vldsprocessen som den beskrivs i de intervjuer hon gjort. Trots att Lundgrens empiri till vervgande del handlar om processer p individniv r det intressanta fr henne hur knsspecifika maktrelationer och idmssiga frstllningar kan relateras till en makroniv som har betydelse fr vldets upprtthllande. Det handlar allts inte om betydelsen av skilda subjektiva erfarenheter eller individuella villkor som kan hrledas till unika levnadskarrirer. Specifika utlsande orsaker, vare sig p subjekts- eller parrelationsniv r inte bara ointressanta fr Lundgren, utan hon menar ocks att detta r niver som br undvikas i sammanhanget fr att en ansvarsfrskjutning inte skall ske. ven nr Lundgren talar om skuld, skam och hjlplshet hos kvinnorna eller olika neutraliserings- och minimeringstekniker hos mnnen r det den makrosociala betydelsen som r av intresse. I normaliseringsprocessen som modell beskrivs det meningsskapande som sker som en del i vldsprocessen. Analysen handlar frmst om hur man kan frst denna aktivitet, inte inom ramen fr ett specifikt parfrhllande, med unika individer, utan som knskulturella mnster. Normaliseringsprocessen betraktas visserligen som en situationsrelaterad aktivitet i parfrhllandet som inkluderar bde en externaliserings- och en internaliseringsprocess. Lundgren beskriver den mening och de definitioner som utvecklas i den aktuella situationen, men hennes intresse r att frst hur dessa kan hrledas ur strukturella villkor. Inte heller hr r hon intresserad av hur eller om olika individers subjektiva sociala erfarenheter eller psykologiska dispositioner har ngon betydelse. Nr Lundgren undersker vidmakthllandet och stabiliseringen av vldsprocessen r det genom att se p de strategier mnnen respektive kvinnorna anvnder. Analysen vilar i bda fallen p antaganden om trg-

87

frnderliga frestllningar, p en makroniv (niv 4), om kn och dess betydelse fr sambandet mellan vld, maskulinitet och sexualitet och hur dessa reproduceras genom sociala aktiviteter, i detta fall mns vldshandlingar mot kvinnor, p en situationsrelaterad aktivitetsniv (niv 2). Analyserna handlar inte om mns strategier att kontrollera den kvinna de utvar vld mot utan om kontroll av sjlva kvinnligheten. Kvinnans underordningsstrategier frsts inte frmst som resultatet av ett vldsprglat parfrhllande, utan som en del i den patriarkala strukturens upprtthllande. Vldsprocessen betraktas som en av flera knskonstituerande praktiker dr mns verordning och kvinnors underordning reproduceras. Anvndandet av strategi fr att fnga dessa knskonstitueringsprocesser kan vara problematiskt d det leder tankarna till medvetna strategiska handlingar och inte till mer eller mindre oavsedda effekter av individuella handlingar. Att synliggra de strukturella villkoren fr mns vld mot kvinnor, som r Lundgrens syfte, r viktigt fr att stadkomma politisk frndring, vilket r ett av Lundgrens syften. Genom att negligera betydelsefulla faktorer p andra niver kan emellertid de patriarkala sociala relationerna framst som oundvikliga och ofrnderliga. Med normaliseringsprocessens generaliseringsansprk frbises ocks olikheter och skillnader som kan hnfras till de tre frsta niverna. Lundgrens strukturella analys visar hur stabilitet och frndring inom en strukturell, makrosocial kontext har olika tidsaspekter. Genom att skilja regulativa och konstitutiva regler t fokuseras olika tidsdimensioner och varaktighet. Var frndringspotentialen hos de regulativa reglerna ligger r emellertid svrt att se. ven om lagstiftningen markant frndrats nr det gller vld mot kvinnor, tycks dominerande maskulinitetsoch femininitetsstrukturer frndras mycket lngsamt, vilket undergrver lagstiftarens intentioner. Vad Lundgren inte tar hnsyn till eller avvisar r att varaktigheten ser olika ut beroende p vilken analysniv som fokuseras och att trgfrnderligheten p en makroniv inte direkt kan verfras p en social aktivitetsniv och vice versa. Lundgrens analyser visar allts p mjligheten att synliggra strukturella villkor genom enskilda personers individuella berttelser. Analyserna r naturligtvis beroende av perspektivisering och ett accepterande av de antaganden som grs. Detta frsvras i Lundgrens texter frmst av tv skl: (1) Lundgren relaterar sllan sina resultat, vare sig till forskning som stdjer, eller inte stdjer hennes egna analyser; (2) Genom att bortse frn

88

88

en subjektsniv och inte heller ta hnsyn till en mellanliggande niv blir stegen mellan analysniverna stora och svra att flja och frhlla sig till. Lundgrens perspektivisering och politiska intresse stter vissa grnser fr vilka analyser som kan gras. Med det knsmaktskulturella perspektivet mjliggrs frgor om makt och kn, men ett knsmaktsperspektiv som betonar strukturella villkors betydelse mste inte, som i Lundgrens fall, gra detta p bekostnad av eventuella betydelsefulla faktorer p vriga niver. Hennes politiska intresse tenderar att betona generella mnster p bekostnad av individuell, situationell eller subkulturell variation och inomvetenskaplig legitimering. Antaganden om ver- och underordning, vldets gradskillnad och kontinuum kan nrmast frsts som grundantaganden inom knsmaktsperspektivet. Eftersom dessa antaganden inte utstts fr empirisk prvning kan de framst som naturligt givna och drmed omjliga att frndra. Nr det gller Hydn hller sig hennes analyser p en subjektsniv (niv 1) dr individers sociala och psykologiska erfarenheter fokuseras samt p den sociala aktivitetsnivn dr fokus ligger p hur man inom ett parfrhllande definierar och frstr vldshandlingarna. Hennes uttalade kunskapsobjekt r att betrakta vldsprocessen som en social situationsrelaterad aktivitet p ktenskapets arena (niv 2). Hennes texter visar dock p vissa inbrdes motsgelser som gr att det inte helt klart framgr vilka kunskapsansprk Hydn har. Om man brjar med hennes perspektivisering utgr Hydn frn ett knsmaktsperspektiv som inkluderar frestllningar om mns verordning och kvinnors underordning. Antagandet om vld som ett kontinuum blir inte lika elaborerad i Hydns analyser som i Lundgrens. I Hydns analyser av kvinnornas reaktioner p vldet relateras dessa till traditioner och vrden som kan hnfras till en makrosocial niv. Mns kontrollbehov relateras ocks till en makrosocial niv, men genom att Hydn betecknar dessa behov som onormala framstr mnnens behov inte som givna av en makrosocial organisering utan av mer individuella eller relationella faktorer. Inom en knsmaktsteoretisk ram skulle snarare mns kontrollbehov betecknas som en normal fljd och en frutsttning fr en patriarkal ordning.84 P en konkret niv betraktas vldsprocessen, liksom det vldsprglade ktenskapet, som artskilt frn andra
84

Detta framstr som en liknande sammanblandning som diskuteras i relation till Hedlunds arbete, en trolig sammanblandning mellan vad som r, vad det empiriska materialet visar, och hur det br vara, enligt forskaren sjlv.

89

former av underordningsstrategier eller fredliga ktenskap. Den konkreta sociala aktivitetsnivn r ocks bestmmande nr Hydn anvnder sig av ett relationellt maktbegrepp. Hydns maktanalys tenderar att stanna vid makt i relationen utan att relateras till hierarkiserade maktrelationer p en makroniv, vilket gr att vldsprocessen i sitt initialskede framstr som knsneutral. Inte heller framgr det klart vad Hydn avser nr hon anvnder sig av ktenskapet som arena fr vldet. Betydelsen av ktenskapet gr att diskutera p alla niver. Hon pekar p den minskade betydelsen av ktenskapet som institution. P den makrosociala organisationsnivn kan man betrakta ktenskapet som en legalt sanktionerad organisation som bygger p specifika vrden, traditioner och maktrelationer som visserligen idag utstts fr en mngd omfrhandlingar, men dessa omfrhandlingar mste inte innebra att ktenskapet som institution fr en minskad betydelse, utan bara en frndrad sdan. Den ktenskapliga ramen hos Hydn frlorar mycket av sin styrka genom att analyserna, nr de gr utanfr den sociala aktivitetsnivn (niv 2), mestadels fokuserar enskilda individers sociala erfarenheter (niv 1). Vilken betydelse varaktigheten p de olika niverna har framgr inte. Vldet, menar Hydn kan frsts som en tvivelaktig handling som kan ga rum i en grzon. Som jag frstr det vilar begreppet tvivelaktig p de frhandlingar som omger vldet. Vad utgr d denna grzons tids- och rumsdimension? Begreppet grzon leder tankarna till ett icke-reglerat omrde ppet fr frhandlingar om normer och regler. Om det r ktenskapet som institution, som en mellanliggande social organiseringsform, som avses, har denna grzon en annan varaktighet n om det r den sociala situationsrelaterade aktiviteten i form av det specifika vldsktenskapet och dess vldsprocess, som utgr denna grzon. 85 ven om Hydn inkluderar faktorer bde p den mellanliggande sociala organisationsnivn och p den makrosociala organisationsnivn tenderar betydelsen av dessa att g frlorad. ven hennes intresse fr vad som hnder i det specifika vldsktenskapet, allts som en social aktivitet tenderar att delvis frlora sin betydelse nr Hydn i sina konklusioner frklarar att det mesta av mns vld mot kvinnor kan frsts som handlingar av psykiskt sjuka mn (Hydn 1995b). Liknande frklaringar r inte lika

85

ven hr kan man fundera ver vilken knsspecifik betydelse ett romantiskt krleksideal kan tnkas ha fr frhandlingar p ktenskapets arena.

90

90

tydliga i arbeten av senare datum d hon dr frmst intresserar sig fr kvinnors uppbrottsprocesser. Nr det gller Hydns analys av kvinnors uppbrottsprocess menar hon att det r de psykiska processerna hos kvinnan som studeras, d.v.s. uppbrottet som en jagprocess (niv 1). Denna process framstr som det huvudsakliga studieobjektet. Analysnivn befinner sig dremot frmst p niv 2 och 3 dr fokus ligger p kvinnornas sociala erfarenheter t.ex. av vld i sitt ktenskap och p betydelsen av frestllningar om det goda ktenskapet, om krlek och tillit liksom ambitionen att och ansvaret fr att lyckas med relationen. En inplacering i tidigare beskrivet resursschema nr det gller de olika kunskapsansprk som stlls ger fljande bild:

Fig. 1. Kunskapsansprk, tre ex empel. Kunskapsobjektsniv Niv 1 Subjekt Typexempel Individperspektiv - Hedlund Betydelsen av enskilda mns erfarenheter och uppvxtvillkor fr vldsanvndning. Utveckling av terapeutiska metoder fr professionella bemtanden av grningsmn och dess offer. Individperspektiv - Hydn Kvinnors uppbrottsprocess som ett jagprojekt. Niv 2 Relationsperspektiv - Hydn Situationsrelaterad aktivitet Omfrhandlingsmnster inom ett vldsprglat ktenskap. Niv 3 Nrmilj Niv 4 Makrosocial kontext Strukturperspektiv - Lundgren Strukturella mnster fr att upprtthlla vldet. Vldsprocessen som arena fr att konstituera kn.

91

Genom inplaceringen i resursschemat finner man en spridning ver de olika niverna nr det gller respektive forskares huvudsakliga kunskapsobjekt. Vad som framgr tydligt r ocks att analyser p nrmiljniv, som fokuserar betydelsen av mellanliggande social organisering, bde offentligt och privat fr att frst mns vld mot kvinnor, vilket motsvaras av niv 3, inte r nrmare utforskad. Hr kan man t.ex. tnka sig frgor kring betydelsen av ktenskapet som institution i det patriarkala samhllet eller betydelsen av olika subkulturella kontexter, t.ex. en frireligis sdan fr att frst mns vld mot kvinnor. ven om bde Hydn och Lundgren syftar till att fnga vldsprocessen kan man genom nivindelningen se hur deras kunskapsansprk skiljer sig t. Bde Hedlund och Lundgren kan sgas ha politiska ml med sin forskning. Hedlund arbetar i en verksamhet som verkar fr sexuell upplysning p en bred front och Lundgren har uttalade politiska ambitioner. Lundgrens politiska ml r frndringar p en makrosocial organisationsniv d.v.s. en frndring av vra frestllningar om manligt och kvinnligt, medan Hedlund snarare intresserar sig fr reformer p en social aktivitetsniv, i det professionella mtet mellan hjlpare och grningsmn respektive offer. Hydn dremot avsger sig ett politiskt syfte och hennes intresse r att medverka till bttre metoder i professionella bemtanden av vldsutsatta kvinnor fr att dessa skall kunna skapa sin egen berttelse om vldet. Knsmaktsteori som disciplinr matris? Trots att Hedlund, Lundgren och Hydn utgr frn liknande knsmaktsteoretiska antaganden om betydelsen av en patriarkal kultur, som de alla betonar r viktiga fr att frst vld mot kvinnor, fr denna olika betydelse i deras analyser. Frmst handlar det om hur de teoretiska utgngspunkterna perspektiviserar deras analyser, vilka kunskapsansprk de har samt vilka analysverktyg som anvnds. Men skillnaderna kan ocks frsts utifrn att de har olika syften och ml med sina arbeten. Bde hos Hedlund, Lundgren och Hydn grundar sig argument och pstenden p samma antaganden om vld mot kvinnor som avskilt frn vld i allmnhet, som uttryck fr mns frtryck av kvinnor och vld som upprepad hndelse. Pstenden om kvinnors reaktioner och handlingsmnster bygger ocks p liknande teoretiska antaganden om skuld och

92

92

skam, krlek och tillit, identitetsutveckling, kvinnors ansvar fr sig sjlva och sina relationer. Fr att kunna se vilken betydelse det knsmaktsteoretiska perspektivet fr i de olika texterna kommer antaganden och analyser som handlar om frstelsen av vldets orsaker, mening och funktion att diskuteras. Ngra av de stora skiljelinjerna, vilka ofta framstlls som dikotoma och varandra uteslutande, ligger i huruvida mannens vld betraktas som en okontrollerad eller kontrollerad handling, som ett uttryck fr makt eller vanmakt, som ett sexuellt eller icke-sexuellt beteende och vldshandlingarna som kulturellt accepterade eller oacceptabla i dagens samhlle. De tre typexemplens frhllningsstt till ovanstende teman skdliggrs nedan, genom att placeras in i en matris. I vad mn och hur dessa kan frsts som dikotoma och varandra uteslutande utgr den avslutande diskussionen i denna del. Fig. 2. Tre idealtypiska uppfattningar om mns vld mot kvinnor.
Kontrollerat Individ Hedlund Struktur Lundgren Relation Hydn X X X Okon-trollerat X X X X Makt Vanmakt X X X Sexuellt Icke sexuellt X X X X Kulturellt tilltet Kulturellt frbjudet X

Makt, maktlshet eller vanmakt? Lundgren beskriver mannens vld som en kontrollerad handling som ocks syftar till kontroll, inte bara ver den kvinna som utstts fr vldet, utan ver sjlva kvinnligheten. Vldet fr i Lundgrens analys en konsekvens utver det mer omedelbara syftet att upprtthlla en viss ver- och underordning inom ett specifikt frhllande. Det blir del i en knskonstitueringsprocess, dr manlighet och kvinnlighet konstitueras, p mannens premisser. Hos Hedlund beskrivs mannens vld som en okontrollerad handling. Han slr och vldtar i blint raseri. Ett raseri som inte vnder sig mot

93

kvinnan utan mot honom sjlv. Han r, enligt Hedlund, i konflikt med sig sjlv. Hedlund beskriver vldets syfte bde som en handling avsedd att kompensera fr knslor av sviktande manlighet och som ett frsvar mot ett beroendebehov (av modern) dr mannens vrede och besvikelse frskjuts till en annan kvinna. Genom att Hedlund inte hr knyter an till sina utgngspunkter om vld som uttryck fr mns makt, kontroll och dominans problematiseras inte frestllningar om manligheten utan analysen kommer att handla om individuella avvikande mns vrede och besvikelse. Hydn beskriver snarare vldet som ett uttryck fr en konflikt i relationen mellan man och kvinna. ena sidan beskriver Hydn sjlva vldsfasen som ett uttryck fr brott i parets kommunikation dr mannen inte har kontroll ver sitt eget beteende och dess konsekvenser fr kvinnan. andra sidan menar hon att det r ett uttryck fr mannens behov av kontroll ver kvinnan. Detta behov betecknar Hydn som onormalt och orsakerna till det sks i parrelationen som sdan och/eller i en social belastningsproblematik eller psykopatologiska tillstnd hos individuella mn. ven om Hydn tydligt anknyter till en knsmaktsteoretisk frstelse av vld, tenderar denna perspektivisering att frsvinna i hennes analyser. En anledning till detta kan vara en ambition att forskningsresultaten skall kunna versttas till konkreta rd, anvndbara inom socialt arbete, leder till att analyserna inte gr utanfr den personliga eller interpersonella nivn. Lundgrens analyser av de strukturella frutsttningarna fr mns vld mot kvinnor lter sig inte s ltt omsttas i det sociala arbetets praktik utan krver omfattande primrpreventiva tgrder. tgrder som inte r srskilt utmrkande fr kunskapsfltets praktik. Mns vld mns ansvar? De tre exemplen visar att frklaringar som ocks tar hnsyn till kvinnors agerande, framstr som tabubelagda, som en rdsla fr att kvinnorna skall framst som delaktiga i det vld de utstts fr. Kvinnor framstr drfr som passiva objekt fr mns vldsutvande. Hydn menar visserligen att beskrivningar av kvinnan som enbart god i frlngningen begrnsar hennes handlingsmjligheter. Man kan sga att det begrnsar hennes stt att gra motstnd, att bertta sin historia, och frst det vld hon utsatts fr. Trots detta kan man ven hos Hydn (2001:104) se denna rdsla i hennes beskrivningar av kvinnors motstnd som motstnd utan direkt konfrontation, eller i form av psykologiskt motstnd i skapandet av inre rum.

94

94

Polemiken inom fltet handlar om vld som uttryck fr mns maktlshet, vanmakt eller makt. Mycket av dessa polemiska motsttningar frsvinner om man tar hnsyn till vilka kunskapsansprk man har med sin forskning och hur man relaterar olika analysniver till varandra. Genom anvndandet av ett knsmaktsperspektiv problematiseras mns kontroll och makt av samtliga tre, men eftersom terkopplingen mellan strukturella villkor och mnster p intra- eller interindividuell niv ser olika ut kommer frgan om makt att f olika betydelse. Skillnaderna mellan de tre exemplen r inte frmst om mannens vld r ett uttryck fr hans vanmakt eller inte, eftersom alla analyserna betonar att syftet med vldet r att ka eller upprtthlla makten. Upplevelser av vanmakt eller maktlshet torde ha sin upprinnelse i frestllningar om frlorad makt. Att betrakta vld som ett uttryck fr makt eller vanmakt framtrder snarast som om fokus fr vldshandlingen ser olika ut; upprinnelsen till vldsanvndningen (vanmakt) eller vldets mluppfyllelse eller funktion p kort sikt (makt). En avgrande skillnad ligger emellertid i hur man definierar makt, och hur man problematiserar mns maktuttryck. Hedlund, Lundgren och Hydn utgr alla frn att makten i samhllet frdelar sig olika mellan knen. Lundgrens fokusering p knets betydelse och de makrosociala faktorerna riskerar frbise eventuella variationer beroende bde av individuella och relationella faktorer p de vriga niverna. Hedlunds anvndande av androgyna analysredskap utmanar inte betydelsen av patriarkalt grundade vrden, traditioner och frstelser p mer vergripande frklaringsniver. Hydn problematiserar bda dessa frhllningsstt och fokuserar p parrelationen. Hennes motstnd mot att lta analysen g utanfr parrelationen innebr emellertid att det relationella maktbegrepp som anvnds inte p ett tydligt stt refererar till betydelsen av ktenskapet som patriarkal institution. Parrelationens utgngslge kommer drfr att framst som knsneutralt i makthnseende. Nr man jmfr de olika bidragen framgr tydligt hur olika kontexter med olika samtalsordningar kring manlighet, kvinnlighet och ktenskap med mera fr betydelse fr, eller snarare utgr ett slags tolkningsutrymme inom vilket kvinnor och mn kan gra vldshndelserna begripliga. Hos Lundgren betraktas mns makthandlingar som en del av en normal manlighet, medan bde Hedlund och Hydn, p olika stt, betraktar mns makt- och kontrollhandlingar som onormala uttryck fr manlighet. Det r mjligt att detta onormala istllet skall frsts som icke nskvrt.

95

Den strsta skillnaden betrffande maktaspekter finner man frmst nr det gller objektet fr maktutvningen. Lundgren menar att vldet syftar till makt och kontroll ver sjlva kvinnlighetens uttryck. Hydns parrelationsperspektiv gr att vldet syftar till tillfllig makt ver kvinnan i relationen. Hedlund menar visserligen att vldet syftar till att mn skall f makt ver sig sjlva, men vgen dit gr genom att berva kvinnan den makt han upplever att hon har. Hr handlar det dremot om en kvinna som symboliserar andra viktiga kvinnor i hans liv. Vad som frenar Lundgren och Hedlund r, ven om de problematiserar resultatet p olika stt, att bda ser vldet som ett uttryck fr knskonstituering. Makt, vld och sexualitet? Nr det gller kopplingen mellan vld och sexualitet frhller man sig till viss del olika. Lundgren betonar den nra frbindelsen mellan vld och sexualitet, dr hon menar att mns vld inte kan skiljas frn deras sexualitet eftersom vld, liksom sexualitet ses som arenor fr knskonstituering. Hedlund menar istllet att mns olika typer av vld mot kvinnor br frsts som sexualfientliga beteenden. I Hedlunds egna analyser r det dock svrt att frst vad hon avser med sexuellt och sexualfientligt beteende. Om man dremot gr till hennes frmsta inspirationsklla, Nicholas Groth, kan man se att han menar att vldtkt r ett sexuellt beteende vars syfte r icke-sexuellt, eftersom det har att gra med fientlighet, dominans och kontroll (Groth 1979). Underfrsttt anvnds sexualitet hr i en normativ betydelse dr sexualiteten i sig frsts som god och bra och dr handlingar som gynnar denna sexualitet r sexuella. Onormala sexualitetshandlingar kommer drmed att betraktas som icke-sexuella och beskrivas som sexualfientliga. Detta torde ocks innebra att sexuella beteenden inte kan rymma ngra maktaspekter och drfr inte kan betraktas som makthandlingar. Trots Lundgrens och Hedlunds olika stt att anvnda begreppet sexualitet, empiriskt respektive normativt, nrmar de sig varandra i synen p sexualiteten som en egen drivkraft. Hydn hvdar dremot att kvinnomisshandel inte kan frsts som ett sexuellt beteende, d hennes informanter inte tar upp denna aspekt i sina berttelser om misshandel. Detta sger troligen mer om underskningens inriktning n om sjlva vldshndelserna, d Hydns utgngspunkt inte frmst varit att studera vldets utseende, utan hur ett ktenskap, trots nrvaron av fysiskt vld, kunnat fortstta (Hydn 1992:50).

96

96

Mns vld kulturellt tilltet? Frgan om vld mot kvinnor r kulturellt tilltet eller inte innebr att man mste problematisera frhllandet mellan det legala och det legitima, vilket Hedlund inte gr. Hennes betoning av vld som ngot som utfrs av psykiskt sjuka eller onormala mn torde innebra att hon inte anser att vld mot kvinnor r en kulturellt legitim handling. Lundgren dremot betonar gng p gng att sexualiserat vld r kulturellt tilltet i Sverige idag, d.v.s. trots att det r illegalt, kan det nd framst som legitimt. Hon menar att ven om det finns en lagstiftning som kriminaliserar mnga av de handlingar som ryms inom begreppet sexualiserat vld, finns trgfrnderliga vrderingar av kvinnlighet och manlighet som medverkar till att vldet accepteras. Frutom att hnvisa till sin empiri, menar hon att man kan se detta genom att f anmlda fall av misshandel gr till tal och att f mn blir dmda. Hydn menar istllet att kvinnomisshandel r en tvivelaktig handling, som sker i en grzon. Hydn grundar sig hr p sin empiri som visar att varken kvinnorna eller mnnen accepterar vldet utan att det utstts fr omfrhandlingar och olika neutraliseringstekniker inom parfrhllandet, fr att detta skall kunna best. Lundgren och Hydn talar hr om tilltet och otilltet p olika niver, dr Hydns resultat egentligen inte kan sgas motsga Lundgrens. Man kan sga att de normer som tas i bruk av Hydns informanter kan betraktas som regulativa, d.v.s. normer som informanten hnvisar till fr att gra hndelser begripliga, medan Lundgren frmst intresserar sig fr konstitutiva regler och motsttningen mellan konstitutiva och regulativa regler. Att vld mot kvinnor har ftt en sdan uppmrksammad stllning som samhllsproblem idag, att antalet anmlningar kar, att antalet hjlpskande kvinnor kar p kvinnojourerna mjliggr att trgfrnderliga normer och regler synliggrs och drmed kan ifrgasttas och frndras. Dessa frndringar har emellertid olika tids- och rumsdimensioner beroende p vilken niv som avses. Avslutningsvis Om man schematiskt framstller de motsttningar som rder inom fltet framstr tydligt hur frestllningar om mns vld som kontrollerade uttryck fr makt, ocks r nra frbundna med frestllningar om en nra frbindelse mellan mns vld och sexualitet, liksom att detta vld r ett kulturellt accepterat beteende. P liknande stt kommer antaganden om mns vld som uttryck fr maktlshet eller vanmakt ocks att rymma

97

frestllningar om att detta vld sker utanfr mannens kontroll, inte syftar till sexuell tillfredstllelse och inte heller r ett kulturellt accepterat (acceptabelt) beteende. Nedanstende matris visar hur olika de olika perspektiven grupperar sig kring vissa stllningstaganden som d kommer att utgra en slag enhet. Fig. 3. Tematiskt indelade antaganden om vldets syften och uttryck i frhllande till perspektiv Makt Kontroll Sex uellt Kulturellt tilltet Maktlshet O ko ntrollerat Icke-sexuellt Kulturellt frbj.

Perspektiv Strukturellt Lundgren Individuellt Hedlund Relationellt Hydn

X X X

Matrisen visar, att i frhllande till viktiga teman inom kunskapsomrdet, befinner sig individperspektivet, hr fretrtt av Eva Hedlund, i en motsatt position till det strukturella perspektivet, hr fretrtt av Eva Lundgren. Det relationella perspektivet knnetecknas dremot av att det placerar sig i en position prglad av bde/och i stllet fr antingen/eller i frhllanden till beskrivna teman. Dessa skillnader mste emellertid ocks frsts i frhllande till deras inbrdes olika vetenskapsteoretiska frhllningsstt, begreppsdefiniering, kunskapsobjekt och analysverktyg. De uppenbara skillnader som finns mellan Lundgrens och Hedlunds antaganden handlar mestadels om skiftande kunskapsintresse, analysverktyg och stt att relatera faktorer p olika niver till varandra. Intressant r, att trots att Hydn och Lundgren polemiserar mot varandra och framstller varandras forskning och resultat som direkt motstridiga hamnar de nd inte i direkt motsatta positioner mycket beroende av Hydns ambition att se saker som bde/och istllet fr antingen/eller, vilket inte alltid framstr som oproblematiskt. Bda str emellertid infr problem nr de kritiserar varandra: Hydn nr hon jmfr frklaringar p en makroniv med frklaringar p en sub-

98

98

jekts- eller relationell niv och Lundgren nr hon avvisar alla frklaringar som har en tendens att problematisera betydelsen av individuella eller relationella frutsttningar. Hydns kritik kan frsts bland annat mot bakgrund av att den strukturella analysen inte ger tillrckligt anvndbara verktyg fr konkret socialt hjlparbete. Lundgrens kritik kan bland annat frsts mot bakgrund av att Hydns stt att betrakta vldet i den ktenskapliga kontexten riskerar att skuldbelggandet omfrdelas. Lundgren och Hydn kan sgas anvnda sig av olika offerparadigm i konstruktionen av kvinnan som offer fr mannens vld.86 Hedlunds bidrag till kunskapsfltet, bde nr det gller det professionella bemtandet av kvinnor som offer och den kliniska behandlingen av mn som frvare, ger synbara avtryck i olika pgende projekt. Lundgrens och Hydns empiriska material framstr bde som lika och olika. De kan betraktas som intressanta empiriska material som genom sin olika beskaffenhet kan sga ngot om komplexitet och variation inom problemomrdet. Skillnaden nr det gller frklaringar och kunskapsansprk kan emellertid inte enkelt frklaras med hnvisning till de olika empiriska materialen i sig utan snarare till de olika frgor som stlls till materialet.

86

Lundgren kan sgas anvnda sig av ett viktimiseringsparadigm som syftar till att frlgga hela ansvaret hos grningsmannen medan Hydn anvnder sig av ett synstt dr skador m.m. tolkas i mer relationella eller interaktionella termer. Fr en utfrlig beskrivning av hur detta grs, se Emerson (1996).

99

Del V Problem och Mjligheter - Avslutande Reflektioner Vad tidigare kapitel avsett att visa och problematisera r att den kunskap som idag finns om mns vld mot kvinnor inte r en enhetlig kunskapsmassa som utan problem lter sig omsttas i praktiska handlingar, i bemtandet av misshandlade kvinnor och misshandlande mn, i praktiska handbcker eller informativa material till en allmnhet. ven om det idag framstr som om en uppfattning om problemet dominerar bde akademiskt, politiskt och medialt finns motsatta, icke-komplementra uppfattningar om hur problemet ser ut och hur det br lsas. Vad som framstr som ett samhlleligt problem och hur det framstlls r allts inte objektivt givet utan beroende av olika processer p de arenor dr beskrivningar av problemet och dess konsekvenser och lsningar framfrs. Processerna i sig kan f som resultat att frndringar sker nr det gller frestllningen om, i detta fall, vld mot kvinnor, bde p ett politiskt och ideologiskt plan, men ocks nr det gller lagstiftning, rttspraxis och den allmnna opinionen. Hur problemet definieras har ocks stor betydelse bde fr dem som i sitt yrke frvntas hantera problemet, liksom i frlngningen i alla mellanmnskliga sammanhang. Trgfrnderliga Frndringar Fr att f vld mot kvinnor att bli betraktat som ett samhllsproblem har mnga resurser p olika niver krvts under tidsperioden. Kvinnojourrrelsen och kvinnorrelsen har utgjort de viktigaste drivande krafterna i denna process. Dialektiken mellan akademisk kunskapsproduktion och kvinnojourrrelsens kunskap har skapat en stark opinion p bde politisk och operativ niv, liksom via media hos allmnheten, nr det gller att synliggra vld mot kvinnor som ett socialt problem, att skapa avstndstagande frn vld mot kvinnor och en vilja att lsa problemet. Man kan sga att ven om man p en formell niv, bde politiskt och bland olika myndigheter principiellt tar avstnd frn vld mot kvinnor, sker i de olika sociala praktikerna, p en praxis- eller implementeringsniv, t.ex. hos polisen, klagaren, p sjukhuset, p socialkontoret, en fr-

100

100

handling om dessa principer utifrn trgfrnderliga frestllningar om kvinnor, mn, makt och vld. Politiska beslut och politiska tgrder kan inte p ett enkelt stt antas bli omsatta i olika praktiker i enlighet med intentionerna. Den byrkratiska modellen fungerar inte s logiskt att beslut tas som sedan oproblematiskt implementeras p olika niver. 87 ven om reformer och lagstiftning kan ses som ett resultat av en politisk agendasttning har inte detta skett utan strider om rtten att definiera verkligheten. Vissa verklighetsbeskrivningar stdjer vissa handlingsalternativ, medan andra avfrdas eller utdefinieras frn den politiska dagordningen. Frhllandet mellan politik och praxis kan frsts som dialektiskt, eller som inbrdes beroende. Vad vi har att gra med verkar vara en form av street level bureacracy (Lipsky 1980). Att ett beslut r taget innebr inte automatiskt att det ocks genomfrs. Det behvs inte bara en legitimering uppifrn utan ocks underifrn. En anledning till att nya beslut och lagfrndringar inte fr det genomslag man frvntat kan ligga i att de inte anses legitima p grsrotsniv (Friedman 1981). ven om statsmakten har rtt att benmna vad som r otilltna handlingar vid kriminalisering av handlingar och nya lagrum, krvs emellertid ocks ett samfrstnd, en legitimering hos befolkningen, fr att frankra denna maktutvning. Detta innebr en viss trghet i systemet som ocks torde terspeglas i de olika professioner som handskas med frndringar nr det gller legitimitet och legalitet, ssom poliser, domare, lkare m.fl. 88 Det finns allts all anledning att problematisera frhllandet mellan politiska beslut och genomfrandet av desamma. Medan Lundgren (1992) t.ex. menar att kvinnomisshandel r en kulturellt accepterad handling, anser Hydn (1995b) att den frhandling som sker kring vldshndelserna implicerar att vldet befinner sig i en kulturell grzon. Olika professionella manscentra, i sin tur, menar att kvinnomisshandel inte alls framstr som en acceptabel handling i de vldsverkande mnnens gon (Naumburg 1998; Sundberg 1993). I de offentliga politiska dokument frn 1980- och 1990-talen, vilka fregr kvinnofridspropositionen, finns inga uttalade ml om att hjlpa kvinnan att lmna den misshandlande mannen. Istllet ptalas vikten av hjlp till att restaurera frhllandet (Wendt Hjer 2002), en policy som
87 88

Se t.ex. Smart (1995) som problematiserar frhllandet mellan lag och rttslig praxis. Fr en diskussion kring frhllandet mellan uppfattningar om vad som kan anses som legitimt respektive illegitimt i frhllande till legalt och illegalt, se Flyghed (2000).

101

vid denna tid fanns i de sociala myndigheternas arbete med vldsutsatta kvinnor, men inte inom kvinnojoursrrelsen. Den nya policy som kommer till uttryck i kvinnofridspropositionen (1997/98:55) r att vld mot kvinnor skall betraktas som ett samhllsproblem, grundlagt i en patriarkal samhllsordning, dr insikter om den manliga kulturens kopplingar till vld mste uppmrksammas. Hr ppekas vikten av attitydfrndringar, men ocks av att utveckla resurser fr att hjlpa och stdja offren och straffa mnnen. Man kan hr frga sig hur denna policy pverkat praxis. Att principiellt frhlla sig inom en knsmaktsteoretisk ram r utmrkande fr tiden frn 1995 och framt. I del IV har en diskussion frts som avsett visa p att denna perspektivisering gett olika genomslag och p intet stt kan antas leda till gemensamma problemdefinieringar och lsningar. De myndighetsgemensamma uppdragen har inte heller lett till att skilda uppfattningar kunnat verbryggas, ven om det framgr av vissa avrapporteringar, liksom av olika myndighetsgemensamma konferenser som hllits, att man delvis uppmrksammat detta problem (Brottsoffermyndigheten 2000; Socialstyrelsen 2002a). Snarare framstr kunskapslget fortfarande som starkt polemiskt med tydliga strider om problemformuleringsprivilegiet. 89 Nr det gller kvinnofridspropositionen som bde ptalar vikten av utmtning av straff, liksom av att utveckla metoder fr rehabilitering av mnnen bakom vldet, kan dremot sgas att de tgrder som vuxit fram, till stora delar som ett resultat av regeringsuppdraget, snarare r inriktade p rehabilitering n straff. nnu ett exempel p frhllandet mellan policy och praxis r den fortsatta uppmrksamhet och det nyhetsvrde som frklaringar med hjlp av biologiska mekanismer eller skillnader fr, trots svrigheterna att skilja det biologiskt givna frn dess sociala och kulturella pverkan. 90 Nya brottskategorier eller lagrum torde, tminstone under en viss period, kunna vara problematiska.91 Handlingar som tidigare betraktats som
89

ven i politiska uttalanden kan man se denna starka betoning av att mns vld mot kvinnor alltid skall frsts som ett uttryck fr mns makt. I vad mn denna policy haft genomslag i praxis, t.ex. vid behandling av grningsmnnen bakom vldet, terstr att se, d flertalet av de tgrder som initierats nnu inte r utvrderade. 90 Betydelsen av olika biologiska rn mste ocks tolkas inom en kulturell ram. Fr en ingende kritisk diskussion av biologiska rns anvndbarhet se t.ex. Bjrk (1996); Bleier (1991); Fausto-Sterling (1992); Haraway (1991); Hubbard (1990, 1993); Lindn (1995). 91 Northrop (1960) beskriver detta problem nr han talar om glappet mellan lag och politiska beslut, positive law, ena sidan och mnniskors spontana tro, vanor och uppfrande, living law, andra sidan. Smart (1995) fr en liknande diskussion utifrn begreppen law in books och law in action.

102

102

legitima (moraliskt accepterade), t.ex. mns kontroll av kvinnor och legala (i rttslig mening), bland annat genom frnvaron av kvinnors myndighet, rtt till husaga m.m., blir inte omedelbart betraktade som illegitima p grund av att de blir illegala. Frutom att detta innebr problem bde fr misshandlade kvinnor och misshandlande mn att identifiera olika handlingar som illegitima och illegala s torde detta ocks vara ett problem fr berrda professioner inom t.ex. rttsvsende, hlso- och sjukvrd och socialvrd. Vld ett ndvndigt ont? I den process som lett fram till dagens officiella stllningstagande om vld mot kvinnor har olika strategier anvnts som visat sig vara effektiva, men som ocks skapat nya frestllningar om problemet som kan leda till begrnsningar. Man kan frga sig om vissa av dessa strategier, idag har spelat ut sin roll. P samma gng som det varit viktigt att visa p betydelsen av patriarkalt grundade knsfrstelser, liksom att vld frekommer i alla samhllsskikt, och drmed kan drabba vilken kvinna som helst, har detta synstt inneburit att kunskap och kunskapsskande om mer specifika faktorers betydelse ftt begrnsat utrymme. Upprepande pstenden om utbredning, vardaglighet och vanlighet kan i vrsta fall normalisera och drmed naturliggra vld mot kvinnor. Bde medialt, i ideellt och professionellt arbete kan man spra tecken p hopplshet och acceptans infr ett problem som r s vanligt och allmnt frekommande att det framstr som oundvikligt. 92 I de flesta versikter och myndighetsrapporter framstlls vld mot kvinnor som ett problem som alltid funnits. Anvndandet av termer som rimligt, eller att ha gtt ver grnsen i samband med vld implicerar att det finns vld som r rimligt och berttigat. Avskiljande av det orimliga och oacceptabla vldet tycks frutstta ett acceptabelt anvndande av mns vld eller frtryck av kvinnor. Frstelsen av mns vld mot kvinnor har som vi sett, uttryckts p en skala som strcker sig frn okontrollerat blint raseri till kontrollerat, instrumentellt maktmedel. Beskrivningar och analyser av vld, bde historiskt och i nutid riskerar att verka legitimerande s att ett visst mtt av vld och frtryck mot kvinnor framstr som visserligen beklagligt, men inom vissa grnser oundvikligt.
92

Fr en diskussion kring de problem som feminismen str infr nr det gller att uppmrksamma knsskillnader som man ocks vill upphva, se Kvinnovetenskaplig Tidskrift (2002:4) temanummer om knsskillnad.

103

Grnsdragningen mellan det privata och det offentliga, med familjesfren som sinnebild fr det privata, liksom motstndet mot statens intrng i privatlivet kan sgas ha vidmakthllits p bekostnad av kvinnors rtt till kroppslig integritet. Ett motstnd som ocks kan frsts som en legitimering av mns utvande av tminstone ett visst mtt av vld mot sina kvinnor. Wendt Hjer (2002) visar hur vldet hanterats politiskt under olika perioder. Under 1930-talet grs vldet till ett icke-problem genom att framstllas som en del i en normal krleksrelation medan 1980-talets senare del prglas av en frestllning om vld som del av en problematisk familjesituation, ngot som krver vrd och std till utsatta familjer. 93 Vad som i anglosaxisk litteratur beskrivs som a rape culture skulle ocks kunna appliceras p vld mot kvinnor i stort. Begreppet frsker fnga en kultur dr sexualiserat vld ses som ngot ofrnkomligt och oundvikligt, som en del av livets hrda fakta, i stllet fr som uttryck fr vrderingar och attityder. 94 Vld mot kvinnor (och vldtkt) framstr som ngot som varje kvinna riskerar att utsttas fr, frgan r inte om bara nr och hur. P samma stt framstr varje man som en potentiell vld(tkt)sman. Vldet och rdslan fr vld fungerar som sociala kontrollmekanismer dr det huvudsakliga ansvaret fr att inte bli vldsutsatt lggs p kvinnan sjlv. 95 En sdan kultur begrnsar handlingsutrymmet, p olika stt, fr bde mn och kvinnor och bidrar till en frsmrad livskvalitet, genom att upprtthlla en antagonism mellan kvinnor och mn, men ocks genom den rdsla som skapas i en sdan kultur. 96 En sdan kultur frsvrar ocks mjligheterna fr ett nollvisions-tnkande nr det gller vld mot kvinnor. Det r rimligt att anta att ett grundlggande villkor fr en frndring av
93

Se t.ex. Wendt Hjer (2002) fr en utfrlig diskussion om synen p det privata och dess implikationer fr vilka tgrder som kunnat accepteras. Fr ett utfrligare historiskt perspektiv p samma problem, se Lvkrona (2001). 94 Se t.ex. Buchwald, m.fl. (1993) fr nrmare beskrivning av vad denna bestr av och hur den kan frndras. 95 Effekterna av mns vld mot kvinnor beskrivs p olika stt hos en rad frfattare, bde vad avser mn, kvinnor och barns liv inom en relation prglad av mns vld mot kvinnor. Se t.ex. Eliasson (1997); Groth (1979); Haeggman & Sjblom (2000); Hearn (1996); Hedlund (1995, 1996); Hedlund m.fl. (1979); Hester & Radford (1999); Hydn (1995b); Jeffner (1998); Kwarnmark & Tidefors Andersson (1999); Lundgren (1997); Lundgren m.fl. (2001); Mellberg (2002); ROKS och Folkhlsoinstitutet (1995); SOU (1996:60); Sundberg (1993); Svensson (1987); Weinehall (1997). 96 Fr en beskrivning av den antagonism mellan knen som det patriarkala samhllet vilar p och hur den upprtthlls bland annat genom mns vld mot kvinnor, se Bourdieu (1999); Giddens (1992); Hirdman (2001).

104

104

en vldtktskultur r att man kan identifiera institutionaliserade attityder och vrderingar som upprtthller den som naturgiven. Teoretiskt sett har vld mot kvinnor kommit att inkludera en mngd olika handlingar som inte enbart r av fysisk karaktr, men empiriskt har det fysiska vldet, ofta d i sina mest extrema former, legat till grund fr de modeller och teorier som vuxit fram. Detta har i sin tur lett till en speciell syn p vldsutvaren, liksom p vldets konsekvenser fr dess offer, som ftt betydelse fr sttet att uppmrksamma och bemta problemet, bland annat inom olika professioner. Listerborn (2002) visar ocks hur kvinnors rdsla i forskning och policyutveckling bidragit till olika kontrollerande tgrder som snarare hindrat n utgjort mjligheter fr kvinnor att vistas p offentliga platser. Problematisk jmstlldhet? Genom materialet finns antaganden som tillmter jmstlldheten i samhllet olika betydelser. Jmstlldhet framstlls bde som problemlsare och problemskapare. Vld mot kvinnor beskrivs emellertid ofta som en frga som kan, och ocks kommer att lsas genom en jmnare frdelning av makt och materiella resurser mellan knen. I ett formellt jmstllt samhlle tenderar problemet vld mot kvinnor i ett sdant perspektiv att ses som ett uttryck fr efterslpningar som efterhand kommer att lsas. Frestllningar om en redan genomfrd jmstlldhet torde drfr utgra ett av de frmsta hindren, bde p individ- och samhllsniv fr en positiv jmstlldhetsutveckling.97 Man kan i ett flertal texter se antaganden om att den traditionella kvinnorollen innebr problem fr kvinnor. Flickor och kvinnor beskrivs d som otillrckligt medvetna, med dlig sjlvknsla och drmed utan mjlighet att stta grnser. Hr rr det sig allts om en brist p jmstlldhet mellan knen som frutstts kunna rttas till genom att strka flickors och kvinnors sjlvknsla. Flickor och kvinnor tenderar hr att framstllas som felande och avvikande frn en jmstlldhetsnorm medan problemets krna - de vldsanvndande mnnens frestllningar om kvinnlighet och kvinnor frbises. Det finns emellertid ocks antaganden om att kvinnor, som r moderna, frigjorda och sjlvstndiga, utgr ett hot mot mn. Hr framstlls allt97

Frgor kring jmstlldhet har ibland en tendens att handla om hur kvinnors villkor frndrats ver tid, istllet fr att jmfra frhllandet mellan kvinnors och mns villkor hr och nu.

105

s sjlva jmstlldheten som problemet, som dock betraktas som tillflligt, orsakat av en vergngsfas mellan tv olika betydelsesystem. Uppmrksamheten p misshandel och vld mot kvinnor frsts d som ett tecken p att traditionella knsmnster r under omvandling och att en kad jmstlldhet, eller frestllningar om en sdan, tillflligt skapar mer vld men ocks en kad anmlningsbengenhet. 98 I en jmstlldhetsinriktad analys av vld framstr allts vldet som ett uttryck fr den obalans som rder mellan knen. Ibland reduceras denna analys till att glla en problematik som terfinns hos enskilda kvinnor och mn, men inom den dominerande frestllningen om vld mot kvinnor idag betraktas denna obalans som en del av en patriarkal samhllsordning. Med en strukturinriktad analys som frbiser inter- och intra-personella betydelser, blir den logiska slutsatsen, att vld mot kvinnor, i det utopiska jmstllda samhllet, blir en omjlighet. P vgen dit finns det all anledning till reflektion. Det finns alltid anledning att frga sig, nr det gller aktiviteter som syftar till att frndra kvinnors sjlvknsla, i vilken mn man anpassar sig till, eller utmanar, en patriarkal ordning. Bourdieu (1999) menar att den manliga ordningens styrka ligger just i att den inte behver rttfrdigas utan framstr som neutral. Det paradoxala frhllandet mellan knsneutrala frestllningar om individens frihet och ansvar fr sig sjlv och frestllningar om kvinnors ansvar fr barn och familjerelationer torde vara en avgrande begrnsande faktor fr kvinnors frihet att handla. Den handlingsfrlamning som tillskrivs kvinnor som ett resultat av misshandeln kan allts ocks frsts som ett resultat av de kulturella begrnsningar som fr reella konsekvenser fr alla kvinnors handlingsutrymme. 99 Wendt Hjer (2002) liksom Listerborn (2002) visar hur kvinnors rdsla, bde som sexuell och kroppslig utsatthet, utgr hinder fr jmlika villkor att delta i offentligheten. Rdsla som kvinnors livsvillkor, spelar en viktig roll i upprtthllandet av en ojmlik knsordning. Rdsla fr vld frsts hr inte bara som ett uttryck fr enskilda kvinnors upplevelser eller knslor utan som vergripande, samhlleliga maktmekanismer som skapar och terskapar en knsmaktsordning. Wendt Hjer visar hur den
98

Men inte heller hr handlar det om ngot nollvisionstnkande, utan snarare upprtthlls frestllningen om vldet som ngot ndvndigt ont. Frndringarna avser i stllet att frklara en tillfllig kning av vldet. Se t.ex. Giddens (1992) som beskriver mns kade vldsanvndning som ett resultat av den sexuella revolution som han ser som en revolution med kvinnliga frtecken och som resulterat i att mn knner oskerhet. 99 Se t.ex. Jeffner (1998) om flickornas moment 22. Se ocks Lamb (1999).

106

106

svenska politiken hanterat mns vld mot kvinnor p ett stt som omjliggr ett demokratiskt medborgarskap. Hon menar att mns vld mot kvinnor r ett demokratiproblem, d grunden fr medborgarskap inte bara handlar om formella rttigheter utan ocks om mjlighet till ett jmlikt deltagande i offentligheten. Vldet frsts hr som ett underknnande av rtten till den egna kroppen. Vld och rdsla, mns mjligheter att ta fr sig och bruka kvinnor som sexualiserade objekt, ger kvinnor en objektstatus istllet fr subjektsstatus, vilket frnekar dem ett aktrskap som r grundlggande fr ett demokratiskt medborgarskap. Att frst att frndrade knsinnebrder utmanar den traditionella mansrollens dominans, kontroll och maktposition innebr varken att man mste acceptera en vldsam lsning som ofrnkomlig eller att man ursktar enskilda mns hantering av denna situation. Maskulinitetsforskningen har ifrgasatt reduceringen av olika manlighetskonstruktioner till en enda. Frstelsen av mn, manlighet och maskulinitet menar man, tenderar att reducera mn till biologiskt kn och bortse frn betydelsen av sociala maskulinitetskonstruktioner. Med mansforskningens anvndande av hegemonibegreppet utmanas reduceringen av kulturella frstllningar om maskulinitet till att sammanfalla med enskilda mn. Man menar att nr formella och informella rttigheter mellan knen omfrhandlas utstts den hegemoniska maskuliniteten fr prvningar och ifrgasttanden. De mn som d r de tydligaste brarna av denna typ av ideal anses ocks bli de mest ifrgasatta, vilket leder till dessa mns upplevelser av maktlshet bde gentemot andra mn och kvinnor. 100 Offerbegreppets begrnsningar eller vart tog alla arga kvinnor vgen? Som tidigare beskrivits r bilden av kvinnan som offer fr mns vld ganska entydig. Det r en bild som vuxit fram bde genom praktisk, klinisk och vetenskaplig erfarenhet och kunskap dr kvinnojourrrelsen spelar en avgrande roll med sin politiska ambition. Framfrallt genom
100

Ett av de viktigaste begreppen inom mansforskningen r hegemonibegreppet. Hegemonisk maskulinitet frsts som den dominerande, men inte enda, kulturella frestllningar om vilka egenskaper en riktig man br besitta. Genus beskrivs som en relation prglad av ver- och underordning frmst mellan mn och kvinnor, men ocks mellan grupper av mn. Trots att hegemonisk maskulinitet kan framst som ganska stabil, menar man att den r utsatt fr ifrgasttande, kamp och frndring. Hegemoni innebr ett dominerande, vedertaget stt att betrakta saker, och vertyga om att detta r det naturliga, s som saker r. Fr en utfrligare diskussion se Connell (1993).

107

anvndandet av begreppet normaliseringsprocessen har en frestllning skapats som tjnat ett politiskt syfte att omvandla ett privat problem till ett samhlleligt problem, att synliggra mns ver- och kvinnors underordning i ett formellt jmstllt samhlle och att mjliggra frndringar p bde formell och praxisniv i bemtandet av dessa kvinnor. Det finns dock uppenbara problem med den offertillskrivning som idag grs nr det gller kvinnomisshandel och sexualiserat vld i allmnhet. P samma gng som begreppet vld mot kvinnor r brett och innehllsrikt, s r frestllningen om vldets effekter och den misshandlade kvinnans upplevelser och behov begrnsande. Under senare r har, frmst inom den kriminologiska forskningen, de negativa aspekterna av den sociala konstruktionen av det kvinnliga offret brjat diskuterats. Flera underskningar visar att kvinnor upplever ilska vid olika former av vergrepp, vilket inte avspeglar sig i modeller och teorier om vld mot kvinnor. Att inte tala om kvinnors fysiska motstnd eller ilska, gr att samtalsordningen kring misshandel begrnsas och kvinnors tal mste inordnas under frestllningar om ett passivt offer. kerstrm (2001) menar emellertid att motsatsen till offer inte r grningsman eller delaktighet. Renzetti (2001) pekar p riskerna med att frnvaron av motstnd/vld kopplas till frestllningar om den goda och moraliska kvinnan som gr det svrt fr kvinnor att hantera den vrede de kan knna och rikta den mot den det berr i stllet fr mot sig sjlva. Beskrivningar av offrets sjlvdestruktiva beteende framstr som ett fundamentalt problem som endast kan brytas genom en separation frn den man sammanlever med (Andersson & Lundberg, 2001). Den misshandlade kvinnan framstr som ngon i behov av identitetsfrndrande behandling, utfrd av experter med rtt kunskap eller ngon som frmst r i behov av skydd och medmnskligt std (Ryding, 2001). I offermentaliteten finns en inbyggd problematik som handlar om motsttningen mellan att vara ett vrdelst offer och individualiserade krav p att kunna mstra sitt eget liv. Snare (1999) pekar p ndvndigheten av att problematisera offerskapet d en del tgrder som verkar fr att hjlpa offer i stllet kan ha en konserverande effekt p offrets status och drmed frlnga viktimiseringen. Det gller att ifrgastta bde bilden av offret som ett passivt objekt fr andras handlingar och plikten att uppfylla offrets alla kvaliteter. Bde begreppen misshandlade kvinnor och offer kan frsts som stigmatiserande beteckningar. Innebrden i offer, framfrallt kvinnliga offer

108

108

fr mns vld, har nrmast kommit att bli betraktat som en kronisk psykisk sjukdom. Offerskapets lngtgende konsekvenser och psykologiska effekter fr problemet att framst som medicinskt, inte moraliskt. Vld mot kvinnor kommer d att p den politiska agendan att definieras som ett hlso- eller folkhlsoproblem i stllet fr ett socialt problem. Offerkonstruktionen kan allts motarbeta, eller utgra en backlash fr arbetet med att fra upp problemet p en samhllsniv (Renzetti, 2001). ven frhllandet mellan sexualiserat vld och offertillskrivningar av dess offer har problematiserats. Medan termen sexualiserat vld avser att visa p att olika former av mns kontroll- och vldshandlingar mot kvinnor r vanligt frekommande och typiska inslag i kvinnors liv, riskerar detta att motverkas av nuvarande offerkonstruktion. Bde termerna offer och verlevare fr tankarna till allvarliga, ddsbringande former av vld med lnggende psykiska konsekvenser som delar in kvinnor i offer och icke-offer. Den medverkar ocks till att kvinnor framstr som mer utsatta fr mental ohlsa och reobjektifierar dessutom den kvinnliga kroppen (Emerson 1996; Lamb 1999). De senaste ren har uppmrksamheten kat kring behovet av mer kunskap och nya verksamheter fr att mta barnens situation. Barn betraktas som brottsoffer med speciella behandlingsbehov. Verksamheter riktade till barn har utvrderats och slutsatser dras nu utifrn erfarenheter av dessa (Brottsfrebyggande rdet 2002a). Liksom vid verksamheter riktade till vldsverkande mn, har dessa inkluderat speciellt utsatta, tungt belastade sociala grupper. Merparten av de barn som tagit del av de olika verksamheterna, kommer frn familjer dr det finns missbruksproblem eller psykiska problem, eller dr frldrarna r intellektuellt eller socialt handikappade varfr vare sig metoder, behov och effekter av vldet inte sjlvklart kan antas glla utanfr denna speciella grupp. Uppmrksamheten och insikter om barns utsatthet frvntas leda till att fler kvinnor sker hjlp. Insikter om barnens utsatthet kan naturligtvis medverka till att fler kvinnor bryter upp, men kvinnors upplevelser av samhllets bristande skyddsresurser kan motverka detta syfte och istllet bidra till att kvinnan stannar i en relation dr hon ser sig ha bttre kontroll ver situationen.

109

Kvinnors uppbrott? All hjlp och std som erbjuds kvinnor utsatta fr mns vld torde kunna beskrivas i termer av att som yttersta syfte vilja gra det mjligt fr kvinnan att terf kontrollen ver sitt liv och f vldet att upphra. Som vi ocks sett finns ett artikulerat eller underfrsttt antagande om att detta bara r mjligt om kvinnan lmnar mannen. Detta stllningstagande r synligt inte bara p en formell eller teoretisk niv utan ocks i det praktiska arbetet med misshandlade kvinnor. Det r ocks med denna utgngspunkt som mnga av de hjlpinsatser utvecklats som avser att hjlpa och stdja kvinnor i sitt beslut att lmna mannen. Att kvinnor inte lmnar sina mn, eller tervnder anses utgra ett problem som behver frklaras och lsas. En kvinna som blir misshandlad frutstts vilja bryta upp frn ett misshandelsfrhllande. Frklaringarna till att hon inte gr s terfinns inom forskning, klinisk kunskap och praxis-baserad kunskap dr olika intra-psykiska, interpersonella och/eller sociala/strukturella frklaringar till varfr kvinnor stannar tagits i ansprk. ven nr frgan stllts p nya annorlunda stt, exempelvis Varfr lter inte vldsamma mn kvinnorna g?, Varfr gr inte han? (Eliasson, 1997) eller Hon gr gng p gng (Hydn 2001) r grundantagandet fortfarande detsamma. ven om fokus frndras, vilket i sig r betydelsefullt, s kvarstr naturliggrandet av antagandet att kvinnan vill g, men p grund av olika orsaker, vilka man d frsker frklara, inte kan eller vgar gra detta. Intresset kring frgan varfr hon stannar har bde individuella och sociala komplikationer. Bde p ett individuellt och kollektivt plan kan frgan om varfr hon stannar besvaras med att det handlar om makt och tvng, eller att det handlar om ett val som terspeglar lg grad av frihet. Kvinnans nskan att f slut p vldet omtolkas till att kvinnan nskar f slut p relationen. Den kunskap som finns idag har emellertid mjliggjorts just genom att kvinnor tillflligt eller permanent lmnat sina mn. Det strsta intresset inriktas nd p frgor kring hur vldet r mjligt att upprtthlla i en relation, inte vilka processer som leder till att kvinnor lmnar sina mn ven om man ocks brjat intressera sig fr dessa frgor. 101 Verksamheter riktade till mn har ofta som syfte att f slut p vldet, inte relationen.

101

Se t.ex. Ekbrand (2002) som utifrn ett kvantitativt strre material undersker vad som hnder i samband med separation.

110

110

Men ocks ansatser som fokuserat relationen mellan parterna och betonat kvinnors kapacitet och styrka i stllet fr hjlplshet har blivit utsatta fr kritik. Att mtas av redan frdigdefinierade problem och problemlsningar begrnsar i mycket hg grad de val och valmjligheter som str till buds fr vldsutsatta kvinnor. Ett sdant begrnsat handlingsutrymme ger inte kvinnor mjlighet att knna sig starka, autonoma och med kontroll ver sina liv, med hnsyn till de villkor de lever under. Forskning saknas i stort sett, eller tas inte till vara inom kunskapsfltet, om hur och om kvinnor och mn kan f slut p vldet inom en relation. 102 Vad man kan nska r att kvinnor i hgre utstrckning blir medaktrer i den process som avser att f slut p vldet, vilket inte sjlvklart inkluderar ett slut p relationen. Frgan r d om man kan tnka sig andra mjligheter fr kvinnor att f kontroll ver sitt liv. Nedan presenteras en modell som beskriver en konstruktionsprocess fr att stanna i stllet fr att g (Peled m.fl. 2000). 103 Den avser att visa p problemets komplexitet, dr hnsyn tas till en mngd faktorer p olika analysniver. Modellens syfte, enligt frfattarna, r att den skall utgra underlag fr ytterligare studier och uppmuntra till dialog om hur forskare och olika hjlpinstanser kan bidra till fler valmjligheter fr vldsutsatta kvinnor.

102

Det finns idag nya samarbetsverksamheter, som kan best av olika koalitioner mellan t.ex. socialtjnst, kvinnojourer, kommun och landsting, som initierats efter Kvinnofridsutredningen. Dessa har d ofta vad som refereras till som ett helhetsperspektiv eller ett ekologiskt perspektiv. Med detta avses ibland verksamheter som riktar sig till bde barnen, mnnen och kvinnorna. Ibland avser helhetsperspektivet att man ser till kvinnans totala situation, d.v.s. kontextualiserar vldet. Dessa verksamheter kan bland annat betraktas i ljuset av att socialtjnst och kommuner har ansvar fr alla kommuninnevnare och fr problem d de skall utg frn en knsmaktsteoretisk ram i sin omsorg om individen. Med det ekologiska perspektivet tycks 1980-talets vrnande om familjen upprepa sig och bli det huvudsakliga mlet fr verksamheten. 103 Modellen r publicerad i tidskriften Social Work. En enklare versttning har gjorts frn engelska till svenska fr denna presentation.

111

Fig. 4. Konstruktionsprocess fr att stanna.

Konstruktionsplan Verklighetsuppfattning Sociokulturell niv Institutionell/ organisatorisk niv Vld i nra rela- Kvinnans bsta tioner kan stop- och skerhet r pas inom relavad som rknas. tionen. Att separera offer Kvinnors olika och grningsman val pverkas kan inte betrakav kontextuella tas som det och situationella samma som att faktorer och snka vldsrisderas subjektiva ken eller frbtttolkningar av ra kvinnans sina val. situation. Kvinnors val Omvrdera hur att stanna i en regler, ideologirelation med er, praktik och vld r ett legidolda frestlltimt val. ningar styr arbetet och begrnsar misshandlade kvinnors egna val och nskeml om hjlp och std utifrn vad de betraktar som lyckosamt. Sociala frvnt- Formulera beslut ningar p kvinoch handlingsnors val mste praktiker som frndras. tillter och Uppmuntran stdjer en strre och std, bde valfrihet fr socialt och kvinnor som institutionellt, frsker handsmste kunna ges kas med vldet i bde fr att sin relation. stanna och/eller g. Interpersonell niv Betrakta kvinnors val att stanna som ett val som reflekterar ett frsk att f stopp p vldet inte som ett frsk att leva med det. Individuell niv Att stanna r ett legitimt val som skall stdjas utifrn kvinnans villkor.

Meningskonstruktion

Om vldet fortstter kanske kvinnan beslutar sig fr att g precis som hon beslutade sig fr att stanna.

Att stanna utesluter inte att g i framtiden, precis som att g inte utesluter att komma tillbaka.

Operationella implikationer

Utg frn att kvinnan inte r svag och lttpverkad utan stark och kompetent och hennes nskeml mste respekteras.

Realistiska bedmningar av anledningen till och ansvaret fr vldet, likvl som realistiska vrderingar av individuella resurser fr att stoppa det.

I Peled m.fl. (2000) diskuteras hur man i olika sociala praktiker som mter misshandlade kvinnor bttre kan bemta olika kvinnors behov. Modellen beskriver konstruktionsprocessens olika faser i frhllande till fyra olika niver, en sociokulturell niv, en institutionell/organisatorisk

112

112

niv, en interpersonell (som inkluderar viktiga personer i kvinnans nrhet) och kvinnans sjlv p en individuell niv. Modellen r tnkt som idgenererande, snarare n en tckande och uttmmande modell. Man stller sig kritisk till den dolda utgngspunkt som genomsyrar synen p misshandlade kvinnor och styr arbetet med dem. Hr frordas en mer flexibel syn p vad som r bst fr misshandlade kvinnor och att kvinnor inte kan terf kontrollen ver sina liv utifrn professionellas syn p vad som r rtt fr dem. Det innebr inte att ansvaret lggs p kvinnorna sjlva, utan att det br frdelas mellan kvinnan och professionella och andra hjlpare. Man kan sga att med denna modell fr ansvar en liten annan betydelse. Det handlar inte om att vara ansvarig fr de handlingar kvinnan blivit utsatt fr utan om att ta ansvar/kontroll ver livet s som kvinnan vill leva det och att f hjlp med att utvrdera sin situation bde utifrn alternativet att vilja stanna, och alternativet att vilja lmna frhllandet. Modellen beskriver hur man p den sociokulturella nivn uppmrksammar (det oavsiktliga) resultatet av den politik och de modeller som utarbetats som lett till frestllningen om en hjlpls, viktimiserad slagen kvinna, vars enda hopp r att lmna den misshandlande mannen. En bild som resulterat i frestllningen att kvinnor br och vill g, trots att det stora flertalet inte gr s. Med ovanstende modell presenteras p den meningsskapande nivn, mjligheten att stanna som ett legitimt motiv, vilket utmanar frestllningen om att g som enda lsning. De val som kvinnor gr mste underskas med hnsyn tagen till de olika begrnsningar som omger dessa kvinnors val istllet fr utifrn frdiga lsningar. P en operationell niv handlar det om att frndra frvntningarna p kvinnors val och att ge dem std utifrn de val som grs. Valen skall vgas utifrn de reella omstndigheter som kvinnan befinner sig i, inte utifrn frenklade frestllningar om den misshandlade kvinnan. P den institutionella-organisatoriska nivn avser modellen att visa att arbetsmodeller som tar sin utgngspunkt i kvinnors beslut att lmna sina relationer mste kompletteras med alternativ fr de kvinnor som i vanliga fall skulle st utan hjlp. Egentligen skulle modellen kunna anpassas fr att tcka bde kvinnor som nskar lmna en relation och de som inte gr det. Betoningen i modellen ligger p flexibilitet. Modellen uppges inte vara avsedd att erstta befintliga modeller utan att utgra ett komplement. Det r viktigt att betona att de eventuella positiva aspekter som kan finnas p frhllandet skall vara kvinnans upplevelser, inte den pro-

113

fessionelles. Hos mnga kvinnor som varit utsatta fr misshandel finns kanske inga sdana positiva aspekter. Lika litet som de professionellas utgngspunkt br vara att f relationen att ta slut, lika litet menar man att den skall vara att f relationen att fortstta. Det r kvinnans utgngspunkter som skall bilda grund. Modellen erbjuder ett kritiskt frhllningsstt till tidigare implicita grundantaganden och ett stt att kunna hjlpa de kvinnor som idag inte fr ngon hjlp. Den r dock behftad med en del problem som har att gra med bland annat maktaspekter. I de modeller som utgr frn att lsningen p problemet r att kvinnan lmnar mannen anvnds psykologiseringar av kvinnans reaktioner och handlingsmnster som passiviserar kvinnan och ger andra tolkningsfretrde. I denna modell hamnar man ltt i en totalt motsatt position, dr ansvaret frlggs hos en kvinna som r fullt kapabel att sjlv veta vad som r bst fr henne. Risken finns att en sdan modell inte bara tar hnsyn till kvinnans egen kompetens och frihet att vlja utan ocks utgr en ansvarsbefrielse fr berrda institutioner. Hewson (1999) liksom Kitzinger (1991) menar att man redan i hjlpsituationen mstes lyfta frgor om makt och maktlshet fr att kunna knna igen och motarbeta praktiker som frtrycker och underordnar. Empowerment skulle d kunna innebra mjlighet till sociopolitisk makt. 104 Praktiker som strvar efter vnskaplighet och jmlika frhllningsstt utan att tala om makt i relationen mellan klient och hjlpare riskerar att reproducera istllet fr att omfrhandla eller utmana traditionella maktrelationer i sdana mten. ven inom praktiker dr man talar om maktmobilisering och empowerment r det viktigt att belysa och dekonstruera maktaspekter. Beckwith (1999) diskuterar betydelsen av att ocks dekonstruera makt i underordnade diskurser genom att analysera frvntningar och reaktioner nr det handlar om systerskap, feminism, kvinnocenter, feministisk pedagogik m.m. Hon menar vidare att olika former av maktmobilisering inte sjlvklart utmanar den patriarkala hierarkiska strukturen, utan att mlet fr motstnd flyttas frn mns makt till kvinnors medvetanden.

104

Hr skiljer man p strukturell makt, hos hjlparen, en makt-ver som innebr att vrdera och rapportera vad som anses vara viktigt. Varje mte med en klient innebr ocks en mjlighet till att social makt initieras, makt-att, dr klienten har makt att samarbeta eller motarbeta hjlparen men ocks att aktivt utrna nya mjligheter fr handling och sjlvuppfattning.

114

114

En heterosexuell matris? Tidigare anvndes det knsneutrala begreppet familjevld som beteckning bland annat fr kvinnomisshandel. ven i senare rapporter anvnds begreppet vld inom familjen men d avses det vld som begs av en man som en kvinna har eller har haft en relation med. I perioden som fljer av Kvinnofridsutredningen finns en tydlig markering av vem som r ansvarig fr detta vld, genom att beteckningen mns vld mot kvinnor kommit att anvndas. Under de senaste ren har man, framfrallt i olika myndighetsrapporter, brjat inkludera inom sitt kunskapsomrde ven vld som sker i homosexuella relationer. 105 Detta stt att p ett oproblematiserat stt inkludera ny kunskap stller emellertid kunskapsfltet infr nya problem. Genom denna inkludering, eller snarare genom de problem som denna inkludering synliggr utmanas naturliggjorda heterosexuella frestllningar om familjen och sexuella relationer. Dessutom str de grundlggande knsmaktsteoretiska antagandena om frhllandet mellan kn, sexualitet, makt och kontroll infr nya utmaningar. 106 Genom frsken att inkludera det homosexuella vldet tydliggrs ocks det paradoxala i att frska infoga dessa inom nuvarande knsstereotypa offer- och grningspersonsbeskrivningar. 107 Den stora utmaningen idag ligger bde i hur och om det r nskvrt att, inkludera vld i homosexuella relationer, inom befintliga knsmaktsteoretiska antaganden utan att den knsspecifika maktrelation som mnga beskriver just som erotiserad, skall g frlorad.

105

Detta grs oftast utifrn en mall dr detta vld hamnar i kategorin speciellt utsatta grupper. Vldet i sig menar man kan, eftersom det fljer samma mnster som vld i heterosexuella relationer, frklaras inom den knsmaktsteoretiska ramen. 106 I en kunskapsversikt ver vld inom homosexuella relationer (Persson 2001) framgr att det ven inom detta flt finns motsttningar om hur vldet skall frsts, frmst inom eller utanfr en knsmaktsteoretisk ram. Det empiriska material som ligger till grund fr olika antaganden framstr ocks som bristflligt. Man uttalar sig t.ex. om vld i relationer bde nr det gller lesbiska, gay, bi och transsexuella personer, utan att ha empiriska belgg fr eventuella olikheter eller likheter mellan dessa. I Sverige finns idag en mycket begrnsad empiriskt grundad kunskap om vld i homosexuella frhllanden. Riksfrbundet fr sexuellt likaberttigande (RFSL) har tillsammans med Sveriges Riksfrbunds Kvinnojourer utarbetat ett informationsmaterial om vld i lesbiska relationer (RFSL & SKR 2001). De teoretiska antagandena bygger i stort p material frn USA och England. 107 Ett stt att frska komma runt sjlva benmningsproblematiken, men fortfarande betona vikten av relation, har gjorts genom att benmna vldet som partnervld. Den knsneutrala termen partnervldet framstr emellertid som problematisk d man nd hller fast vid anvndandet av termen grningsman i stllet fr grningsperson, se t.ex. Socialstyrelsen (2002a). Hnvisningar till patriarkala strukturers betydelse fr vldsfrstelsen torde hr st infr en strre utmaning n sjlva benmningsproblematiken.

115

Den goda viljans diskurs? Motsttningar och trgfrnderliga frndringar kan diskuteras utifrn en rad aspekter. Ngra intressanta sdana av betydelse fr detta problemomrde r motsttningen mellan samhllet som problem och problemlsare, institutionaliserade, professionaliserade frestllningar om frhllandet mellan hjlpare och klienter samt inte minst vrt eget frhllningsstt till vld. Att det sociala frndringsarbetet gr lngsamt diskuterar Fahlgren (1998:259) utifrn en motsttning mellan diskurser som vill frndring och de som vill upprtthlla den sociala ordningen. En av det sociala arbetets samtalsordningar, vad Fahlgren kallar den goda viljans diskurs utgr frn att det goda livet r den rdande normala ordningen. Strvan i det sociala arbetets praktik blir drfr att upprtthlla denna ordning vilket allts ger fga utrymme fr frndringar p samhllsniv. I den goda viljans diskurs betraktas sociala problem som individuella och br drfr ocks lsas p individniv. Samhllet, med dess olika institutioner, blir snarare det som rttar till och lser, n det som orsakar problemen. Sociala, sociologiska, ekonomiska och politiska frklaringar dljs och frtigs av den goda viljans diskurs, som i strsta vlmening riktar sina blickar mot individen (ibid:264). I det sociala arbetet finns ocks en paradox mellan humanitet (som ocks mste omfatta mannen och barnen) och en knsteoretisk frstelse av vldsprocessen i sin nuvarande form. Men den handlingsfrlamning som ibland kan tyckas drabba socialvrd, hlso- sjukvrd och rttsvsende kan ocks vara en effekt av andra brister, t.ex. i form av personaloch/eller tidsmssiga resurser. Det behver allts inte med ndvndighet handla om att man inte har kunskap om, inte vet, hur man skall ta itu med problemet. Motsttningar mellan begrnsade resurser och frestllningar om att man kan f hjlp bara man sker den kan innebra svra problem, svl praktiska som emotionella, bde fr hjlpskande och hjlpare. Att teorier och perspektiv som stter individuella orsaker till vldet i fokus rner ett stort intresse inom det professionella hjlparbetet kan frsts utifrn frestllningar om ett institutionaliserat, men drmed inte ndvndigt, vi/dom frhllande mellan hjlpare och klient. Genom att frskjuta problemet till individuella frvares psykopatologi och inte till samhllets knsstruktur, som omfattar oss alla, underlttas srskiljandet av vi, de normala, hjlparen, frn dem, de avvikande, hjlpskande. Redan

116

116

tidigt under perioden ppekar Bergstrm (1984) att kvinnomisshandeln i sig inte r dold, utan att en mngd faktorer hjlper till att dlja den. I regel, menar hon, finns vetskap om den bland mnniskor runt omkring, som av olika orsaker vljer att inte se. Nr det gller vrt eget frhllande till vld har Killn (2000) pekat p en mngd faktorer som bde hindrar bra hjlp samt stjl energi i mtet med vldsutsatta kvinnor. Mulinari (1996) visar p den omformuleringsprocess som sker nr t.ex. kvinnors rttigheter, ofta artikulerade genom olika kamper p den politiska arenan, omvandlas till kvinnors behov av olika grupper som har rtten och mjligheten att representera denna grupp. Formulerandet av behov upprttar p s stt grnser mellan dem som har behoven och dem som kan tillgodose dem. Mns Vld mot Kvinnor ett Diskursivt Slagflt? Tendensen har som vi sett varit att frklaringar som inriktar sig p mnster av olikheter och skillnader ftt ge vika fr antaganden om generella kulturella mnster. Betydelsen av t.ex. uppvxtvillkor, arbetslshet, alkohol, ekonomi, familjefrhllanden, psykiska och intra-psykiska faktorer har avvisats som individfokuserade och knsblinda.108 Man kan sga att mot frestllningar om frbindelsen mellan maskulinitet, makt och styrka har stllts enskilda mns upplevelser av vanmakt, krnkningar och underlge. Den individinriktade forskningen, som i Sverige mest handlat om mn som grningspersoner, har avfrdats frmst med sklet att denna typ av frklaringar frskjuter fokus frn det politiska syftet att frndra samhllsstrukturen till att sjukfrklara enskilda mns beteende. ven den knsmaktsteoretiska perspektiviseringen med dess inriktning p strukturella villkor kan som en oavsiktlig konsekvens leda till att enskilda mns ansvar dljs bakom samhllsmekanismer (Hydn 1995b). I Lundgrens (1993) beskrivning av knsmaktsstrukturen framstr denna ibland som deterministisk och valmjligheterna fr mn att gra annorlunda val som sm eller obefintliga. Genom att problematisera och kontextualisera makt, vanmakt och maktlshet, inte bara inom relationer, eller p individniv, utan i frhllande till en mer vergripande kontext i form av familjelivets och arbetslivets organisering, lagar och frordningar, frestllningar om manlighet
108

Det br dock noteras att ven dessa blir problematiska att frst om de inte relateras till samhlleliga villkor ssom samhllets genusrelaterade knssortering och arbetsdelning

117

och kvinnlighet kan vldets olika funktioner synliggrs. Brjan till en mer nyanserad diskussion och debatt kring maktdimensionen och frhllandet mellan kn, makt och vld kan sknjas i Kvinnofridsuppdragets myndighetsavrapporteringar. Bde inom och utanfr det kvinnovldsteoretiska kunskapsfltet finns bidrag som problematiserar familj, ktenskap och krlek ur ett knsmaktsperspektiv som kan bidra till frstelse av dessa institutioners betydelse fr upprtthllandet av mns vld mot kvinnor. Haavind (1982), Giddens (1992), Jeffner (1998) liksom Holmberg (1993) visar t.ex. hur frestllningar om romantisk krlek grundar sig p, och drmed upprtthller, en patriarkal ordning. Man kan sga att handlingar i krlekens namn, i det vsterlndska senmoderna samhllet, kan betraktas som dysfunktionella ur ett emancipatoriskt perspektiv, men funktionella nr det gller att bevara och reproducera en patriarkal samhllsstruktur. Hearn (1996), liksom Lundgren (1993a), menar att vldet mste frsts som grundlggande fr genusrelationer dr makt ses som en del av alla sociala relationer. Detta innebr att man ocks mste g utanfr kvinnovldsfltet fr att problematisera mns stt att vara, generellt sett. Hearn stller sig t.ex. frgande till hur det kan vara mjligt att en man kan utva vld mot en kvinna under flera r och att detta kan vara ett accepterat stt att vara man p, eller att vld och maskulinitet kan relateras till varandra inom skolan, sporten, arbetet, i medierna osv. utan att ifrgasttas. ven om de knsmaktsteoretiska perspektiven inriktar sig p att se bland annat hur kn konstrueras s framstlls ofta mn som kategori som inbrdes enhetlig och given. Mansforskningen pekar p vikten av att ifrgastta mn som enhetlig social kategori och studera det naturliggjorda nr det gller konstruktionen av man och agendan fr olika stt att vara man i relation till kvinnor, barn och andra mn samt att underska hur kvinnor p olika stt stdjer och/eller undergrver/ifrgastter olika manliga praktiker och stt att vara mn p. Hearn (1996) liksom Bourdieu (1999) pekar dock p faran av att forskning om mn och olika behandlingar som riktar sig till vldsverkande mn, kan utveckla nya praktiker som stdjer osynliggrandet av kvinnor och knsrelaterad makt. 109

109

Detta r ngot som gller ven fr feministisk forskning. Det mest talande exemplet r inom forskning som kommit att kallas fr livmodersfeminism. Kritiken mot denna form av feminism handlar om att den, genom att uppvrdera vad som anses som kvinnliga vrden i srartsfeminismens anda, snarare n att verka emanciperande, terinskriver skillnader mellan knen. Se ven not 90.

118

118

Det finns anledning att reflektera ver det intresse och den uppmrksamhet som idag uttrycks, bde politiskt, inom olika myndigheter och medialt, fr olika kulturella frklaringar till mns vld mot kvinnor, ofta benmnt hedersrelaterat vld. Nr det gller betoningen av kulturella faktorer fr att frst vld mot kvinnor uppmrksammas dessa i strre utstrckning nr de upplevs som annorlunda och avvikande. Den egna kulturen framstr drmed som naturlig och given och drmed betydelsels bde fr sttet att uppfatta och att utva vld. Detta stt att anvnda sig av kulturbegreppet fr att frklara det avvikande i andra lnders kulturer r olyckligt, inte bara utifrn frgan om hedersrelaterat vld. Sammanblandningen mellan frstelse och frltelse frsvrar analyser av olika kulturella och subkulturella faktorers betydelse. En ndvndig tskillnad mste gras mellan att studera hur olika kulturella faktorer kan pverka sttet att identifiera och bedma olika kontroll- och vldshandlingar och att anvnda desamma som bortfrklaringar eller fr att rationalisera vldet. Av intresse r ocks kulturella faktorers betydelse fr mer direkta tekniker att kontrollera offret och fr att gra kontrollen effektiv. De kulturella faktorernas betydelse r viktig att analysera d det r via dem som mening skapas kring vldet, bde fr offer, grningspersoner liksom fr personer inom de olika professionella och ideella hjlpverksamheterna. Som tidigare diskuterats inkluderar vld mot kvinnor en mngd olika handlingar. Det r emellertid den fysiska misshandeln ofta i frening med sexuella vergrepp som ftt mest uppmrksamhet. I olika texter som behandlar vld mot kvinnor utgr man frn en vid definition, medan det empiriska urvalet, frgor, deskriptioner och tolkningar ofta uppehller sig vid den fysiska sidan av misshandeln. Underskningen Slagen dam (Lundgren m.fl. 2001) visar att kvinnor i mycket hg utstrckning utstts fr enstaka och tillflliga handlingar, frn mn som de inte r bekanta med och p platser utanfr hemmet. Denna nya empiriskt grundade kunskap kan frsts med hjlp av begreppet vldets kontinuum och utifrn befintlig knsmaktsteori, men kan inte enkelt inordnas under gngse idealtypiska frestllningar om vldsprocessen, grningsmannen eller offret fr detta vld. Denna typ av vldshandlingar mot kvinnor blir ocks problematiska att inordna under normaliseringsprocessens generalitetsansprk avseende vldets fljder. Kanske r det nu dags att utmana de idealtyper som konstruerats kring vldet, dess offer och grningspersoner.

119

Ett stndigt terkommande krav p samhllsvetenskaperna r att producera lttfrsteliga teoretiska begrepp, som kan anvndas som redskap, bde i olika praktiker liksom fr allmnheten, fr att frst (och lsa) problem. Inom kunskapsomrdet Vld mot kvinnor r normaliseringsprocessen, vldets kontinuum och gradskillnad exempel p sdana teoretiska begrepp. Begreppen har kommit att anvndas p ett frenklat stt som inte tar hnsyn till den komplexitet som frn brjan var avsedd. Detta r inte exceptionellt fr just detta omrde, eller dessa begrepp, men kan sgas bidra till att problemets komplexitet kommit att dljas bakom frenklingar och generaliseringar. Som exempel kan man betrakta hur begreppet normaliseringsprocessen frmst kommit att anvndas i olika texter fr att referera till vldsprocessens konsekvenser fr de vldsutsatta kvinnorna. Normaliseringsprocessen, som den beskrivs hos Lundgren, innehller dremot en beskrivning av det komplexa frhllandet mellan kvinnor, mn, vld, sexualitet och knskonstituering i en patriarkal historisk kontext. Den kamp om tolkningsfretrdet som utmrker kunskapsomrdet behver inte frsts som negativ fr dess utveckling. Snarare r det genom inbrdes konkurrens och motstridiga uppfattningar som kunskapsomrdet kan vxa, utvecklas och differentieras. Problemet uppstr nr det inte finns tillrckligt utrymme fr olika uppfattningar, p ngorlunda lika villkor. Genom olika koalitioner t.ex. mellan politik och vetenskap eller mellan myndighetsarbete och vetenskap finns tendenser att vissa resultat avvisas utan analyser som syftar till att se eventuella likheter och fruktbara synteser. 110 Kunskapsomrdets utseende framstr i mycket hg grad som prglat av framfrallt nationellt eller nordiskt samarbete i frsta hand. Det senmoderna samhllet med sina globala symbolvrldar innebr att en uppdelning i nationalstater knappast lngre r ett anvndbart stt fr att frst ett samhlle och dess kultur genom en territoriell avgrnsning.111 Trots till viss del olika lagstiftning och drmed rttslig hantering lnder emellan, kan man anta, att det finns vissa likheter. Detta gller troligen bde den forskning som grs, de kvinnor som blir utsatta liksom de mn som utfr vldshandlingarna. Inom varje nation upptrder troligen en mngd olika
110

ven om den strid som rder inom omrdet nr det gller problemformuleringsprivilegiet kan sgas gynna kunskapsutvecklingen kan man nd stlla sig frgande infr den begrnsade empiri som ligger till grund fr hgt stllda kunskapsansprk. 111 Fr en utfrligare diskussion av kulturbegreppet och dess betydelse i en globaliseringsdiskussion, se Beck 1998; Molina m.fl. 2002; Reyes 1999; Eriksson m.fl. 1999.

120

120

uttryck fr vlds- och kontrollhandlingar mot kvinnor som krver olika bemtanden och lsningar, men som inte r nationsbundna. Genom att gra jmfrelser och frska importera forskningsresultat, kliniska erfarenheter och behandlingsprogram blir andra sidan ocks avgrande skillnader uppenbara. Skillnader som tydliggr andra stt att lsa problem p och som kan bli freml fr frndringar i det egna landet, t.ex. frndrad lagstiftning eller omhndertagande av vldsutsatta kvinnor och vldsverkande mn. 1990-talets kamp fr att f problemet att uppfattas som ett universellt problem, omfattande i strre eller mindre utstrckning alla kvinnor, har skett p bekostnad av att hnsyn inte kunnat tas till det specifika, lokala och partikulra i kvinnors erfarenheter. Detsamma gller fr frestllningar om grningspersonen. Bde det generella och det specifika mste utsttas fr kritiska ifrgasttanden. Det delikata problemet blir att utrna skillnader, i stllet fr att g frbi dem och utan att terinskriva dem, ven om ett sdant frhllningsstt, p kort sikt, kan leda till politisk frlust. Skillnader refererar hr bde till empiriskt grundade och teoretiskt beskrivna skillnader i kontroll- och vldshandlingar, liksom skillnader i vldets konsekvenser. Fr att vare sig offer eller grningspersoner skall bli betraktade som strukturernas fnge, som passiva objekt fr rdande omstndigheter, framstr det som viktigt att ocks uppmrksamma lyckade strategier och brott i strukturer som ger mjlighet till frndring, bde p individuella, relationella, institutionella och vergripande kulturella niver. Bodil Jnssons tankar om frhllandet mellan det komplicerade och det komplexa fr avsluta dessa reflektioner.
Det hnder att det komplicerade r s svrt till sin karaktr att alla frenklingar egentligen mest blir till sagor eller metaforer. Men det hnder ocks att det komplicerade, ungefr som en trasslig garnhrva, kan redas ut s att man kan hlla i trden Om man frsker frenkla det komplexa r man ute i ogjort vder. verkan mot det komplexa i syfte att frenkla krnker dess krna och upphver dess existens. Endast respekt fr dess komplexitet leder dig vidare. Frenklingar gre sig icke besvr. I det komplexa mste man tassa runt, vrida, vnda och betrakta frn olika hll." (Jnsson 1999:57)

121

122

122

Litteraturfrteckning Andersson, Berit. & Lundberg, Magnus. (2000). Vld mot invandrarkvinnor: kvinnors berttelser och socialtjnstens strategier. (Research reports/Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University. 1104-1153: 2000:6). Lund: Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University. Andersson, Berit & Lundberg, Magnus. (2001). Kvinnomisshandel som kunskapsflt att definiera, frklara och hantera ett socialt problem. I M. kerstrm & I. Sahlin (Red.), Det motspnstiga offret (s.63-91). Lund: Studentlitteratur. Alfredsson, Karin. (1979). Den man lskar agar man? Stockholm: Rabn & Sjgren. Balvig, Flemming. (2000). Fra voldens nutidshistorie. I R. Saur (Red.). Vodens ofre vrt ansvar. (s.22-53). (HiO-rapport 2000 nr 9). Oslo: Hgskolan i Oslo. Beck, Ulrich. (1992). Risk society. Towards a new modernity. London: Sage. Beck, Ulrich. (1998). Vad innebr globaliseringen? Missuppfattningar och mjliga politiska svar. Gteborg: Daidalos. Beckwith, Joan. (1999). Power Between Woman. I Feminism & Psychology 1999, Vol. 9(4):389-397. Bergman, Bo. (1987). Battered wives; Why are they beaten and why do they stay? (Akademisk avhandling i medicin). Stockholm: Karolinska institutet, Department of Psychiatry and Surgery. Bergmark, Birgitta. & Lundberg, Hanne. (1995). Stryptag, famntag, klapp eller dd: en reportagebok om kvinnomisshandel. Stockholm: Carlsson. Bergstrm, Margareta. (1984). Inlgg i Kvinnomisshandel. (Rapport frn arbetskonferens oktober 1984). Folksams sociala rd, Folksams vetenskapliga rd. Best, Joel. (1997). Victimization and the victim industry. I Society, vol. 34, nr. 4, sid. 9-19. Bjrk, Nina. (1996). Under det rosa tcket. Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Stockholm: Wahlstrm & Widerstrand. Bleier, Ruth. (1991). Science and Gender. A critique of biology and its theories on women. I S. Gunew (Red.), A reader in Feminist Knowledge (sid. 249-256). London: Routledge. Basdttir, Slveig Anna. (1998). Violence, Power and Justice. A feminist Contribution to Christian Sexual Ethics. (Uppsala Studies in Social Ethics 20). Acta Universitatis Upsaliensis. Bolin, Elsa. (1984). Kampen mot kvinnomisshandeln. Stockholm: Brevskolan.

123

Borg, Christina. (1990). Rttstryggheten fr kvinnor och barn: Kvinnomisshandel och sexualbrott i teori och geografisk praktik. Uppsala: Uppsala universitet. Bourdieu, Pierre. (1999). Den manliga dominansen. Gteborg: Daidalos. Braidotti, Rosi. (1994). Nomadic subjects: embodiment and sexual difference in contemporary feminist theory. New York: Columbia University Press Brottsfrebyggande rdet. (1994). Vld mot kvinnor i nra relationer. (BRPM 1994:4.) Stockholm: Brottsfrebyggande rdet (BR); Fritzes. Brottsfrebyggande rdet. (1997). Vld mot kvinnor (BR-rapport 1997:2). Stockholm: Brottsfrebyggande rdet; Fritzes Brottsfrebyggande rdet. (2000). Grov kvinnofridskrnkning. En kartlggning. (BR-rapport 2000:11) Stockholm; Brottsfrebyggande rdet; Fritzes. Brottsfrebyggande rdet. (2001). Ddligt vld mot kvinnor i nra relationer. (BR-rapport 2001:11). Stockholm; Brottsfrebyggande rdet; Fritzes. Brottsfrebyggande rdet. (2002a). Att frebygga vld mot kvinnor i nra relationer. Lokalt brottsfrebyggande arbete. (BR-rapport 2002:8. Idskrift # 9). Stockholm: Brottsfrebyggande rdet; Fritzes. Brottsfrebyggande rdet. (2002b). Vld mot kvinnor i nra relationer. En kartlggning. (BR-rapport 2002:14). Stockholm: Brottsfrebyggande rdet; Fritzes. Brottsfrebyggande rdet. ( 2002c). Tabell 100. Hela landet. Anmlda brott, totalt, efter brottstyp. Tabell 420. Personer lagfrda fr brott efter huvudbrott och huvudpfljd m.m. Internetupplaga: http://www.bra.se. Brottsfrebyggande rdet. (2003). Att frebygga vld mot kvinnor. Brottsfrebyggande rdets tgrder under ren 1998-2002 med anledning av Regeringens myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika uppdrag (A97/3077/JM) fr att bekmpa vld mot kvinnor. Slutredovisning. Internetupplaga http://www.bra.se. Brottsoffermyndigheten. (1996). Brottsoffer i forskningen. Ume: Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten. (1997a). Brottsofferarbetet i Sverige en kunskapsversikt. Ume: Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten. (1997b). Brottsoffer i forskningen. Ume: Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten. (1999). Brottsofferarbetet i Sverige en kunskapsversikt. Srtryck Forskning och brottsoffer. Ume: Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten. (2000). Kvinnofrid att frst bakgrunden till mns vld mot kvinnor och dess effekter: ett utbildningsmaterial fr personal inom rttsvsendet, hlso- och sjukvrden, socialtjnsten och kriminalvrden. Ume: Brottsoffermyndigheten.

124

124

BR APROP. (1981:1). Kvinnomisshandel en privatsak? I BR-APROP 1981:1. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Buchwald, Emilie. m.fl. (Red.). (1993). Transforming a rape culture. Minneapolis: Milkweed Editions. Butler, Judith. (1993). Bodies that matter: on the discoursive limits of sex. New York: Routledge. Christie, Nils. (2001). Det idealiska offret. I M. kerstrm & I. Sahlin (Red.), Det motspnstiga offret. (s.46-66). Lund: Studentlitteratur. Collier, Jane. m.fl. (1992). Is There a Family? New Anthropological Views. I B. Thorne & M. Yalom (Red.), Rethinking the Family. Some Feminist Question. (s.31-48). Boston: Northeastern University Press. Connell, Robert. (1993). Rethinking sex: social theory and sexuality research. Philadelphia: Temple University Press. Cullberg, Johan. (1981). Nackaprojektet 1974-1979. (Spri-rapport 56). Stockholm: Spri Cullberg, Johan. (1980). Nr manligheten hotas d slr de. I Vi nr 45/80 Dahlberg, Anita. (1989). Misshandlade kvinnor och rtten. I Jmfo, (Rapport 14, 1989) Ds 1996:28. Remissammanstllning. Kvinnofrid (SOU 1995:60). Dutton, Donald. G. (1998). The abusive personality. New York: The Guilford Press. Dutton, Donald & Painter, S.L. (1981). Traumatic bonding: The development of emotional attachment in battered women and other relationships of intermittent abuse. I Victimology, 6, 1981, sid. 139-155. Duvander, Christina. (1987). Bara att hon fanns gav kraft. Rapport om en frsksverksamhet med kontaktpersoner till misshandlade kvinnor. Stockholm: Stockholms socialfrvaltning; AVEBE. Ekbrand, Hans. (2002). Mns vld mot kvinnor i samband med separation. I Kn och vld i Norden.(s.31-42). (Nordiska ministerrdet, TemaNord 2002:545). Kpenhamn: nordisk ministerrd. Eklund-Moroney, Margreth. (2001). Sista slaget (5:e uppl.). Karlskrona: Profuturo utbildning. Ekselius, Eva. (1982). Vld mot kvinnor. Om kvinnomisshandel, vldtkt, incest och sexuella vergrepp p barn. Stockholm: PRISMA. Eldn, sa. (1997). Ddandet framstod som en ndvndighet. Kulturell tillhrighet som frmildrande omstndighet i en svensk tingsrttsdom. I Knssorter(ing). Forskning om kn och makt. Festskrift till professor Eva Lundgren. (Working Papers series 1). Uppsala: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Eliasson, Mona. (1992) Kvinnomisshandel: en indexerad bibliografi. Stockholm: Almqvist & Wiksell. International.

125

Eliasson, Mona. (1997) Mns vld mot kvinnor. Stockholm: Natur och Kultur. Eliasson, Elis Per. (2000). Mn, kvinnor och vld att frst och frndra vldsamt beteende. (Rapport frn Manscentrum i Stockholm). Stockholm: Carlssons. Elman, R. Amy. & Eduards, Maud. (1991). Unprotected by the Swedish welfare state. A survey of battered women and the assistance they received. I Women's Studies International Forum, 14:1991, s. 413-421. Elman, R. Amy. (1993). Avliva myterna om kvinnomisshandel. Stockholm; ROKS. Emerson, Robert. (1996). Konstruktionen av grovt vld och vldsoffer att framstlla ett besksfrbud (L.G. Andersson & K. Eriksson vers.). I M. kerstrm (Red.), Kultur, Kriminalitet, Kontroll (sid. 25-54). Stockholm: Carlsson. Eneroth, Ann-Katrin & Eneroth, Bo. (1984). Den sexuella olusten. Stockholm; Liber. Eriksson, Catharina. m.fl. (Red.). (1999). Globaliseringskulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mngkulturella samhllet. Nora: Nya Doxa. Eriksson, Katarina. (1995). Motstrvighet som anomali i rttsvsendet. Polis och klagare om kvinnomisshandel. I SOU 1995:60 Kvinnofrid, del B, s. 81-160. Eriksson, Thomas. (2000). Feministiska myter om mns vld. I Dagens Nyheter 7 augusti 2000. Estrada, Philippe. (1999). Ungdomsbrottslighet som samhllsproblem: utveckling, uppmrksamhet och reaktion. Avhandlingsserie. Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen. Europardet. (2002). Domestic Violence Report. (Doc 9525). Committee on Equal Opportunities for Women and Men. Fahlgren, Siv. (1998). Diskursanalys, kunskap och kn. (Rapport nr 23). Ume: Ume universitet, Institutionen fr socialt arbete. Fahlgren, Siv. (1999). Det sociala livets drama och dess manus: Diskursanalys, kn och sociala avvikelser. (Rapport nr. 29). Ume: Ume universitet, Institutionen fr socialt arbete. Fausto-Sterling, Anne. (1992). Myths of gender: biological theories about women and men. (2:a rev.uppl.). New York, N.Y.: BasicBooks. Folkesson, Per. m.fl., (Red.). (2000). Hegemoni och mansforskning. Rapport frn nordiska workshopen i Karlstad 19-21 mars 1999. (Arbetsrapport mars 2000). Karlstad: Karlstad universitet, Institutionen fr samhllsvetenskap Jmstlldhetscentrum/Genusvetenskap. Folkhlsoinstitutet. (1995). Ett folkhlsoperspektiv p vld. (Konferensrapport Folkhlsoinstitutet 43). Stockholm: Folkhlsoinstitutet.

126

126

Foucault, Michel. (1993). Diskursens ordning: installationsfrelsning december 1970. (M. Rosengren vers.). Stockholm: Stehag: B. stlings bokfrl. Symposium. Frieze, Irene Hanson. (1979). Perceptions of battered wives. I I.H. Frieze m.fl. (Red.), New approaches to social problems. San Francisco: JosseyBass. Friedman, Kathi. (1981). Legitimation of Social Rights and the Western Welfare State. A Weberian Perspective. Chapel Hill: The University of North Carolina Press. Flyghed, Janne. (2000). Normalisering av det exceptionella ett led i den sociala kontrollens expansion. I J. Flyghed (Red.), Brottsbekmpning mellan effektivitet och integritet. Lund: Studentlitteratur. Gelles, Richard. & Straus, Murray. (1988). Intimate violence. New York: Simon and Schuster. Gerhardsson Rosander, Gitt. (1996). Vld i parfrhllandet, Misshandel och hot i renden p familjerdgivningen med utgngspunkt frn en KFRkonferens p Stra Bruk 31.1-2.2 1996. (Rapport nr 40 Psykiatri och habilitering). rebro: Psykiatri och habilitering, rebro Ln. Giddens, Anthony. (1992). Intimitetens omvandling. Sexualitet, krlek och erotik i det moderna samhllet. Stockholm: Nya Doxa. Gillander Gdin, Katja. (1997). Kvinnomisshandel och sexuella vergrepp p barn ur ett folkhlsoperspektiv: en kunskapssammanstllning och diskussionsunderlag fr personal inom hlso- och sjukvrden. (Rapport Landstinget Vsternorrland). Gordon, Linda. (1992). Family Violence, Feminism, and Social Control. I B. Thorne & M. Yalom (Red.), Rethinking the Family. Some Feminist Question. (s.262-286). Boston: Northeastern University Press. Grant, Cattis. (1997). (Red.). Vld mot kvinnor, En faktaskrift. Operation Kvinnofrid, Brottsfrebyggande centrum och Resursfrvaltningen fr skola och socialtjnst. Grosz, Elisabeth. (1995). Space, time and perversion. New York: Routledge. Groth, A. Nicholas. (1979). Mn som vldtar. Stockholm: Prisma; Riksfrbundet fr sexuell upplysning. Gustavsson, Lars. (1989). Problemformuleringsprivilegiet. Samhllsfilosofiska studier. Stockholm: Norstedt. Haavind, Hanne. (1982). Makt och kjaerlighet i ekteskapet. I H. Haavind (Red.), Kvinneforskning: Bidrag till en samfunnsteori. Festskrift till Harriet Holter. Oslo: Universitetsfrlaget. Haavind, Hanne. (1994). Kvinnomisshandel en tvivelaktig ktenskaplig handling. I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1994:3, s. 63-71. Haeggman, Ullalena. & Sjblom, Yvonne. (2000). Familjerdslag. Lund: Studentlitteratur.

127

Haraway, Donna. (1991). Simians, Cyborgs, and Women: the reinvention of nature. London: Free Association Books. Hearn, Jeff. (1996). The organizations(s) of Violence: Men, Gender Relations, Organizations and Violences. I B. Fawcett m.fl. (Red.), Violence and Gender Relations. London: Sage. Hedlund, Eva. (1989). Med knet som vapen och vrn. Stockholm: Sesam. Hedlund, Eva. (1990). Gruppterapi med mn som begtt sexualbrott. Stockholm: Sesam/RFSU. Hedlund, Eva. (1995). Fruktan fr nrhet. Om sexualfientligt beteende hos mn. Stockholm: Carlssons. Hedlund, Eva. (1996). Sexuellt utnyttjad; om terapin eftert. Stockholm: Carlssons. Hedlund, Eva. (1999). Mn med sexuell beroendeproblematik. Stockholm: Carlssons. Hedlund, Eva & Lundmark, Gunilla. (1983). Vldtkt vanmakt; 60 mn berttar. I Delegationen fr social forskning. (rapport 1983:1). Stockholm: Liber/Allmnna frlaget. Hedlund, Eva. m.fl. (1979). Vldtktskliniken; att mta och arbeta med vldtktsproblem. Stockholm: Prisma. Hedlund, Eva. m.fl. (1983). Vldtktskrisen; En bruksbok fr socialarbetare, poliser, sjukvrdspersonal, jurister, anhriga och andra som kommer i kontakt med vldtagna kvinnor. Stockholm: LiberFrlag. Heimer, Gun. (1997). Vrdens ansvar fr sexualiserat vld. I Brottsoffer i forskningen. Ume: Brottsoffermyndigheten. Heimer, Gun. & Nyln, Lars. (1999). Kvinnomisshandel den tysta epidemin. Srtryck ur nordisk kriminalkrnika. Hester, Marianne. & Radford, Lorraine. (1999). Kvinnomisshandel och umgngesrtt; en intervjuunderskning i England och Danmark. Stockholm: ROKS; Brevskolan. Hewson, Daphne. (1999). Empowerment in Supervision. I Feminism & Psychology 1999. Vol. 9(4). Hirdman, Yvonne. (2001). Genus: om det stabilas frnderliga former. Malm: Liber. Holmberg, Carin. (1993). Det kallas krlek: en socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mns verordning bland unga jmstllda par. Gteborg: Anamma. Hubbard, Ruth. (1990). The politics of womens biology. New Brunswick, N.J.: Rutgers University Press. Hubbard, Ruth. (1993). Exploding the gene myth: how genetic information is produced and manipulated by scientists, physicians, employers, insurance companies, educators and law inforces. Boston: Beacon Press cop.

128

128

Hydn, Margareta. (1992). Woman Battering as Marital Act. The Construction of a Violent Marriage. (Stockholm Studies in Social Work 7). Edsbruk: Akademitryck. Hydn, Margareta. (1994). Det blir aldrig som man tnkt sig: Erfarenheter frn forskning om kvinnomisshandel. I B-E. Eriksson & E. Nsman (Red.). Samhllsvetenskap & Vardagserfarenhet. Teori, praktik, etik. Stockholm: Liber Utbildning. Hydn, Margareta. (1995a). Verbal Aggression as Prehistory of Woman Battering, (Reprint Series No. 28 frn Journal of Family Violence Vol. 10:1, 1995, sid. 55-71). Stockholm: Stockholms universitet, Socialhgskolan, Institutionen fr socialt arbete. Hydn, Margareta. (1995b). Kvinnomisshandel inom ktenskapet. Mellan det omjliga och det mjliga. Stockholm: Liber utbildning. Hydn, Margareta. (1995c). Mot en frstelse av kvinnomisshandel som en social process. I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1995:4. s.67-74.. Hydn, Margareta. (1998). Kvinnomisshandel, aktuella frgor i Sverige. I Vld mot kvinnor. (BR 1997:2). Stockholm: Brottsfrebyggande rdet; Fritzes. Hydn, Margareta. (2001). Misshandlade kvinnors uppbrott: en motstndsprocess. I M. kerstrm & I. Sahlin (Red.), Det motspnstiga offret. Lund: Studentlitteratur. Hggstrm, R. 1998, Varfr gick hon tillbaka? : en berttelse om kvinnomisshandel. Stockholm: Rimbo: Novelli. Jakobsson, Katarina. (1997). Den misshandlade kvinnan i den rttsliga processen. Vld mot kvinnor. (BR-rapport 1997:2). Stockholm: Brottsfrebyggande rdet; Fritzes JMFO. (1989). Kvinnomisshandel. (Rapport nr 14). Stockholm: Delegationen fr jmstlldhetsforskning JMFO. Jeffner, Stina. (1994). Kvinnojourkunskap; en versikt av kvinnojourernas kunskap om sexualiserat vld, speglad mot aktuell forskning. (Folkhlsoinstitutet Rapport 1994:10). Stockholm: Folkhlsoinstitutet. Jeffner, Stina. (1998). Liksom vldtkt typ Om ungdomars frstelse av vldtkt. Stockholm: Utbildningsfrlaget Brevskolan. Justitiedepartementet. (1981). talsregler vid misshandel. Frslag avgivet av 1977 rs sexualbrottskommitt. ( Ds Ju 1981:8). Justitiedepartementet. (2001). Ytterligare tgrder fr att motverka vld i nra relationer (Ds 2001:73). Jnsson, Bodil. (1999). Tio tankar om tid. Stockholm: Brombergs Killn, Kari. (2000). Vrt eget forhold till vld. I R. Saur (Red.), Voldens ofre vrt ansvar.(s. 54-68). ( HiO-rapport 2000 nr 9). Oslo: Hgskolan i Oslo. Kitzinger, (1991). Feminism, Psychology and the Paradox of Power. I Feminism & Psychology 1991 Vol. 1(1):111-129.

129

Kvinnovetenskaplig Tidskrift. (2002:4). Tema: Knsskillnad. Kwarnmark, Elisabeth. & Tidefors Andersson, Ingela. (1999). Frvarpsykologi; Om vldtkt, incest och pedofili. Stockholm: Natur och Kultur. Larsson, Charlotta. & Rosengren, Anna-Sara. (2000). Avliva myterna. (sanningar och lgner) om mns vld mot kvinnor. Stockholm: ROKS. Lamb, Sharon. (Red.). (1999). New Versions of Victims: Feminists Struggle with the Concept. New York, London: New York University Press. Layder, Derek. (1993). New strategies in social research: an introduction and guide. Cambridge: Polity Press. Lenner-Axelsson, Barbro. (1989). Mnnens rster i kris och frndring. Stockholm: Sesam; Gteborg: Kriscentrum fr mn. Liljestrm, Marianne. (1990). Institutionaliserad sexualitet. I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1990:4 s.18-29. Liljestrm, Marianne. (1998). Bortom Kn? Om makt och sexualitet. I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1998:1 s.23-32. Lindn, Claudia. (1995). Den politiska biologins kvinnlighet. I C. Lindn & U. Milles (Red.), Feministisk bruksanvisning. (s. 276-295). Stockholm: Norstedts. Lindgren, Sven-ke. (1993). Den hotfulla njutningen: Att etablera drogbruk som samhllsproblem 1890-1970. (Doktorsavhandling). Stockholm/Stehag: Symposion Graduale. Lindgren, Sven-ke. (1997). Politikerna och ekobrotten; en diskursanalys. (Research report No. 120 from the Department of Sociology Gteborg University). Gteborg: universitetet. Lipsky, Michael. (1980). Street-level Bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public Service. New York: Russel Sage Foundation. Listerborn, Carina. (2002). Trygg stad. Diskurser om kvinnors rdsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. (Akademisk avhandling, Chalmers tekniska hgskola, Chalmers Arkitektur tema Stadsbyggnad, Gteborg). Gteborg: universitetet. Loseke, Donileen. (1992). The battered woman and shelters. The social construction of wife abuse. Albany: State University of New York Press. Lundberg, Magnus. (1996). Organisationshorisonter och kvinnomisshandel kvinnomisshandel som polisrende. (Network for Research in Criminology and Deviant Behavior at Lund University, Research Report 1996:5). Lund: universitetet. Lundberg, Magnus. (1998). Kvinnomisshandel som polisrende: att definiera och utdefiniera. (Network for Research in Criminology and Deviant Behavior at Lund University, Research Report 1998:1). Lund: universitetet. Lundberg, Magnus. (2001). Vilja med frhinder: polisers samtal om kvinnomisshandel. Eslv: B. stlings bokfrl. Symposion.

130

130

Lundgren, Eva. (1985). I Herrens vold; Dokumentasjon av vold mot kvinner i kristne miljoer. Oslo: Cappelens Forlag. Lundgren, Eva. (1989). Vldets normaliseringsprocess. Tv parter tv strategier. I Kvinnomisshandel. (JMFO Rapport nr 14). Stockholm: Delegationen fr jmstlldhetsforskning. Lundgren, Eva. (1990). Gud och alla andra karlar; En bok om kvinnomisshandlare. Stockholm: Natur och Kultur. Lundgren, Eva. (1993a). Det fr da vaere grenser for kjonn; Voldelig empiri og feministisk teori. Oslo: Universitetsforlaget. Lundgren, Eva. (1993b). Kvinnomisshandel som en ktenskaplig handling. I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1993:3-4. s. 105-115. Lundgren, Eva. (1996). Goddag yxskaft. I Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1996:1, s. 74-80. Lundgren, Eva. (1997). Vldets normaliseringsprocess; Tv parter tv strategier. Stockholm: ROKS. Lundgren, Eva. m.fl. (2001). Slagen dam. Mns vld mot kvinnor i jmstllda Sverige en omfngsunderskning. Ume: Brottsoffermyndigheten; Uppsala universitet. Lundgren, Eva. (2002). Hur skall vi sprida och ka kunskapen om vld mot kvinnor ngra perspektiv. (Tal av Eva Lundgren). Nationella rdet fr Kvinnofrids konferens 8 mars 2002. Internet Webbsndning 20020308. http://www.regeringen.se/webbutsndningar/ondemand/020308.ram Lvkrona, Inger. (2001). Den vldsamme mannen. I I. Lvkrona. (Red.). Mord, misshandel och sexuella vergrepp: Historiska och kulturella perspektiv p kn och vld. Lund: Nordic Academic Press. Mellberg, Nea. (2002). Nr det overkliga blir verklighet: mdrars situation nr deras barn utstts fr sexuella vergrepp av fder. Ume: Bora. Mika, Mna. (Pseud.). (1992). Blga. (Verdandi socialpolitisk debatt 67). Stockholm: Verdandi. Molina, Irene. m.fl. (Red.). (2002). Maktens (o)lika frkldnader: kn, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige: en festskrift till Wuokko Knocke. Stockholm: Atlas. Mulinari, Diana. (1996). Kvinnoprojekt och feminism. I I. Sahlin (Red.), Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur. Naumburg, Lars. (1998). ver grnsen. Om mnnen och kvinnomisshandeln. Stockholm: Utbildningsfrlaget Brevskolan. Northrop, Filmer Stuart Cuchow. (1960). Philosophical Anthropology & Practical Politics. A prelude to war or to just law. New York: The Macmillan Company. Ottoson Hindberg, Barbro. (1984). Kvinnomisshandel. Stockholm: LiberFrlag i samrd med Socialstyrelsen.

131

Peled, Einat. m.fl. (2000). Choice and Empowerment for Battered Women Who Stay: Toward a Constructivist Model. I Social Work; Journal of the National Association of Social Workers, January 2000, Volume 45, No 1, Washington: NASW Press. Persson, Anna-Karin. (2001). Forskning om vld i samknade relationer. En diskursanalys. (B-uppsats Kn, samhlle och vetenskap 21-40 p). Lunds universitet: Centrum fr genusvetenskapliga studier. Persson, Karin. (1998). Relation och trauma. En bruksbok om mtet mellan hjlpare och offer fr sexuella vergrep. Stockholm: Natur och Kultur. Proposition 1997/98:55 Kvinnofrid. Renzetti, Claire. (2001). Sourcebook on violence against women. London: Sage. Reyes, Paulina de los. (2001). Diversity and differentiation: discourse, difference and construction of norms in Swedish research and public debate. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Rikskvinnocentrum. (2000). Vrdprogram: tgrder vid kvinnomisshandel och sexuella vergrepp. Uppsala: Rikskvinnocentrum. RFSL och SKR. (2001). Vld i lesbiska relationer. En skrift i samarbete mellan Riksfrbundet fr sexuellt likaberttigande och Sveriges Kvinnojourers Riksfrbund. Varberg Ryding, Anna. (2001). Tiden som retorisk resurs om brottsofferjourers grnssttningar. I M. kerstrm & I. Sahlin (Red.), Det motspnstiga offret. Lund: Studentlitteratur. ROKS och Folkhlsoinstitutet. (1995). Hur mr du kvinna? Hur mns sexuella vld pverkar kvinnors hlsa. (Sammanstllningar frn frelsningar under konferensen Hur mr du, kvinna? den 28-29 januari 1994 arrangerad av ROKS). Stockholm: Williamssons. Smart, Carolyn. (1995). Law, Crime and Sexuality. Essays in Feminism. London: Sage. Snare, Annika. (1999). Offerpolitik en skeptikers betragtningar. I R. Saur (Red.), Voldens ofre vrt ansvar. (s. 84-95). ( HiO-rapport 2000 nr 9). Oslo: Hgskolan i Oslo. Socialdepartementet. (1983). Kvinnomisshandel. Kartlggning och vervganden. (Ds S 1983:2). Socialdepartementet. (1984). Forskning om vld mot kvinnor. (Rapport frn ett forskningsseminarium i oktober 1984 arrangerat av Delegationen fr social forskning (DSF) vid Socialdepartementet). Socialstyrelsen. (1985). Kvinnomisshandel: rapport frn en konferens fr invandrarkvinnor och kvinnojourer. (PM). Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (1998). Vld mot kvinnor mn i kris; En kartlggning av verksamheten p sju kvinnojourer och tre mansjourer. (SoS-rapport 1998:6).

132

132

Socialstyrelsen. (2002a). Myndighetsgemensamma uppdrag om vld mot kvinnor. Slutredovisning. (Skrivelse 2002-107-9). Internetupplaga http://www.sos.se/socialtj/indfam/valdmot.htm. Socialstyrelsen. (2002b). Att motverka vld mot kvinnor Internationella erfarenheter. (Bilaga till slutredovisning 2002a). Internetupplaga http://www.sos.se/socialtj/indfam/valdmot.htm. Socialstyrelsen. (2002c). Tack fr att ni frgar Screening om vld mot kvinnor. Internetupplaga http://www.sos.se/socialtj/indfam/valdmot.htm. SOU 1982:61. Vldtkt och andra sexuella vergrepp. Betnkande av 1977 rs sexualbrottskommitt. SOU 1994:56. Ett centrum fr kvinnor som vldtagits och misshandlats. Delbetnkande av Kvinnovldskommissionen. SOU 1995:60. Kvinnofrid. Huvudbetnkande av Kvinnovldskommissionen. Svensson, Brje. (1987). Familjevldets Barn. (Slutrapport frn projektet Misshandlade kvinnors barn). Stockholm: PBU. Sundberg, Eric. (1993). Mannens vld eller mnnens. Linkping: Kriminalvrdsstyrelsen. Tham, Henrik. (2001). Brottsoffrets uppkomst och framtid. I M. kerstrm & I. Sahlin (Red.), Det motspnstiga offret. (sid. 27-45). Lund: Studentlitteratur. Uhnoo, Sara. (2003). Kn och rdsla fr vld. Internetupplaga http://www.natverkstan.net/peripeti/forstasid/peripeti.html. Walker, Leonore. (1978). Battered Women and Learned Helplessness. I Victimology 2, 1978, sid. 525-534. Weinehall, Katarina. (1997). Att vxa upp i vldets nrhet. Ungdomars berttelser om vld i hemmet. (Pedagogisk rapport nr. 59). Ume: Ume universitet, Pedagogiska institutionen. Wendt Hjer, Maria. (2002). Rdslans politik. Vld och sexualitet i den svenska demokratin. Malm: Liber. Wersll, Britt-Louise. (1996). Femininitet, maskulinitet, vld och moral: mnster, genrer och tidsfrndringar i populrpress och TV. (Rapport Hgskolan i Kristianstad 1996:2). Kristianstad: Hgskolan. Westerhll-Gisselsson, Lotta. (1981). Om vldtkt och kvinnomisshandel i rttstillmpningen. I Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr 2, 1981. s. 56-63. Widding Hedin, Lena. (1997). Det kan hnda vilken kvinna som helst; En handbok om bemtandet av kvinnor som blivit utsatta fr misshandel och sexuella vergrepp. Gteborg: Anamma Bcker. Widding Hedin, Lena. (1999). Woman abuse during pregnancy; A prevalence study of psychological and physical abuse among Swedish women. (Avhandling). Gteborg: Gteborgs universitet, Department of Obstetrics and Gynaecology.

133

World Development Report. (1993). Investing in Health. New York: Oxford University Press. kerstrm, Malin. (1997). Forskning om brottsoffer. I Brottsoffer i forskningen. Ume: Brottsoffermyndigheten. kerstrm, Malin. (2001). Annie en motberttelse. I M. kerstrm & I. Sahlin (Red.), Det motspnstiga offret. (sid. 265-281). Lund: Studentlitteratur. kerstrm, Malin. & Sahlin, Ingrid. (2001). Inledning. I M. kerstrm & I. Sahlin (Red.), Det motspnstiga offret. (sid. 7-24). Lund: Studentlitteratur.

134

134

Forskningsrapporter utgivna i institutionens forskningsrapportserie 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. Dahlstrm, E: Funktionalistisk samhllsanalys. En kritisk granskning. 1964 de Laval, G & Sjstrand, P: En manual fr planering av sociologiska underskningar. 1964 Olsson, S: Efterfrgans betydelse fr yrkesverksamheten hos gifta kvinnor. Ett frsk till analys. 1964 Dahlstrm, E: Pverkan, utbyte och makt. En kritisk analys av ngra modeller och teorier om makt och interaktion. 1965 Dahlstrm, E, Olsson, S, Rundblad, B & Sjstrand, P: Studier av arbetsbyteprocessen. 1966 Berner ste, M: Om termer, begrepp och definitioner. 1966 Dahlstrm, E & Trone, K: Livscykel och civilstnd. 1966 Osei-Kofi, E: The Family and Social Change in Ghana. 1967 Hodann, I & Torbjrnsson, B: En fjllsameby; samt Dahlstrm, E: Vra samer. 1968 Jungen, B: Utsttta. En intervjuunderskning bland missbrukare av centralstimulerande medel. 1969 Saarkoppel, H & Selander, P: Att bygga fr kontakt en myt? 1969 Teeland, L: The Relevance of the Concept of Reference Groups to the Sociology of Knowledge. 1971 de Laval, G & Rundblad, B: A Swedish Social and Science Data Archive. 1971 Nilsson, G: Om bingoismen. Professor Tregs fredrag Infr resan till SAAP. 1971 Cato, J-C, Nelhans, B & Svensson, I-B: Allmnprevention ett laboratorieexperiment. 1971 Asplund, J: En mycket fri tolkning av ngra teser i Georg Lukcs Historia och klassmedvetande. 1971 Asplund, J: Om attitydbegreppets teoretiska status. 1971 Bringhed, L-E & Rodhner, A: Arbetsvrdens ideologi och funktion en kritisk granskning av en vrdsektors utveckling och utformning. 1971 stns, A: Bostadsplanering och kvinnornas politiska representation. 1971 Andersson, S: En fenomenologisk lsning av Georg H Mead. Eller varfr verkligheten r verklig och inte ett skdespel. 1971

19. 20.

135

21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43.

44.

Carlander, I: Incest, situation, frbud, beteende. 1972 Jonsson, A & Mnson, P: Frsvarsvilja som attityd och kulturfenomen. 1972 Karlsson, K-A & Nilsson, B: Om lingvistisk relativitet. 1972 Dahlstrm, E: Den samiska minoriteten i Sverige. 1972 Andersson, S: Jag och Du. En studie i intersubjektivitetens socialpsykologi. 1972 Hedberg, L-P: Kommunikation och social verklighet. 1972 Allwood, J: The Concepts of Holism and Reductionism in Sociological Theory. 1973 Muga, D: The Ortega Hypothesis Reconsidered. 1973 Berg, L-E: Om imitation. 1973 Nelhans, B: KHAT. A Stimulation Drug in Eastern Africa and the Arabian Peninsula. 1974 Muga, D: Some Conceptual Dimensions of the Recruitment Process to Collective Habitation among Western Youth. 1974 Andersson, S: Om konst och vetenskap. 1974 Andersson, S: Orgasmens sociologi. 1974 Dahlstrm, E: Den pgende kulturrevolutionra klasskampen i Kina. 1975 Orban, P: Reklamen i ett sociologiskt perspektiv. 1975 Mannheimer, E: Idmaterial kring ungdom och sexualitet. 1975 Muga, D: Limbu Incorporation into Village Community. A Study in the Sanscritization and Westernization Processes. 1976 Dahlstrm, E: Samhllsvetare och praktiker. 1976 Bucht, J, Hammarstrm, O & Nording, L: Fretag som tagits ver av anstllda. 1976 Dahlstrm. E: Efficiency, Satisfaction and Democracy in Work. Ideas of Industrial Relations in Post-war Sweden. 1976 Bayramoglu, I: Akademikerna och industrin. 1977 Hofmaier, B & Karlsson, J: Anlggare. En studie i permanent tillfllighet. 1977 Soidre-Brink, T, Hjrne, L & Lennartsson, H: kat hyresgstinflytande en frsksverksamhet. Delrapport I. Bostadsomrden och startskedet. 1977 Soidre-Brink, T, Hjrne, L & Lennartsson, H: kat hyresgstinflytande en frsksverksamhet. Delrapport II. Verksamhet under det frsta ret. 1977

136

136

45. 46.

47. 48. 49. 50. 51.

52. 53.

54. 55. 56. 57. 58. 59. 60.

61. 62. 63.

Nelhans, B (red): Assyrier vilka r de? 1977 Soidre-Brink, T, Hjrne, L & Lennartsson, H: kat hyresgstinflytande en frsksverksamhet. Delrapport III. Kvartersrdet och hyresgsterna. 1977 Bergfors, I & Hultberg, M: Speglingar i Aniara. En sociologisk studie om mnniskan i samhllet. 1977 Sondell, U: Den pornografiska filmen som symptom p ett samhllstillstnd. 1977 Lindskoug, K: Rationalisering och karisma Max Webers historiesyn. 1977 Jonsson, D: God vetenskap och frnuftiga mnniskor. Om vetenskaplig, intellektuell och mnsklig utveckling. 1978 Gromark, S & Starke, H: Att ge rum fr gemenskap. Samfllighet eller socialt tomrum. En studie kring den lokala gemenskapens villkor i stadslandskapet. 1978 Rundkvist, P: Myten om Orfeus. 1979 Hjrne, L, Lennartsson, H & Soidre-Brink, T: kat hyresgstinflytande en frsksverksamhet. Delrapport IV. Olika synpunkter p verksamheten efter tre r. 1979 Dahlstrm, E: Samhllsforskning, samhlle och politik. 1979 Dahlstrm, E: Samhllsvetare och praktik. 1979 Johansson, E: Sektoriell kunskapsutveckling. 1979 Dahlstrm, E: Forskning och politik p arbetslivets omrde. Delrapport 5 frn projektet Praktiker och samhllsvetare. 1979 Friberg, M: Industrisamhllets sociala srbarhet. Ngra systemprinciper och deras tillmpningar. 1979 Haln, A & Wettergren, A-L: Vrdnadsutredningar. Bakgrund och frfaringsstt. 1979 Hart, M & Westholm, E: Utvrdering av tgrder mot ungdomsarbetslsheten i Gteborg. Delrapport 5: Intervjuer med arbetsskande ungdomar. 1979 Dahlstrm, E: Division of Labour, Class Stratification and Cognitive Development. 1979 Hart, M: Utvrdering av tgrder mot ungdomsarbetslsheten i Gteborg. Delrapport 6: Hur hjlper frmedlingen ungdomar? 1980 Hart, M: Utvrdering av tgrder mot ungdomsarbetslsheten i Gteborg. Delrapport 10. Beredskapsarbete i arbetslivet. 1980

137

64.

65. 66.

67.

68. 69. 70. 71.

72. 73. 74. 75. 76. 77.

78. 79. 80. 81.

Paulson, S & Sjstrand, P: Utvrdering av tgrder mot ungdomsarbetslsheten i Gteborg. Delrapport 9. Kurser fr arbetslsa ungdomar. 1980 Schale, C, Sjstrand, P & Tomkinsson, M: Kub och ungdomsarbetslsheten. Utvrdering av 200-frsket. 1981 Bjrnberg, U: En sextiotalsfrort mot ttiotalet. En studie av livsformer och samhllsliv mot bakgrund av regionala frndringar p arbetsmarknaden och i bosttningsmnster. 1980 Johansson, E: UH:s verksamhet. Del 1. FoU Organisationen och dess nrmilj. Delrapport 6 frn projektet Praktiker och samhllsvetare. 1981 Svensson, L: Skolans funktion och tgrderna mot ungdomsarbetslshet. Delrapport 8 i Garanti-projektet. 1982 Nilsson, B: Samtalsanalys. En introduktion. Delrapport 1 frn projektet ldres samtalsvanor. 1982 Dahlstrm, E & Liljestrm, R: Working-class Women and Human Reproduction. 1982 Hrte, S-: Kontakter mellan arbetsgivare och fackliga organisationer p det lokala planet. Frhandlings- och informationsverksamhet vid arbetsstllen. 1982 Hart, H: Medbestmmandets utveckling. Frndringar av lokalt medbestmmande 1978-1980. 1982 Dahlstrm, E: Bestmmande i arbetet. Ngra idkritiska funderingar kring arbetslivets demokratisering. 1983 Hart, H: Former fr medbestmmande. 1984 Trnqvist, E: Kampen om tiden. Om deltidsbarn i barnomsorgen. 1984 Dahlstrm, E: Grnlndsk samhllsfrndring. En studie av nordisk kolonialism och dess verskridande. 1983 Haln, A & Wettergren, A-L: Vrdnadsutredares, domares och ombuds syn p sitt arbete med tvistiga vrdnadsrenden. Delrapport 1 frn projektet Vrdnadsutredningar: kartlggning och frsksverksamhet. 1984 Johansson, E: UH:s FoU-verksamhet. Del 2 A. 1984 Blomsterberg, M & Paulson, S: Ungdomslagen i nio kommuner. 1984 Teeland, L: Hagas frsta nybyggda kvarter. De boende och deras uppfattningar om Kv Artilleristen i Gteborg. 1984 Dahlstrm, E: Tre problematiserande teman rrande dagens svenska sociologi. Ngra idkritiska funderingar. 1985

138

138

82.

Hansson, M: Rationalitet och samhllelig rationalisering. Rationaliseringsbegreppet hos Weber och Habermas. 1985 83. Frst, G: Frn frsk till vedertagen ordning. Om kvinnors integration i traditionellt manligt arbete. 1986 84. Blomsterberg, M (red.): Ungdomsarbetslshet teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter. Konferensrapport. 1986 85. Grundn, K: Teoretisk bakgrund fr en alternativ systemutvecklingsmodell med tonvikt p sociala faktorer. 1986 86. Bjrkemarken, M, Carle, J & Sjstrand, P: Uppfljning av ungdomslagen. 1986 87. Bjrnberg, U, Svensson I & Brnnberg G: Socialvrdens kunskaper och erfarenheter fr samhllsplanering. Rapport frn en frstudie. 1986 88. Bck-Wiklund, M: From Ethnomethodology to Cognitive Sociology. 1986 89. Brante, T: Magister Giddens och samhllsvetenskapen. 1986 90. Bengtsson, J: Edmund Husserls filosofi en introducerande versikt ver hans fenomenologi och dess inflytande. 1987 91. Bengtsson, J: Maurice Merleau-Pontys filosofi. Ngra grunddrag. 1987 92. Kuusela, K: Kultur i Kortedala. 1987 93. Svensson, B (red.): Kvinnliga forskare frelser om kn, makt och arbetsdelning. 1987 94. Kuusela, K: Etnisk bostadssegregation i Gteborg. 1988 95. Teeland, L: Components of Gentrification in Sweden. 1988 96. Carle, J & Therborn, G (red.): Det godas vgar och avvgar. Vlfrdsstaten och den sociala styrningens problematik. 1989 97. Blomsterberg, M, Frst, G & Gransson, A: Att bryta mark fr brytare Om jmstlldhetsfrgor i gymnasieskolans reformering. 1990 98. Frst, G: Uppfljning av BRYT-TEKNIK. Ett projekt fr att ka rekryteringen av kvinnor till mansdominerande tekniska arbeten vid fem statliga myndigheter. 1990 99. Frst, G: En ny gymnasieskola fr flickor och pojkar. Jmstlldhetsperspektiv p den nya gymnasieskolans linjestruktur. 1990 100. Dahlstrm, E: Sociology and Society in Sweden. Notes on Swedish Sociology during the First Post-war Decades. 1991 101. Bjrkemarken, M: Utvrdering av Socialbidragsprojektet. 1991 102. Bjrkemarken, M: Utvrdering av SYLVA-projektet. 1991

139

103. Orban, P: Duv-projektet. Ett frsk att frndra en arbetsorganisation i demokratisk riktning med hjlp av studiecirkelmodellen. 1991 104. Orban, P: Lngvrdsklinik II. En organisationsanalys. 1991 105. Blomsterberg, M & Therborn, G (red.): Vad styr Sverige? Samhllsvetenskapliga lrdomar av 100 rs utveckling. 1991 106. Orban, P: Decentralisering fr vem och vad? Delrapport 1. 1992 107. Peterson, A: Women as Collective Political Actors A Case Study of the Swedish Womens Peace Movement, 1898-1990. 1992 108. Gransson, A G & Mossberg A-B: Halva klassen flickor. En modell fr att stdja flickors integration p gymnasieskolans fyrariga tekniska linjer. 1992 109. Gransson, A G: Knsorganisering och knskvotering tv strategier fr integrering av flickor och kvinnor i tekniska utbildnings- och arbetsvrldar. 1992 110. Carle, J & Peterson, A (red.): Social Movements and Social Change. 1992 111. Kuusela, K: Integration i invandrartta bostadsomrden? Sammanlggningsdel. 1993 112. Jonsson, C: Ung i ml om landsortsungdomars vg mot vuxenlivet i ett livsformsperspektiv. 1994 113. Dahlstrm, E: Contemporary Swedish Sociology. A Personal View. 1995 114. Nilsson, A: Att vara men inte synas. Om mns homosexuella livsrum i Gteborg decennierna kring andra vrldskriget. 1995 115. Dahlstrm, E: Social Theory and Evaluative Reasoning a Metatheoretical Testament. 1995 116. Einarsdottir, T: Knets mngfald. Om kn som en strategisk analysvariabel. 1995 117. Hoerning, E M: Life Course and Biographical Research: Conceptual Approaches and Methods & Between the Lines. 1996 118. Fridlizius, S & Peterson, A (red.): Stranger or Guest? Racism and Nationalism in Contemporary Europe. 1996 119. Carle, J: Aktion eller opinion? En studie av Ungdomens Miljriksdag. 1996 120. Lindgren, S-: Politikerna och ekobrotten. En diskursanalys. (En delrapport frn forskningsprojektet Ekonomisk brottslighet ett samhllsproblem med frhinder) 1997

140

140

121. Hansen, L: Jobbcentrum. Ett projekt fr arbetslsa ungdomar med socialbidrag. 1997 122. Svensson, L G: Professionalism och politisk decentralisering. En sociologisk studie av skolan och socialtjnsten i en kommundelsreform. 1998 123. Lavery, G & Nelhans B (red.): Ethnic Contact and Ethnic Conflict. 1998 124. Rundblad, B: Talcott Parsons. Personliga minnen frn mten under ren 1948-1972. 2000 125. Jubileumsfrelsningar. Sociologiska institutionens 40-rsjubileum i oktober 1999. 2000 126. Svensson, L G: Professionella villkor och vrderingar. En sociologisk studie av akademiker i 1990-talets Sverige. 2002 127. Svensson, L G: Professionella arbetsorganisationer. Arbetsvillkor och kompetensutveckling i universitets- och IT-sektorn. 2002 128. Gustafson, P: Arbetslshetsfrskringen och de arbetslsa. Resultat frn en attitydunderskning. 2003 129. Svensson, L G & Evetts J (red.): Conceptual and Comparative Studies of Continental and Anglo-American Professions. 2003 130. Furker, B (red.): Arbetsvillkor och arbetstillfredsstllelse. En studie inom Vstra Gtalandsregionens primrvrd. 2003

141