Sunteți pe pagina 1din 72

UNIUNEA EUROPEAN I MINISTERUL EDUCAIEI I CERCETRII

Proiect Phare Acces la educaie pentru grupuri dezavantajate Programul A doua ans

GINA ANTON

LIMBA I LITERATURA RROMANI


Modulul 1 Ghidul elevului

Centrul Step by Step, 2006

Aceste materiale publicate n cadrul Proiectului Phare Acces la educaie pentru grupuri dezavantajate 2003 au fost realizate de o echip de experi ai Ministerului Educaiei i Cercetrii pentru a fi folosite n perioada de aplicare experimental a programului educaional revizuit A doua ans nvmnt secundar inferior. Membrii echipei care a elaborat materialele sunt: Lucia Copoeru, coordonatoarea componentei A doua ans nvmnt secundar inferior Dorina Kudor, autoare Limba i literatura romn Gina Anton, autoare Limba i literatura rromani Carmen Costina, autoare Limba englez Iudit Sera, autoare Limba englez Nicolae Pellegrini, autor Matematic Ariana-Stanca Vcreu, autoare Matematic Luminia Chicina, autoare tiine Ioana Mihacea, autoare tiine Mihai Stamatescu, autor Istorie dr. Horaiu Popa-Bota, autor Geografie Elena Blan, autoare Cultur civic dr. Doina-Olga tefnescu, autoare Cultur civic Paul Vermeulen, expert U.E., componenta Elaborare curriculum i materiale educaionale Ghidul este realizat n conformitate cu programa colar pentru disciplina Limba i literatura rromani din cadrul programului A doua ans nvmnt secundar inferior, aprobat de Ministerul Educaiei i Cercetrii prin Ordinul nr. 5375/29.12.2005, i este distribuit gratuit cursanilor nscrii n acest program educaional. Toate materialele din cadrul programului educaional A doua ans vor fi modificate, conform sugestiilor de mbuntire formulate n urma utilizrii lor n coal. n acest sens, trimitei comentariile i sugestiile dumneavoastr pe adresa secondchance@wyginternational.ro Coordonator editorial: Laura Codreanu Design copert, layout: Elemr Knczey Design i DTP: Andrs Tnczos Ilustraii: Levente Szekeres Corectur: Mirabela Mitric Referent de specialitate, consultant i corectur n limba rromani: conf. dr. Gheorghe Saru Traducere: Gina Anton Coperta include fotografii din colecia ALTERiMAGE documentar fotografic despre minoritile naionale din Romnia, Centrul de Resurse pentru Diversitate Etnocultural (autori: Radu Pop, Attila Balzs, Eugen Moritz). Acest material este publicat n scopuri educaionale, non-profit, pentru a fi folosit n primul an de aplicare experimental a programului educaional A doua ans nvmnt secundar inferior. Autorii s-au strduit s intre n legtur cu proprietarii imaginilor pentru a obine permisiunea de a le folosi n aceast ediie. i rugm pe aceia pe care nu i-am putut contacta s ia legtura cu noi la secondchance@wyginternational.ro. Descrierea CIP a Bibliotecii Naionale a Romniei ANTON, GINA Limba rromani : modulul 1 : ghidul elevului / Gina Anton. Bucureti : Step by Step, 2006 Index ISBN (10) 973-88053-3-3 ; ISBN (13) 978-973-88053-3-0 811.214.58

Aceast publicaie face parte din Programul Phare 2003 Acces la educaie pentru grupuri dezavantajate, componenta A doua ans. Editorul materialului: Ministerul Educaiei i Cercetrii Data publicrii: august 2006 Coninutul acestui material nu reprezint n mod necesar poziia oficial a Uniunii Europene.

Ministerul Educaiei i Cercetrii

O ander
Giravipen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 O I-to kaptulo. ABC o e vakripnasqo . . . . . . . . . . . . . 8 1. An-o sundal le lavenqo. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2. Kon sem me? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3. Mirri familia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4. Murro amal, o Sura. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 5. Jekh uzalutno dves . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 6. Jekh baxtalo malavipen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 7. I situcia e vakripnasqe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 8. Ker tut xatrdo! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 9. Sikav tut! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 10. Alosar an-o ivipen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Pesqievalucia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 O II-to kaptulo. I rromani literatra . . . . . . . . . . . . . . . 11. K-o makar le ratqo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. I rromni thaj i dlabarni (I) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13. I rromni thaj i dlabarni (II) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14. Xolrav tut Europa! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. E baxtale rroma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16. Dikhav suno jekh them. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pesqievalucia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . O III-to kaptulo. I rromani kultra thaj civilizcia . . . 17. Arakh tut i histria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18. E simblur e rromane selqo . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19. Jekh hib. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20. Alosar tut o drom! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pesqievalucia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58

Indekso . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Rromano Rumunikano dikcionaro . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Agorisaripnasqo lav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

Giravipen
Ku amale!a, Loalav man ke alosardn te aves palem kolae va te pheres tuqe siklvimata thaj anar kodoja si tut anar mirri rig, o sasto mirro kamlripen. Dikhesa ke s so tu siklsa tu labresa an-o ivipen. Anar kadaja deczia sikaves ke si tut kamipen va te areses varekon, e manua dena patv tut maj but. Si jekh godver deczia. Kaj disciplna i rromani hib thaj i literatra, andem tuqe jekh pustik, savi tradela tut, anar vakripen, an-o tiro sundal. Puhes tut, p-o laho aipen, sosar trebal tut kadaja pustik, kana d-atis te des dma. Tha puhln tut, kana tu vakres an-o tirro dialkto xatren tut vi aver? Kozom var sas tut hutino an-i situcia kana i angln te amboldes anar kodoja ke na xatrdnas so phenel tuqe. Butvar, i sam xatrde vaj i aresas agorese te keras len, p-e kolaver, te akceptisaren o amaro O unipen Aun i kaj avel tuqe o rndo te des dma! Kozom aunes maj but le phuren kodobor siklsa maj but! Aun thaj godsar anglal te des dma! O vakripen Na de dma, kana n-ai tut te phenes vareso! O drabaripen E lila save den amen vast maj but si kodola save keren tut te des god mai zoralo. Na si sikavdo kodova kaj drabarel lila, tha kodova kaj xatrel so drabarel. O xramosaripen I dma xurl, tha so si xramosardo ahel. Pats ke si importnto va tue o vakripen? Kames te dikhas khethanes? dikhipnasqo pnkto, ke o khetano dialkto savo vakras les si kodova so reprezentisarel i rromani hib, anar i sasti lmja. Kodolesar an-o vaxt kadale modulosqo rakhesa so vastno si te vakres an-jekh khethani hib, jekh literatikani hib, jekh hib e utipnaa savqi xatras amen savorre rroma. Rakhesa ke te vakres na-i dsta nmaj te des dma, tha vi te aunes, te xramosares thaj te drabares. Siklvesa te xramosares an-i rromani hib. Kad, aresesa agorese, te vakres vi e rromena anar le savorre thema le sundalesqe. Kana anesa te labres i literaturikani hib, o vakripen e tumare rromena anar savorre nmur avela but maj laho. K-ati te dikhas o vastnipen e vakripnasqo an-o amaro ivipen, akharava tut te putares e garavimata e hibqe thaj kulturaqe rromane.

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Xramosar, ka-o astaripen, angledinimata k-e kadala puhimata: 1. Sosar pats ke si vastno va tue te sikls o malavipen/ astaripen e vakripnasqo, te sikls anar i rromani hib thaj literatra, anar e rromenqi histria? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 2. Alosar jekh anar phenimata opral thaj vakr tiro kolego palal jekh situcia anar tiro ivipen, kaj perel lahes palal o alosardo phenipen. Me akharav tut an-o sundal e vakripnasqo, an-o sundal e personaliteturenqo, an-o autno sundal. Tu drabaresa palal kerimata thaj impresionnto ene, prinaresa i gili thai o khelipen le xatrimatenqe, arakhesa i histria le rromenqi, palal lenqo ivipen. Si jekh interesnto phiripen, paal tiro siklrno vi tire kolgur anar tiro ber. Vakresa, drabaresa kotora, keresa but khethanes le averena rezolvisaresa le dine but, xramosaresa tkstur save trebal te inkeres len an-o tiro portofolio. Sosar te inkeres len? Si duj motvur. Anar-jekhto, tiro portofolio si sa kad sar si jekh urnlo vaj jekh albmo, save inkeren le maj interesnto experience (phirimata) anar o ivipen e siklvnesqo, thaj dihkesa tut lese k-o phuripen, palemivindoj e ukar momntur e tirre formisarimatenqe va te areses jekh pherdo manu. An-o dujto rndo, kadava portofolio anela tuqe jekh vastno proento anar tiro agorutni nta. O tiro kotorliipen k-e vakrimata thaj k-e aktivimata anar o vaxt e kursurenqo barrena tuqe le nte va generlo mdia. K-o agor e fiesavo kaptulo, rezolvisarela jekh testo, anar savo arakhesa s siklvesa an-e kodola trin kaptulur: o ABC-o e vakripnasqo, i rromani hib thaj literatra thaj rromani kultra thaj civilizcie. O agorutno tksto rezolvizisaresa les lokhes vi ajllipnaa, kana mekhesa tut tradino kadala pustik, anar savi sakavela tuqe o drom karing e baxt. K-i kola, sar vi an-o ivipen, siklras sa vaxt, sar phenel pes: O manu sode ivel, siklvel. Jekh havo falas pesqe ke si dsta so siklils palal jekhto dives kolae. Kana lesqi daj puhls les so kerds k-i kla, vov ambolds: Na but! Mai trebal te av s vaxt ka te siklvav vareso An-o fiesavo kaptulo arakhen pes duj riga e iamaginena save den sugstie e vastne ide le Kapitolenqe. K-o agor e fiesavo kapilulosqo arakhesa po jekh tksto buhlo pesqievaluia savo del tut vast te dudrel tut va te sikaves tut so siklvdn.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

An-o e modulosqo kdro, foesavo kotor si les po tar etpe: 1) Va irdipen, 2) aj te rezolvisares krkorro, 3) Godisar tut, 4) Arakh maj but. Va irdipen si jekh momnto e andrripen an-o kotor savo del tut vast te labres e prinarimata saven si tut anar jekh puhipen, vi kana varekana i xatres kadava but. aj te rezolvisares krkorro! si so maj lngo e kotorosqi rig savese kides neve prinarimata thaj ajmata. Anderrel aaral jekh tksto thaj paal lese nesave puhimata save dela tut vast te xatres e puimata thovdine an-o vakripen. Godisar tut! si jekh agorisardi etpa, e meditaciaqe, savi si butivar bistardi an-o siklripen, tha si sar kad importnto sar vi kolaver etpe. An-i kadava etpa kerel pes inkerdo siklvipen. Arakh maj but! si agorisardi rig e kotorosqi, savi tradel tut maj dur va te zorres so siklvds. Me kamav tut, but baxtagor an-o kadava drom! Ambolden e puhimata dine maj tele: 1. So kames te sikls k-i rromani hib? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 2. Anar savo motvo kames te sikls i rromani hib? __________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 3. Savi si i parami kaj ajlilo so maj but? Sosar? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

4. Prinares tu khajekh e personalitta anar o sundal e rromenqo? Pats ke d-atis te lies les sar ekzmplo an-o tiro ivipen? Savo si o miazipen makar tumene? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 5. Xramosar nesave situcie saven na d-atis te aves aktvo bi te drabares! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Akana astares jekh nevo drom. Si mito te des god so kames te rakhes p-o kadava drom! 1. Xramosar jekh puhipen savese kames te des tut angledinipen! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 2. So kames te siklves an-o kadava ber? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

ABC O E VAKRIPNASQO

O I-to kaptulo

Palal so studisaresa kadava modulo aresasa agorese te vakras maj mito e manuena, te prinares tut, te aj patipen ane tue, te vakres an-i khethani rromani hib va te xatres tut e savorrena rroma. Aresesa agorese te alosares an-o ivipen paal tirri famila thaj tiri amala. An-o kadava kaptulo siklvesa palal: o vakripnasqo hand; o vakripen, o dujvakripen; o amalipen; tire famlia o trujalutno sundal o intenciaqo lil; o mangipen CV-o / ivipnasqo drom Me kamav tut but baxtagor!

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

ABC O E VAKRIPNASQO

An-o sundal le lavenqo


Va irdipen

Ker but an-e duj! 1. Phen trin lava an-i rromani hib thaj gin kozom grafme si les fiesavo lav! 2. Xramosar e lava p-i jekh patrin. Paruv i patrin e tire kolegoa thaj lahar e doa!

aj te rezolvisares krkorro!
Drabar o alfabto thaj xramosar p-o lil, e grafme saven tu i prinares len! Xramosar soa si miazutne. Kaj des tut god? Kiden tume po tar ene thaj keren jekh lsta e lavena labrindoj o alfabto dino maj tele: A a amal prieten B b bakri oaie C c cxra cort; n alfabetul limbii rromne ii corespunde aipen dreptate; corespunde grupurilor ce, ci din limba romn h h haj fat; soluie grafic adoptat pentru acele sunete care prezint opoziia ce, ci/ D d daj/dej mam E e efta 7 F f filatn castel G g guruv vac g+i = gi gin numr; gi se citete ghi ca n cuvntul romnesc ghicitoare) g+e =ge ges; (ge se citete ca n cuvntul romanesc gheat) H h herbzo- pepene;(se scrie n cuvintele mprumutate din limbile care cunosc aceast notaie) X x xaing fntn; (se pronun ca un ch din limba german; n limba romn are ca echivalent litera h) I i ilo- inim kntari cntar; (literei i corespunde n alfabetul romnesc litera ) J j jekh unu; (i semivocalic, ntlnit n diftongi, n poziie intervocalic, la nceputul i la sfritul cuvintelor) K k kaxni gin; (n limba romn i corespunde c) K+e = ke kermo vierme; (ke se pronun ca n cuvntul romnesc cherestea)

K+i = ki kilav prun; (se pronun ca n cuvntul romnesc chibrit) Kh kh kher cas; (se pronun ca un k, dar aspirat) L l lulud floare; M m mas carne; N n nakh nas; O o oxto 8;

10

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

P p papin gsc; Ph ph phral frate; (se pronunt ca un p, dar aspirat) R r rihino urs Rr rr rrom rrom S s sasuj soacr ooj iepure; T t taxtaj pahar; Th th thav a; U u udar u; V v vaxtan pendul; Z z zebra zebra; amba broasc; ukel cine; se citeste t : lae la ea laar de (ctre) ea, din (de la) ea

d : (numai dupa litera n: lene- la ea, ei, la ele, lenar de (ctre) ei, de (ctre) ele din ei, din ele); se citeste s: laa cu ea : (numai dupa litera n): lenar cu el, cu ele; q se citeste c (precum c-ul romanesc): laqe ei,i, i lesqe lui, i, i g (numai dupa litera n): lenqe lor, le, li manqe mie, mi, mi; Diftongii: = ia (ja), ea = ie (je) = ii(ij) = io(jo) = iu(ju)

Godsar tut!
1. Xramosar vi tu po trin lava anar svako grafma, aver sar si maj opre, thaj palal drabar len tiro kolguresqo. Pher tiro lksiko e lavena arakhle lese! 2. Kher trin propozicie save te anderrel e lava arakhle tumenar! 3. Arakh o gin le grafenqo anar fiesavo lav thaj gin le lavenqo anar fiesavi propozicie!

Arakh maj but!


E grafme , , i q si buhle postpozcionale anar ke dikhen pen nmaj an-e postpozcie: -e(uzalutno va lokativo), -ar (uzalutno va ablativo), -ar vaj a (malavde an-o soiativo [va ene taj but] thaj k-o instrumentalo [va but]), -qo (-qi, -qe, -qe), o suro/o keo genitivo, vaj qe, k-o suro/o keo dativo). (Liparipen anar o Kurso e rromane hibqo Gerge Saru) O makarthemutno alfabto e rromane khethano hibqo sas adoptisardo k-o 7-to Grastonaj 1990, e okziaa jekhaqi ssia e hibutni Komsiaqi paal e Rromani Unia, so konards o tart-to Makarthemutno Kongrso e Rromenqo (8-12 Grastonaj 1990, Varovia). E kadava okziaa, sas dini avri Deczia dikhindor o alfabto e rromane khetano hibqo, savi sas telexramosardi e 17 ene uzalutne an-o umal, anar verver thema, an-o isipen jekhe dikhindo anar i rig UNESCO?

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

11

ABC O E VAKRIPNASQO

Kon sem me?

Va irdipen
ivas an-jekh sundal savese e pharea sam xatrde, pharea akceptisaras o falipen averenqo, das dma anar aver tha nijekhvar anar amene. Kames te priares tut? Kana kames, akharav tut akana te pheres e avutne propozicie: 1. Sem barikano ke sem rrom, anar kodoja ke ________________________________________ 2. ajll man but te ______________________________________________________________ 3. Dikhav suno te _______________________________________________________________ 4. Si man patipen an-e mane anar ke ____________________________________________

aj te rezolvisares krkorro!
1. Le jekh patrin thaj xulav la an-e tar riga. itr anar svko rig jekh piktra, savi te reprezentisarel o angledipen dino ke svako puhipen. Xramosar opre tirro anav, kad sar kames te phenel tuqe e amala thaj o siklrno. Godsar ke kadava si jekh enutno lil. O anav 1. 3. 2. 4.

12

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

2. Sikav tirro enutno lil e kolegurenqe thaj le siklrnesqe. 3. Aun e baredikhipnaa e tire koleguren thaj dikh sar sikaven lenqe enutne lil. Xramosar jekh dikhipen savo ajll tut thaj jekh savo na ajll tut. Phen, sosar?

Godsar tut!
Dikh so xramosards o Perxan, jekh anar tumare amala, atuni kana xramosards anar lese: Kon sem me? Jekh puhipen savo na hutem manqe nijekhvar. Butvar mothovdm e falimata palal aver, tha nijekvar anar mane. Kana dikhlemas man an-i dikhvalin, dikhlemas jekh prinardo muj, tha kodova muj na sikavds manqe nijekhvar sar sem aipnase. Patv ke avilo o vaxt te thav man nesave puhimata thaj te zumavav te angledav man anindos mito ke na si kon te del manqe o angledipen. Kadja, prinarava man maj mito. Puhav man: Save si e maj vastne fizikane thaj morlo xarakterstike ankalavde kaar mirre dada? Save si mirre savimata anar kodoja ke e amala ajln man? Save mosalimata si man thaj so trebal te kerav ka te durrav len va o jubisaripen e kolenqe? Arakhav man anar so kerav? Mirre realizisarimata paruvds vareso ano mirro ivipen? Sem ajno te na maj umblav e averenar? E pautne manua patn man va so kerav? So kamav man so maj but an-o avutnipen? Va angledinimata, lva jekh xarni puza te godnrav.

Ker vi tu jekh xarno tksto e anavea Kon sem me?

Arakh maj but!


De dma e kolegurena, e tirre amalena, e dadena thaj le papurena so falipen si len anar tue. Mang te phenen tuqe duj savimata thaj duj mosalimata save von patn ke si tut. Rode pze kanaar tu sanas tikno i k-o beripen kaj si tut. Dikh le paruvimata nakhle vaxtese. Thov len an-o albumo thaj thov len k-o portofolio.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

13

ABC O E VAKRIPNASQO

Mirri familia

Va irdipen
Realizisar jekh portrto e tirri famliaqo. itre po jekh piktra savi te reprezintisarel svko eno anar tirri famlia.

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto: Mirri famlia si bari thaj ukar. Ame sam efta ene: i daj, o dad, i phen, o phral, i mami, o ppu vi me. Murro dad si sastrri. Vov kerel ptala. Lena, vov petalrel le grasten e manuenqe, kaj aven gavenar. Kadaja but vov inkrds la kaar o ppu thaj me siklvav kaar lese. O ppu utisarel les varvar. Jekvar e modernizaciaa vov kerel vi aver sastrutne but, sar si: phalrr va lulud, skaminrre thaj sinrre. I daj thaj i mami an lena an-i diz, kurkone, te bikinen len. E lovena inkalavde, von kinen xaben, e xurvimata anar mirre phrala te an k-i kla.

14

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

2. Arakh e navn anar o tkso thaj nakhen len k-o butipen! 3. Ulav e navn palal o ling! 4. Nakh e arakhle navn k-e savorre sure/ kzur palal o ekzmplo. O Suro/ O Kzo Nominativo Akuzativo Genitivo O puhipen Kon? Kas? Kasqo? Kasqi? Kasqe? Kasqe? Kasqe? Kase? Kasar? Kaa Murikano, jekhipen O havo E haves E havesqo E havesqi E havesqe E havesqe E havesqe E havese E havesar E havea have!a Murikano, butipen E have E haven E havenqo E havenqi E havenqe E havenqe E havenqe E havene E havenar E havena hava!len uvlikano, jekhipen I haj E haja E hajaqo E hajaqi E hajaqe E hajaqe E hajaqe E hajae E hajaar E hajaa haj!e uvlikano, butipen E haja E hajan E hajanqo E hajanqi E hajanqe E hajanqe E hajanqe E hajane E hajanar E hajana haja!len

Dativo Lokativo Ablativo Soc. Instr. Vokativo

Godsar tut!
1. So tradicionlo but inklel anar kadava kotor? 2. So tradcie mai inkerel tiri famlia? 3. So anes palal kulturalikane tradcie le tire irlatutnenqe/ pra-dadenqe? 4. Sode but azbajle nasul tut, e familiaqe tradcie kaj maj inkeren pen vi ads? 5. So hib denas dma tire irlatutne?

Arakh maj but!


An-i rromani hib, i navni prinarel kadala gramatikane kategore: ling, gin, suro/ kzo thaj artkulo. O ling. E navn an-i rromani hib aj te aven len o murikano ling thaj o uvlikano ling. O gin. E navn aj te aven k-o jekhipen vaj k-o butipen. O alosardo artkulo k-o murikano jekhipen si -o, thaj k-o butipen si l(e), l[l], thaj k-o uvlikano jekhipen si i thaj k-o butipen si l(e), l [l]. Bialosardo artkulo vi k-o murikano sar vi k-o uvlikano jekhipen si jekh- thaj k-o butipen si nte-. I navni prinarel an-i rromani hib oxto sure: O suro Nominatvo, Akuzatvo, Genitvo(si les tar frme), Datvo, Lokatvo, Ablatvo, Sociatvo-Instrumentalo thaj Vokatvo. (Liparipen anar o krso e rromane hibqo Gerge Saru) Ker, o genealogikano rukh e familiaqo thaj zumav te arakhes sode maj but liparimata palal svko eno anar i famlia!

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

15

ABC O E VAKRIPNASQO

Murro amal, o Sura

Va irdipen
1. Vakr: Konik i atil te ivel bi amalenqo. An-o ivipen, alosares tuqe e amala palal tue. 2. Xramosar p-i patrin o anav e amalesqo so maj laho. 3. Xramosar tar savimata kaj si tire amales. Save si e regle save trebal te si an-jekh amalipen?

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto: Murro amal o maj laho si o Sura. Ame sam amala kanaar ame samas havorre. O amaro amalipen phandel pes jekhe malavipnaa savo na bisterdm les nijekh anar amene. Sas man efta bera kana jekh grast kaj trebalas te petalrel les murro ppu, ds man dab. Paardem man lesar ka te azbav les thaj vov ds man dab le punrea k-i ang. Kerelas man jekh zorali phugni. Mirre dada n-as khere. O ppu i angls pr but so te kerel manqe. Atn, o Sura, avindoi les varesode bera maj baro sar mane, sas les gra manar. Bels mana jekh kurko sode n-as mirre dada khere. Anelas man xaben, khelnorre, khelasas s-ol duj. Kerds man te na fal man o nanaipen mirre dadenqo. Atunaar ahilem so maj lahe amala. Svkones anar amene si amen famlia, malavas amen pa an-o svko savotone vaj kurkone, as k-o ve. Nakhas e meste dvesa khethanes. Ahils kad sar sas an-o havoripen: laho, patvalo, kovlo, butrno, godver thaj bareilesqo. ajll man les sar murre phrales. Nijekhvar na ingardm ame. i keravas khan te kerav les dukh. Dav patv but.

16

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

2. Xramosar e savimata e Suraosqo. 3. Vakr o phenipen: Phen manqe, kon si tirro amal, ka- te phenav tuqe kon san.! 4. Keren but p-o duj ene. Xramosar tar savimata save si tut va te paaves tirro kolgo ke san jekh laho amal! 5. Drabar baredikhipnaa o tksto thaj inkalaven e enutne sarnavn! 6. Pher o tablo e enutne sarnavnna save angleden k-e avutne puhimata: Kasqo? Kasqi? enutno Kon? Kas? Kasqe? Kase? Kasar? Kaa? Kasqe? Kasqe? I to, . jekhipen o-II-to, . jekhipen o II-to, . jekhipen I, -to . butipen o II-to . butipen o III-to . butipen

Godsar tut!
E savimata si panavn. Arakh vi aver panavn thaj nakhav len k-e savorre frme (murikano jekhipen, butipen thaj uvlikano jekhipen, butipen).

Arakh maj but!


I panavni si e vakripnasqe rig, savi sikavel o savipen jekhaqo but. I panavni sombaarel pes an-o ling thaj gin e navna. An-i rromani hib, palal origna, e panavn aj te aven: panavn tipko rromane thaj panavn vunarde na bute vrjamaar.. E panavn tpko rromane xulaven pen an-e duj kategore: buxle panavn, buhle vi panavn tare desinencena: -o,(-i, -e, -e) biparuvale panavn, jekhe formaa. I enutni sarnavni si e vakripnasqe rig kovli savi thol an-o than jekh navni, sikavindoi e enutne save vakren. An-o vakripen, i enutni sarnavni inkll e akcentisarde vaj biakcentisarde frmena. (Ekstrso anar o Kurso e rromani hibqo Gerge Saru) Xramosar an-e dedeupan rendur, palal o vastnipen e amalipnasqo an-o ivipen. Godsar kana vi tu san jekh autno amal va tiro amal! Te na bistres te labres an-o tksto maj cra sar de panavn. Kana agorisares o tksto, ker jekh thavorro tlal e buxle panavn thaj e dujena e panavn jekhe formaa.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

17

ABC O E VAKRIPNASQO

Jekh uzalutno dves


Va irdipen
1. Xramosar e maj vastne but/kerimata kaj kerdn len avdves! (ekz. utilem). 2. Dikh so kerimata xramosards tiro kolgo! 3. Alosar jekh anar kerimata thaj des tut god sar falas tut ano kodova momnto! 4. Xramosar an-e nesave propozicie jekh malavipen savo ahiln an-o gi anar tirro ivipen! Kana des tut god aj te nakhes les an-o tirro divesutno lil. Kana na-i tut jekh divesutno lil aj te irdes akanaar.

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto Jekh uzalutno dves (ina Anton) O Septmbro le beresqo 2006 Malavel pes jekh nevo kolaqo ber! Dikhav o butanipen e manuenqo kidino an-e kolaqi bar thaj nk maj aven pa-l pautne droma sar nte len so kiden pen an-i derv. Jekhhanutni emcia, sar an-i fiesavo ber, astarel manqe o sasto murro krpo. Palemivav savorre kotora le ivipnasqe i akana, dikhindos k-e siklvne e verever berimata save aven e loaa k-e telripnasqi lnia karing aver prinarimatenqe opn. Bi te kamav, rodav anar jakha le mirre rromane haven, anar save o ilo marel manqe an-i aver rtmo. Arakhav len, thae imgine anar murro vaxt na maj si jekhanutno. Na maj dikhav laavde thaj darane have, dine rigae, palal e rendanqe, izdralindoj sarkasqi observcia e rajnqi. Akana si loalipen vi putaripen, amalipen vi patv anar so-l duj riga. Nmaj p-o muj e xurdorrenqo dikhel pes jekh uhal e laavipnasqo. av karing lene, azbav len thaj dav len tromipen phenavindos ke s avela ukar. ukar xurvde, e luludna vastene, e cra patipnaa an-e dikhimata, an sigrne karing lenqi rajni, savi aukerel len e vastena putarde, lel an-e angal vi azbal len, opralazbalindos so but barrde an-e trin hona. Sem udutni! O sundal paruvds pes opre rt, thaj p-o ber so nakhel, malavav te avav but mai dmno e mirre etnia. Tha vaj, paruvds opre rt? Na! Sas jekh zoralo maripen e saste socialone sistemoa, e godna e manuenqe, e edukacia e amare rromenqi! Dea manua phirvde kadava maripen, jekhe vazdinindos sar fondatr thaj erutne, aver ahindor s vaxt nite biprinarde e ilena bare. Kerel pes andipen. Malavel i festivitta. O dirktoro prezintisarel e kolaqe siklrnen. Si e manuenqe anava. Varesave lenar si marde an-el vasta, e aver si vuluime an-o ahipen. Jekhal, e marimata an-el vasta utvel man ko realipen. So si? Prezentisards pes ke siklvela pes vi i rromani hib thaj murro anav kerds ka- te loalen pen e manua. Ilrdem thaj lolilem sar atuni kana aundem manqe o anav akhardo e siklrnar an-jekh-to klsa. Vareso anar o havo garavdo an-e mane ahils. Jekh ukar suno pherdils putarindor neve orizntur an-e patipnasqe phraja. Palal prezentisarde pen e uzalutne resimata e siklvnenqe le kolaqe line an-o nakhlo kolaqo ber thaj palem o ilo malavds te marel manqe zoralo. But have sas vazdine thaj lenqe serizipen sas jekh misal va kolaver. Themutne thaj thanutne olimpikur, have save len E Themutne Tstur thaj den andre k-e vazdine lievur, aver alosarde te keren jekh butqi kla. Lenqe patv!

18

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Palal, dikhlem karing dada. Kathe e but na paruvden pr but. Palearakhlem jekhene dine rigae tordaa, dine e pharo thaj orrvano ivipen savo iven les, tha averene arakhlem jekh tromipen zilqo sar i kla sasas jekh thavdipen e barqo kaj avile te votanren so maj ku lulud e ivipnasqe. S sas ukar! Falas man k mirri hutini but, savorre divesa thaj rt saven xasardem

len va o mestripen e rromenqo n-as kanesqe. Na si numaj murro molipen, tha sem loali k areslem agorese te thav vi me jekh kramda k-o kadava ukar edificio saves vazdasa khethanes, rroma thaj gae: khetanipnasqo edificio, e so-l duj patvalqi, e amavipnasqe thaj e andipnasqo. Naisarav e Devlesqe va savorre!

2. Drabar i defincia e kernavnqi thaj de avri savorre kernavn anar o tksto!

Godsar tut!
1. Alosar jekh kernavni anar kodole arakhle tuar thaj nakhav la ke savorre vaxta kaar O Indikativo modo, palal o ekzmplo: O Indikativo 1. O akanutno 2. O avutno 3. O 4. O nakhlo 5. O po but vaxt vaxt imperfkto vaxt sar perf. Jekhipen Jekhipen Jekhipen Jekhipen Jekhipen me me me me O I-to . me drabar-av drabar-av-a drabar-av-as drabar-dem drabar-dem-as tu O II-to . tu drabar-es tu drabar-es-a tu drabar-es-as tu draba-dn drabar-dn-as vov vov vov O III-to . vov drabar-el vov drabar-ds drabar-el-a drabar-el-as drabar-ds-as voj voj voj drabar-el voj drabar-el-a voj drabar-ds drabar-el-as drabar-ds-as Butipen Butipen Butipen Butipen Butipen ame ame ame ame O I-to . ame drabar-as drabar-as-a drabar-as-as drabar-dm drabar-dm-as tume tume tume tume O II-to . tume drabar-en drabar-en-a drabar-en-as drabar-de(n) drabar-den-as von von von von O III-to . von drabar-en drabar-en-a drabar-en-as drabar-de(n) drabar-den-as 2. Nakhav jekhanunutni kernavni vi kolaver modur/handa e utipnaa le silkrnosqo!

Arakh maj but!


O divesutno lil si jekh frma te priares tut thaj te vakres tua. Xramosarindoj an-o divesutno lil areses agorese te mestres thaj te des tut god maj zorales palal o ivipen. But manua xramosaren penqe divesutno lil. O divesutno lil si paraliteratra. I kernavni si e vakripnasqi rig savi sikavel i kcia, o falipen vaj o isipen. E kernavn save sikaven kcie kerde e verver enenar pheren an-e propozicie e predikatosqi fnkcia. Bi predikto i d-atil pes te keres jekh xatrdi propozicia, de i ajvas te vakras makar amene. Anar kodoja phenel pes ke i kernavni si e vakripnasqo makaripen.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

19

ABC O E VAKRIPNASQO

Jekh baxtalo malavipen

Va irdipen
1. Godisar tut ke aves kaar o inema e tire amalinea/amalea thaj arakhen tume jekhe amalea savo i maj dikhle les kaar nakhlo ber.Sikav la e tire amales/ amalin thaj paruven nesave lava! 2. Kana sas tut o palutno var prezentisardo jekhe biprinardo eno? Kon sas kodova eno? Kon prezentisards tut? 2. Palal sose vakrden? 3. Xramosar jekh tksto savese te palemkeres o vakripen savese sas tut prezintisardo jekhe biprinardo eno.

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto: An-o jekhto dves e kolaqo, O Perxan malavel pes e Arunea, savo si khethanes e Kasandraa. (Perxan) Laho dves, phral!a So loalo sem ke maladilem tua! (Arun) Te trais, phral!a Sar san? (Perxan) Alosardem te avav palem k-i kla.Kamav te aresav varekon an-o ivipen! (Arun) Va, phral!a, si tut aipen! Vi me dem god ke bi kolaqo na keres khan an-o amaro ivipen. Prezentisarav tut mirri dujtone phen, la Kasandra. (Kasandra) Sem loali te prinarav tut! (Perxan) Sar! Vi tu kames te siklves? Me anav ke amare haja i an kole! (Kasandra) Sar d-atis te phenes kad! Na maj sam ame kana sas i mami haj bari! (Perxan) Si tut aipen! Mangav tut te jertisares man. Ame, e terne, sam kodola save trebal te paruvas i god e amare phurenqi, te keras modernizcia an-o amaro trjo. (Kasandra) Sem loali ke godisares kad.. (Arun) Maj gilabas?

20

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

(Perxan) Va, maj av varvar e dadea k-o abv, va te maj inkalavas love. (Kasandra) Sar, tu gilabas? Kaj savo instrumnto? (Perxan) K-i lavta. (Kasandra) So loalav man! Vi me gilabav k-o pino thaj e vakea, o Arun baavel ko akordino, aj maj arakhas kolgur anar tiri klsa thaj keras jekh artistikani formcia! 2. 3. 4. 5.

(Arun) Si jekh lahi ida. So phenes Perxan!ea aves paal amene? (Perxan) Sar te na! Kad aresasa agorese te sikavav amari mzika. (Kasandra) Mito, maj vakras vi texra. Akana si butpalal. Te as ame, Arune!a. Ah Devlea, Perxan!ea (Perxan) Mito. Dikhasa amen texara. an Devlea..

Paledrabar o tksto thaj palal vakr khethanes duje kolgurena o rlo kodole trine enenqo. Dikh e barodikhipnaa sar vakren le trin kolgur! Inkalav e prezentaciaqe formle anar tksto! Xramosar e irdipnasqe thaj agorisaripnasqe formle anar tksto.

Godsar tut!
1. Paledrabar o tksto ka te arakhes situaciaqe elemntur e vakripnasqe. Sar buhle pen e ene save lien kotor k-o vakripen? Phen kon si o vakrno anar o jekh-to thaj plautni replika e tkstosqi thaj unitro anar o tar-to thaj pan-to replika. 2. Phen o tradipnasqo kdo e mesaosqo. 3. Vakr palal o ander e tkstosqo. Meso Vakrno Kodacie Kanalo Dekodacie Meso unitro

Angledinipen

Arakh maj but!


O vakripen si jekh proeso tradipnasqe jekhesqo meso kaar jekh xaning karing jekh than, labrindor jekh kodo thaj jekh kanlo. E uzalutne kdur savenar realizisarel pes lokhes o andreenutno vakripen si hiba labrde e verver khetanimata. E vakripnasqe elemntur si: O vakrno kodova kaj del dma; O unitro kodova kaj unel; O meso i informcia savi o vakrno tradel la karing o unitro; O kdo so dikhel elementur savenar si kerdo mesao. Kadala aj te avel: jekhe hibqi (vakrdi vaj xramosardi); jekhe ansmblo e tordse, e korposqe pozcie vaj e mujesqe vakrimata; jekhe ansmblo uninde dikhinde semnalur; e verver handa (e alipnasqe smnur, o alfabeto Morse, th.a.) O drabaripnasqo kanalo o hand savesar tradel pes o meso(o vak/o ba, o lil, o telefono).

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

21

ABC O E VAKRIPNASQO

I situcia e vakripnasqe

Va irdipen
1. Dikh ke imgine opral thaj xramosar o xatripen sikavdo an-e lene! 2. Alosar duj anar lene! Xramosar jekh dujvakripen e 5-6 replikena makar e duje mujena alosarde. Drabar e tirre kolegurena o xramosardo dujvakripen! 3. Arakh thaj aver elemntur savesar e manua vakren! Xramosar na maj but de efta elemntur!

aj te rezolvisares krkorro!
1. Arakh dikhindoj e imgine dine maj tele, forme e vakripnasqe! Xramosar e kodole save labres len maj but! 2. Si ververimara makar e del duma thaj vakrel? Si situcie savene i sam mito xatrde? Sosar?

22

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

3. Arakh e ahavne an-o vakripen. 4. Phen jekh situcia i vakrionasqi an-o ivipen!

Godsar tut!
1. Xramosar e kondcie save trebal pherde va ke jekh dujvakripen te avel efiiento. 2. Vakr vi e tire kolegurea.

Arakh maj but!


O dujvakripen si jekh hand e vakripnasqo realizisaripen thaj beel an-o vakripen makar duj vaj maj but ene, isindoj konstituime anar maj but replike. Svako replika e enesqo aj te utini, sar si an-o teksto dino, anar o anav e enesqo paleder duj virama vaj jekh linia e dujvakripen.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

23

ABC O E VAKRIPNASQO

Ker tut xatrdo!

Va irdipen
1. Drabar e kodola trin tkstur dine maj tele. Mirre ku, ppur!len, Loalav man but, te unavav tumenqe ke an-e avutne dvesa avasa tumene, kadja sar phendem tumenqe.Kamav man but te dikhav tumen. Kamav man te dikhav i ui pani kaj astardem mahen thaj kaj arakhlemas manqe o andipipen, kamav man Raja Dirktorona! I telxramosardi, i Ionesku Kasandra, mangav tumen te den manqe, trin meste dvesa, anar ke Mirri ajli, Esmeralda, E mirre vakripen artar mudarel man o ilo. Anar kodova momnto i kerav khan desar te dav man god tuar. Trebal te anes ke 2. Alosar jekh anar lene thaj pher les! 3. Sikav e tiro kolegosqo o tksto xramosardo tuar! 4. Zumav te arakhes jekh anav va fiesavo tpo le lilesqo!

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto! An-o barodikhipen e Rajnqo Prezidentaqo e entrosqi e Rromenqo Amare Rromentza Bukureti Rajnie Prezidentone! Tumaro anavipen dikhindoj o psto e kolutne makarrnesqo, p-e vakripnasqe grpo sarau_rromi@yahoogroup.com, reslo bar interesoa mane. Dikhav i refrma an- o siklripen sar jekh esencilo puhipen va e rromane khethanimata, thaj anar kodoja sar o kolutno makarrno, sem prinaralo e projektosqo tumare organizciaqo.

24

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Sas man preokupcia va i integrcia e rromenqi an-o edukaciaqo sistmo maj anglal te irdav mirro aktivipen sar kolutno makarrno kdrose le Projektosqo Phare, O putardrom edukciae le havorrenqo anar e bifavorutne, kana kerdm but sar khetanipnasqo makarrno, I Projekto Khetanes va jekh maj laho khethanipen implementisardo kaar o Centro Edukcia 2000+. Mirri eksperinca e kolutno makarrno, kerela manqe maj lokhi i but an-e aktivimata save tumari organizcia rekomendisarel len. Kamavas te kerav but sar kolutno makarrno an-i tumari organizcia savi tradel la va te sikavav putardes mirre godverimata. E patipnaa ke avava akceptisardo an-o kadava projekto, phandavav kathe mirro intenciaqo lil. Dta: 20-to Jnio le beresqo 2006 E pativala, Anton Niku

2. Dikh o ander, o gin le propozicianqo, o hand labrdo, kasqe si xramosardo, kon xramosarel thaj i res le tekstosqi. 3. Arakh trin miazimata thaj trin ververimata makar o tksto xramosardo tuar thaj o paarno lil. 4. Vakr va fiesavo lil e irdipnasqe thaj agorisaripnasqe formle! So dokhln? 5. Arakh maj but irdipnasqe thaj agorisaripnasqe formle va e verver lila.

Godsar tut!
Xramosar jekh intenciaqo lil karing jekh organizacia/ societeta/firma, savi kamel te angaisarel amboldrno an-i rromani hib. Paav la ke si tut savimata va kadava psto!

Arakh maj but!


O lil si jekh tksto savo anderrel vakrimata tradine jekhe enesqe, regulaqe, anar pta vaj p-o elektronikano drom. E lila si verver palal e ene karing traden len. O lil si jekh tksto, savesar sikavel pes e xatrimata, falimata, tordaa, vaj sevesar traden pen informcie, mangel pes vareso, naisarel anar vareso, kerel pes jekh akharipen th.a. Palal kaj tradel pes, e lila aj te aven familiaqe (tradine jekhe enenqe e familiaqe), amalikane (tradine le amalenqe), mangipnasqo, oficilo (tradine le reprezentanturenqe jekhe institucienqe). E lila aj te aven : e baxtqe dma (va e biandipnasqo dves vaj e anavesqo dves, va jekh baxtagor), e mangipnasqe (o sikavipen jekhe mangipnasqo), e akharipnasqe (k-o jekh barodves), e naisaripnasqe(va jekh vastdinipen). E trebutne elemntur e lilesqe si: o dimaber thaj o fro; e akharipnasqi formla; o irdipen/irdipnasqe formla; o ander/o andripen e tekstosqo; o agoripen/agoripnasqi formla; o telxramosaripen. E ortografikane mangimata si: makar o dimaber thaj o fro hutel pes kma [,]; o hon xramosarel pes e grafena; palal e irdipnasqe thaj agoripnasqe formle hutel pes, kma [,]. O intenciaqo lil si jekh tksto savo si tradino jekhe instituciaqe e resaa te liel jekh psto.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

25

ABC O E VAKRIPNASQO

Sikav tut!

9
VOXNET ANGAJEAZ CONSULTANT VNZRI Principala atribuie: consultana GSM n magazin specializat Cerine: minim studii medii cunotinte operare PC (Word, Excel, Internet) cunotinte minime de limba engleza abilitti de comunicare putere de convingere Se ofer: Ctiguri motivante instruire n domeniu activitate ntr-un mediu dinamic condiii optime de obinere de rezultate performante CV-urile se vor trimite pn la data de 31.07.2006 pe e-mail: personal@voxnetgrup.ro

Va irdipen
1. Drabar o unavipen! Arakh e savimata save mangen pen va kadava than e butqo. 2. Alosar save si e tire savimata va kadava than e butqo!

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto! Si jekh importnto barodves va rroma. Si o makarthemutno dves le rromenqo. An-o veorro kaar i rig e frosqi, kadava barodves kidel kathe jekh grpo e famliaqo, e bustna va o pekimos e masesqo, le gilna thaj s so aj te del kadale momentosqe jekh uzalutno ukaripen. E mura keren i jag, e uvl anglekeren o mas te peken les. E xurdorre naen pa-l s thana. E have thaj haja vakren makar lene. anes, Perxan!e areslem agorese te angaisarav man ke kadaja frma palal save phenavas o nakhlo hon. Loalav man, phenel o Arun. Sar aresln agorese? Bihaldem jekh intenciaqo lil palal sose akharde man k-i thanlin te prezentisarv manqe i enutni fa/ CV-o. Jekh ungalo phuro, e thuvala an-o kun e mujesqo, puhel les le Perxanos: So prezentisards, mo? Savorre terne malaven te asan. CV-o, phure!a Si jekh enutni fa save xramosares so siklvimata si tut, so d-atis te keres but, save hib anes thaj aver. So maj inlists o Del! P-o amaro vaxt nas kad! un, CV-o, siklvimata! Va, phure!a, makaravel o Sura, jekh manu k-e tarvarde bera. Vi manar mangle atn kana kamlem te angaisarav man k-e konstrukcienqi frma tha e tare klsena na akeptisarde man.

26

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Akana, si tut okzia te pheres tut e siklvimata, phenel o Perxan. Kana kames aj te utisarav tut te xramosares tut k-i kola. Va, sguro ke kamav! Na dikhes ke bi klaqo, na akceptisarel khonik. So trebal te kerav?

Aves lujine manar thaj asa khethanes k-i kla te andrexramosares tut. Mito, das dma lujine. O bajrmo thavdel po dur i kaj kerel pes rt.

2. Ker but e tire kolegoa! Jekh anar tumene te avel i trampikano manu thaj kolaver an-o rodipen jekhe than e butqo. Keren jekh undipen thaj jekh CV-o.

Godsar tut!
Pher o dino maj tele modlo. Thov les k-o tirro portofolio! Kurrikulm vte 1. E enutne dte: O familiaqo anav thaj o anav: _____________________________ O dimaber thaj bijandipnasqo than: _____________________________ I adrsa: ______________________ O civlo sttuto: ________________ 2. Siklvimata: I fakulteta: ____________________ O licevo: ______________________ I kola: __________________________ 3. Aver anglimata: e avrutne hib prinarde: ________________________________ ________________________________ 4. Eksperinca bute: ____________________ 5. Avrutneklaqe kursur: _________________ 6. Hobvur: ____________________________ 7. Motivcia: ____________________________ 8. Recomendcie _________________________

Arakh maj but!


O Kurrikulm vte si jekh eksprsia savi avel anar latinikani hib thaj si la o manaipen e ivipnasqo drom. Jekh kurrikulm vte (xarnrdo CV, thaj phendo butivar sivi, avindoj influnca anar i anglikani hib,) anderrel jekh ansmblo informciaqe pal-o cvilo belripen, e sikvimata, eksperinca bute, th.a. jekhe enesqe. Vov miazel jekhe intenciaqe lilea, avindoj jekh hand rekomandciaqo. An-o kadava redaktisaripen si te aven liparde kadala: e enutne dte: (e familiaqo anav, o anav, o dimaber thaj o bijandipnasqo than, i adrsa, o telefno); e siklvimata(irdel pes le palutne niveloa siklvipnasqo sikavindoj e stdie agorisarde thaj xramosarel pes o profilo e licevosqo vaj agorisardi fakultta); i eksperinca bute; o anglipen an-o umal e avrutne hibnqo; kamimata: i motivcia

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

27

ABC O E VAKRIPNASQO

Alosar an-o ivipen

10

CENTRUL DE CULTUR I CULTE ANUNT: n perioada 15 20 august are loc cea de a VII-a ediie a FESTIVALULUI CEL MAI BUN LUTAR Cei care vor dori s sa nscrie la acest concurs vor depune la sediul Centrului o cerere de nscriere pentru participare.

Va irdipen
1. Xramosar vi tu jekh mangipen anar tue ka te andrexramosares tut k-o kadava festivlo! Vakr e tire kolegoa thaj pher so dikhes ke tu i xramosards.

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto: Laho dves, Perxan!e. Avilem anar ke phendn manqe ke avesa mana te andrexramosarav man k-i kola. Sguro ke av tua, Sura!ea Dikh, maj an amena vi o Kodreanu thaj o Robert. Aunde amen vakrindos thaj vi von kamen te andrexramosaren pen. So loalav man ke avena maj but! Haj, te as! Laho dives, rajni!e. Avilem, anar ke kadala terne kamen te andrexramosaren pen vi von k-i kla. Si len tar klase thaj kamen te keren penqe oxto klse. Sode loalav te aunav kadaja! Te dikhen so mito astarena! Dikhen! Kathe si tume po jekh lil te xramosaren jekh mangipen. An-o kadava lil trebal te xramosaren o tumaro kamipen te pheren tumenqe e siklvimata. Tha me na anav te xramosarav kadava lil! Mukh, ke xramosarav les me, phenel o Perxan, tha te anen ke trebal te silkn te xramosaren jekh mangipen anar ke an-o ivipen i anen tume save situaciaa malavena tume. Siklvasa ame!

28

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

2. Xramosar tu o mangipen an-o than le Suraosqo. Palal so agorisards les, dikh so importanto elemntur trebal te anderrel.

Godsar tut!
1. Drabar o mangipen dino maj tele! Raja Konsilerona! I telxramosardi, i Antn ina, e beipnaa an-i Brila, p-i strda Praxovej, o gin 82, siklrni e rromane hibqi, k-i kla o gin 9, Brila, mangav tumen te den manqe jekh aaripen anar savo te dikhel pes ke an-e dvesa 24-26 Novmbro an-o ber 2003, liem rig sar metodisto va kolarizacia le rromenqi k-i Themutni Konfirnca va evalucia e aktivimatenqi kerdine kdrose Strategikane Parteneriasqo an-e rromane siklripnasqo umal makar E Edukaciaqo thaj Rodipnasqo Ministro thaj Reprezentaca UNICEF an-i Rumnia. Liparav/Risparav ke kadava aaripen si man trebutno va o andrexramosaripen k-o Konkrso dikhindoj o liipen e lahe rezultaturenqe gradaciaqo p-o ber 2006. Brila, 19.01. 2006 Anton ina

E Rajesqe Konsilrosqe va i rromani hib thaj rroma an-o E Edukaciaqo thaj e Rodipnasqo Ministro. 2. Ker komparcia e mangipnaa xramosardo tuar!Arakh e khetane elemntur. 3. Xramosar jekh mangipen savese te manges o tiro mukhipen k-i jekh klsa kaj siklvel pes intensvo i rromani hib! Labr savorre regle va o xramosaripen e mangipnasqo. Thvov les k-o tiro portofolio!

Arakh maj but!


O mangipen si jekh xarno tksto e oficialone resaa savesar jekh eno mangel o rezolvisaripen jekhe enutne puhipnasqo vaj orsone puhipnasqo. Si les jekh zorrdi struktra savo anderrel: irdipnasqi pativalqi formla, palal hutel pes kma(xramosarel pes vi i fnkcia kolesqi kasar mangel o rezolvisaren le puhipnasqo); O anav thaj e familiaqo anav e manglripnasqe save xulaven pen anar kma; I but thaj e butqo than e manglripnasqo; O belripen te avel xramosardo aes; O xarno thaj dudalo liparipen palal o mangipen; E mangipnasqo motvo; An-i ai daxni e rigaqi, telal o tksto, o telxramosaripen; An-i zervi rigaqi, telal o tksto, xramosarel pes o fro thaj dimaber kana sas xramosado o mangipen; An-i telutni rig e lesqi patrinqi xramosarel pes i fnkcia thaj e butqo than e kolesqe savesqo o enesqe savesar mangel o rezolvisaripen o puhipnasqo.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

29

ABC O E VAKRIPNASQO

Pesqievalucia

1. Xramosar trin but saven siklvdn len anar e kotora kadavaqo kaptulo ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 2. Xramosar trin lava save na xatrdn len ___________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 3. Xramosar trin motvur savese te phenes sosar pats ke si importnto te anes i rromani hib ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 4. Xramosar pan murikane navn thaj pan uvlikane nav e artikuloa. Alosar jekh navni thaj nakh la ke savorre keur: Nom. Ak. G. D. Lok. Abl. Soc. Instr. V. 5. Xramosar pan panavn _______________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 6. Ker jekh parami e alosaripnase tema ____________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 7. Nakh jekh kernavni ke savorre vaxta anar o indikativo mdo. O akanutno vaxt O avutno vaxt O imperfkto O perfekto O po but sar perfekto ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

30

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 8. Xramosar jekh mangipen savese te manges o andrexramosaripen k-o Fakultta anar e ahile thana va rroma! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 9. San akhardo k-o jekh intervo va te lies jekh psto e operatorosqe P.C. Trebal te sikaves tut o CV-o/ o ivipnasqo drom. Ker les/ xramosar les! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 10. O Institto Open Society Institute del stipndia va rromane studntur. Xramosar jekh intenciaqo lil savese manges o liinipen jekhe stipendia! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 11. itr trin e vakrionasqo handa. __________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

31

I RROMANI LITERATRA

O II-to kaptulo

II

An-o kadava kapitulo siklvesa anar rromani literatra xramosardi e rromane xramosarne. ivesa paal lene e ajle xatrimata. An-o kadava kaptulo arakhesa palal: natura aara kamimata

32

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

33

I RROMANI LITERATRA

K-o makar le ratqo

11

Va irdipen
Phen jekh malavipen an-o tirro ivipen kana xatrdn ke kerds tuqe jekh biaipen. Sar kerdn rekcia? Sar inklistn anar situacie?

aj te rezolvisares krkorro!
Drabar o fragmento: K-o makar le ratqo fragmento anar Katitzi -palal i Katarina Taikon Kerelas pes rt, tha trebalas te an maj dur. Na ahenas an-o tboro, anar ke na mukhlenas len i Primria. I Katitzi beelas an-i rulta, inkerindoj zorales an-e angal, le rikones. Dikhelas pes ke soven s-ol duj. O uto alas angle an-i rt, tha palal lae anas e kodola duj kaminur e irkoa e dadesqo Taikon. Delas briind zorales, sarkaj te o ro phagelas an-e duj. Jekhal, o uto ahelas pes, tha e haja aunenas le dades vakrindoj zoralo. Mito, tha n-ain te mukhen amen kathe makarae rtqo thaj an-o makar le veesqo, phenelas o dad Taikon. Ba mito ke i, sas ame pokinde nmaj i k-o nakhlo muj le gavesqo, phenelas jekh anar kodola manua. Tha dikhle ke n-as ame kamipen te ahas an-o gav, tha kana si tume dar, ke na das ame tumenqe love, pokinas ame akana, phenelas o dad Taikon. N-atil, na as maj dur. Den tele e but kathe thaj lien len palal so arakhen jekh than, phenelas kolaver manu e zorale vakea. Tha i d-atin te keren kad vareso! Sosar i kamen te sen cra/zala maj xatrde? Zumavel o dad Taikon te paavel len. Aresel e vakrimatena, tele savorre but! E ene astarden pen te den tele s p-o jekh arqo pato (vazi), vi paal o drom. Paul!e, te zumavas jekh than, varekaj paaripnase, phenelas o dad Taikon. Tha sar? Si rt thaj na dikhel pes khani. i d-atisas te tradas k-o jekh hotlo, varekaj athar? Va, datisas te zumavas, tha i anav kana arakhas veste livn. Zumavas, phenelas O Paul. av kaj frma kothar. Dikhel pes jekh dud, aj si len telefno thaj te mukhena man te labarv les. Telrds, tha avelas sigo palpale, loalo, phenindor ke si but thana. Savorrena loarenas pen ke sigose sanas te tatren, bistrenindoj ke sasas but khine thaj bokhale. Kana areslen k-o hotlo, denas andre savorrena jekhal, thaj sas arakhle k-o udar, jekh uo mur, savo dikhlsas but darano. So kamen? Puhls vov. Ahavdm livn kathe te sovas, phends O Paul. Dem telefno akana. Ahavdn livn kathe? Trebal te avel jekh do anar ke n-as amen nijekh livni. So phenen? Phenden ke si tumen but livn kana me dem telefno. Va, aj ke si amen, tha na akana. Paal kadaja, d-ativ te phenav tumenqe ke an-o kadava gav na dem livn le rromenqe. Thaj mangav tumen te telren krkorro kana nii dav muj k-o ingalipen. I famlia vazds pes palem an-o uto thaj an-i rulta, thaj o dad Taikon phenelas ke trebalas te arakhel jekh than kaj te thhol i cxra thaj te mukhel i rulta. Katitzi na pr xatrds so nakhelas pes. S falas pes but biao. Sosar kodova uo manu delas len avri, thaj sosar phenelas Paulosqe k-o telefno ke sas meste livni? Godsards but vaxt kodole butne, palal phenelas pesqe ke aj anelas i Lna o angledinipen.

34

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Len!e, sosar phiraven pen kadja amena, sosar sam ame naavde pal s thana? So kerdm? Me kaar te anav? phenelas i Lna. aj ke i ajll len amenar anar ke sam ame kale, aj ajll len e parne. Palal, maj phendem tuqe ke n-atis te avel tut le savorre an-o ivipen, phenelas i Lna. i kamav te beav kathe! Si il thaj kingo. Kamav plpale k-o orfelinato. Ah, kana aunel tut o dad xolrel pes. Le o rikono an-e angale te tatres tut an-o sovthan. Tu anavres kadava sovthan, tha ni na anes sar sikavel jekh sovthan. Trebalas te dikhes tu kodola anar orfelinto. Xatrdem, tha kathe n-as amen kadja vareso, si amen kur savne te sovas thaj trebalas te avas loale va kadava le averen nai len ni eranda, phenelas i Lna. Dikhelas pes ke xolrelas la le dukhaimata Katitziaqe. Lna, sas cra zilni, anar ke nijekhvar na sovelas an-jekh autno sovthan, tha sas ues ke na kamelas te prinaren la. I Katitzi inkerelas o rikono an-e angale.Jekhal, vazdel pes.

Len!e, Len!e, trebal te thas jekh anav e rikonosqe. Texara, akana i ativ, sem khini. Mukh la texarine, ke i ativ de godsarav. Trebal, Len!e. Na-i tut kamipen te sovlves anglal te thas jekh ukar anav. Devla! Te merav ke i d-atil o manu te xatrel pes tua! Sar kames te bolas les? Dikh kana anavas, i maj puhavas tut. Phen les Kalorro, phends i Lena lindrali. Tu i dikhes ke si parno? Sar te phenav Kalorro? Na-i tut aver ide maj lahi? Tuqe na fal tut ke del anar pori butivar? Va, va, thaj so kadalaa? Te phenas, del anar o kadava kotor porqo!. Katitzi na xatrelas. Falas ke Lena delas duma an-e duj riga. Katitzi, akharasa les Swing. Si jekh lahardo anav. Na ajll tut? Swing, Swing. unel pes mito. Bolas les Swing. Palal sovlrdsas vi voj.

2. Vakr o tksto! 3. itr jekh piktura savi dikln an-o vaxt e drabaripnasqo le tekstosqo!

Godsar tut!
Xramosar jekh tksto savee sar falas tut an-o vaxt e drabaripnasqo le tekstosqo!

Arakh maj but!


I Katarina Taikon bijandiln and-i Sudia ano 1932-to ber, an-jekh rromani famlia. Palal so ahel bidajaqo, kana sas jekh ber, jekh vedikani famlia, jekh uvli kaj sas la jekh irko, kamel te adoptisarel la. O dad e hajaqo na kamel, tha mukhel la Katarina te beel jekh vaxt kodolene. K-o pan-to bera e vedikani fammia tradel la k-o orfelinto, bi te puhel les laqo dades. Kathe, Katarina ahel jekh ber, i kaj laqo dad lel la khere. I Katitzi, i lilesqi murni, si vi xramosarni. Voj mothovel e dukhavipnaa vi biloalipnaa, o ivipen laqo famliaqo savi trebalas te paruvel o than anar jekh than an-o aver, aar kodoja ke p-e kodoja vrma, e rroma n-as dikhinde e lahe jakhena, khanikaj. I Katitzi, laqe phen thaj phrala keren but k-o blio lenqo dadesqo, gilaben, khelen, tha keren vi I kheresqi but. Nii jekh kola na mukhel len anar kodoja ke si rroma. I Katarina Taikon siklils te xramosarel palal pherds 26 to ber. De atn i kaj muls, an-o 1995-to ber, I Katarina Taikon sas e lavesqo phiravno e rromenqe tnia anar Sudia. Kerds but anar manua, kerds jekh urnalo buhlo Zigenare (E rroma) thaj mards pes paal laqo thanesqo guvrno va o laharipen e rromenqe situaciaqe anar Sudia. Afirmisards an-o 1963-to bera editisards jekh-to volumo anar kodola 14 save si len sar vastno eno la Katitzi. Xramosards maj but but anar rroma, kodobor an-i vedikani hib sar vi an-i rromani hib.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

35

I RROMANI LITERATRA

I rromni thaj i dlabarni (I)

12

Va irdipen
Ker jekh tksto savo te andrrel tar lava: dilabarni, I Persiga, ve, gili! Drabar les e tire kolegosqo!

aj te rezolvisares krkorro!
Drabar o tksto sar phenel tuqe o siklrno! I rromni thaj i dilabarni palal i Luminica Mihaj oab (i jekhto rig) O aipen si ke jekhvar, e rroma sas len jekh them. Akana khanesqe rodenas les, le truja le vurdonenqe marden i opre i tele o drom tala o kotor e rosqo le phuvqo. Numaj an-e lenqo d von patn k an-jekh ges arakhena penqo them thaj atn kidena anar savorre kotora le lumqo, kaj si len paravde thaj i maj mekhena les nijekhvar. Saste dvesa, bera pala bera phirenas rodindor i xasardi phuv. An-jekh dves o Bulibaa beelas anglal e caxra but xolriko. I Persiga, jekh terni haj, avili paal lese, thaj dikhindor an-e lesqe jakha, puhils les sosar si kad xolriko thaj kaj del pes god, ke laqe jakha phenen laqo ke si but dur. O phuro, parovindor, phenelas laqe: Persigo, ame rodas amen savaxt o them thaj i maj arakhas les. Me xatrav ke amaro them nael amenar, fal man ke rodas jekh oxani. Tha me anav ke tu bare!a Bulibao!na, anes ke ingeras amen an-o amaro them. Nmaj tu prinares o drom karing amaro them.

36

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Me anav ke le Devela thaj le lahe Duhur utisaren amen te arakhas les. O xatripen tirre dadesqo pherds vi tirro ilo, ukarni!e Persig. Na-i aes te des duma kad, bare!a Bulibao!na. Tu vazdes man butivar, bistres ke sem uvli thaj le uvln makar amene na trebal te vazden len. Uf, Persigo, tu i san orso uvli, tu san amari Rajni, tiro dad but vaxt sas o manu kaj ingerds amaro nmo. Le Devela thaj le lahe Duhur te uaren les thaj te andren les kothe kaj si ke but ajlo dad sas manqe. Dikhindor karing e ukar Persga, o phuro dikhls la ke laqe jakha kingile iasvanar. Tha so avils tuqe te ahes paa mane. Ia aar thaj dikh tire butar. Maj mito, a an-o ve thaj kide katorre, nanaj but thaj avel i rt. I Persiga geli karing o ve.Laqo ilo rovelas thaj sas pherdo dukh. Laqi baba sikavds la ke or sodivar laqo ilo si pherdo dukh te del drom ke-l iasva thaj alar o dukh. Aresli k-o agor jekhesqi pani kaj sas but lulud thaj lenqo khandimos pherde o aro. Thovds telal jekh rukh thaj astards te rovel, ka te nangrel pesqo gi. Falas pes but krkorro thaj park ailili sas le dromenar kadale kaj i maj agorisarden pen nijekvar. S vaxt phirenas te arakhen o xasardo them.S kadala thaj o doro laqo dadesar kerds la akana te rovel kad but ke le ranika e rukhenqe

izdranas thaj e dilabarni le veesqi avili anglal lae thaj delas duma: Uf, Persigo, Persigo, tu san but ukar ka te roves!Le iasva si londe thaj phabaren i morti e terni amesqi thaj keren les uko, ungalo thaj zbrcime. Sarkon si les lesqi dukh, tha i trebal te rovas. Mekh man, dilabarni!e, ke tu i anes so si i dukh. Tu dilabas savorro dves thaj khan i anes! Kad pats tu! Kad patl s lmja.Kana gilabav savorro dves i fal man khanesar Xatres thaj xatren savorrena, ki kana prinarenas so phenel mirre dilabaimata an-e kadala dli na maj phenen kadja. I Persiga dikhls la barodikhipnaa thaj phends laqi: Tu naisar le erosqo ke si kad baxtali, an-i tiri lmja na anes so si i dukh Aun mane! Nakhlo milaj arakhlem mirro dilabarno thaj semas but baxtale. An-jekh rt, kana dilabas thaj samas drabarde e kamipnasar avili jekh kukumjaua thaj ls les laa. Ahilem krkorri. So maj ingerelas man an-o ivipen sas nmaj te tatrav e anre anar save inklena amare puiore. Na pala vaxt, sas man baxt te inklel pan puii ukar sar e dudale khamesqi. An-jekh dves kana semas telrdi te anav lenqe xaben avilo jekh baro sap thaj xals len. Phen manqe akana, anav so si o dukh? I ukar Persiga i maj anelas so te phenel laqi. i maj arakhls lava. Dikhls lae thaj xatrds pesqi di.

2. Pher o tabelo dino maj tele thaj ker so phenel tuqe o siklrno. So pats ke malavds? Sosar pats kadja? So malavds?

Godsar tut!
Xramosar jekh eso pane minutur savese te sikaves tut o ilrno falipen saves sas tut an-o vaxt e drabaripnasqo tksto!

Arakh maj but!


Ker jekh uharni jekhe lil savesqo o autoro te aves tu. Kana si tut vaxt astar te xramosares jekhto paramii. Konar khethanes le kolegurene jekh than savee te thas e uharn.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

37

I RROMANI LITERATRA

I rromni thaj i dlabarni (II) 13

Va irdipen
1. Gilab e tiro kolegosqo jekh gili! An-e so trujalimata gilabes Sar fal tut?

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto! 2. Xulav jekh patrin an-e duj. An-o vaxt so drabares, xramosar an-i zervi rig jekh pasao vaj imagine savo ajls tut baj but, thaj an-i ai rig, sikav, vakr jekh imagine. Orikaj d-atil xastran ame e prikaza thaj i dukh vi an-i tumari lmja vi an-i amari lmja. Te prinares man aipen anesas ke me phenav i dukh an-i kadava ukar dli. Mirri dukh si i dli. Atun I Persga phends la e dilabarnqi: Mangav tut te ierestisares man!, i godsardem ke tu, kad tikni thaj ukar te si tut kadikita pharimata thaj kadava te si ukaripen tire dlabaimata! Me xatrav so si an-o tiro d thaj anar kodoja kamav te dav tut vareso so khonik i avela nijekhvar. So d-atisas te des man, ukar irikli!e e veesqi?

38

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Dava tut vareso so avena nmaj tumen, tumaro nmo paravdo p-i s phuv. Sosar te des amen kadava dinipen? Anar kodoja ke tume sen sar amene, le iriklrre e veesqe. Sen dikhle bute dukhaa thaj ungalipnaa makar e kolaver manua. De akanara anglal, tume thaj nmaj tume avena vareso so aver nivar i avena. I ukar Persga i anelas sosar laqo d pherelas drabarimos thaj ku k-e lava phende e iriklrrar e veesqi. I dlabarni phends laqi vareso k-o kan thaj i Persga geli but baxtali khere. Kana o Buliba sutils, voj ds andre ani lesqi cxra thaj ords o ruputno taxtaj, thaj palal ingaravds p-o jekh plaj, paal lae avili i ukar iriklrri, kaj phends laqi: Andn so phendem tuqe? Va. Si man s so phendn manqe. Te na avel tuqe dar, ke me sem paal tue thaj dav tut so phendem tuqe! N-as la dar. anelas ke kerela vareso va laqo biloalo nmo thaj bi themesqo. Atun kana trebal te keres vareso anar tirre i maj fal tut tuar. I Persga, dikhls e baro dragoa kaj irikli e veesqi thaj ankalads jekh huri thaj hinds pes k-o biao vast. O rat thavdelas an-o ruputno taxtaj. An-o kadava vaxt, i dlabarni mekhls pes vi voj o rat te thavdel an-o taxtaj, khethanes e Persigaa. I irikli dlabas, thaj Persga dlabalas vi voj, palal pelas anar o ruputno taxtaj o rat e iriklqo xamisardo e laqe ratea. Bi te del pes god, lelas o lindri kothe p-o plaj. Anar laqe

jakha putards o poxtan e sunesqo: dikls koles kaj sas laqo baro doro lesar, laqo dad lelas an-e angal thaj phends laqe: Of, mirri hajorri, tu san akana kadikita de ukar thaj loalav man ke ativ te dikhav. Te as k-o Bulibaa thaj te kides savorre manua anglal tue thaj te phenes lenqe k amaro them si kothe kaj ame dikhas o dud e khamesqo, kothe kaj ivas thaj keras but, kothe si amaro them kaj si vi amaro ilo. I irikli beelas paa lae thaj anelas so dikhel suno i Persga. Kana kerelas i ds, i dlabarni e veesqi astarelas te dlabel. I Persga putards pesqe jakha thaj dlabalas vi voj sar kad de ukar sar i dlabarni. Kadava sas o dignipen kaj desas la i irikli. I Persga nali karing i xaning te naisarel le Zevenqe thaj le lahe Duhurenqe, xalads o ruputno taxtaj e Bulibaosqo thaj delas andre an-i cxra thaj thovds les k-o lesqo than bi te dikhls khonik. Jekhal astards te dlabel anar s d, ke savorre utile thaj i avelas lenqe te patn ke kadikita baxtalipen si p-o laqo muj. Voj phends lenqe laqo suno thaj nakhelas paa savorre thaj azbalas e vastea thaj atun kodoja manu avelas drabarno sar lae e dlar thaj baxtaar. I dlabarni dignrelas la i dli thaj o dli anar lae. De atn kadala manua dlaben thaj si baxtale sar khonik aver. But manuen si lenqe xoli thaj kamen te aven sar lene te na dukhalen khanesar. E rroma vi te aven biloale vaj baxtale, dlaben ke i dli si lenqo ivipen.

Godsar tut!
1. So arakhls anar tue thaj anar kolegur k-o agor le kadalaqo ra? 2. Arakh vi aver elemntur sar i gili savesar e manua sikaven pen e xatrimata!

Arakh maj but!


Arakh e gil thaj legende save te sikaven e manuenqe falipen. Thov len k-o tiro portofoliu.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

39

I RROMANI LITERATRA

Xolrav tut Europa! 14


Va irdipen
Keren but an-e duj. Xramosar an-e trin minutr kana avdves puhls tut koniva kana san rrom. So amboldn les? Vakr e tire kolegosqo!

aj te rezolvisares krkorro!
Drabar o tksto: Va, telal o xoxavnobal, aj vi telal i mort le eresqi jekhesqi, kaj arakhlsas lesqe o sekrto, arakhelas vov, le savesqe o phuripen palemanelas lesqe gode o palpalekamipen le bianipnasqe gavesqo, aj vi i khosli dud jekhe talesqi an-o telripen le khamesqo, kana, terno isindoj, xals solax jekhe hajaqe ke palemavela vov. Xatrelas i dukh pesqe dadesqi aj dajaqi, mulindoj / merindoj bi te maj d-atin te dikhen les, liindoj les angalane o ahipen, sasas akana vi vov dad thaj delas savorre kodola phutripnasqe bera va jekh kherorro ka-i rig jekhe gavesqi, khere. Butpalal sasas. Vov, kaj sasas avrl i societetaqi, le saves sasas ahavdo o rngo te avel (Bibalenqe!a, Bibalenqe!a) thaj reselas baro, andar kodoja ke pesqo ternipen na liasas kodova ahavipen; vov, kodo kaj bistardsas o anav vi e bianipnasqo than, kadja sar, maj palal, i histria avelasas te kerel kadja; vov, praxosarinoj pesqe an-e garavimata le ilesqe pe dades aj daja, pe phralen, la piramn, nke bute berena maj anglal kadala te mulinesas, sar pesqo phral, kaj aukerelas pe unukos / nepotos k-ati te merel; vov, kaj garavelas la lumjaar, pesqo ao muj, anindoj ke jekh manu kaj asal si maj nasul sar jekh biamal andar ke n-ati te avel xatrdo akana xatrelas pes phuro, pr / dsta phura k- ati te maj paruvel vareso. Astard les jekh biagorutno uipen, i kao kher pe dadenqo, kaj, telrdo, aukerelas pe dajaqe vasta te palenbianel les. Maj opre te avelas vov thagar, dad, maj opre e ambicienar, sanas manu: A quin bon quitter Coasta Boacii, sosqe maj sanas lahe e sune le ternipnasqe?; maj anglal vaj maj palal, avenas te aven palemamboldine, andar ke si an-o thavdipen le butnqo, si lumjaqo, pr lumjaqo, na na-i nmaj o bimanuutno, tha vi o absolto. Vov krkoro paruvdsas o tamipen an-o bikamipen, o bikamipen an-i zor thaj, dikh, kadava uokiravipen keredsas les biprinaripnasqo an-e pesqe jakha: jekh alkimisto. Ni i frenezia la adulaciaqi, sasas jekh efkto pesqe zorqo (k-atilas te avel bikamlo sajekhe bare kamipnaa), ni o phutripen ke si sastrdo anar e have n-atilas te tiknrel o xatripen le avrutnripnasqo, atn kana xatrdsas ke nasasas les darrin, ke i histria pesqe kheresqi irdelas aj agordelas lea; vov o peravdo le berenar, dikhindoj suno jekh jakhmaripen kaj na avelas te nakhel intl o suno, o jakhmaripen kana o aipen d-atilas te bianel les thaj, vi lea, vi le praphuren vi le haven. An-i sala le baroskaminosqi, le sikavimatena le zorqe, ualo, dikhindoj len kadja sar aarrdsas len, anar ke ni o kamipen na trebal te avel hudino an-e savorre riga, aj cra paruvdo kaar o importantipen le jakhmaripnasqo. Kothe sasas o baro, o Marius, o ao kaj avelas palal pesqo dad, kaj sasas zoralo pese, jekhe biaukrale aeroa nmaj kadja te kerel imprsia, vaj k-ati te garavel pesqe pesqo thagarorresqo bisovipen le rtnqo, o savaxtutni parami jekh barvalrd hajaa, kaj si la jekh nakhalo ukaripen, vaj jekh sas orre hajaa, uvli

40

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

jekhe murguruvesqi, jekh uvli bovriko, kaj zumavel o resipen le nurenqo jekh uaripnasqo kamipen ive agor kadava barvalripnasqo hand specifiko le uvlnqo. Mirre hava!len, si i vrjma te arakhen o aipen (pesqi krna strafinelas peravdi p-e pesqe punrre, sasas sar jekh mukhipen, vi te avelas voj nmaj jekh mukhipen le principurenqo), me tumaro dad, i sem anar kadala phuv (o vast vazdindoj pes, o xoxavnobal umblavindoj makar pe naja, vov pes umblavindoj biautisardo, anar ke kadava dilralo isipen, soa vov aardsas pes sar jekhe purane phugna, sasas binakhipnasqo va kodola biande anar pesqo mas, akana odobor avrutno). Va, mirre!ana hava!len, me sem Bibalenqo, zumavelas vov jekh paipen karing havene, an-i vrjma kana von dikhenas lale o strefinalo bibalenqo pesqo ero. __________________________________________________

Godisar tut!
Xramosar an-e 5-10 rndur tumaro isipen kana tume drabarde o tksto!

Arakh maj but!


Ku drabarne!a, Semas ilrno te palemdrabarav kadava tksto, palal 25 bera kana xramosardem les. Semas terno, godrdo ke i maj sem jekh havo, anar kadava motvo kerdem anar o Harap Parno, jekh i parami le Kreangosqi, jekh phiripen karing mane, an-o nakhlo thaj avutno. Vov sas kodova (Harap Parno) sklvo an-jekh nasul sundal, sar vi mane, tha vov aresls agorese te vinarel o nasul e lmjaqo. Xatrdm jekhanutno kamipen sar Harap Parno, te telrav an-o Oriento, an-o sundal e Zelenone Thagaresqo, kaar e irlatutne e rromenqe avilenas varekana. Kothe savorre manua, kaar e thagar i kaj sado manu, sas len jekhanutni rang e mortqi sar mirri, areslo kothe lelas man palpale etnikani origna, i xatrdemas jekh rrom bi aarenqo thaj tradicienqo, vierno e jekh rasialo sundal. i maj agorisardem o romano anar kodoja ke jekh xanivarutno baxtipen, o Barovazdipen anar 1989, kerds man te inklv anar lil thaj, khethanes averena, te malavas te vazdas an-o ao sundal kodova them savese te na xatras telutne nmaj ke si amen i rang e mortqi, vaj i hib, vaj i tradice verver e kolavrenqi. Akana, areslo k-o beripen e dadesqo e Parno Harapasqo, kodova kaj ingaravds pesqe o rromano identipen aj te phenav xramosardem an-o ternipen kadava tksto tkma ka te trujarav lesqo nira, te sem me, bi te xatrav khajekh laavipen. Drabarindor kadava fragmento, arakhena an-o tumari d o bibaxtalipen kolesqo kaj zumavel te ingaravel pes etnikano identipen thaj avena te alosaren makar te xoxaven pene, sar biloalo dad e Parno Harapasqo, vaj te mestren pen thaj te aven paal kodola sar mane, sar tumene, sar milinur rroma. Vasle Ionsku

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

41

I RROMANI LITERATRA

E baxtale rroma

15

Va irdipen
1. Xramosar anar jekh barodves saves maj inkers les an-i tiri famlia. 2. Phen les tire kolekosqo sar nakhaves les!

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto: Le krisa le rromenqe-fragmento palal o Valerik Stnesku Sas i bari Paratuj la Patradqi. hinde balen, bakren, kurkajen. hordilo but rat an-o kodova ds. Gtinas pen te peken o mas. Le uvl kerenas sarme vi marikl ankhorena thaj aver guglimata. Le heja bar lolrenas lole anre sar o rat. Le havorre i maj rovenas bokhaar k anenas k sas len svko mda xamasqi, sas len xamasqo Patrade. Sas jekh pharo ds butqo an-e kodja Paratuj. S prastenas an-e sa-l riga, asanas, denas dma, tha vi kerenas but. Te as le vurdonena te anas kat phenenas le trne k trbul te pekas o mas. Le bale thaj le bakrihe pekenas pen sar an-o ve, palal i jag. Kjda, k-i Patrad, te pharol o pr xamasqo thaj i hib te kindl molar thaj rakiaar! phende l phure asaindoj. Le phur thovdine le pir pajea p-i jag, kati te tatren paj anar o mas.i lelas pes jagaa tha pajea kiravdo; lenqi mort voj pekelas pes jekvar le masea. O bal le balenqo thaj le bakrihenqo sas dino tele, na khasena astarde thaj jagaa, tha pajea kiravdo; sas rangli lenqi mort, palal kodoja o balo sas ankalavde lenqe pora, tholas pes an-I phuv jekh rovli, palal kodja o balo sas makhlo ikena bilavdo, tholas pes p-e lese xanc lon thaj sir, palal kodja tholas pes paal I jag angar astarde. O balo or o bakriho sas tovdino pe-l duj katore save aj te aven katutne or sastrutne thaj trujarelas pes lokhores i kana o mas pekelas mito. Kana o mas sas mito kiravdo, kerelas pes hindimata la hura an-e lese, le phur thovdindoj an-e lese mol thaj sir. Pala so o balo or o

42

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

bakriho pekelas pes, lelas pes pa-l kile thaj tholas pes p-e jekh bari skafdi, palal kodja, tholas pes p-e lese jekh poxtan parno, uo, kati te na undrl o mas peko. O dujto ds, savatone, le rroma kerenas le maj palutne but kaj trebunas te aven kerde maj anglal te avel o ds la Patradqo. I rt mukhls pes pa-l cxre sgo, maj sgo sar orikana. Le jaga sas kerdine, le angar kerdile ukar, ana kodja k-l kata sas uke. Svakone cxra sas la laqi jag thaj pesqe manua thaj phure. Le ukela i maj baenas, sar an-l kol-aver rt, makar le cxre; akana beenas vi von paal I jag, paa lenqe manua. Von sas loale thaj ajle k xalesas but mas thaj svako mda guglimatenqo, save maj perenas an-l vast le uvlnqo; le ukela xanas thaj denas anar pori. I Patrad ands but lo, but mas peko thaj but pimos. An-l cxre dikhenas lole, glbeni thaj zleno rangl. Thonas pen bare skafd xamaa thaj pimaa, but mas peko thaj but lole anre sar o rat pelistrosqo. Le mura sas an-e kli buxle thaj iptena. Le klci kerenas pen anar I loli velra, kali or zeleno thaj sa kadja vi o ljbro; thaj I vstja sas pherdo svako mda koakenqi. Te del o beng an-e tumene, mo, kerdm but i k-i Patrad, xalm, pilm, tha i gilabavdem! phends o Dilda vazdindoj 2. Phen so barodives inklel anar o tksto!

pes kaar pesqi jag, khelindoj thj marindoj ana l vasta. Asanas le phur anar lese, tha asanas vi l terne, tha maj but asalas i Lnka, lesqi rromni; sas loali k laqo phuro sas mulo thaj utilo, sas xasardo thaj sas arakhlo. Te del o nasulimos an-e tue, he, Lnko, te na khelesa tire phurea, i kana phadol pes i rt asaimaar! phends I Lra asajndoj. Xutili i phuri opre, xutile vi aver phur thaj phure thaj khelenas thaj gilabanas thaj vazdelas pes i lo pa s-l cxre. O kalimos bisterdsas pesqe kalimasar, ana kodoja kl fste pherde rangl thaj le koaka parne thaj I jag kerenas te na maj dikhl pes o kalimos trujal lene. Astarde te kelen vi l terne, vi l tiknorre, astarde te kelen savorre trujal i jag. I jag lolrelas lenqo muj savo sas pherdo lo. Le grasta thaj le xera durrdesas pes le caxrenar, le ukela ankalavenas penqe danda angl-l kol-aver marindoj pen pe-l kkala arakhle. O Bakro thaj i Mra nale telal le xuluva le caxrenqe, nale dur an-o kalimos la rtqo, dur sar sode hudesa le barea. I hei izdralas daraar, izdralas thaj i phenelas khan, khan. Dikhls p-o Bakro thaj astards te rovel. Mudaren ame-l rroma, mudarel ame murro dad!

3. Arakh e tradicionlo elemntur anar o tksto thaj phen kana tu maj inkeres len! So ververimata thaj so miazimata dikhls tut?

Godsar tut!
1. Phen kana tu san va e tradicianqo rakhipen. Sosar? 2. Arakh vi e tire kolegosar!

Arakh maj but!


1. Puh len e tire ppurnqe sar sas e barodvesa e lenqe vaxtene! 2. Xramosar anar aver e barodves sar kodoja anar o tksto! 3. Arakh e purrane imagine!

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

43

I RROMANI LITERATRA

Dikhav suno jekh them

16

Va irdipen
1. Des tut god ke si tut va jekh dves e Themesqo Prezidento. So paruvdsas anar tire manua? 2. Xramosar trin but saven paruvesas! Sikav len tire kolegosqo!

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar i pozia: Dikhav suno jekh them (Eslmam Drudak Jugoslavia) Dikhav suno jekh them Kaj vi e gae te oven Rroma. Dikhav suno jekh phuv, Kaj e khera phirna ta e vurdona ahona, Kaj e lahe manuesqe phenela pes si les kalo vilo; Jekh than pherdo len, ar barvale, Vea pherde nigle, balvala pherde gil; Jekh than kaj e asia anen te hordn Numaj e baxtar, Thaj kaj nane dar, nane ingar; i ingar xal pes e xola, sol duj xasdile. Nali vi i dar daraar angl-o rromipen, Manu bi daraqo na anel te xoxavel, Manu baxtalo na anel te orel. Than Kaj sarkon dves o Rrom ajll marro, Akava gudlo marro rromano, germo peko k-i xovli, jekh per marro, duj naja axa ta jekh dand sir ta vi jekh gili jekh umipen. Jekh than kaj sa si sikle,

44

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

tar-o havorripen, te phenen e butqe phen parnrri ta kalo phral e dromesqe, kaj ajll i jakh kana dikhel sar savorre khetanes parno vast kalo vast, bi ingaraqo, bi xolqo, sa maren i dukh, o il, o nasulipen,

sa hinen e kanre, vazden khera, laven jag te tatren e phures k-o meripen ta sa putren neve thana e xurderenqe so biandn: va, jekh them sunenqo kaj sa anen so lenar barl i baxt e rromenqi.

2. Xramosar jekh poezia, buhli cvintet, savi te anderrel pan renda e anavea paruvupen

Godsar tut!
1. Ker jekh kadrno (xulav jekh patrin an-e tar kherorre) thaj xramosarel: an-o I-to kadrno e ivde xatrimata an-o vaxt e drabaripnasqo e poeziaqo, an-o II-to kadrno, jekh anav e poeziaqo, an-o III-to kadrno, jekh imgina ands sugstie tuqe thaj an-o tar-to kadrno jekh phandipen e enutno ivipnaa! I. xatrimata II. jekh anav e poeziaqo

III. imgina

IV. jekh phandipen e enutno ivipnaa

2. Xramosar jekh tksto an-o vaxt e pane minittur anar savo te sikav tut e xatrimata ivde an-o vaxt le rromane hibqi ra!

Arakh maj but!


Drabar vi aver pozie le averenqe rromane potur.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

45

I RROMANI LITERATRA

Pesqievalucia

II

1. Xramosar trin but saven siklvdn len anar e kotora kadavaqo kaptulo ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 2. Xramosar trin lava save na xatrdn len ___________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 3. Paledrabar o fragmento K-o makar le ratqo anar i opera Katitzi palal i Katarina Taikon, thaj arakh: E lahe ene E bilahe ene O vaxt kcia E puhimata save si len e ene

4. Paledrabar i parami I rromni thaj i dilbarni palal I Luminica Mihaj oab thaj alosar: jekh vastni ida _______________________________________________________________ duj sekndaro ide ____________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 5. Xramosar o xatripen savo anglaldel anar i parami ________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 6. Arakh thaj vakr o dujvakripen makar e Persga thaj i dlabarni _______________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 7. So agorisarimata sas len va rroma e dlabrn dinipen dino e Persigaqo ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

46

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

8. Paledrabar o fragmnto anar o Xolrav tut Europa thaj arakh thaj vakr o paragrfo kaj o autro prinarel pesqi identiteta ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 9. Xramosar sosar o autro si dukhavno. Sikav o biloalo isipen e autorosqo ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 10. Xramosar kana vi tu nakhavds anar kadava situcie ________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 11. Drabar o fragmnto anar Le krisa le rromenqe thaj arakh tradicionlo elemntur e uzalutne va kadava barodves ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 12. Arakh e ene anar o tkso ______________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 13. Keren jekh tablovo palal sar dikhel o poto o ivipen e rromenqo? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 14. Vakras o satar: Kaj I khera phrna ta e vurdona ahona! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

47

I RROMANI KULTRA THAJ CIVILIZCIA

O III-to kaptulo

III

An-o kadava kaptulo siklvesa anar e rromenqi histria, lenqi darin, e rromane personalittur. Palal so studisares kodova kapitulo aresesa agorese te xatres lenqo ivipen thaj te aj te san barikano ke san rrom. Arakhasa palal: o ivipen le rromenqo e simblur le rromane selqo e rromane personalittur e siklripnasqo rromano hibqo

48

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

49

I RROMANI KULTRA THAJ CIVILIZCIA

Arakh tut i histria

17

Va irdipen
1. Ker but an-e duj!Xramosar an-e pan mintura s so anes anar histria le rromenqi! 2. Drabar e tire kolegosqo thaj pher e neve informaciena! 3. Xramosar so kames te anes anar le rromenqi histria!

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto: Kaar o agor o XIV-to eliber thaj i k-i pa o XVIII-to eliber, patrds pes an-o doalo hand ke e rroma avile anar o Egipt vaj anar aver thana, anar ke an-e evroputne thema phends pen lenqe egiptakos, pharaons (Transilvania), gypsy (Anglia) vaj gitani (Spania), so malavel sa kadja: egipten. An-e aver thana kadala aven liparde e anavripnaa e zingar (Italia), cigan, tsiganes (Franca), zigeuner (Germania) vaj rroma an-o Rumnikano Them thaj an-i Moldova. Va te dudrel o garavipen so trujarel i rromani enipen akanutni an-e savorre evroputne thema, va te priaras lenqi hib thaj darrin, sas trebaipen e konstatcia kerdi e ungrikano studento Wali Istvan, avindor studento kaj teologia an-i Nederlandia, arakhle jekh miazipen makar i hib vakrdi lesqe thaj kodoja vakrdi e rroma anar Hungria. E hibutne thaj kulturalikane sikavde, sikaven dudalo ke e rroma si len indikani darrin, ajutno anar i nrdutno regino Punjab. Estimisarel pes ke lenqe telripen sas akana 1000 bera. E rromane hibe si la vastne influnce persikane thaj armnikane, anar kadaja ke sikavel pes o nakhavipen e rromenqe anar kadale thema. Anar Armenia, e rroma xulavden pen an-e trin grpur, avindor karing nrdo Kali Dervqo, sdo (i an-o Egipto) thaj vesto karing Imprium Bizantino. O butipen e lava anar grekikani hib del sugstie jekh lngo belripen an-o Imperium Bizantino. Kadja, o anavripen cigan avel anar grekikano lav atsiganos, o anav jekhe eretikane sekte, savea e rroma n-as nii jekh phandipen, tha savea sas sarane lena va o avrikano dikhipen, o mandaipen avindor kodolea biboldovaj biazbalo. Rrom si jekh purano lav e rromane hibqo, labrdo savaxt va o anavripen etnikane e rromenqe isipnasqe. Palal e maj zoralikani hipotza (Kenrick, Donald, E rroma anar India k-i Mediterana, Col. Interface, Centre de recherches tsiganes Paris, Bukureti, Editura Alternative, 1997), o termno avel anar o lav prakritikano dom savo si manu thaj dikls pes p-i jekh rig kaj indikane phirutne avindor anar verver etnikane grpur, save xamisarde thaj kerde prandimata an-i Persia, kerindor kothe sar sel thaj avindor karing Eurpa, tha pi aver rig, kaj jekh etnikano telgrpo anar India, savo si vi avdives. So maj purano liparipen lenqe isipen an-o Balkani, kaj avile palal jekh vaxt dota e lngo nakhindor an-o Imperium Bizantino, si amen les anar 1348, an-i Srbia. Anar Balkani, jekh rig telrds karing I Makarutni Eurpa thaj I Rtutni Eurpa, avindor sikavde doku-

50

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

mentro palal 1400. An-i Rsia vi an-i Plska si pruva anar o ber 1500. Sathaj si ulavde p-e savorre kontinntur, so maj but arakhen pen an-i Trkia vi an-i Rmunia vi an-i evropenikane thema sdo-sto, inklusiv an-i Hungria. O jekh-to pruv p-o Rmuniaqo teritro si anar o 1385-to ber, kana O Raj Dan I-to e Rmunikano Themesqo bikinel e khanger Tismana 40 rromane famlie save sinesas e khangerqe Vodica. Si supozcie ke o gin le rromenqe sas dota de bare ink anar o XV-to eliber an-e savorre Rmunikane Thema. Kaar irdipen, le dokumntur phenen lenar sar avindor rbur thaj ahena an-i kadaja kondcia ela berenqe, i kaj i pa XIX-to eliber. I roba sklavia sas sathanene anar Eurpa. E gae len la kaar o socialo sistmo kaar e ttar, e korkore rbur anar them avindor e rroma, kaar o termno rrom areslo sa kad sar rbo. O ekstrmo vastno momnto an-i histria e rromenqi anar amaro them konstituisarel o mestripen. O mestripen sas jekh transformcia so inkerds opre-tele deiduj bera thaj malavds e jekhea rend e reglementciaqe, Organikane Regulamentur, save anglaldikhenas ke e rroma te pokinen dinimata sar vi

mesti manua thaj te aven belrde(1831 Ano Rumnikano Them, palal an-o Moldova). O barovazdipen kaar 1848 anel mestine god, makar save si elimincia e robiaqo. O Mixail Koglnieanu printisarel an-o februara 1844-to ber, an-i revsta Propirea o artkulo O mestripen e rromenqo, savese aarelas i lega va o mestripen e kangerikane rromenqe. 8/20 februarae 1856, o raj Barbu tirbej del avri i lega va emancipcia savorrenqe rromenqe anar Pricipato Rumunikane Them. So maj phari perida e rromenqi sas i perida 1942-1944, kana telal o remo Antonesku, kadala sas deportisarde an-i Transnistria. Mule atuni 36.000 rroma. I sel e rromenqi ivdrs jekhe histria e etnoido. Anar kodoja 8-to Grastonaj na si numaj barodives, tha vi okazia e eraripen jekhaqe historia e socialo hudipen avri thaj ekstermincia, momnto e komemorcia e kolavrenqe save perden vktime tragedenqe histriaqo, kaar Roba i Holokusto. An-o svako ber, e rroma opral savorre kontinntur rugisaren pen va amare irlatutne anar makaripen o barodves e Lenqo: astarde momel thaj lulud si thovdine opral pan thaj gndur e pativalipen karing personalittur e rromenqi histria.

2. De avri e informacie save arakhls len! Si kodola save kamesas te arakhes len?

Godsar tut!
Xramosar an-o vaxt e pane mintur sar falas tume an-o vaxt e drabaripnasqo tekstosqo! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

Arakh maj but!


Drabar vi aver informacie anar le rromenqi histria!

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

51

I RROMANI KULTRA THAJ CIVILIZCIA

E simblur e rromane selqo

18

Va irdipen
1. Keren but e tirre kolegoa. itr jekh piktura savi te reprezentisarel tut! 2. Vakr e tire kolegosqo, sosar falas tut importnto?

aj te rezolvisares krkorro!
Drabar o tksto: O nairlatuno seripen le rromane selqo del sugstia thaj tradel e avutne genercienqe, e simblur le rromane selqo. O dives e 8-to Grastonaj si va e rroma anar sasto sundal, O Rromano Makarthemutno Dves. Sas adoptisardo sar Rromano Makarhemutno Dves e okaziaa o jekh-to Maskarthemutno Kongrso le Rromenqo, kerdo an-i Londra, an-o 1971-to ber. Anar kadava ber (2006), 8-to Grastonaj avils vi O Rromano Themutno Dves anar Rumnia. Atuni, k-o Makarthemutno Kongreso e Rromenqo sas adoptisarde vi kolaver duje bare simblur e rromane selqi: e rromenqo barx sathanese, savo si les i pa e telal, zeleno, simblo e zelenrde alina, thaj i pa e opre bodlo, simbolo e uo ero, tha k-o makar jekh loli truj, simbolizisarindoj p-i jekh rig, o baxtipen, i truj e sukesiripnasqi e ivimatenqe, tha p-i aver rig o phiripen, an-i relcia e originro than e Indiaqo, thaj o maskarthemutno imno e rromenqo Gelem, gelem K-o Makarthemutno Kongrso e Rromenqo anar 1990, kaar Varovia o rromano khetano makarthemutno alfabto paards pes vi vov e simblurnqe rromane identipen, sar jekh vazdipen e kamipnasqe te keren lenqe jekh them e giaqo savo te aven lenqe prinardo sar sel karing savorre kolaver sela an-o sundal.

52

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Gelem, gelem 1. Gelem, gelem, lungone dromena Maladilem baxtale rromena, A, rroma!len, koar tume aven E caxrena, bokhale havena? 2. Sasas vi man bari famlia, Mudards la i kali lega. Sarren hinds, vi rromen vi rromnn, Makar lene vi tikne havorren 3. Putar, Devl!a, te kale udara Te aj dikhav murre famlia Palem ka av lungone dromena Thaj ka phirav baxtale rromena. 4. Opre, rrom!a, isi o vaxt akana, Ajde mana sa lumqe rroma! O kalo muj thaj e kale jakha Kamava len sar e kale drakha!

2. Alosar duj simblur save pats tu ke si so maj importnto thaj an duj motivacie va tirro alosaripen.

Godsar tut!
1. Indentifikisar e selqe rromane simblur! 2. Arakh lenqo mandaipen!

Arakh maj but!


I gili, Gelem, gelem, sas irdo an-o 1967-to ber, an-o jugoslavikano flmo Arakhlem baxtale rroma, anar i gilavni thaj aktra Olivera Vuo. E gilqo tksto, prinardo thaj e anavrea Opre rroma!, si les e Jarkosqo Jovanovi (Jagdino), savo realizisards vi o muziklo laharipen, anar palemkeripen jekhe selikani gili anar Jugoslavia. Anar o 1967-to ber, i gili astarel te avel thovdini andre an-e dskur dine avri an-i Jugoslavia thaj an-e aver thema, prinarindor jekh baro disografikano alipen. K-o I-to Makarthemutno Kongreso le Rromenqo kerdo an-o 1971-to ber si adoptisardo sar Le rromenqo imno pa-l s thana

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

53

I RROMANI KULTRA THAJ CIVILIZCIA

Jekh hib

19

Va irdipen
1. Vakr pan mintur e tire kolegoa anar so kerds ko palutni ra e rromani hibqi, an-o dialkto vakrdo khere! 2. Dikh e miazutne thaj bisarane lava an-e kodola duj dialktur!

aj te rezolvisares krkorro!
Keren but an-e tar ene. Fiesavo anar tumene kelela e siklripnasqo rlo i kaj agoripnasqo tksto. O siklvipen e rromane hibqo an-i Rumnia Jekhtovar, kana i rromani hib sas siklrdi an-e edukaciaqo sistmo, sas an-o ber 1990, kana, k-el trin pedagogikane licvur anar Bukurti, Baku thaj o Trgu Mre, le kodola 55 rromane siklvne save siklvenas te resen siklrne siklile vi trin rromane hibqe re p-o kurko. Atn, kerds pes o jekhto kolutno lil rromane hibqo, kaj sas printisardo kaar o Gheorghe Saru an-o ber 1994. Anar o kolutno ber 1992 / 1993, i rromani hib siklils vi k-e I-to IV-to klse, an-e kle anar Karkal, Arad, Bobti Glna. Sa kadja, anar o universitro ber 1992 / 1993, o Gheorghe Saru inkerel jekh universitro krso rromane hibqo ka-i Fakultta e Avrutne hibqi anar e Bukuretosqi Universitta. Kadava krso buxlrds pes ber beresar thaj, anar o universitro ber 1996/ 1997, vov putards an-i sajekh Fakultta jekh

54

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

skcia va indikane stdie sar i dujto specialitta kaj, paal i hindi hib siklvelas pes vi i rromani hib. Kathe, an-o jekhto universitro ber avile 10 studntur k-ati te siklven kadaja hib. Palal jekh ber, anar o universitro ber 1997/ 1998, i rromani hib siklili ka-jekh biumblavdi skcia rromane hibqi, sa kadja sar i dujto specialitta, an-i kadaja bukuretosqi fakultta, kaj, svko ber, avile po 10 -15 rromane aj gaikane studntur te studiisaren i rromani hib aj i literatra rromani. Anar o universitro ber 2005/ 1006, I rromani hib siklvel pes sar i jekhto specialitta. Vi ka-o nivlo e kolaqo buxlils o siklvipen e rromane hibqo makar e bera 1993 1998, tha sas nmaj 780 rromane siklvne aj 20 siklrne. E berena, palal o ber 1998 i k-o 2006 kana sar inspktoro rromane hibqo an-e Edukaciaqo aj Rodipnasqo Ministro si o Gheorghe Saru o gin le siklvnenqo kaj siklven i rromani hib thaj i rromani histria, ka-e klse I XII, 3-4 re po kurko, reslo ka-o 24.000. Vi o gin le siklrnenqo save siklren kadala duj specialitte an-e kle barilo aj resls kaj 460.

K-ati te aven lahe profesionlo siklrne rromane hibqe, o inspktoro rromane hibqo putards aj organizisards, makar e bera 1999 2006, de Milajesqe kle rromane hibqe, kaj avile opral 600 rromane terne ai tern te sikln aj te resen siklrne rromane hibqe an-e kle anar lenqe gava aj frur / diza. An-i sajekh vrjma, but lenar, opral tar ela, avile te laharen penqe pe anglimata rromane hibqe k-e Bukuretosqi Universitta, kaj sas putardi, ka-o duripen kaar o raj profsoro Saru jekh specilo skcia va rromane institutrur rromane hibqe. O aipen si ke, anar o siklvipen e rromane hibqo aj le rromane historiaqo, anar e rromane siklrne, o gin le rromane siklvnenqo kaj phiren kole barilo but. Kana an-o ber 1990, an-o sasto edukaciaqo sistmo, sas nmaj jekh el bi thaj en me rromane siklvne kaj prinarenas ke si rroma akana o gin leqo si duj var mai but! (Autro, cf.dr. o George Saru, Nakhavipen an-i rromani hib, o George Saru)

Godsar tut!
Ker but sar kadja makar tumene thaj arakhen duj ide anar o tksto, but save fal tume vastne thaj jekh puhipen va autro.

Arakh maj but!


Xramosar jekh lil le autorosqo!

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

55

I RROMANI KULTRA THAJ CIVILIZCIA

Alosar tut o drom!

20

Va irdipen
Xramosar an-e trin mintur, s so avel tuqe an-i god kana aunes i paradigma o rromano personalitta. 1. Xramosar trin rromane personalittur save tu prinaren len! 2. Dikh so xramosards tirro kolgo thaj pher tut i lsta le personaliteturena!

aj te rezolvisares krkorro!
1. Drabar o tksto: E rromane personalittur anar e rumunikano geografikano than Palal sar anel pes, an-o vaxt, aktivisarde an-o rumunikano konteksto jekh sria personaliteturenqe e histrikane, socilo, kulturikane thaj artistikane ivipnasqe anar le rromenqo rend, sar misalqe: O Raj tefan Rzvan, e sikavne Jon Budaj Deleanu thaj Petru Major, o xramosarno George Lzurik Lzureanu, o aktro tefan Bnic, le lavutr Grigora Diniku, Jon Vojku, tefan Ruxa, e unde lavutr thaj baavne sar misalqe Barbu Lutaru, Petre Krecul Solkan, Kristake iolak, Angelu Diniku, Fnik Luka, Toni Jordake, Aleksandru Citru, Jon Drgoi th.a., strafinutne gilavne e lavutarikane muzikanqe, sar Zavajdok (Marin Teodoresku), Dona Dumitru Siminik, Florik Roioru, Romika Pueanu, George Lambru th.a., e erutne thaj militantur le rromenqe makar e duje sundalutne marimata, sar George Nikulesku, Marin I. Simion, Naftanail Lazr, anar o komunistikano vaxt, tha palal vi o komunistikano peripen (Jon oab, George Nikolae, Valerik Stnesku, Vasile Burtea th.a.).

56

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

An-i somvaxtutni perida, samalinrde jekh sria e personaliteturenqe an-e verever umala, sar: Xramosarne: Valerik Stnesku, George Pun Jalomiceanu, Irina Gabor Zrinyi, Aleksandru Rua Gribussy th. a. Potur: tefan Fuli, Luminica Mihaj oab (savi si i xramosarni), elu Mgureanu, Marius Lakatos th.a. Aktrur thaj reizor: Moka Rudi, Vera Lingular, Zita Moldovan, Sorin Sandu Daniel, Mdlin Mandin, Lavinia Rdukanu(thaj gilavni ke opera), Vali Rupic (regizoro), Mixaj Rduku th.a. Rangrne thaj grafikanure: Euen Raportoru, Ion Micuc th.a. Skulptorur: Petre Marjan, Mixaela Cmpeanu th.a Artistur-fotografur: Rupa Markoni. Gilbne: oxni Rdukanu, Mdlin Voiku, Marin Petrake Pekea, Marius Mixalake th.a. Gilvne lavutikani mzika: Gabi Lunk, Valentina Mokanu, Kornelia Katanga-Pdureanu, Panseluca Fieraru, Mioara thaj Paula Linkan, Elena Pasku, Nelu Plojeteanu, Dan Armeanka, Niku Paleru, Nikolae Guc, Adrian de Vito th.a. Gilvne-baavne: eore Udil, Ion Miu thaj lesqo havo eore, Mieluc Bibesku, Leonard Iordake, Marjan Meksikanu th.a. Roditre anar o umal le socialo anglimatenqo, le antropologiaqo thaj le folklorikaqo: George Nikolae, Vasile Burtea, Delia Grigore,

Kostik Bclan, elu Duminik, Danu Elisabeta, Mariana Buanu, th.a Historikane: Petre Petkuc, Mariana Sandu, Florin Manole, Ion Sandu th.a. urnalstur, editrur: Vasile Ionesku, George Pun- Jalomiceanu, eore Lktu th.a. Teolgur: Florin Nasture, Silviu Duanu, Boris Karajon th. a. Politikanur, deputatur thaj tradicionlo rromane erutne: George Rdukanu, Nikolae Pun, Mdlin Vojku, Florin oab, Rudi Varga, Oktavian Stojka, Dumitru Ion Bidia th.a. Dignitetur: Ivan George, Ilie Dink, Mariea Ionesku. Sportvur: e bokserur Ilie Dragomir, George tefan, George Simion thaj lesqe have, Marian Negoesku th.a. Trampikane manua: Vasile Bjkulesku (trampikano manu thaj mujalo ke Tofl), Ninel Potrk (prezidento le Patronosqo le Rromane Trampikane Manuenqo anar i Rumnia) th.a. Si hipotze dikhinde k-o rromano selikanipen thaj an-o dikhipen aver historikane thaj akanutne personalittur, tha bezexenar, numaj kodola dine opral phende aipnasar ke si rroma. E autrur e kadava butqo aukeren kaar drabarne, e neve informimata anar kadava mand. (Ekstrso anar o lil. Istorie si traditii rrome George Saru, Delia Grigore. Nakhavipen an-i rromani hib, ina Anton)

2. Inkalav e personalitetur save prinares len po jekh rend thaj save na prinares len po aver rend.

Godsar tut!
1. Prinares vi aver personalitto saves na arakhls les an-o tksto? 2. Vakr anar lese e tire kolegosqo!

Arakh maj but!


1. Arakh anar urnlur, amalenar, televiziaar, informcie anar rromane personalittur! 2. Alosar jekh peronalitto savo ajls tuqe thaj kher jekh prezentcia savi te anderrel: imgine, dte anar lese, falimata le averenqe th.a. 3. Ker jekh portoflio e personaliteturena saven tu ajls len!

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

57

I RROMANI KULTRA THAJ CIVILIZCIA

Pesqievalucia

III

1. Xramosar trin but saven siklvdn len anar e kotora kadavaqo kaptulo ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 2. Xramosar trin lava save na xatrdn len ___________________________________________ ____________________________________________________________________________ 3. Ker jekh tksto e alavena: identipen, darrin, personalitto, akanutnipen. Thov les jekh anav ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 4. Xramosar trin anava e personalittur ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 5. So reprezintisarel o 8-to dives ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

58

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

6. Xramosar e simblur le rromane selqo ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 7. Xramosar o makarthemutno imno le rromenqo Gelem, gelem ________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 8. Xramosar jekh-to pruv le rromenqo p-o Rmuniaqo teritro ___________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ 9. Keren jekh tksto savee te sikaves tut xatrimata ivde palal o studipen e kapitulosqo I Rromani kultra thaj civilizacia ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

59

Indekso
A
Artiklo 15 artistur 57

B C D
Darrin 40, 50, 58 Divesutno lil 18, 19 Dujvakripen 8, 22, 23, 46 Barx 52 Barbu Lutaru 56 Barbu tirbej 51 Barovazdipen 41, 51 Buliba 38, 39 Burtea Vasile 56, 57

oab Mihaj Luminica 36, 46, 57

E
Esalam Drudak 44 Europa 40, 47

G H I
Imno 52, 53, 59 Imperium Bizantin 50 Ion Budai Deleanu 56 Ionesku Vasile 57 genealogikano rukh 15 Nikolae George 50 Gilavne lavutikane mzika 56 Grafma 11 Grigore Delia 59

Holokasto 51

60

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

K
Katarina Taikon 34, 35, 46 Katitzi 34, 35, 46 Kernavni 19, 30 Mixail Kaglnieanu 51

L
Lav 10, 11, 50 Ling 15, 17

M
Makarthemutno alfabto e rromane khethano hibqo 11, 52 Mestripen 19, 51

N
Navni 15, 17, 32

O P R S S
Saru George 11, 15, 17, 55, 57 Sarnavni 17 Simblur le rromane selqo 48, 52, 59 Stnesku Valerik 42, 56, 57 Suro/keo 11, 15 O dives 8-to Grastonaj 11, 51, 52 O intenciaqo lil , 25, 26, 31 O mangipen 8, 28, 29, 31 O siklvipen e rromane hibqo 6, 54, 55 O ivipnasqo dron/ o CV-o 8, 27, 31

Parami 6, 30, 40, 41, 46 Panavni 17 Patradi Persiga 36, 37

Propirea 51 Pruv 51, 59 Punjab 50

Roba 51

Rromano personalitto 57, 58

tefan Rzvan 56

unitro 21

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

61

T
Transnistria 51

V
Vakripen 4, 6, 8, 17, 20, 21, 23, 24 Vakrno 21

W
Wali Istvan 50

X
Xramosarno 56

Z
Zigenare 35

Z
urnalisto 57

62

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

Rromano Rumunikano dikcionaro

A
aarutn/o, -i, -e, -e adj. obinuit. adavaxtun/o-i-e-e- adj contemporan, actual. ahel vb. intr. a rmne; a tcea. agorutn/o, -i, -e, -e adj. final. akanutn/o, -i, -e, -e adj. curent; (lingv.) prezent. akana adv. acum. akanutn/o, -i, -e, -e adj. prezent; o o vaxt timpul prezent. akcienq/o, -i, -e, -e adj. de aciune. alfabet/o, -ur s.m. alfabet. amal, -a s.m. prieten. amalin, -a s.i prieten, amic. amboldinlo, -i, -e, -e adj. ntors; tradus. ambrol, -a s.m. par. anav, -a s.m. nume, denumire. anaval/o, -i, -e, -e adj. denumit. anavutn/o, -i, -e, -e adj. propriu; anavutni navni substantiv propriu andre adv. n interior, nuntru. andrutn/o, -i, -e, -e adj. intern, de interior. anglal adv., prep. nainte(a), n fa, n faa; maj mai nainte. angle adv. nainte; del a rspunde. anglutn/o, -i, -e, -e adj. anterior, din fa. arakhel (peri. arakhls) vb. tr. a gsi; a pzi, a apra. art adv. azi-noapte, n noaptea aceasta; astnoapte arde adv. ncoace. artkul/o, -ur s.m. articol. artistikan/o, -i, -e, -e adj. artistic. astarel (perf. astards) vb. tr. 1. a apuca, a prinde. aunel vb. v. u n el. a auzi. asvin, - / asva s.f. lacrim. atun adv. atunci. av vb. avel a veni (la imper.): vino!; orde! vino ncoace! avdives adv. astzi, azi. avdvesutn/o, -i, -e, -e adj. de azi, contemporan, actual. avel vb. a veni. aver pron., adj. nehot. altul, alta, alii, altele. avlin, -a s. i. 1. curte (mprteasc). 2. (p. ext.) curte. avri adv. afar. avrutn/o, -i, -e, -e adj. extern, exterior. avutn/o, -i, -e, -e adj. viitor, care urmeaz a se produce; o avutno vaxt timpul viitor. azbal (perf. azbajls) vb. tr. 1. a atinge, a pipi. 2. a aborda aukerel (perf. aukerds) vb. tr. a atepta.

B
bal, -a s.m. fir de pr; balval, -a s.f. vnt. bar/o, -i, -e, -e adj. mare. barabar adj. egal. barabari/pen -mata s.m. egalitate. bazutn/o, -i, -e, -e adj. de baz, fundamental. barrel (peri barrds) vb. tr. a crete. barx, -a s.m. steag. barodives, -a s.m. srbtoare. barr, -a s.m. piatr. barva1i/pen -mata s.m. bogie. barval/o, -i, -e, -e adj. bogat. barvalilpen -mata s.m. bogie, belug. baavel (pef. basavds) vb. intr. 1. a cnta (la un instrument). baavn/o, -e s.m. instrumentist. baxt, -a s.i. 1. noroc. 2. ans ber, -a s.m. an. berivaxt, -a s.m. anotimp. beel vb. 1. a sta. 2. a locui bezex, -a s.m. pcat. bezexal/o, -e s.m. pctos, cel care a pctuit. bi prep. (cu gen.) fr. bib/i, - sf.. mtu. bibaxtal/o, -i, -e, -e adj. 1. nefericit. 2. nenorocos.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

63

bihalel (peri. bichalds) vb. tr. a trimite bikinel (pef. bikinds) vb. tr. a vinde. bokhalo, -i, -e, -e adj. bor/i, - s.i. 1. nor. 2. mireas. briind, -a s.m. ploaie. buhovel (perf. buchls) vb. tr., ref 1. vb. tr. a numi, a denumi. 2. vb. ref. a se numi but adj., adv. mult. but/, - s.f. 1. lucru. 2. lucrare. butlo adj. harnic.

butikerel (perf butikerds) vb. a lucra butkern/o, -e s.m. muncitor. butipen , -mata s.m. 1. mulime. 2. plural. butvar adv. adesea, de multe ori, deseori. butivd/o, -i, -e, -e adi. longeviv. bux1/o, -i, -e, -e adj. 1. larg. 2. extins bux1i/pen -mata s.m. lrgime. buxlrel (peri. buxlrds) vb. tr. refl. a lrgi, a ntinde, a extinde

C
a/o, -i, -e, -e adj., adv. 1. (i fig.) drept. 2. adevrat, veridic, veritabil. aes adv. adevrat. ai/pen -mata s.m. 1. adevr. 2. dreptate. autn/o, -i, -e, -e adj. 1. adevrat. 2. original. cxr/a, -e s.f. cort. haj, -a s.f. fat (de etnie rrom). chand, a s.m. mod, manier hav/o, -e s.m. biat, copil (de etnie rrom). hib, -a f. limb. hibutn/o, -i, -e, -e adj. lingvistic, care se refer la limb. hon, -a s.m. lun (astru i interval de timp egal cu fiecare dintre cele 12 diviziuni ale anului calendaristic). ci adv. 1. n.u. 2. nici. cira adj., adv. puin. irikli, - s.f. pasre, vrabie. cirlatutn/o, -i, -e, -e adj. 1. de demult. 2. strmoesc.

D
daral vb. intr. a se teme, a-i fi team. daral/o, -i, -e, -e adj. fricos. del (perl. ds, dias) vb. a da; duma a vorbi; vorba a vorbi; god a gndi. feri adv. doar, numai. del avri (perf ds avri) vb. tr. a edita Del. Devel s.m. Dumnezeu. derv -a s.i. mare. des, -a s.m. zi. desutn/o, -i, -e, -e adj. zilnic, de fiecare. devlikan/o, -i, -e, -e adj. 1. dumnezeiesc. 2. religios. d, s.m. inim. dikcionr/o, -ur s.m. dicionar. dikhel (perf. dikhls) vb. tr. a vedea; suno a visa. dikhllo, -i, -e, -e adj. vzut, privit, observat. dli/, - s.f. cntec. dini/pen -mata s.m. dar, cadou. diskriminaci/, -e s.f. discriminare. divan/o, ur s.m. 1. sfat. 2. vorb. dves, -a s.m. zi. dvesutn/o, -i, -e, -e adj. zilnic, diz, -a s.i. 1. trg. 2. ora. doal/o, -i, -e, -e adj. greit, eronat. drabarel (perf. drabards) vb. tr. a citi. drom, -a s.m. drum. dud, -a s.i. lumin. dudal/o, -i, -e, -e adj. 1. luminos. 2. (fig.) clar, limpede. dukh, -a s.i. durere. dukhal/o, -i, -e, -e adj. dureros. dukhavn/o, -i, -e, -e adj. nostalgic. dm/a, -e s.i. 1. cuvnt. 2. vorb. dur adv. departe; maj mai departe. durrd/o, -i, -e, -e adj. ndeprtat. durmilaj, -a s.m. toamn durutn/o, -i, -e, -e adj. de departe, din deprtare.

64

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

E
ekzakto adj. exact. elaboraci/a, -e s.f. elaborare. etnikan/o, -i, -e, -e adj. etnic.

F
fite(s)sav/o, -i, -e, -e pron., adj. nehot. fiecare fal pes (perf. fals pes) vb. ref1. a se prea. famli/a, -e sf. familie. favorutn/o -i, -e, -e adj. favorabil, prielnic, propice festiva/lo, -ur s.m. festival. for/os, -ur s.m. 1. ora. 2. trg.

G
ga/i - si. gagi (femeie de alt etnie dect cea rrom) gav, -a s.m. sat. ga/o, -e s.m. gagio; persoan de alt etnie dect cea rrom. gaikan!o, -i, -e, -e adj. care nu este n manier rrom. gaikanes adv. 1. ntr-alt manier dect cea rrom. 2. (ligv.) ntr-alt limb dect n limba rromana gelem vb. al a merge (la perf., pers. I,sg.): (eu) am mers. gelo vb. al a merge, a se duce(la perf., pers. a III-a, m., sg.): (el) s-a dus, a mers. geli vb. al a merge, a se duce (la peri., pers. a III-a, f., sg.): (ea) s-a dus, a mers. gilabel (pef. gilabads) vb. tr., intr. a cnta (din gura) gilavn/o, -e s.m. cntre, solist. gin. a s.m. numr. ginel (perl. ginds) vb. a numra god/i, - s.f. 1. gndire. godver adj. invar. detept. god/ - s.i 1. minte. 2. creier. godisarel (perf. godisards) vb. intr. a gndi. grafem/a, -e s.i. liter. gramatikan/o, -i, -e, -e adj. gramatical; -e but exerciii gramaticale

H
hindikani adj. hindi. histri/a, -e s.f. istorie. histrikan/o, -i, -e, -e adj. istoric.

I
identi/pen -mata s.m. identitate. ilo, -e s.m. inim. importanto adj., adv. important. ingerel (perf. ingerds) vb. tr. 1. a duce. 2. a conduce. 3. a purta. inkerel (perf. inkerds) vb. tr. a ine; intl prep., adv. 1. prep. dincolo de; prin; peste. 2. adv. ncolo, ntr-acolo, de dincolo de, dintr-acolo izdral vb. intr. a tremura

J
jekh art. nehot., un, o. jekhipen -mata s.m. 1. unitate. 2. singular. jubisarel (perf. jubisards) vb. tr. a iubi.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

65

K
ka1/o, -i, -e, -e adj. negru. kad adv. aa. kadala pran. dem., adj. dem., m., f., pl. acetia, acestea. kadava pran. dem., adj. dem., m., sg. acesta. kaj pron. rel., adj. rel., adv. 1. (pran. rel.) care. 2. (adv.) unde kamel vb. 1. a vrea, a dori. 2. a iubi. kat, -a s.m. lemn. kami/pen -mata s.m. dorin, vrere; voie; iubire. kana adv. conj. 1. cnd. 2. dac. kanon, -a s.m. lege. katar prep., adv. (pentru apropiere) 1. prep. de la n. adv. de unde. kathe adv. aici. kazom pron. interog. ct, ct, ci, cte. kemavn/i, - s.f. verb. kerel (perf. kerds) vb. a face kerel vb.tr. a face, a realiza; but a lucra. kernavutn/o, -i, -e, -e adj. verbal. kham s.m. soare. khan pron. negat. nimic. khanikaj adv. nicieri. khelel (perf. khelds) vb. intr., tr. a juca. kher, -a s.m. cas. kheral adv. de acas. khere adv. acas. khetani/pen -mata s.m. comunitate. khonik pron. negat. nimeni. kidel pes (perf. kids pes, kidisajls) vb. tr. a se ntruni, a se reuni. king/o, -i, -e, -e adj. umed, umezit. klturalikan/o, -i, -e, -e adj. cultural. lingvistikla, -e s.f. lingvistic k-o loc. prep. (form contras din kaj + o) 1. pe. 2. la. kadja adv. aa. kodola pron. dem., adj. dem., m., f., pl. aceia, acelea. kodova pron. dem., adj. dem., m., sg. acela. kolaver pron., adj. dem. cellalt, cealalt, ceilali, celelalte; kon pron. interog. cine. Kongres/o, -ur s.m. congres. krkoro, -i, -e, -e adj. singur. korkorutn/o, -i, -e, -e adj. de unul singur; individual. kotor, -a s.m. bucat; lecie klasaqo -. kothe adv. acolo. kris 1. lege. 2. rnduial. 3. judecat. kthanes dv. mpreun, n comun. kultr/a, -e s.f cultur. kurk/o, -e s.m. 1. sptmn. 2. duminic.

L
lah/o, -i, -e, -e adj. bun. lahi/pen -mata s.m. 1. buntate.2. favoare. lav, -a s.m. cuvnt, vorb. lavustik, -a sf. v. d i k c i o n r o. -dicionar lekhavel (perf. lekhavds) vb. tr. a scrie. lekhavn/o,-i,-e,-e, scriitor lekhi/pen -mata s.m. scriere. leksikalikano adj. lexical liel (perf. lils, ls) vb. tr., intr. a lua; kotor / rig a lua parte. lil, -a s.m. 1. carte. 2. scrisoare. 3. revist. lndr/i, -, /lndra s.f. somn. ling, -a s.m. (lingv.) gen. literatr/a, -e s.f. literatur. lokh/o, -i, -e, -e adj. 1. uor. 2. ncet. lo, -a s.f. bucurie. loal/o, -i, -e, -e adj. bucuros. lulud, - s.f. floare. lngo adj. invar. lung; (la pl.) luni.

M
mah/o, -e s.m. pete. maladvel (perf. maladils) vb. tr., refl. a (se) ntlni. malavel (perf. malavds) vb. tr. 1. a lovi, a bate. 2. (la ciur.) a ncepe, a se apuca s fac ceart manai/pen -mata s.m. semnificaie.

66

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

manajutn/o, -i, -e, -e adj. semnificativ, important. manrel (perf. manrds) vb. tr. a reflecta, a digera. mangel vb. tr. a ruga, a cere. manu, -a s.m. om. makar, -a s.m., prep. I. s.m. (anat.) 1. mijloc. 2. centru. II. prep. printre, ntre; lene ntre ei (ele). makaral adv. n (din) mijloc / centru. makare adv. nspre mijloc, spre mijloc. milajesq/o, -i, -e, -e adj. de var; i i skola coala de var. makarthemutn/o, -i, -e, -e adj. internaional. makarthenutn/o, -i, -e, -e adj. reciproc, makarutn/o, -i, -e, -e adi. 1. mijlociu 2. central, de centru

miazutn/o, -i, -e, -e adj. asemntor; analog, similar. misal, - s.f. exemplu; (sar) misalqe (ca) de exemplu miti/pen -mata s.m. 1. buntate. 2. fapt bun, bine. moderno adj. modern. molal/o, -i, -e, -e adj. valoros, preios. mujal/o, -e s.m. 1. judector. 2. primar. morfologi/a, -e s.f. morfologie. mothovel (perf. mothovds) vb. tr. 1. a spune. 2. a relata, a povesti; (imper.) mothov! spune! muj, -a s.m. gur. mukhel vb. a lsa. mur, -a s.m. brbat. murikan/o, -i, -e, -e adj. 1. brbtesc, masculin.

N
naci/a, -e f naiune; naie. naisisarel (perf. naisisards) vb. intr. a mulumi. nakhavd/o, -i, -e, -e adj. expirat; nakhel vb. a trece. nm/o, -ur s.m. neam. nael (perf. nas ls) vb. intr. a fugi, a alerga. nasul adj. invar., adv. ru. nasval/o -i, -e, -e adj. bolnav. navn/i, - s.f. substantiv; mursikani substantiv (de gen) masculin; uvlikani substantiv (de gen) feminin. nev/o, -i, -e, -e adj. nou. nevi/pen -mata s.m. noutate; veste; tire. ni adv. nici; jekh nici unul, nici una. nic adv., conj. nic nordutn/o, -i, -e, -e adj. de nord.

O
opralutn/o, -i, -e, -e adj. superior; de sus. oficialo adj. oficial. ontologikano adj. ontologic. opral adv. de deasupra. opre adv. sus, deasupra. opre-tele adv. aproximativ, circa. organizaci/a, -e s.i organizaie. orientutn/o, -i, -e, -e adj. de est, oriental. origin/a, -e s.f. -origine

P
palal adv. apoi. palal adv. dinapoi. de dinapoi. palal kod constr. dup aceasta. palal prep. dup. palal prep., adv. dup; so dup ce. parami/i, - s.i. poveste. paleder adj.. mai trziu; dup aceea; palem adv.. din nou, iari. palpale adv. napoi, ndrt pan/i - s.m. ap. paratuj s.m. vineri. paratune adv. vinerea, n fiecare zi de vineri. pa, -a s.f. jumtate paal adv. aproape.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

67

paal prep. lng. pakemavn/i, - s.f. adverb. pamilaj, -a s.m. primvar. panavn/i, - s.f. adjectiv. patl (perf. patjas) vb. tr. a crede. patv, a s.f. respect, onoare, cinste, stim, consideraie. patvisarel (perf. patvisards) vb. tr. a respecta, a stima, patrin, -. frunz. pekol (perf. pekls) vb. intr. a deveni copt, a se coace. petal/o, -a s.m. potcoav. phagel (perf. phagls) vb. tr. 1. a spintec crpa. 2. a frnge. 3. a sparge. 4. a sfrma phagl/o, -i, -e, -e adj. spart, crpat phandel (perf. phandls) vb. tr. phand, -a s.m. lig, confederaie. phandel (perf. phands) vb. tr. a lega. phandavel (perf. phandavds) vb. tr. 1. a nchide, a ncuia. 2. a ncheia (despre nasturi). phar/o, -i, -e, -e adj. greu, dificil. phirutn/o, -i, -e, -e adj. nomad. phares adv. greu, dificil. phen, - s.i. sor. phenel (peri. phends) vb. tr. 1. a spune, a zice. 2. a povesti, a relata. pherd/o, -i, -e, -e adj. pli pherel (perf pherds) vb. tr. 1. a umple; 2. a acoperi.

phirel (perf. phirds) vb. tr., intr. 1. a merge, a umbla. 2. a colinda, cutreiera phralikan/o, -i, -e, -e adj. fresc. phralilpen -mata s.m.1. frie. 2. nrudire phurdel (perf. phurds) vb. tr., intr. 1. a sufla. 2. (despre curentul produs de aer) a trage. 3. a respira. phuv. - s.f. pmnt. piel vb. a bea. politikan/o, -i, -e, -e adj. politic. prandizme adj. invar. mritat, mritate. pr adv. prasal vb. tr. a critica, a calomnia, a lua n derdere. prastal (perf. prastajls) vb. intr. a fugi, a alerga. prepozlci/a, -e s.f. prepoziie. prezident/o, -ur s.m. preedinte. printisard/o, -i, -e, -e adj. tiprit. prinardo, -i, -e, -e adj. 1. cunoscut. 2. recunoscut. prinarel (perf. prinards) vb. tr. a recunoate; a cunoate. problematik/a, -e s.f. problematic. puhel (perf. puchls) vb. tr. a ntreba, a examina, a chestiona. puhi/pen -mata s.m. ntrebare; puran/o, -i, -e, -e adj. btrnesc; vechi. pustik, a s.f. culegere, manual. putarel (perf. putards) vb. tr. a deschide.

R
raj, -a s.m. domn. rajikan/o, -i, -e, -e adj. boieresc; domnesc. rakhel (perf. rakhls) vb. tr. 1. a gsi. 2. a afla. 3. a pzi. rakhlo, -e s.m. biat, copil (de alt etnie dect cea rrom). rano adv. devreme, dis-de-diminea rat s.m. snge. rt, - s.f. noapte ratq/o, -i, -e, -e adj. 1. de sear, seral. 2. de noapte, nocturn ratva/o, -i, -e, -e adj. sngeros; care sngereaz, plin de snge. realizisarel (perf. realizisards) vb. tr. a realiza. res, -a s.f. scop, int. resel (perif resls) vb. intr. a ajunge, a fi suficient. rig, a s.f. 1. parte. 2. pagin. rodel (perf. rods) vb. tr. a cuta. roman/o, -i, -e, -e adj. rrom; (peior.) ignesc rovel (perf. rujas) vb. tr., intr. a plnge. rrom, -a s.m. rrom. rroman/o, -i, -e, -e adj. care ine de rrom, care aparine rromului; (peior.) ignesc. rromn/i, - sf. femeie de etnie rrom, rumunikan/o, -i, -e, -e adj. romnesc. rupunar/i, - s.m. (rrom) argintar. ruputn/o, -e adj. de argint, confecionat din argint.

68

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

S
sad/o, -i, -e, -e adi. simplu; -i fraza propoziie. aj const. vb. invar. (care exprim posibilitatea): poate; pot/poi, putem, putei, pot. sajekhutn/o, -i, -e, -e adj. identic, acelai. ajutn/o, -i, -e, -e adj. posibil, cu putin; virtual. sast/o, -i, -e, -e adj. sntos; ntreg. sastevest/o, -i, -e, -e adj. sntos voios. sastipen s.m. sntate. sav/o, -i, -e, -e pron., adj. interog. rel. care. savat/o, -ur s.m. smbt, ziua de smbt. savatone adv. smbta, n fiecare smbt. savorre pron., adj. nehot., m., f. pl. toi, toate. sel, a s.f. etnie. septembra s.f. septembrie. er/o, -e s.m. cap seral adv. n special, ndeosebi, mai cu seam, n principal. erutn/o, -i, -e, -e adj. principal. i1, -a s.m. 1. frig. 2. rcoare. i1a/o, -i, -e, -e adj. friguros; rcoros. sigo adv. repede, iute. sikavn/o, -e s.m. ghid. siklrel (peri. siklrds) vb. tr. a preda, a nva pe cineva. siklrn/i, - s.f. nvtoare; profesoar; (p.ext.) educator. siklrn/o, -e s.m. nvtor, profesor. siklovel (perf. siklvls, siklils) vb. tr. a nva, a nsui ceva. siklil/o, -i, -e, -e part., adj. nvat, deprins. siklvn/i, - s.f. elev. siklvn/o, -e s.m. elev. sociologia s.f. sociologie. somvakern/o, -e s.m. interlocutor. somvaxtutn/o, -i,-e, -e adj. contemporan. sovel (perf. suts) vb. intr. a dormi. standardizaci/a, -e s.f. standardizare. tartonaj. aprilie. Studitr/o, -e s.m cercettor. studiutn/o, -i, -e, -e adj. de cercetare, privitor la cercetarea tiinific. sudr/o, -i, -e, -e adj. rece sudutn/o, -i, -e, -e adj. de sud, care aparine sudului; sudic. ukar adj. invar., adv. 1. frumos. 2. bine. ukari/pen -mata s.m. frumusee. uklo, -i, -e, -e adj. 1. uscat. 2. (despre plante) veted. sun/o, -e s.m. vis; dikhel a visa. sur/o, -e s.m. ocazie, prilej. svako - fiecare svat/o, - ur s.m. sfat,

T
tabor/o, -ur s.m. tabr; romana atr. telalutn/o, -i, -e, -e adj. inferior. thagari/pen mata. imprie tati/pen-mata s.m. cldur telal! adv. sub; de sub. telal prep., adv. sub, dedesubtul; dedesubt telreI vb. a pleca. tele adv.jos; bes -! stai jos! telutn/o, -i, -e, -e adj. inferior, situat dedesubt tern/o, -i, -e, -e adj. tnr. terni/pen -mata s.m. tineree. texara adv. mine. texarin, -a s.f. diminea, lahi -! bun dimineaa! texarine de dimineat. thagar, -a s.m. mprat. thaj conj. i. than, a s.m. 1. loc. 2. aternut thanutn/o, -i, -e, -e adj. local. themutn/o, -i, -e, -e adj. statal, de stat them, -a s.m. 1. stat. 2. ar. themutnikan/o, -i, -e, -e adj. statal. thovel (perf. thovds) vb. tr. 1. a pune, aeza. 2. a spla. tradici/a, -e s.f. tradiie. trai/pen -mata s.m. 1. trai. 2. existen trampikan/o, -i, -e, -e adj. de afaceri; care tine de practicarea comerului; -o manus om de afaceri, comerciant. trebal (peri trebals) vb. a trebui, a fi necesar.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

69

U
u/o, -i, -e, -e adj. nalt. udar, -a s.m. u, poart. Uni/a, -e s.f. uniune; 1. Rromani Unia Uniunea Rrom. utel pes (peri. ustils) vb. intr. a scula, a se ridica. uvestutn/o, -i, -e, -e adj. occidental, vestic. uzalhibutn/o, -i, -e, -e adj. extralingvistic. uzalutn/o, -i, -e, -e adj. 1. extra, special. 2. deosebit, aparte. uo, -i, -e, -e adj. curat.

V
va adv. da. vaj conj. sau. vak, -a s.m. voce, glas. vakrel (perf. vakrds) vb. tr. a vorbi. 2. a spune. 3. a pronuna (un sunet, un cuvnt). varekon pron. nehot. oarecine, oricine. varesav/o, -i, -e, -e pron. nehot. oarecare, vareso pron., adj. nebot. oarece, ceva. varesode pron., adj. nehot. ctva, ctva, civa, cteva. va prep. pentru; de, nsrcinat cu...; 1 Komisia vas-i reabilitacia Comisia pentru reabilitare. vast, -a s.m. mn; del a ajuta. vastdini/pen -mata s.m. ajutor. vaxt, -a s.m. timp, vreme. vaz/, - s.f. cmp, cmpie. vazdel (perf. vazds) vb. tr.!. a ridica, a nla. 2. refi.; pes a se rscula, a se revolta. vazdel (peri vazds) vb. tr. a ridica; te- o puchipen s pun problema. vestome adj. ntiinat. vazdel pes (perf. vazds) vb. refl. 1. a se ridica, a se urca. vazdilpen -mata s.m.!. ridicare, nlare. 2. rscoal, revolt, revoluie. ve, -a s.m. pdure. vest/o, -i, -e, -e adj. liber. [var. slobodo vestime adj. invar. vestit, renumit. vi conj. i. vizantikan/o, -i, -e, -e adj. bizantin, care se refer la Bizan. vrm/a, -e / -i s.f. vreme, timp. vurdon, -a s.m. 1. cru. 2. main.

X
xatrel (pef xatrds) vb. tr. a percepe, a simi, a nelege; a pricepe. xakaj, -a s.m. drept (la ceva). xaning, -a s.f. fntn. xarn/o, -i, -e, -e adj., adv. 1. adj. scurt, scurt. 2. adv. xames pe scurt. xastral (peri. xastrajls) vb. tr. a salva, a scpa, izbvi; a mntui. xol/i, - s.f. 1. mnie, suprare. 2. bil (fiere) xolriko adj. in var. mnios, suprat, necjit. xoxavn/o, -i, -e, -e adj. 1. mincinos. 2. fals. xramosarel (peri. xramosards) vb. tr. a scrie. xronologikano adj. cronologic; manaj sens cronologic. xurd/o, -i, -e, -e adj., subst.1. adj. micu. 2. subst. pici, copila.

Z
zor, -a s.f. putere; for. zora1/o, -i, -e, -e adj. puternic; (p. ext.) zumavel (perf. zumavds) vb. tr. 1. a ncerca. 2. a gusta. 3. a ispiti. zumavi/pen, -mata s.m. ncercare; ispit. utisarel (perf. zutisards) vb. tr. a ajuta.

70

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

3
al (perf. gels, gelo, geli) vb. intr. a merge, a se duce. amutr/o, -e s.m. ginere. anel (peri. angls) vb. intr. a ti, a cunoate. eno, -e s.m. ins; individ; tip; persoan. enutn/o, -i, -e, -e adj. personal; i / samavni pronume personal. i prep. pn. ivel (perf. ivisards) vb. tr., intr. tri, a vieui. ivi/pen -mata s.m. via, trai, existen. ivutr/o, -e s.m. animal, vietate, fiint. uvlikan/o, -i, -e, -e adj. feminin. uvlli, - s.f. soie. 2. femeie.

PROGRAMUL A DOUA ANS NIVEL SECUNDAR

71

Agorisaripnasqo lav
Agorisards kadava modulo kaj i rromani hib thaj literatra! Sar si fiesavo agor, o mestripnasqo thaj naisarpnasqo xatripen si bixramosardo anar ke nakhavds jekh rig anar tiro drom. Dav tut baxtaqi dma ke sas tut o tromipen thaj ambcia te labres tut e kadalaqo baxt o dujto baxt, va te pheres tut e siklvimata. Patv ke fal tut baxtalo ke studisards kadava modlo, ke labrela tut an-o ivipen, ke raklhls e vastne but anar amaro sundal thaj akanaar labresa i khethani rromani hib va te xatres e savorre rromena anar i sasti lmja. Akana si tut khonardo/ khonardi va i palutni rig: e modulosqo evalucia(agorisani). So aj te keres akana ka te aves maj anglalkerdo? Dikh! nesave sugstie: Drabar o indekso kaar e pustikaqo agor thaj dikh kana fal tut prinarde; Paledrabar e informcie kaar e riga kaj si xramosarde va te seres len; Paledrar savorre kotora ka te belres tut prinarimata; Rezolvisar pale e pesqievaluacie anar i pustik e siklripnasqi; Kana na-i xatrds vareso puh e tiro siklrnosqo; Si but vastno te aves but khonardo/ khonardi, tha na bister te aves patipen ane tue, an-e tire zorimata, te phenes savrjama d-ativ!anar ke dela tut vast butivar an-o ivipen. Me kamav tut, But baxtagor!

72

LIMBA I LITERATURA RROMANI GHIDUL ELEVULUI

S-ar putea să vă placă și